Varför så få rättsekonomer i Sverige?
Som doktorand tog jag en kurs i rättsekonomi (law and economics på engelska) på Stockholms universitet, med de utmärkta professorerna Rober Cooter och Alvin Klevorick som lärare. Ett stimulerande ämne som, vågar jag påstå, ger juridiken ett nytt slags analytisk precision.
Jag slogs redan då av att det finns mycket få, om ens några, forskare som kan sägas vara verksamma inom detta hybridämne i Sverige – i alla fall nu när Ingemar Ståhl är professor emeritus. Kanske kan professorerna i nationalekonomi Per-Olof Bjuggren och Göran Skog sägas ägna sig en del åt rättsekonomi; men mig veterligt finns det ingen på en juridisk fakultet som gör det. Hur kommer det sig?
En ny studie av Oren Gazal-Ayal tyder på att det beror på vilka incitament som ges i ämnena juridik och nationalekonomi i olika länder. Vad krävs för att avancera och göra karriär i svensk juridik? Belönas nydanande teoretiska ansatser? Krävs att analysen handlar om Sverige? Sådant torde spela roll. Utdrag ur abstract:
The hypothesis of this paper is that academic incentives are a major factor in the level of participation in L&E scholarship. This “incentives hypothesis” is presented and then examined empirically with data gathered from the list of authors in L&E journals and the list of participants in L&E conferences. The data generally support the hypothesis. In legal academia, the incentives to focus research on L&E topics are the strongest in Israel, weaker in North America, and weakest in Europe. In fact, the data reveal that lawyers’ authorship of L&E papers weighted by population is about ten times higher in Israel than in North America; while in Europe it is almost five times lower than in North America. By comparison, the weighted participation level of economists - who face relatively similar academic environments across countries - in L&E research is not significantly different across countries.”
_____________________________
Gazal-Ayal, O. (2007). “Economic Analysis of Law in North America, Europe and Israel.” Review of Law & Economics 3(2): Article 11.
Niclas,
intressant! Själv ägnade jag ganska mycket av min avhandling åt att argumentera MOT rättsekonomisk analys av det rättsområde som jag ägnade mig åt. Kanske är det ett undantag från din karakteristik.
I vilket fall finns det en del exempel på i vart fall rättsekonomiska ansatser hos forskare från Stockholmsfakulteten. Kanske är det inte tillräckligt hardcore för en ekonom men en del coasianska tankar och andra ekonomisak argument finns hos forskare som Richard Wessman (varumärkesrätt), Bengt Domeij (bl a patenträtt) och också Dan Eklöf (upphovsrätt och konkurrensrätt). Senast i fredags disputerade Gustaf Sjöberg på en avhandling om tvångsinlösen i aktiebolagsrätten, som är i väldigt hög grad en rättsekonomisk avhandling. Där satt också Göran Skog i betygsnämnden.
För resten: påståendet att rättsekonomin ger “juridiken ett nytt slags analytisk precision” håller jag inte alls med om när det gäller privaträtt. Det är precis tvärtom. Ekonomin skymmer de moraliska överväganden som rätten vilar på och som en god förklaring bör söka vaska fram. Och dessa moraliska värden låter sig sällan förklaras i termer av Kaldor-Hicks, Pareto eller samhällsnytta.
Utmärkt att Mårten sprider kunskaper jag inte hade om juridiskt arbete med rättsekonomisk influens. Slutsatsen i Gazal-Ayals kartläggning kanske icke desto mindre står sig även i Sverige, låt vara, som sagt, att det inte kryllar av rättsekonomiskt inriktade nationalekonomer heller.
Vad gäller Mårtens andra inlägg kanske detta utgör en ytterligare förklaring till varför rättsekonomin inte har tagit fäste i så hög grad bland svenska jurister: de förkastar den implicita utilitarism som präglar nationalekonomisk/välfärdsekonomisk och ofta också rättsekonomisk analys.
Vad jag åsyftade var i och för sig snarast metodologi än moraliska aspekter.
Hmm. Har sett europeiska forskare (!?) inom juridik på ganska nära håll, och deras metodologi är så långt från nationalekonomins man kan komma. De använder post-modernism på crack, och skyr rat-choice som pesten. Jurismetrics? Inte närvarande, ointressant och dessutom felaktigt, typ.
Jag tror precis som du att den “implicita utilitarismen” är en hämsko. Liksom ovana vid metoderna.
Juristutbildningen lär väl i allmänhet ut ett helt annat tänkesätt än det samhällsvetenskapliga ekonomer använder. Allting handlar om regler som sak läras utantill, om min halvinformerade uppfattning är korrekt,
och inte mycket träning i analytiskt tänkande.
Hm, trots mina ansträngningar gich det inte att formulera den teorin utan att den låter som en förolämopning mot jurister :-) Jag hoppas eventuell indignation inte förhindrar ett sakligt övervägande av teorin.