Nonicoclolasos

Är högt valdeltagande bra?

med 25 kommentarer

Det tycks vara en dogm bland politiska kommentatorer, att ett högt valdeltagande enbart är av godo. Men är det så säkert? Man kan utvärdera valdeltagande utifrån ett proceduriellt kriterium (där valdeltagande per definition är bra) och utifrån ett konsekvenskriterium (där det är en öppen fråga om valdeltagande är bra). Som jag ser det är det fel att inte beakta konsekvenserna när valdeltagande utvärderas.

En aspekt är att väljare verkar irrationella och oinformerade. Detta gör att man kan ifrågasätta värdet av högt valdeltagande, i alla fall om de som faller ifrån vid lågt valdeltagande är de mest irrationella och mest oinformerade.

Dennis Mueller och Thomas Stratmann visar i artikeln ”The Economic Effects of Democratic Participation” att valdeltagande är relaterat till vissa ekonomiska konsekvenser. Om man ogillar dem är det följdriktigt att bli mindre positivt inställd till högt valdeltagande. Abstract:

Considerable concern has been expressed in recent years about declines in voter participation rates in the United States and in several other major democratic countries. Some feel low participation rates introduce a ‘class bias’ into the political process and thereby worsen the outcomes from it. Little empirical work exists, however, that measures the effects of lower participation on the welfare of a country. This paper begins to fill this void. It presents cross-national evidence that high levels of democratic participation are associated with more equal distributions of income. The paper’s results also imply, however, that this reduction in income inequality comes at a cost. High participation rates are related to larger government sectors which in turn lead to slower economic growth. We also present evidence of the ‘capture’ of government by upper income groups in Latin and Central American countries.

Skrivet av Niclas Berggren

17 januari 2008 den 10:00

Publicerat i ekonomi, forskning, politik

25 svar

Prenumerera på kommentarer via RSS.

  1. Jo, lite oinformerade verkade allt:
    http://henrikalexandersson.blogspot.com/2008/01/folk-vet-inte-ens-vilken-regering.html

    Jag tror för övrigt att en majoritet av svenska folket, och helt säkert alla människor i en inflytelserik position i media eller politik, skulle förkasta din frågeställning direkt såsom felaktig. Demokrati har i allt väsentligt för länge sedan lämnat det rationellas arena och blivit religiös dogmatik.

    Erik

    17 januari 2008 vid 12:07

  2. Niclas – ibland gör du dig själv en otjänst genom att göra sådant du själv ogillar, nämligen generalisera. Det finns faktiskt en del svenska statsvetare som reflekterar mer kritiskt kring valdeltagandet: t.ex. visade Sören Holmberg kul nuffror igår om att det är den ”minst kunniga” tiondelen av väljarna som röstar blankt eller avstår från att rösta, och tyckte att publiken skulle fundera lite grand på om det alltid är så förbannat bra med högt valdeltagande (i en passus noterade han också att SD:s väljare är de minst kunniga). Jag vet också att Peter Esaiasson funderat i dessa banor.

    gummo

    17 januari 2008 vid 14:14

  3. gummo: Jag kan bara försvara mig genom att ansluta mig till den kristdemokratiska idén om människans ofullkomlighet. Den är applicerbar även på mig. I stand corrected.

    nonicoclolasos

    17 januari 2008 vid 14:27

  4. ”i en passus noterade han också att SD:s väljare är de minst kunniga”

    tätt följda av socialdemokraterna.

    Erik

    17 januari 2008 vid 14:29

  5. Problemet är ju här vilka policyimplikationer detta ska ha. Två dyker upp:

    (a) de dumma ska inte få ha rösträtt, då de inte vet vad sjutton de egentligen röstar på.

    (b) vi ska göra allt för att höja valdeltagandet hos de dumma så att de blir korrekt representerade i våra valda församlingar i enlighet med extrema representativitets-tankar.

    gummo

    17 januari 2008 vid 15:13

  6. gummo: Jag är helt emot att ta ifrån ”de dumma” rösträtten: hur ska man definiera ”de dumma” på ett meningsfullt sätt? Kunskapstest i vallokalen? Nja… (b) motsätter jag mig också. Kanske skulle man överlag lägga mindre vikt vid vikten att gå och rösta? Eller tillåta försäljning av sin röstsedel? Då kanske de som är minst insatta köps ”ur” den politiska marknaden.

    nonicoclolasos

    17 januari 2008 vid 15:23

  7. Ja jag tycker verkligen att man kan ifrågasätta om demokrati alltid är det bästa…

    carl

    17 januari 2008 vid 16:08

  8. Kunskapstest är väl inte så dumt? Kanske inte i vallokalen, men det kan göras t.ex. som högskoleprovet; två gånger om året.

    Man kan ju bara spekulera i varför (v) vill sänka rösträttsåldern till 15 … där har de nog ett bra gäng oinformerade individer att få med på skutan.

    pontus

    17 januari 2008 vid 17:48

  9. Nja, (v):s demografi är inte särskilt ”okunnig” (givet de mått som finns). Som jag fattar det, är det (1) icke-väljarna som är minst kunniga; (2) blankröstarna sedan; (3) sd-väljarna; (4) såssarna, och sedan är det jämnt skägg mellan typ c, v, kd, medan (m) och (fp) är mest kunniga.

    Det där är dock högt korrelerat med utbildningsnivå. Kunskapsfrågorna handlar väldigt mycket om ”vilket parti tillhör Gunilla Carlsson”; ”har vi en minoritetsregering med såssar”; ”är det riksdagen eller regeringen som sitter på den exekutiva beslutandemakten” etc. Så, det handlar väl e g e n t l i g e n inte om dum kontra smart, utan om hur mycket man känner till om politiker och det politiska systemet i Sverige.

    Tilläggas bör att Sverige klarar sig rätt bra i sådana här kunskapstester jämfört med andra länder, i synnerhet USA (som klarar sig supersämst av alla utvecklade demokratier, där är folk verkligen jättedumma när det kommer till politisk kunskap). Men svenska förstagångsväljare, de vet faktiskt ingenting.

    gummo

    17 januari 2008 vid 19:41

  10. gummo:

    1) Hur uttalar du ”såssarna”? Som Carl Bildt? Fonetik, tack!
    2) Jag gillar ditt påpekande att människor som inte är välinformerade om politik inte nödvändigtvis är ”dumma”. Tvärtom finns det ju välutvecklade teorier om såväl rationell okunskap som rationall irrationalitet.

    nonicoclolasos

    17 januari 2008 vid 20:26

  11. Kunskapsvillkorad rösträtt är första steget till ett ofritt samhälle.

    1. Det bryter mot principen att behandla alla människor som likar och övertyga varandra med argument istället för att ta till maktmedel.

    2. Det finns inga oberoende kriterier på vad som skulle vara nödvändig kunskap. Fönstret står vidöppet för manipulation.

    3. Det finns inget bra kriterium på vid vilken nivå gränsen ska dras. Var man än drar den kommer det alltid att finnas en okunnigaste decil bland valmanskåren som övriga 90 % anser borde berövas rösträtten. Goddag aristokratin…

    http://inslag.se/journal/2008/1/17/en-okunnig-tidningsanka.html

    Peter S-W

    17 januari 2008 vid 21:19

  12. PSW: I couldn´t agree more.

    Nic: Såssarna uttalas ungefär som när Jerry knyter näven och säger ”Newman!”

    gummo

    17 januari 2008 vid 22:35

  13. ”Kunskapsvillkorad rösträtt är första steget till ett ofritt samhälle.

    1. Det bryter mot principen att behandla alla människor som likar och övertyga varandra med argument istället för att ta till maktmedel.”

    Du får ursäkta, men nu talar du väl mycket bullshit. Redan tanken på demokrati bryter mot principen om att ”övertyga varandra med argument istället för att ta till maktmedel”.

    Erik

    18 januari 2008 vid 5:55

  14. Erik: Bullshit minsann, stora ord. ”Redan tanken på demokrati bryter mot principen om att ”övertyga varandra med argument istället för att ta till maktmedel’.”

    Skulle det vara ditt motargument? Att det som någon kallar för demokrati omöjligen skulle kunna vara ett ofritt samhälle?

    Peter S-W

    18 januari 2008 vid 8:23

  15. Gummo, PSW, Niclas och Pontus – vad är det ni tycker olika om egentligen? Ingen vill ha kunskapsrelaterad rösträtt, men ingen ser högt valdeltagande som ett egenvärde.

    Möjligen skiljer ni er åt i denna fråga: Är det en demokratisk dygd att rösta?

    bergh

    18 januari 2008 vid 12:01

  16. bergh: Jag tror att du kan ha rätt: skillnaderna är små. Hursomhelst besvarar jag din fråga nekande.

    nonicoclolasos

    18 januari 2008 vid 12:04

  17. jag är inte normativ alls i den här frågan – jag bryr mig inte om hur många som ska rösta (kanske lite godtyckligt, men så länge det är över 50 procent). däremot motsätter jag mig såväl (a) kunskapsprövning som (b) röstplikt (det finns ju i några härliga utvecklade västdemokratier). båda våldtar individens frihet. fri och lika rösträtt, fine. men hur många det är, couldn’t care less.

    gummo

    18 januari 2008 vid 12:10

  18. bergh: men pontus var faktiskt inne på kunskapstest i en kommentar ovan.

    I min nuvarande position skulle jag svara nej på din fråga. Men jag börjar svagt grunna på att ompröva den. Det finns en externalitet i valhandlingen som borde vägas in.

    Peter S-W

    18 januari 2008 vid 18:33

  19. Peter: Vari består denna (förmodar jag positiva) externalitet? Och apropå mitt urpsrungliga inlägg, anser du inte att den, i den mån den kan anses existera, bör vägas mot andra effekter av ett högt valdeltagande?

    nonicoclolasos

    18 januari 2008 vid 18:56

  20. Valhandlingen påverkar andra än mig själv. Andra som delar mina materiella intressen har skäl att önska att jag bär kostnaden att informera mig om lämpliga politiska alternativ och röstar – så slipper de.

    Externaliteten behöver förstås inte alls vara positiv. Spontant ser jag ingen entydig koppling till att ett visst valdeltagande skulle vara samhälleligt önskvärt.

    Peter S-W

    18 januari 2008 vid 19:03

  21. Jo, frågan är hur man vet att de som röstar är av den karaktären att de har informerat sig och att de delar ens materiella intressen.

    Om det är som Mueller och Stratmann tycks mena, att högt valdeltagande är relaterat till en stor stat, är det något som för mig talar för ett lågt valdeltagande.

    nonicoclolasos

    18 januari 2008 vid 19:14

  22. Kul att se att gummo och PSW går igång på en fråga på alla cylindrar. Jag bloggade om det här på Vortex, för ett par dagar sedan. Det bör tilläggas att politisk ignorans (så som den uppmätts av Demokratirådet både 1994 och 1997) faktiskt omfattar mer än generell kunskap om partier. Bland annat visar demokratirådet att majoriteten av svenskarna vill avveckla viktiga fri- och rättigheter. Och oavsett var man står i frågan om valdeltagande, så är detta ganska skrämmande.

    http://www.axess.se/web/discussion.nsf/0/8FD73B402A9FEC45C12573D300457235

    Joakim

    19 januari 2008 vid 11:10

  23. Skrämmande förvisso, men inte nödvändigtvis ett exempel på okunskap. (Svårt att tala om normativa ställningstaganden i termer av kunskap och okunskap.)

    Om man tar Demokratirådets resultat, där folk inte visste att riksdagen stiftar lagar, skulle jag säga att inte heller det resultatet är så alarmerande som det framställdes när det begav sig. I grund och botten kokar detta ned till att folk i allmänhet har svårt att hålla isär riksdag och regering. Lustigt och märkligt, visst. Men man behöver faktiskt inte känna till skillnaden för att kunna använda sin rösträtt någorlunda effektivt. Mediansvensken är grymt ointresserad av politik, och det är helt ok att vara det.

    Peter S-W

    19 januari 2008 vid 17:27

  24. Själv tycker jag att det är mer skrämmande att västvärldens politiska eliter avvecklat viktiga fri- och rättigheter sedan 9/11.

    På alla cylindrar minsann? Nåja.

    gummo

    20 januari 2008 vid 21:10

  25. Att man finner det högsta valdeltagandet i diktaturer, som Irak innan befrielsen, talar sitt tydliga språk.

    Jacob Wibelius

    2 februari 2008 vid 18:24


Vad tycker du?

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s

Följ

Få meddelanden om nya inlägg via e-post.

Join 52 other followers