Dags att bli radikal?
SvD rapporterar idag om det rekordstora gapet mellan regering och opposition i den senaste opinionsmätningen. Illustration från DN:
Jag börjar nu tvivla på att regeringen kan vinna nästa val. Jag misstänker att de kommer att försöka genom att flirta med socialdemokratiskt sinnade väljare på olika sätt. Tandvårdsreformen är ett första steg; nu tror jag att en rad sociala utgiftsökningar kommer att följa.
Men om det, som jag börjar tro, är hopplöst att vinna valet 2010 blir frågan: Är det då inte lika bra att sluta med all taktisk politik och genomföra en riktigt radikal politik, helt utan att bry sig om väljarnas reaktioner? Avskaffa inte bara värnskatten utan hela den statliga inkomstskatten. Avskaffa LAS. Sänk bolagsskatten kraftigt. Sälj alla statliga företag. Etc. Även om socialdemokraterna sedan kommer att återställa en del, förskjuts i alla fall tyngdpunkten i den ekonomisk-politiska verkligheten bort från socialdemokraternas sätt att se på tillvaron.
Implikationen av en näst intill säker förlust 2010: full throttle ahead!
Den enda risk jag ser med denna strategi är att väljarna förblir sura också i kommande val, 2014 och framåt, och att de inte litar på alliansen (om den består till dess). Men är inte väljarnas minne kort?
Uppdatering: Se Blogges diagram över hur partiernas väljarstöd har förändrats i procent (inte procentenheter) sedan valet 2006.
Är det här verkligen så alarmerande i ett historiskt perspektiv? Den sittande regeringen får ofta dåliga opinionssiffror mitt i mandatperioden? Alliansen ledde väl t ex stort i opposition innan valrörelsen drog igång 2006, sedan knappade den sittande socialdemokratiska regeringen in allt mer
Henrik: Jag hoppas förstås att du har rätt, men jag har börjat tro på Sören Holmberg nu - oppositionens försprång är näst intill omöjligt att ta in. Men jag kan förstås ompröva denna pessimistiska hållning när nya data kommer in. Jag antar att min idé om radikal politik bara bör rekommenderas om p(ointaglighet) är ganska nära 1.
Det spelar ingen roll vem man röstar på - statens omfång ökar i alla fall. Inte ens Reagan lyckades minska omfånget på den amerikanska staten, hur ska då sosse-fredrik kunna göra det?