Nonicoclolasos

IOGT-NTO försvagas

med 4 kommentarer

Jag har ingen synpunkt på IOGT-NTO:s beslut att utesluta Åke Green. Denna organisation får själv bedöma om en medlem hyser åsikter som strider mot stadgar, programförklaringar och medlemsförsäkran. En positiv effekt av uteslutningen finner jag det dock vara, att många kristna nu i protest går ur organisationen. Med andra ord sker en försvagning av en organisation som inte bara uppmuntrar till personlig nykterhet, vilket jag inte har några problem med, utan som också med full kraft försöker fördyra och försvåra alkoholinköp för oss som inte är nykterister. Det senare – ett slags aggressiv paternalism – ogillar jag starkt.

Written by nonicoclolasos

1 februari 2008 vid 12:16

Postat i alkohol, kristendom, paternalism

« Hur kan Sverige ha så bra tillväxt?
Film att se fram emot »

4 kommentarer

Subscribe to comments with RSS.

  1. Finns det organisationer i Sverige som inte sysslar med aggressiv paternalism av något slag? Till och med s.k. liberala organisationer föredrar ju övertalning via gevärsmynningen framför frivillighet för många stora frågor.

    Erik

    1 februari 2008 vid 12:57

  2. Att IOGT-NTO skulle försvagas tror jag inte alls på även om några tusen medlemmas går ur. Däremot kommer det stora flertalet som hoppar av säkert att söka sig till andra organisationer, t.ex. BlåBandet istället, viket är bra, då blir de större och i slutänden blir det två mer jämnstarka röster och därmed fler som kommer att kunna och vilja lyssna.

    P-G Tärestam

    1 februari 2008 vid 13:43

  3. [...] andra som skrivit om Åke Green och IOGT-NTO: Bahlool Allotetrapliod Nonicoclolasos Aqurette Mikael Abrahamsson Dagen Eivor Karlsson [...]

    Kverulant.se » Blog Archive » Första insändaren

    4 februari 2008 vid 18:03

  4. Står det “värna om människors lika rätt och värde” i stadgarna och formuleringar med liknande innehåll på två andra ställen i stadgarna får man dagtinga om sin själ om organisationen också ska rymma Åke Greens korståg mot homosexualitet och därmed homosexuella. De har inte lika värde och lika rätt i Greens ögon, en uppfattning som han i sig är fri att ha. Problemet uppstår när han i sin pastorsroll fördömer det som han själv i TV-programmet “Beckman , Can & Ohlson” anser är människans starkaste drift, sexualdriften. Hans agerande blir inte bara kränkande utan också ologiskt.

    Att sedan Åke Green framstår som en bokstavstrogen, gammaltestamentlig anakronism i dagens frihetspräglade samhälle är en annan sak.

    Per-Åke Andersson

    12 februari 2008 vid 14:12


Skriv ett svar