Nonicoclolasos

Affär för rättvisa?

med 12 kommentarer

12 kommentarer

Subscribe to comments with RSS.

1. Priserna är kanske högre men då får man kvalitet och giftfritt odlat, samtidigt som de “fattiga” kanske får bättre arbetsvilkor och löner. Priset beror egentligen inte på butiken utan snarare på hur varan är producerad. Det finns andra butiker också , tex Berthas Eco Fashion, som säljer rättvisemärkta och ekologiska kläder. Läs mer på hemsidan.

   

   Hanna

   23 juli 2008 vid 22:50
2. Hanna: Jag betvivlar att kvaliteten är högre på rättvisemärkta produkter. Notera också att de allra fattigaste sannolikt får det sämre av rättvisemärkta produkter.

   

   nonicoclolasos

   24 juli 2008 vid 15:23
3. Du verkar inte vara insatt. Läs på rättvisemärkts hemsida. I normala fall får bönderna I U-länderna knappt pengar till mat och kläder för matproduktion och övrig produktion. Barnen tvingas att hjälpa föräldrarna, alltså barnarbete. Är det något du vill stödja? genom att köpa sådana produkter stödjer du sådant. Rättvisemärkt innebär att bönderna får pengar så de klarar sig och så barnen kan gå i skolan.

   

   Alexander

   1 oktober 2008 vid 21:24
4. De fattigaste får det knappast sämre. Finns forskning som visar att icke-rättvisemärkta bönder få det bättre i områden med fairtrade eftersom de också börjar ställa mer krav. Du söker bara en ursäkt att vara snål utan att ditt samvete säger att du dödar människor med din konsumtion. Hur de får de sämre får du gärna precisera, för att det är så absurt det kan bli.

   

   Alexander

   1 oktober 2008 vid 21:26
5. Alexander: Apropå att inte vara insatt: läs länken ovan (den som ges i samband med ordet “Skälet”).

   

   nonicoclolasos

   1 oktober 2008 vid 21:26
6. Jag har läst länken ovan som du anger, och jag kan bara säga att det var något av det dummaste jag sett Citat;
   ” Å ena sidan förbättras i regel situationen för de odlare som ansluter sig till rättvisemärkningssystemet; å andra sidan försämras i regel situationen för de odlare som inte ansluter sig (och de är ofta fattigare).”
   jaha- ungefär som att säga att de patienter som äter medicinen blir bättre, men de som inte tar den blir inte bättre´och därför är medicinen inge bra! Jaha- goddag yxskaft.
   Dessutom måste du vara mycket naiv som tror på någon simulering utan vidare och därifrån drar slutsatser om vad som skulle vara “sannolikt”. Alla som kommit i kontakt med och gjort simuleringar av komplexa system vet att man kan få fram vad som helst – utan att analysera förutsättningar och grund antaganden är det helt omöjligt att säga vare sig bu eller bä till resultatet.

   

   J

   29 november 2008 vid 11:37
7. J: Enligt min uppfattning bör system utvärderas utifrån en kostnads-intäktsanalys och utifrån hur de faktiskt fungerar. Om det är så att ett system med rättvisemärkning har positiva effekter för vissa (de som är anslutna) och negativa effekter för andra (de som inte är anslutna och för konsumenterna) måste dessa vägas mot varandra. Det går inte bara att titta på intäkterna och strunta i kostnaderna. Givetvis är analysen osäker, men studien du kommenterar indikerar att det sannolikt är så, att kostnaderna för de icke anslutna överstiger intäkterna för de anslutna. Med denna utgångspunkt finns det inget skäl, anser jag, att köpa rättvisemärkt, i synnerhet inte eftersom de produkterna är dyrare. Om du har annan forskning som visar positiva nettoeffekter tar jag gärna del av den.

   När det gäller medicinering finns det inga skäl att ifrågasätta att det systemet ger positiva nettoeffekter. De som inte tar medicin får det inte sämre pga. att andra tar medicin.

   

   nonicoclolasos

   29 november 2008 vid 12:25
8. Jag tror inte att du ens själv läst den artikel du refererar till. Vid en snabb glimt ser man tex föjande:
   kap 3.1.
   “In order to capture the idea described above, we have to model three states in which producer
   can potentially be in, which is graphically shown in Figure 1. First, producers may be
   unproductive which is denoted by U. Second, they may have found a regular business
   relation with an importer denoted by E and, last, they may be represented by a fair-trade
   organization denoted by T. The flows between these states are also displayed in Figure 1.
   Whenever a business relation (either in state E or state T) is destroyed, producers return to
   the unproductive state U which occurs at rate E for regular business relations and at rate
   T for business relations through a fair-trade organization.”
   alltså simuleringen utgår från 3 tillstånd, idle , fairtrade, eller normal trade. Vad kännetecknad idle? ingen produktion alls? bonde sitter och rullar tummarna? eller odlar han annat ? eller tar ett lönearbete? vad lever han och familjen på annars? vad händer med marken? knappast realistiskt, Denna modell är tillräckligt enkel för att kunna analyseras matematiskt, ok, men frågan är om den inte är allt för enkel för att säga något vettigt om verkligheten.

   kap 6.
   “…even in cases where overall producer welfare increases, there will be some who
   lose – those who do not manage to become certified with a fair-trade organization.”

   I slutsatsen påpekas att de som ingår i fairtrade vinner på det, och de som inte (ännu) ingår kan förlora på det (vilket inte ens är säkert eftersom det bygger på ett tvivelaktigt antagande om importörernas beteende i normal relationen). Det framhålls också att dom som har en normal handelsrelation,faktiskt förväntas vilja ingå i fairtrade relationen! Och att dom som ändå inte ingår i fairtrade relation förlorar, om dom fortsätter med att använda barnarbete, miljö förstörande odling, växt-gifter osv, ja det är väl synd om dom, men så är det ju också möjligt att få dom med på banan genom utbildning och påverkan, så även deras liv kan förbättras.

   

   Oha

   29 november 2008 vid 14:17
9. Oha: Självklart har jag läst uppsatsen, och det du citerar motsäger inget av det jag skriver. Från s. 4:

   “Our results show that, after introducing fair-trade, producers connected with a fair-trade organization are better off than before because the organization does a better bargaining job. Those producers unable to get certified, however, are worse off. This is because, through the risk of loosing the producer to a fair-trade organization, importers in the regular market will decrease the payments to the farmers to compensate for the shorter average duration of a relationship. In addition, they demand a higher amount of (primary) goods as compensation. The overall effect on aggregated welfare crucially depends on the producers’ bargaining power vis-à-vis the companies or middlemen buying their products, i.e. on the power to share in the revenues of the products sold to the final consumer. If the producers’ bargaining power is rather small, fair-trade leads to an improvement in their overall living-conditions as the gains of fair-trade certified producers outweigh the losses of non-certified producers. In case the bargaining power exceeds a certain threshold, however, the opposite holds true because, then, the decreased payments in the regular sector become more and more important for aggregated welfare. Simulations suggest that this power threshold tends to be rather small.”

   Dvs. nettoeffekten av rättvisemärkning beror på producenternas relativa förhandlingsstyrka, och i det diagram jag visar i inlägget, baserat på simuleringar, innefattar de flesta värden en nettoförlust.

   En sak bör slutligen påpekas. De som inte ansluter sig till ett rättvisemärkt kooperativ behöver inte avstå pga. att de är ondsinta eller beter sig illa utan därför att det kostar mycket, i pengar och i form av tid och kraft att ta sig igenom mycket byråkrati, att bli certifierad. De allra fattigaste har sannolikt lägre möjlighet att få certifiering, jämfört med mindre fattiga, och genom systemet missgynnas de förra ännu mer.

   

   nonicoclolasos

   29 november 2008 vid 14:27
10. Fler motsägelser!
    Som jag redan sagt tror jag inte på undersökningen av flera skäl, men bara för att se på undersökningen som sådan, så är det så att diagrammet visar att de starkaste förlorar medan de svagaste vinner (”their bargaining power (=beta) is very small”). Det är ju tvärt emot ditt påstående att de allra fattigaste inte skulle klara att vara med. Du har faktiskt misstolkat resultatet och läst diagrammet tvärt om!!!

    Du använder uttrycket “rättvisemärkt kooperativ” – aha, nu förstår jag din rabiatat inställning, du tror dt handlar om nån modell enligt sovjetiskt kolchos ! Dumheter – det handlar helt enkelt om att betala vettiga löner och ersättningar, och ge producenter möjlighet till giftfri odling utan barnarbete. Och det kostar.

    

    Oha

    29 november 2008 vid 14:44
11. Oha: Det är inte särskilt meningsfullt att diskutera med någon när denne häver ur sig felaktiga påståenden, dessutom med val av starka beskyllningar av olika slag. Om du har läst uppsatsen inser du att jag inte har läst diagrammet “tvärtom”. Och jag vet inte varifrån du har fått att jag tror att det handlar om kolchoser. Läs gärna på lite mer om certiferingssystemet. Vem som helst kan inte på ett enkelt sätt få rättvisemärkning ens om de vill.

    

    nonicoclolasos

    29 november 2008 vid 14:59
12. ja, jag kanske är lite brysk i tonen, och jag kan förstå om du har många ex-jobb och uppsatser att granska, och inte hinner med alla detaljer, men du skulle tjäna på att läsa med en mer öppen attityd, och inte bara tolka allt enligt dina förutfattade meningar.

    

    Oha

    29 november 2008 vid 15:26