Religion och jordbävningar
Är det inte konstigt hur religiösa människor förhåller sig till jordbävningar och andra naturkatastrofer som orsakar enormt mycket död och lidande? Kristna kan delas in i två grupper: de som ser sådana katastrofer som hemska och de som ser dem som initierade av Jahve och, därmed, per definition goda. Båda grupperna förfärar mig.
Den första gruppen menar väl men är intellektuellt ogenomtänkt. Dessa kristna tror på en allgod, allsmäktig och allvetande gud men gör allt för att förtränga det faktum att sådana händelser indikerar att en sådan gud inte existerar. Ofta talas det om att det som har hänt är ett “mysterium” men att vi måste tro på Jahve ändå. Denna typ av blind tro inger inte respekt.
Den andra gruppen menar inte väl: den godtar vilka grymheter som helst i religionens namn och dyrkar alltså inte en god gud. Att små barn dör i drivor bekommer dem inte — det är Jahves rättvisa straff. Så här sa t.ex. Åke Green i sin famösa predikan:
Vad är det som säger att vi inte kan få en jordbävning som gör att hundratusentals människor kan dö i ett ögonblick? Vad är det som säger att vi inte kan få monsunregn som fördränker tusentals människor i vårt land? Vad är det som säger att inte andra katastrofer kan nå fram till Skandinavien? … Gud kan vända på det, så att inbyggarna i vårt land kan få uppleva precis det här, de kan utspys ur landet på grund utav att man har lämnat Gud.”
Men även buddhister är obehagliga. Blogge påpekar att buddhisten Sharon Stone förklarar jordbävningen i Kina, inklusive alla barn som plågades och dog, med “karma”:
Och så händer den här jordbävningen och allt annat händer. Och jag börjar fundera, handlar det om karma? När man inte är snäll drabbas man av dåliga saker.”
Se hur nära religionerna ligger varandra! Det som förenar är en oförmåga att se verkligheten som den är, som rent naturlig, med vissa inslag som vi gillar och andra inslag som vi inte gillar. Nej, istället postuleras att det finns något slags kraft bakom det som sker i naturen, precis som våra förfäder trodde att Tor slog med hammaren när det åskade. Så primitivt, så puerilt — och så grymt.
Hvad angår gruppe 1, er det en ærlig sag at mene, at der eksisterer en guddommelig kraft selvom utrolig lidelse forekommer.
Lidelse – uanset i hvilken skala – er ikke et argument mod Gud. Religionen betoner netop hvor små vi mennesker er. Små i forhold til gud, hvor kun Gud kan være stor. Det giver jo trøst, når man skal forstå utrolig lidelse. Ateister må “bare” trøste sig med, at vi mennesker er meget små i forhold til en meningsløs natur.
Hvad angår gruppe 2 så det en opfattelse, som i kristne kredse blev til en meget lille minoritet, da det Nye Testamente blev lavet.
Agrumentet med Gud er primært rationelt og evolutionært betinget. Hvordan forholder en ateist sig til begrebet “trøst” ?
Anders S
28 maj 2008 vid 14:07
Anders: Lidande utgör i högsta grad ett argument mot en allvetande, allgod och allsmäktig gud. Många anser det vara det starkaste argumentet mot en sådan gud.
Vad gäller tröst finner jag det bisarrt att finna tröst i att tillbe en sådan gud som Jahve. Någon som påstås mörda oskyldiga barn, ska han kunna erbjuda tröst mot “naturens meningslöshet”?
Tröst är för mig ett mänskligt fenomen: det får vi av och ger vi till våra nära och kära när hemska saker händer.
nonicoclolasos
28 maj 2008 vid 14:36
Folk gillar slänga saker som synd i aniktet på folk. Karma är en annan liten goding. Eller Idioterna i en kyrka i sydstaterna som menade att tsunamin var guds straff mot svenskarna som skyddar bögar.
Men när det gäller karma, man kan undra om Stone gillar kollektiv bestraffning? Eller tänker hon kanske inte så långt? Jag är väldigt “andlig” men värden som ont, gott och annat sånt nonsens är bara mänskliga värderingar och har inga som helst andliga värden i sig.
hermanubis
28 maj 2008 vid 16:26
Sharon Stone, hur intelligent hon än må vara, är i första hand skådis och i möjligen tredje eller fjärde hand visdomslärare. Jag tror snarare det var en klassisk “foot in mouth” från hennes sida (i kombination med att medier tar lösryckta meningarför att bygga en story) än ett bevis på hur djupt insatt hon är i buddhistisk filosofi.
Håkan
29 maj 2008 vid 8:03