Diskrimineras fula?
Låt mig ta en lite närmare titt på tre frågor som rör vackra och fula människor.
1. Favoriseras vackra framför fula?
Svar: Ja, det finns starkt stöd i forskningen för det — se t.ex.
- denna översikt av Langlois m.fl.;
- pionjärstudien av Hamermesh och Biddle som visar att vackra tjänar mer;
- min egen forskning med Jordahl och Poutvaara om skönhetens betydelse i politiken.
2. Är detta diskriminering?
Svar: Inte nödvändigtvis — se t.ex.
- en studie av holländska reklamanställda som visar att vackra anställda förvisso tjänar mer än fula, men de drar också in betydligt mer intäkter till sina företag (vilka mer än täcker deras högre löner);
- ett argument om att det finns en positiv koppling mellan skönhet och intelligens. Det bygger på fyra antaganden:
“(1) Men who are more intelligent are more likely to attain higher status than men who are less intelligent. (2) Higher-status men are more likely to mate with more beautiful women than lower-status men. (3) Intelligence is heritable. (4) Beauty is heritable.”
Om vackra människor i genomsnitt är mer produktiva och mer intelligenta behöver bättre möjligheter och högre lön för vackra inte innebära diskriminering.
3. I de fall fula faktiskt diskrimineras, är det dåligt?
Svar: Det kan vara så att fula behandlas sämre enbart pga. en smak för skönhet, dvs. att de diskrimineras. Om detta är dåligt beror förstås på ens värderingar. Professor Robert Barro vid Harvard besvarar t.ex. frågan nekande, och han vänder sig särskilt mot att staten ska lägga sig i företags (och privatpersoners) beslut på området.
Du svarar inte riktigt på min fråga.
För vad jag undrar är inte hur samhället i stort ska förhålla sig till denna favorisering av vackra människor, utan hur den enskilde ska hantera dessa fakta. Jag förstår att du inte har absoluta svar, men kanske någon reflektion. Att nöja sig med det att konstatera att samhället tjänar på de vackras produktivitet förutsätter någon slags utilitarism där några (de flesta?) kan ignoreras för ett högre värde.
Av artikeln i The Economist förstår man att kosmetiska för kvinnor hjälper lite, men att det inte är ett tillräckligt substitut för naturlig, medfödd skönhet. Så frågan är då hur den fule ska hantera kunskapen om att han eller hon riskerar att leva ett ofullständigt liv på grund av asymmetri eller små defekter.
Finns det någon forskning om hur människor framgångsrikt kompenserar ett fult yttre i konkurrensen med vackra människor? För trots allt finns det ju fula människor som lyckas både privat och i yrkeslivet.
Christopher Aqurette
8 juli 2008 vid 21:18
Christopher: Jag är inte så bekant med forskning om andra grunder för framgång på arbetsmarknaden, men jag är rätt säker på att intelligens och kompetens är viktigare för framgång än skönhet. Så man kan ställa frågan: Vad finns det för hopp för mindre smarta och kompetenta? I vissa fall kanske de kan lyckas pga. andra egenskaper (det finns t.ex. vackra och ointelligenta människor som kan lyckas pga. skönheten), men vad finns det gör hopp för mindre smarta och kompetenta som dessutom är fula? Kanske inte så stort. De är nog i regel att betrakta som lågproduktiva.
Om vi tar den forskning jag själv har hållt på med, om skönhet i politiken, torde både ideologi och om man är politiker sedan tidigare spela större roll för framgång än skönhet.
Sedan tror jag att det är viktigt att skilja på olika sektorer. I vissa yrken spelar utseende relativt stor roll: i reklam, för advokater, för mediamänniskor. Men i andra kanske utseende inte spelar någon större roll, t.ex. i forskningens värld. (Mina egna intryck styrker den tesen [även om det finns belägg för att vackra föreläsare får bättre kursutvärderingar].) Så har man inte sina komparativa fördelar på utseendets område kanske man inte ska satsa på de förra typena av yrken.
Så skönhet är inte allt, även om den spelar roll. Så även vi mindre vackra kan nog lyckas. (Men vi skulle sannolikt lyckas ännu bättre med bättre utseende, i alla fall i många yrken.)
nonicoclolasos
8 juli 2008 vid 21:26
Detta får mej att tänka på fascism. Bara det starka och vackra och framgångsrika ska premieras i samhället. Men är inte det en omänsklig syn. En grym syn. Ska vi inte bry oss om varandra och inte stöta ut det som är svagt och skört och bräckligt. Bara att använda ordet ful om en annan människa är fascistiskt.
Jenny
8 juli 2008 vid 21:54
Niclas:
Tack för svaret. Jag förstår att det var en omöjlig fråga, men eftersom jag sysslar med tillämpad etik är jag intresserad av vilka praktiska problem man kan se i ny forskning.
Christopher Aqurette
8 juli 2008 vid 23:15
“Bara att använda ordet ful om en annan människa är fascistiskt”
Säger en del om den intellektuella nivån på Jennys inlägg.
Att låta människor göra egna val utifrån egna preferenser är fascism, men att via statligt tvång tvinga dem att göra saker de inte vill är frihet…
peter
9 juli 2008 vid 7:49
Ingen kan beskylla Barro för att tala i egen sak.
David
30 juni 2009 vid 0:18