Tio budord för ras och genetik
Forskare från olika discipliner har publicerat ett öppet brev i tidskriften Genome Biology i vilket de föreslår tio budord som rör frågor och forskning om ras och genetik. New Scientist rapporterar. Jag finner dem alla tänkvärda, inte minst i dessa sverigedemokratiska tider:
“1. All races are created equal.
2. An Argentinian and an Australian are more likely to have differences in their DNA than two Argentinians.
3. A person’s history isn’t written only in his or her genes.
4: Members of the same race may have different underlying genetics.
5. Both nature and nurture play important parts in our behaviors and abilities.
6. Researchers should be careful about using racial groups when designing experiments.
7. Medicine should focus on the individual, not the race.
8. The study of genetics requires cooperation between experts in many different fields.
9. Oversimplified science feeds popular misconceptions.
10. Genetics 101 should include a history of racism.”
Det har ju “bevisats” och blivit en mycket populär idé att det inte finns några mänskliga raser. Det är en fin tanke men likväl en lögn. Det går knappast att motarbeta rasism i längden med en i grunden falsk idé.
Då är de här budorden bättre. Det finns olika raser men ingen anledning till rasism.
Daniel
19 juli 2008 vid 14:21
Daniel, läs gärna rasdebatten i Folkvett och börja gärna med Larhammars två artiklar.
Efter det får du gärna förklara på vilket sätt det finns olika mänskliga raser.
Marcus
19 juli 2008 vid 14:55
Varför skulle dessa (intetsägande) “budorden” var mer intressanta nu i dessa “sverigedemokratiska tider”?
Förörigt har så har “rasister” alldrig varit intreserade av gener, utan av olika fenotyper, och dessa kan inte din budordslista plocka bort, det finns ju där ändå oavsett hur många “budord” några överbetalda nördar på nått universitet hittar på!
Haubits
19 juli 2008 vid 15:48
Vad har detta med Sverigedemokraterna att göra? Sverigedemokraterna är ett icke-rasistiskt parti och har så alltid varit. Sverigedemokraterna är ett kulturnationalistiskt parti som står för en öppen svenskhet som bygger på kultur och inte etnicitet. Det finns dessutom en betydande andel sympatisörer, väljare, medlemmar och politiker i Sverigedemokraterna med invandrarbakgrund. Gör dig icke besvär med dina lögner och din guilt by association. Ingen går på detta, och du slösar bara på folks tid.
Tobias Lindgren
19 juli 2008 vid 16:40
Daniel:
Enligt seriös forskning är sannolikheten högre att en europé har mer genetisk överenstämmelse med en afrikan än med en annan europé. Vi är alla lika, säger forskningen, trots vissa utseendemässiga skillnader som har uppstått till följd av yttre påverkan – t.ex. klimatet. Detta då vi alla härstammar från Afrika.
Patrik
19 juli 2008 vid 18:04
Jag har verkligen inga invändningar i sak, men att styra forskning genom “budord” istället för data är betänkligt snarare än tänkvärt. Tyvärr är det ingenting nytt när det gäller forskning om människans biologi. Dogmatism, om än med goda föresatser.
Peter S-W
19 juli 2008 vid 22:56
Sedan slås jag av att “budorden” växlar mellan truismer (gener styr inte allt, det finns skillnader inom folkgrupper och dyl.) och vaga underligheter. Vad betyder till exempel “Medicine should focus on the individual, not the race” i praktiken? Naturligtvis ska medicinsk behandling syfta till att bota individen, och naturligtvis måste man då ta hänsyn till kända genetiska skillnader mellan folkgrupper för att så snabbt som möjligt hitta rätt diagnos. Patriks förmodande om att skillnader bara är utseendemässiga är inte riktigt korrekt. Exempelvis varierar utbredningen av förmåga att spjälka laktos i vuxen ålder rejält mellan folkgrupper, vilket gör att det är rätt och riktigt att snabbare förmoda laktosintolerans hos en kines än hos en blond skandinav när de söker för bubblig mage. Brott mot sjunde budet?
Peter S-W
19 juli 2008 vid 23:05
Marcus, Larhammar argumenterar för att skillnaderna är små och att det skulle vara svårt med en rasindelning. Det håller jag med om, människan är en ung art med små skillnader och gränserna mellan olika folkgrupper är inte så tydliga. Det finns dock ingen enkel slutsats av detta.
Tydligen vill folkvett att det bara ska finnas en mänsklig ras, de har tydligen hävdat att all rasindelning är pseudovetenskaplig. I själva verket är det här med ras en definitionsfråga och det finns ingen tydlig definition som bevisar någonting.
Möjligtvis kan man hitta på att det inte finns några raser eller så förhåller man sig till det faktum att ras används som begrepp runt hela jorden, av både lekmän och forskare.
Jag föreslår att någon mejlar de biologer som skrev dessa budord. Be de använda bara ett budord, det finns inga mänskliga raser. Allt arbete mot rasism blir ju enklare då?
Patrik, jag tror du har fel där. Först och främst är skillnaden mellan afrikaner större än skillnaden mellan europeer varför jag inte riktigt kan förstå ditt argument. Människan har funnits längre i Afrika och där har den genetiska variationen också hunnit bli större.
Daniel
20 juli 2008 vid 0:05
Daniel, jag tror du misstolkar Folkvett och Larhammar om du tror att de *vill* att det inte ska finnas raser. De förklarar hur det är. Givetvis är rasbegreppet en definitionsfråga.
Du svarade f ö inte på min fråga och så länge du inte gör det är det meningslöst att du pratar om raser, eftersom ditt begrepp inte går att förstå.
Marcus
20 juli 2008 vid 2:12
Peter S-W: Faktum är att en ganska liten del av den skandinaviska befolkningen tål laktos på det sätt du föreskriver. Dessutom är det i Asien relativt många som faktiskt är laktosToleranta! Det jag ville peka på var att dessa skillnader ändå har uppstått väldigt sent och till följd av yttre omständigheter. Och frågan är om dessa skillnader ens är genetiska?
Patrik
20 juli 2008 vid 14:19
you can’t fight ignorance with ignorance.
alla frågeställningar bör i ett fritt samhälle vara öppna för vetenskaplig prövning och politisk diskussion.
peter
20 juli 2008 vid 19:54
Patrik: Det är mycket stora skillnader i spridning av laktostolerans mellan olika folkgrupper.
http://en.wikipedia.org/wiki/Lactose_intolerance#Lactose_intolerance_by_group
Att vissa kineser är laktostoleranta och vissa svenskar är laktosintoleranta är ingenting som omkullkastar att det finns markanta genomsnittliga gruppskillnader. Att vissa kvinnor är längre än vissa män gör det inte meningslöst att tala om en tydlig könsskillnad i fråga om genomsnittlig längd.
Skulle skillnaden inte ha en genetisk förklaring? Det var nytt för mig. Har du någon referens på det? Så vitt jag vet är de exakta generna/mutationerna i fråga fastställda. Laktosintolerans diagnosticeras med blodprov.
Japp, mutationen för laktostolerans i vuxen ålder, som är det avvikande, är några tusen år gammal och har antagligen uppstått parallellt på flera håll. Och visst beror mutationers spridning på hur de fungerar i sin omgivning, s.k. evolution… ;-)
Min poäng är att det är en empirisk och öppen fråga vilka skillnader som finns mellan folkgrupper, inget som kan avgöras med “budord”.
Peter S-W
20 juli 2008 vid 20:23
Peter S-W:
Har nog läst olika rapporter. Det är iof oviktigt i sammanhanget, frågan om budorden är en annan, vilken jag inte ser några etiska problem med. Det är t.ex. ganska vanligt att förhålla sig värderingsfri inom många vetenskapliga områden. Att inte tala om flera “raser”, som ett “budord”, kan vara en bra idé. Detta då det finns ett stort mått av godtycke vid kategoriseringsprocesser.
Sen bör det givetvis vara upp till var och en att acceptera eller förkasta vilka budord som helst.
Jag är med dig i din poäng, men man kan skilja mellan det etiska och det empiriska. Vi kan t.ex. finna en massa skillnader, som är intressanta i sig och rent praktiskt, men med enkelhet används sådan information felaktigt, särskilt kan jag tänka mig, om prat om “raser” blandas in. Sen är det ju också ganska klarlagt att vi allesammans härstammar från samma lilla folkgrupp, att vi samtliga har väldans stor genetisk överensstämmelse genetiskt – det blir inte så dumt att uppmuntra folk att välja bort prat om raser.
Patrik
20 juli 2008 vid 21:10
Peter S-W: Jag tycker själv inte att budorden ovan ska tolkas dogmatiskt, men jag tycker om ansatsen, trots det, att torgföra vissa vetenskapligt grundade sanningar som många inte har förstått så bra och att vädja om försiktighet och känslighet när frågor om ras behandlas. Jag kan inte tänka mig att författarna anser att man inte ska kunna beakta befolkningstillhörighet i vid mening vid vissa sjukdomsbedömningar, utan mer hur man uttrycker sig och förhåller sig till sådana beaktanden. Som de klargör angående det sjunde budordet: “Although some diseases are connected to genetic markers, these markers tend to be found in many different racial groups. Overemphasising genetics may promote racist views or focus attention on a group when it should be on the individual.”
Se förresten ett tidigare inlägg om de bibliska budorden samt om Bertrand Russells liberala budord.
nonicoclolasos
20 juli 2008 vid 21:25