Nonicoclolasos

Trängselskatten är poppis

En mycket lång och enerverande bilkö

Opinionen i Stockholms län har svängt om trängselskatten:

”När Sifo på nytt frågar drygt 1000 invånare i länet om de tycker det ska vara avgiftsbelagt att köra in i Stockholms stad, så är resultatet det rakt motsatta. Sex av tio säger nu ja till trängelskatten.”

Som ja-röstare glädjer detta mig. En tredjedel vill dessutom höja skatten, vilket jag också vill. Se grafik över hur mycket biltrafiken har minskat.

En intressant fråga är vad den svängande opinionen implicerar för vår syn på folkomröstningar. Uppenbarligen ändrar människor sin syn på saker och ting, ibland ganska fort. I vanliga val får vi tillfälle vart fjärde år att ge uttryck för aktuella politiska preferenser, men resultat i folkomröstningar antas, verkar det som, giltiga ad infinitum. Man kan ta kärnkraftsomröstningen som exempel. Nu är det 28 år sedan den genomfördes. Idag finns en stor mängd människor med rösträtt som inte var med då, och dessutom är kunskapsläget ett helt annat vad gäller sådant som CO2-utsläpp. Bör resultatet i den omröstningen överhuvudtaget beaktas längre?

Och mer generellt: Känner någon till teoretiska arbeten som specificerar villkor för när folkomröstningsresultat inte längre ska beaktas och som kanske t.o.m. föreslår regelbundet återkommande folkomröstningar i samma fråga?

About these ads

Written by Niclas Berggren

26 juli 2008 at 9:13

6 svar

Subscribe to comments with RSS.

  1. Usch, jag är allmänt skeptisk till folkomröstningar. Vilket kanske egentligen mer härrör till min skepsis för demokrati i största allmänhet. Folk i allmänhet är idioter, och jag ogillar att idioter får lov att styra över mig. Men det där är nog mest ett teoretiskt och meningslöst inlägg, eftersom jag inte egentligen kan presentera ett vettigt alternativ :)

    Men när vi folkomröstade om EMU blev jag riktigt putt. Jag tror inte en procent av de som röstade egentligen hade kunskap och underlag nog att ta ett informerat beslut. Jag läste en hel del ekonomi på Chalmers just då, och kände mig ändå helt oförberedd. Så jag baserade min röst i frågan helt på vad min lektor i nationalekonomi hade sagt om det (och det blev ett ja). De flesta röstade nog bara baserat på huruvida de ville ha en annan formgivning på sedlarna i plånboken.

    En sak jag funderade på back then, som också mest är en helt teoretisk övning, är om det, i den bästa av världar, borde vara möjligt att ha ett helt objektivt test på sakfrågekunskapen som man måste genomgå med ett visst resultat innan man får lov att folkomrösta i en viss fråga. Givetvis faller det på punkten ”helt objektivt” kombinerat med politik, men jag tycker tanken i sig är intressant.

    Danni

    26 juli 2008 at 10:39

  2. Danni: Apropå din idé – se detta inlägg av Bryan Caplan om test för att få rösta. Själv är jag tveksam till sådana test av flera skäl, bl.a. därför att det verkar svårt eller omöjligt att fastställa vad en rimlig kunskapsnivå är (vem ska bestämma det?) och därför att det finns forskning som antyder att deltagande ökar kunskapsnivån. Men jag tycker absolut att idén ska diskuteras.

    nonicoclolasos

    26 juli 2008 at 10:55

  3. Niclas

    Den GODA STATEN, det kollektiva förnuftet.

    Jag är helt med dig.

    Samhället behövs och skall göra det som är funktionellt.

    Bilköer är väl ändå den mest tydliga ”signalsemaforen” för den individuella kortsiktigheten och den klassiska arketypen ”Allmänningens Dilemma”.

    Nyskapandet av ”AD” är sannolikt en ofrånkomlig naturlag i trånga revir.

    MVH

    Anders B Westin

    26 juli 2008 at 21:50

  4. Anders: Visst behövs staten. Frågan är inte om den behövs eller inte, utan vilken omfattning den ska ha. Jag känner mig dock främmande inför att tala om ”den goda staten”. Jag är av uppfattningen att staten, eller mer allmänt politiskt beslutsfattande, är imperfekt, vilket gör att varje uppgift som staten åtar sig bör övervägas noga utifrån en realistisk kostnads-intäktsanalys. Jag ser det som farligt att ha en naiv tilltro till att allt, eller det mesta, staten företar är ”gott”. Med detta sagt: i fråga om trängselskatt ser jag en positiv uppgift för staten.

    nonicoclolasos

    26 juli 2008 at 21:57

  5. Niclas
    Jag ”plågar” dig med uttrycket DEN GODA STATEN lite för att retas.
    Jag fattar att staten kan vara lika besvärande jobbig som varje individ. I vissa tillstånd dessutom långt värre pga den tröghet som uppkommer likt en gigantisk dinosaurie vars svans långt senare fattar vad nosen uppfattat.

    Jag kanske har dragit på mig en felaktig föreställning men när jag läser din blogg och andra på din länklista finns åtminstone en ytlig bild av en viss typ av aversion till det kollektiva.

    Själv har jag en övertygelse att det är den KLOKA STATEN , dvs summan av vårt förnuft som är vår säkerhet och långsiktiga räddning.

    Som du märker så vill jag tro på vår kollektiva förmåga att i en demokratisk anda ta nödvändiga beslut.

    Just för att hantera den seriella processen av nyskapande av ”Allmänningens Dilemma”.

    Jag byter ordet GODA till KLOKA eftersom jag tror att Kunskapen i längden är en viktigare komponent än godheten, då med baktanken att kor kan vara snälla men långt ifrån kloka.

    MVH

    Nu blir det en promenad i den något svalare kvällsluften

    Anders B Westin

    26 juli 2008 at 22:22

  6. Anders, det är väl klart att staten ska agera klokt och gott. Om det är vår frälsning vet jag inte dock, allt är relativt men utfallet blir ju så klart bättre om staten är klok.

    Daniel

    26 juli 2008 at 23:36


Kommentarer inaktiverade.

Följ

Få meddelanden om nya inlägg via e-post.

Gör sällskap med 1 144 andra följare

%d bloggare gillar detta: