Nonicoclolasos

Archive for oktober 2008

Att tjäna pengar som död

Död höginkomsttagare

Död höginkomsttagare

Min stora dröm är att bli ekonomiskt oberoende. Medan jag lever. Det verkar som om vissa lyckas (för)bli det efter sin död:

The 13 famous names that make up our Top-Earning Dead Celebrities earned a combined $194 million over the last 12 months.

Elvis toppar listan: det senaste året tjänade han 52 miljoner dollar. Albert Einstein tjänade 18 miljoner dollar. Det du, Björn Ranelid.

Written by Niclas Berggren

31 oktober 2008 at 14:14

Publicerat i död, marknadsekonomi, pengar

Hur förbättras livet för världens fattiga?

DN Kultur förnekar sig inte och upplåter idag (ej på nätet) plats åt Bror Perjus, ”journalist och författare”:

Långsiktigt kan de ekonomiska kriserna endast motverkas med en global demokrati som genom effektiv beskattning kan överföra resurser från de superrikas hejdlösa lyxliv till hållbar utveckling och fattigdomsbekämpning.

Professor Lucas

Professor Lucas

Konstigt att inte ekonomipristagaren Robert Lucas har förstått det som experten på långsiktiga ekonomiska skeenden Bror Perjus har förstått. Lucas har en lätt annorlunda förståelse av verkligheten:

Of the tendencies that are harmful to sound economics, the most seductive, and in my opinion the most poisonous, is to focus on questions of distribution. … But of the vast increase in the well-being of hundreds of millions of people that has occurred in the 200-year course of the industrial revolution to date, virtually none of it can be attributed to the direct redistribution of resources from rich to poor. The potential for improving the lives of poor people by finding different ways of distributing current production is nothing compared to the apparently limitless potential of increasing production.

Om man ska anstränga sig för att hitta något positivt i det Perjus skriver tycker jag att det är, att han inte tycks drabbad av den annars så vanliga välfärdsnationalismen.

Written by Niclas Berggren

31 oktober 2008 at 9:16

Vad påverkar invandrares valdeltagande?

En ny studie undersöker sannolikheten för att invandrare röstar i svenska val. Som bekant får även icke-medborgare som har varit folkbokförda i landet i minst tre år rösta i kommun- och landstingsvalen. Tanken i studien är att deltagande i allmänna val är ett tecken på att anse sig vara socialt inkluderad i ett samhälle. Bl.a. dessa faktorer ökar sannolikheten för att invandrare ska rösta (och, som en implikation, delaktigheten i det svenska samhället):

  • Att bli medborgare.
  • Att komma från Nord- och Sydamerika och att vara född i Sverige av invandrare.
  • Att ha svensk maka eller make.
  • Att äga ett hus.
  • Att bo i en mindre stad.
  • Att invandrarpopulationen ökar.

Ålder vid invandring och om det finns utlandsfödda kommunfullmäktigeledamöter har dock i regel ingen effekt.

Angående att medborgarskap ökar sannolikheten att rösta skriver författarna:

On that note, it appears that granting citizenship has a huge effect on voting. Despite giving people the right to vote, that right is often not exercised if people are not citizens. While it could be that only people who wish to be more involved take up citizenship, it could also be that citizenship offers people the opportunity to see that they have a stake in what is happening politically in Sweden. Thus as a means of encouraging social inclusion, it appears that the policy of allowing citizenship acquisition has been extremely successful.

Man kan också vara av uppfattningen att det är rätt bra att icke-medborgare inte röstar i så stor utsträckning, då de sannolikt inte är lika långsiktiga i sitt tänkande som medborgare. Denna hållning kan förstås kombineras med synen att det bör vara lätt att bli medborgare.

Written by Niclas Berggren

31 oktober 2008 at 7:30

Kvinnlig lätthet och briljans

Under blott en minut visar Nina Kaptsova hur balett ska utföras, i en variation ur Tchaikovsky Pas de Deux av George Balanchine. Denne mästare hade en särskild förmåga att skapa rena koreografier där kvinnans linjer, lätthet och tekniska briljans framhävs. (Musiken var tänkt att ingå i akt III av Svansjön men kom inte med.)

Written by Niclas Berggren

30 oktober 2008 at 17:36

Publicerat i dans, lycka

Hur beter sig folk när livet står på spel?

I ett avsnitt av Seinfeld befinner sig George på fest i en lokal fylld av barn och pensionärer. Plötsligt noterar han att det brinner i köket. Så här hänsynslöst beter han sig:

Är George typisk för människor som hamnar i kritiska lägen? Nej, det verkar inte så. I en ny studie undersöker Bruno Frey, David Savage och Benno Torgler om sociala normer binder människor i sådana situationer — närmare bestämt undersöker de hur beteendet såg ut när Titanic sjönk. Det verkar som om sociala normer i huvudsak upprätthölls — t.ex. räddades kvinnor och barn först.* Författarna skriver:

Being female rather than male increases the probability of surviving between 23.7 and 53.9 percentage points, depending on the specification used. This is a large quantitative effect. … Similarly, being a child rather than a person AGE 51+ (reference group) increases the probability of surviving around 30 percentage points.

Jag finner det intressant i) att denna norm upprätthölls i en extrem nödsituation och ii) att denna norm existerar till att börja med. Är det verkligen rimligt att anse det viktigare att barn och kvinnor överlever än att vuxna män gör det?** På vilken grund?

____________________

*Det fanns dock vissa inslag av egenintresse. Passagerare i de finare klasserna överlevde med större sannolikhet, och personalen såg till att få företräde till livbåtarna.
**I ett tidigare inlägg frågar jag om barns lycka bör betyda mer än vuxnas.

Written by Niclas Berggren

30 oktober 2008 at 11:16

Gen för transsexualism?

Ny forskning (populärpresentation här) indikerar att transsexualism, åtminstone i fallet man-till-kvinna, har en genetisk komponent:

This study provides evidence that male gender identity might be partly mediated through the androgen receptor.

Denna skillnad kan resultera i svagare testosteronsignaler. En av författarna kommenterar:

There is a social stigma that transsexualism is simply a lifestyle choice, however our findings support a biological basis of how gender identity develops.

Jag har tidigare förespråkat respekt för transsexuella. Den förutsätter på intet sätt att transsexualism har en genetisk komponent, men kanske kan en del andra ha lättare att acceptera fenomenet med den utgångspunkten. (Studier visar t.ex. att personer som tror att homosexualitet inte är ett eget val är betydligt mer accepterande eller toleranta än andra.)

Written by Niclas Berggren

30 oktober 2008 at 10:04

Två kompisar

Francis Bacon, Pope and Chimpanzee (1962), 164,3 x 142,2 cm:

Written by Niclas Berggren

29 oktober 2008 at 19:00

Publicerat i konst

Psykologi bakom gudstro

Varför tror människor på gud(ar)? Psykologen Dorothy Rowe ger i den nya boken What Should I Believe? följande svar, enligt en artikel i The Guardian:

She starts from the premise that our greatest fear is annihilation, not physical death, necessarily, but annihilation as a person. It is the desire to avoid this that motivates us throughout our lives. For some, religion is the answer, because it tends to suggest quite straightforwardly that life carries on after death.

Hon menar att vi alla försöker leva vidare — genom att skaffa barn, genom att skapa saker som bär vårt namn, genom minnen hos andra, kanske genom gravstenar och genom en föreställning att vi faktiskt inte dör. En implikation av detta synsätt är att religion inte har intellektuell grund utan att den fyller ett psykologiskt behov:

All this presents a bit of an obstacle for those who think that the problem of religion can be ”solved”. When the explanation for religious belief is a question of individual psychology, there’s little room for the argument that it can be educated away.

Nedslående för oss som tror på rationell argumentation. Om grunden för religion är en rädsla för icke-existens kanske vi bör börja analysera och diskutera varför icke-existens ses som något skrämmande. Konstnären Francis Bacon räddes inte att bli bortglömd:

I myself and the life I’ve lived happen to be more profoundly curious than my work. Then sometimes, when I think about it, I’d prefer everything about my life to blow up after I die and disappear.

Jag anser likaså att det är helt ointressant om något som har med mig att göra lever kvar efter min död. Varför anser andra inte det? Psykoanalys, tack! Efter sådan analys kanske intresset för religion krackelerar?

Written by Niclas Berggren

29 oktober 2008 at 15:35

Minskar marknadsekonomin löneskillnaderna mellan könen?

Gary Becker har framfört teorin att diskriminering tenderar att minska när graden av konkurrens ökar, eftersom det innebär en kostnad och konkurrensnackdel för företag att rata personal på andra grunder än låg produktivitet. I en ny studie, publicerad i Kyklos, undersöks i denna anda hur graden av marknadsekonomi är relaterad till löneskillnader mellan könen:

Both data bases lead to the same conclusion: there is a strong negative correlation between market orientation and gender wage gaps, in particular when competitive markets are measured by the components ”free trade”, ”absence of regulation” and ”legal structure”. These indicators are strongly related to competitiveness in the product market and are, therefore, backing Becker’s taste for discrimination model. More market orientation in the economy can reduce gender inequalities in wages – if it is enough to close the gender wage gap completely is still to be shown.

En illustration av sambandet (utan kontrollvariabler):

Jag har en känsla av att detta resultat är i linje med Nyamko Sabunis tänkande.

Written by Niclas Berggren

29 oktober 2008 at 10:56

Ranelid verifierar Nozick

Björn Ranelid beklagar sig i Expressen:

Jag står för mitt ord och påstår att jag är värd högre lön för mitt arbete än till exempel fotbollsspelaren Fredrik Ljungberg.

Ranelid ger genom sitt beklagande stöd åt Robert Nozicks teori om varför intellektuella tenderar att ogilla kapitalismen:

Why then do contemporary intellectuals feel entitled to the highest rewards their society has to offer and resentful when they do not receive this? Intellectuals feel they are the most valuable people, the ones with the highest merit, and that society should reward people in accordance with their value and merit. But a capitalist society does not satisfy the principle of distribution ”to each according to his merit or value.” Apart from the gifts, inheritances, and gambling winnings that occur in a free society, the market distributes to those who satisfy the perceived market-expressed demands of others, and how much it so distributes depends on how much is demanded and how great the alternative supply is. Unsuccessful businessmen and workers do not have the same animus against the capitalist system as do the wordsmith intellectuals. Only the sense of unrecognized superiority, of entitlement betrayed, produces that animus.

Written by Niclas Berggren

29 oktober 2008 at 8:29

Sexuell upphetsning påverkar preferenser

Dr Roine sprider alltid värdefull kunskap och nämner idag en studie om hur manliga studenters omdöme påverkas av sexuell upphetsning. När de är sexuellt upphetsade ger de uttryck för rätt annorlunda preferenser jämfört med när de inte är upphetsade, vilket framgår av denna tabell:

De mest populära aktiviteterna under upphetsning är att bli bunden, att ha analsex, att ha sex med en 40-årig kvinna, att ha sex med någon man hatar och att binda sin partner. Jag noterar vidare att studenterna under upphetsning i genomsnitt tycks ungefär lika intresserade av att ha djursex som att ha homosex. De aktiviteter som ökar mest i intresse vid upphetsning jämfört med ett icke upphetsat tillstånd är att ha analsex, att binda sin partner och att ha sex med en 50-årig kvinna.

Written by Niclas Berggren

28 oktober 2008 at 19:53

Bättre, inte fler, regleringar

Professor Glaeser

Professor Glaeser

Åtminstone tre nationalekonomer har nu varnat för fler regleringar av den finansiella sektorn. Istället förespråkar de bättre regleringar. Senast i raden är Harvards Ed Glaeser:

We need a new regulatory structure, but it needs to be one that makes the markets function better, not worse. The answer is not more government, but better government. To make new governmental interventions better than the old ones, we need to think about what exactly is it that we want to accomplish.

Tidigare har Tyler Cowen och Erik Hurst framfört ett liknande budskap. Finns det politiker som vågar hålla huvudet kallt och inte ge efter för populistiska krav på att blint och snabbt öka regleringen av ekonomin?

Written by Niclas Berggren

28 oktober 2008 at 17:30

Rugby är bra för magen

David Williams är en 22-årig australiensisk rugbystjärna:

Written by Niclas Berggren

28 oktober 2008 at 14:01

Publicerat i mode, skönhet, sport

Naturkatastrofer och ekonomisk utveckling

Professor David Strömberg skriver om naturkatastofer i Journal of Economic Perspectives. Han presenterar rikligt med data, rakt igenom fascinerande.

I figuren nedan framkommer hur antalet naturkatastrofer och effekterna av dem har utvecklats över tid. Antalet katastrofer har ökat med ca 5 procent per år, men antalet döda enbart med 0,1 procent per år. I Table 2 delar han upp antalet naturkatastrofer och effekterna på de olika kontinenterna. Asien och Afrika har drabbats hårdast. I Table 3 visar han att länder med höga inkomster och demokrati har drabbats oerhört mycket mindre av ungefär samma antal naturkatastrofer som länder med låga inkomster och diktatur. Uppenbarligen beror effekterna i hög grad på faktorer som vi människor kan påverka.


I artikelns sista del analyserar han katatrofhjälp och vad som avgör vilka som får och hur mycket de får:

International relief for natural disasters does increase with the severity of the disaster, as measured by the number of killed and affected, and also rises when the income of the affected country is lower. However, relief is also driven by factors other than need. News coverage appears to drive disaster relief. Donors also give more to countries that lie closer, and with which they share a common language and colonial ties. These effects are sizeable.

Precis som i ens individuella liv gäller det att ha bra kontakter för att få den bästa hjälpen i nödsituationer.

Written by Niclas Berggren

28 oktober 2008 at 8:50

Skrämd av nysningar

Nu har jag vaccinerat mig mot årets influensa. Risken att drabbas minskar med 50 procent, och om man drabbas blir symptomen lindrigare. Det kostade 150 kr på min vårdcentral (se här var du kan vaccinera dig). Väl investerade pengar!

Cosmo Kramer

Cosmo Kramer

Bakgrunden är att jag nästan är neurotiskt rädd för baciller och blir svettig om någon i min närhet hostar eller nyser. Jag skrattade gott när jag i ett Seinfeld-avsnitt upptäckte att jag har en frände i Kramer. Han var på besök hos sin bokförläggare för att diskutera lanseringen av en soffbordsbok om soffbord. (Lanseringen visade sig vara i fara, eftersom Kramer hade spottat ut kaffe på programledaren Kathy Lee i ett tv-framträdande.) Samtalet:

Kramer: Hey boss.
Mr. Lippman: Kramer. Come in.
Kramer: How’re you doin’ there, big guy?
Mr. Lippman: Have a seat.
Kramer: What, have you got yourself a cold?
[Mr. Lippman sneezes, Kramer jumps in his chair.]
Kramer: Wow, that’s quite a honk! Get yourself some vitamin C with rose hips and bioflavenoids.
Mr. Lippman: The reason I asked you in here, is I caught your appearance on ”Regis and Kathy Lee” the other day and -
Kramer: It was pretty good, huh?
[New sneeze, Kramer jumps again.]
Mr. Lippman: Anyway, the thinking here is that it would be best if you didn’t do any more of these shows.
Kramer: Because of the coffee thing?
Mr. Lippman: Kramer, I’m sorry.
Kramer: What about ”Sonia Live”? Now you’re not cancelling ”Sonia Live”?
Mr. Lippman: It’s out -
Kramer: She’s a doctor, I got a thing for her.
Mr. Lippman: Kramer, I -
[Mr. Lippman sneezes again, Kramer falls out of his chair.]

Det är farligt att nysa i nysräddas närhet. Vi kan ramla och skada oss. Även om vi blir mindre rädda efter vaccination.

Written by Niclas Berggren

28 oktober 2008 at 8:21

Publicerat i hälsa, humor, sjukdom

Energisk musik

Sjostakovitjs Konsert för piano, trumpet och stråkar (opus 35) är medryckande och ger nästan fysisk stimulans. Se och hör ett kort, intensivt utdrag. Oh mama! Vilket pianospel.

Written by Niclas Berggren

27 oktober 2008 at 21:39

Publicerat i genier, lycka, musik

Krisens grundorsak?

Det saknas inte teorier om varför den finansiella krisen har uppstått. En populär förklaring, t.ex. förmedlad av  Lars Pålsson Syll på (förstås) DN:s kultursida, är att det fanns för få regleringar på plats. Men en mer grundläggande förklaring är att krisen ytterst beror på en alltför expansiv penningpolitik.

Detta är i själva verket den förklaring som den österrikiska konjunkturcykelteorin — t.ex. presenterad i en IMF-uppsats här och i en analys från Ludwig von Mises Institute här — ger. Denna syn emanerar delvis från den svenska nationalekonomen Knut Wicksell, som varnade för en situation där låneräntan understiger ”den naturliga räntan” (dvs. avkastningen på kapitalinvesteringar). Genom alltför låga räntor har den enorma kreditexpansion kunnat äga rum som har orsakat felinvesteringar och bubblor som nu brister.*

Professor Don Boudreaux ställer några kritiska frågor utifrån denna syn:

Skepticism is advisable when the former head of a government-created and protected monopoly blames the market for using that monopoly’s output unwisely.  Would the demand for mortgage-backed securities have been as frothy as it was if Mr. Greenspan’s Fed had not created so much new money?  Would the demand for owner-occupied housing itself have been so intense?  Because money plays a common and vital role in all of these transactions – and because Mr. Greenspan’s Fed kept pumping dollars into the economy with no way to know what the ”correct” supply is – you’ll pardon my inability to give credence to Mr. Greenspan’s latest pronouncements.

Jag tror personligen att det kan ligga en hel del i denna syn på krisens grundorsaker, i alla fall i breda drag. Det finns dock kritik mot den. Bryan Caplan menar t.ex. i ”Why I Am Not an Austrian Economist” att teorin bygger på att ekonomins aktörer inte har rationella förväntningar, vilket han ser som ett orimligt antagande. Även Tyler Cowen finner teorin mindre övertygande: han menar att ingen tvingar ekonomins aktörer att fatta irrationella beslut.

Oavsett krisens orsaker vidhåller jag min syn att den, eller rättare sagt den ekonomisk-politiska regim som innefattar återkommande kriser, inte är så farlig.

Uppdatering: Brad DeLong verkar resonera snarlikt.

__________________________

*Dr Bergh granskar en rapport av Per Nilsson om hur SBAB kan ha bidragit till de högre bostadspriserna genom sin prispressande roll. Det må så vara, men med resonemanget här som grund kan SBAB inte anses vara grundproblemet.

Written by Niclas Berggren

27 oktober 2008 at 20:19

Homofobins känslomässiga grund

Antigayprotest i Lettland

I essän ”The Emotional Origin of Homophobia” resonerar jag kring hur det kommer sig att vissa heterosexuella ogillar homosexualitet:

The order of causality is

  1. emotional disgust when considering homosexuality
  2. “intellectual” reasons for disliking homosexuality

and not the other way around. That is, the emotional reactions predate any rules, laws, or other injunctions against homosexuality.

I have personally found this understanding of things confirmed in conversations with some homophobic heterosexuals. They have started out by giving “intellectual” reasons for why they dislike homosexuality (e.g., “it does not produce children”), so as to give a serious impression to the effect that this dislike is based on properly reflected-upon arguments. But then I have inquired what they think of lesbianism, and then they almost always respond by voicing their approval.

”Intellektuella” argument mot homosexualitet har, menar jag, alltså klistrats på för att försöka ge legitimitet åt en i grunden emotionell hållning. Håller du med?

Written by Niclas Berggren

27 oktober 2008 at 13:53

Publicerat i homosexualitet, psykologi

Utan djur och natur

Ekonomipristagaren Daniel Kahnemans uppväxtmiljö påminner om hur jag föredrar att leva mitt liv:

Like many other Jews, I suppose, I grew up in a world that consisted exclusively of people and words, and most of the words were about people. Nature barely existed, and I never learned to identify flowers or to appreciate animals.

Written by Niclas Berggren

27 oktober 2008 at 10:35

Publicerat i djur, natur, rationalitet

Hushållsarbete tar mycket tid

I en ny studie, accepterad för publicering i Journal of Economic History, visar Valerie Ramey att det antal timmar per vecka som ägnas åt hushållsarbete inte har minskat särskilt mycket i USA under 1900-talet. Däremot har en omfördelning av sådant arbete — med vilket avses matlagning, städning, omhändertagande av familjemedlemmar, handlande och skötsel av hushållet i övrigt — ägt rum, från kvinnor till män:

The new estimates suggest that time spent in home production by prime-age women fell by around six hours from 1900 to 1965 and by another 12 hours from 1965 to 2005. Time spent by prime-age men rose by 13 hours from 1900 to 2005. Considering the entire population, including children and older individuals, per capita time spent in home production increased slightly over the century.

Se denna figur:

Är fler än jag förvånade över att hushållsarbetet, trots ekonomisk och teknologisk utveckling, fortfarande upptar så mycket tid? Ramey refererar till två möjliga förklaringar: att apparater har ersatt hemhjälp (men inte egna arbetsinsatser) och att efterfrågan på hushållsarbete har ökat samtidigt med hushållsmaskinernas ankomst, som ett resultat av en utbredd betoning av renhet och sanitet.

Och är det fler än jag som undrar hur denna ”maktförskjutning” mellan könen i hemmet har uppstått? Jag har ingen aning om svaret (men har tidigare skrivit om varför män kan ha funnit det i sitt intresse att införa kvinnlig rösträtt — finns liknande mekanismer här?). Man kan hursomhelst notera att det kvarstår ett betydande gap mellan kvinnor och män.

Written by Niclas Berggren

27 oktober 2008 at 8:04

Felaktiga förebilder

Jag önskar, som bacillrädd, att det vore socialt helt okontroversiellt att bära munskydd — som i Japan. Men vilka är det som har börjat bära munskydd i Sverige? Jo, Nalle Knutsson och hans homie Jugge! Bruket att bära munskydd lär inte bli mer, utan gissningsvis mindre, socialt accepterat nu. Darn.

Written by Niclas Berggren

26 oktober 2008 at 17:07

Publicerat i hälsa

Färgintrång

Agostino Ferrari, N.E.S.O. (1994), 80,0 x 100,0 cm:

Written by Niclas Berggren

26 oktober 2008 at 15:12

Publicerat i konst

Var Baader och Meinhof rationella?

Ulrike Meinhof och Andreas Baader

Ulrike Meinhof och Andreas Baader

Igår såg jag den nya, rafflande filmen Der Baader Meinhof Komplex. Som barn på 1970-talet minns jag hur obehaglig jag fann nyhetsrapporteringen om olika terroristdåd — särskilt lever bilderna på den mördade Hanns-Martin Schleyer kvar. Nu har jag mer distans, och en förmåga att fundera i mer intellektuella banor kring Röda arméfraktionens verksamhet.

Det jag finner fascinerande är i) att det finns människor som brinner så starkt för en politisk sak att de offrar allt för den (hur många gör egentligen det?) och ii) att de offrar allt trots att de antagligen vet att kampen är fruktlös.

Bryan Caplan ställer i sin artikel ”Terrorism: The Relevance of the Rational Choice Model”* (preliminär gratisversion här) frågan om terrorister är rationella. Han klargör att det beror på vad som menas med rationalitet och diskuterar tre definitioner. Han menar att terrorister av Baaders och Meinhofs slag kan anses rationella i två avseenden: de reagerar på incitament och de är relativt egenintresserade. Men, för att knyta an till i) och ii) i föregående stycke, de kan knappast ses som rationella med avseende på rational expectations: dvs. de tenderade att begå systematiska fel och, åtminstone utåt och länge, upprätthålla en felaktig förståelse av verkligheten. Som Karin Bauer uttrycker det (om Meinhof):

Although she would not admit it in public, she knew she had failed: As a writer by giving up the typewriter and her individual voice in favor of the gun and collective dogmatism; as a mother by giving up her children for a political cause; as an anti-fascist fighting against the violence which she perpetuated.

Så jag har personligen svårt att förstå logiken bakom Baaders** och Meinhofs agerande. Vad fick dem att bete sig så irrationellt?

_______________________

*Artikeln är publicerad i tidskriften Public Choice, som ironiskt nog utges av Springer-Verlag, som Ulrike Meinhof m.fl. bombade 1972.
**Det enda förskönande jag har funnit om Baader är hans förkastande av religion:

Baader gjorde under tonåren revolt och valde bland annat att inte konfirmera sig och försökte övertyga sin mor att sluta fira jul.

Written by Niclas Berggren

26 oktober 2008 at 9:15

En sann artist

Owe Thörnqvist är en av få äldre artister som jag beundrar. Vilken avspänd karisma, och vilka skojfriska låtar!

Written by Niclas Berggren

25 oktober 2008 at 16:44

Publicerat i idoler, musik

Mer religion i äktenskapsbalken

Könsneutrala äktenskap är på tapeten, inte bara i Sverige utan även i Californien, som ordnar omröstning om sin könsneutrala äktenskapslag den 4 november. De starkaste motståndarna återfinns, här som där, bland religiösa grupperingar. Som Dagens chefredaktör uttrycker det:

Men nu brinner det i knutarna. Göran Hägglund behöver eldunderstöd. Det krävs en ännu tydligare, bredare och intensivare opinionsbildning än hittills.

Ja, visst är det viktigt, och påbjudet av den kärleksfulla kristna religionen, att hindra homos att ingå äktenskap! Men borde inte en religiös förståelse av vad äktenskapet är och medför prägla ännu mer av vår lagstiftning? Tre exempel:

  1. Katolska kyrkan tillåter inte skilsmässa, och i sann kristen anda försökte de hindra en legal rätt till skilsmässa i Chile. Varför ska svenska staten tillåta något som tradition och bibel förbjuder?
  2. Jesu Kristi Kyrka av Sista Dagars Heliga tror att äktenskap varar för evigt. Det gäller att välja rätt partner! Exemplariskt nog är denna kyrka politiskt aktiv för att ta bort rätten i Californien för par av samma kön att ingå äktenskap — hur skulle det se ut om homos var kärleksfullt bundna till varandra i all evighet?
  3. Ortodoxa judiska kvinnor måste bära peruk efter äktenskapets ingående. Jag känner tyvärr inte till någon politisk aktivism för att kräva detta av alla kvinnor.

Här är en video som visar hur hemskt det blev när det blev lagligt för par av samma kön att gifta sig i Californien.

Written by Niclas Berggren

25 oktober 2008 at 12:00

Får nationalekonomer vara politiska?

Professor Calmfors

Lars Calmfors skriver följande om Finanspolitiska rådet i nya numret av Swedish Economic Policy Review (vol 15, nr 1, s 196):

But the main guarantee for independence is, of course, the loss of reputation that the council members would suffer if we were to be seen to act in a political way — in academic circles that would be absolutely devastating for one’s reputation.

Frågan är vad som menas med ”in a political way”.

För egen del anser jag att en nationalekonom qua nationalekonom inte bör uttala sig normativt. Som samhällsvetenskaplig forskare bör alltså ekonomen begränsa sig till att uttala sig om hur saker förhåller sig, inte om hur saker bör förhålla sig. Däremot kan han resonera i termer av hypotetiska imperativ och klargöra vad som bör göras givet ett visst normativt mål, som han själv inte behöver omfatta. Vetenskapen som sådan kan inte klargöra vad som är önskvärt, och ingen vetenskapsman bör låtsas som om värderingar har vetenskaplig grund. Gör han det faller han rätteligen i aktning hos sina kollegor, vilket, som Calmfors påpekar, utgör en disciplinerande mekanism.

Ta skatter som exempel. En nationalekonom qua nationalekonom bör inte säga att skattetrycket bör ligga på x procent — det innefattar en värdering. En nationalekonom qua nationalekonom bör däremot få säga att givet ett mål om ekonomisk tillväxt på x procent bör skattetrycket, enligt vad tillgänglig forskning visar, ligga på y procent.

Så tycker jag, och jag tror att en nationalekonom som följer denna precisering av vad det innebär att agera, och att inte agera, på ett politiskt sätt inte riskerar att falla i aktning hos sina kollegor i vetenskapssamhället.

Written by Niclas Berggren

25 oktober 2008 at 10:22

Religion och magi

H. L. Mencken:

The time must come inevitably when mankind shall surmount the imbecility of religion, as it has surmounted the imbecility of religion’s ally, magic. It is impossible to imagine this world being really civilized so long as so much nonsense survives. In even its highest forms religion embraces concepts that run counter to all common sense. It can be defended only by making assumptions and adopting rules of logic that are never heard of in any other field of human thinking.

Jag är mindre säker än Mencken på att den tiden ”måste” komma, men jag hoppas lika innerligt som han, att den gör det.

Written by Niclas Berggren

25 oktober 2008 at 9:22

Hur valdeltagandet kan ökas

Daniel Kahneman påpekar att det med enkla medel går att öka valdeltagandet:

You call and ask people ahead of time, ”Will you vote?”. That’s all. ”Do you intend to vote?”. That increases voting participation substantially, and you can measure it.

Tänk hur lättpåverkade människor är. Men är det bra om fler röstar? Det är tveksamt, i alla fall enligt Bryan Caplan, Greg Mankiw och Jason Brennan.

Tips: Tyler Cowen.

Written by Niclas Berggren

24 oktober 2008 at 15:01

Angående ritandet av linjer

Igitur säger sanningar som få av oss vågar yppa:

Dra en linje på ett sätt, och dra en annan typ av linje mellan punkt A och punkt B. Skillnaden kommer att vara hårfin eller brutal.

Written by Niclas Berggren

24 oktober 2008 at 10:04

Publicerat i genier, poesi, sanning

Tv-tittande ger färre barn

Fertiliteten har sjunkit kraftigt i Brasilien, mer än i de flesta andra utvecklingsländer. Hur kommer det sig? Det finns säkert många orsaker, inte minst höjd levnadsstandard, längre utbildning och en högre kvinnlig förvärvsfrekvens. Men en ny studie finner visst stöd för att såpoperor på tv också har haft en effekt:

This paper focuses on fertility choices in Brazil, a country where soap operas (novelas) portray families that are much smaller than in reality, to study the effects of television on individual behavior. Using Census data for the period 1970-1991, the paper finds that women living in areas covered by the Globo signal have significantly lower fertility. The effect is strongest for women of lower socioeconomic status and for women in the central and late phases of their fertility cycle. Finally, the paper provides evidence that novelas, rather than television in general, affected individual choices.

Idén är alltså att såpoperorna har porträtterat framgångsrika kvinnor utan eller med få barn* och att detta har fått tv-tittarna att också vilja skaffa färre barn, i en strävan att bli mer lika sina förebilder. Nå, om man vill stimulera fertiliteten (vilket alla förvisso inte tycker är en bra idé), kan man då göra det genom att styra utformningen av tv-program? Det är kanske billigare än att subventionera barnomsorg.

__________________________

*Som författarna konstaterar:

A content analysis of 115 Globo novelas aired between 1965 and 1999 … reveals that 72 percent of the main female characters (aged 50 or below) had no children at all, and 21 percent had only one child.

Written by Niclas Berggren

24 oktober 2008 at 8:21

Publicerat i barn, forskning, nationalekonomi, tv

Jörg Haiders hemliga liv

Aprotesen att homofober ofta är homosexuella med heterosexuell identitet och att reaktionsformation kan leda smygbögar att agera homofientligt:

Petzner said: ”We had a relationship that went far beyond friendship. Jörg and I were connected by something really special. He was the man of my life.” The news stunned Austria, which has been coming to terms with the death of the anti-immigrant politician. Haider, who voted against a parliamentary motion to lower the age of consent for homosexuals, had presented himself as a family man who drank sparingly.

Stefan Petzner är förresten den nya ledaren för Haiders parti, BZÖ.

Written by Niclas Berggren

23 oktober 2008 at 22:39

Simning är bra för magen

Se själva:

(Den feta simtränaren till vänster är något mindre estetiskt tilltalande.)

Written by Niclas Berggren

23 oktober 2008 at 20:02

Publicerat i estetik, fetma, skönhet, sport

Bli en cineast i höstmörkret

Gårdagskvällen användes till att planera vilka filmer som ska ses på Stockholm International Film Festival, som äger rum 20-30 november. Denna festival utgör en av årets absoluta höjdpunkter. För att gå behövs ett medlemskort, vilket kostar 220 kr; sedan kostar varje film 70 kr. Jag ska se dessa 18 filmer (i kronologisk ordning):

De ofrivilliga 2008-11-21 18:00
Blood Appears 2008-11-21 20:30
The Amazing Truth About Queen Raquela 2008-11-22 09:30
Máncora 2008-11-22 17:30
East/West – Sex & Politics 2008-11-22 19:30
Red 2008-11-22 22:00
Boogie 2008-11-23 15:30
Everybody Dies but Me 2008-11-23 18:30
A Week Alone 2008-11-24 20:30
Baghead 2008-11-25 18:30
Valentino: The Last Emperor 2008-11-25 21:00
Voy A Explotar 2008-11-26 21:00
Mellan väggarna 2008-11-27 18:30
Hr Landshövding 2008-11-28 17:30
Parc 2008-11-29 18:00
Acne 2008-11-30 11:00
With Gilbert & George 2008-11-30 17:30
Gomorra 2008-11-30 21:30

Jag kommer säkert att blogga om flera av dessa (liksom förra året). Jag undrar om jag inte är mest nyfiken på Hr Landshövding, en film om den helfestliga f.d. försvarsministern och landshövdingen i Uppsala Anders Björck.

Written by Niclas Berggren

23 oktober 2008 at 13:27

Publicerat i film, kultur, lycka

Kontraproduktiva bojkotter av barnarbete

Matthias Doepke och Fabrizio Zilibotti har i ”The Macroeconomics of Child Labor Regulation” påpekat att en viktig anledning till att det fortfarande finns ca 200 miljoner barnarbetare i världen troligen är att det är ekonomiskt lönsamt för många familjer att låta barnen arbeta. Det gör att stödet för att förbjuda barnarbete är svagt i de flesta utvecklingsländer.

I en ny studie undersöker de om internationella bojkotter är ett bra sätt att minska problemet. Kanske inte:

In particular, we demonstrate that such measures may have the unintended side effect of lowering domestic support for banning child labor within developing countries, and thus may contribute to the persistence of the child-labor problem.

Det bakomliggande resonemanget är rättframt:

Trade sanctions erode the constituency favoring child-labor restrictions if they displace working children from an export sector where children compete with unskilled adults, to a domestic sector where adult and child labor are complementary (as in family-based agriculture). By reducing competition between children and adult workers, international sanctions undermine the main motive that leads workers to support child-labor restrictions. In addition, trade sanctions can lower the return to education, implying that fewer workers will send their children to school. Once again, this effect shrinks the size of the constituency that supports child-labor restrictions. Thus, trade policies aimed at reducing child labor may achieve the opposite of the intended effect and may help perpetuate the child-labor problem.

Analysen illustrerar hur viktigt det är att inte rusa åstad och försöka lösa svårlösta problem med åtgärder som låter bra men som kan vara kontraproduktiva. Det viktigaste alternativt till bojkotter etc. torde vara att hjälpa till att åstadkomma ekonomisk utveckling.

Se tidigare inlägg om bojkott av barnarbete och rättvisemärkning.

Written by Niclas Berggren

23 oktober 2008 at 9:58

Ska man satsa på aktier eller obligationer?

Många väljer att spara i aktier eller aktiefonder till sin pension, i tron att aktier på lång sikt ger större värdetillväxt än t.ex. obligationer. Så behöver det inte vara. Se detta diagram från DI idag:

Written by Niclas Berggren

23 oktober 2008 at 8:52

Publicerat i aktier, ekonomi

Homosex bland skalbaggar

Naturen är synnerligen onaturlig! Men kanske finns det en evolutionär logik bakom onaturligheten:

Tips: Andrew Sullivan.

Written by Niclas Berggren

22 oktober 2008 at 23:31

Livaktig promenad

Marc Chagall, Promenade (1917), 170,0 x 163,5 cm:

Written by Niclas Berggren

22 oktober 2008 at 18:55

Publicerat i konst

Lättklädda politiker

På söndag är det kommunalval i Finland. Tolv av Samlingspartiets unga kandidater har producerat en kalender med lättklädda bilder för att finansiera sina valkampanjer. Utseende spelar roll i politiken, så kanske får de även fler röster nu, i den mån väljarna gillar kandidaterna. Kalendern har i vilket fall sålt bra. Kommer systerorganisationen MUF att följa efter? En del distriktsordförande skulle nog kunna bli bästsäljare i kalenderform.

Det hela påminner mig om denna mormonkalender. Den mottogs dock inte så positivt i alla läger. Utgivaren blev inte bara utesluten ur Jesu Kristi Kyrka av Sista Dagars Heliga utan får inte heller ut sin examen från Brigham Young University. Några liknande öden för de lättklädda kandidaterna i vårt östra grannland har jag inte noterat.

Uppdatering: Samlingspartiet gick fram i valet. Hade kalendern månne ett finger med i spelet?

Written by Niclas Berggren

22 oktober 2008 at 14:28

Håll isär sport och religion

Fem distriktsidrottsförbund i ishockey, handboll, innebandy, bordtennis och fotboll erbjuder i samarbete med en frikyrka konfirmationsläger. Pastor Anders Marklund:

Vi ser idrottskonfirmation som ett väldigt bra sätt att nå ungdomar med det kristna budskapet.

Det tror jag, det: kristna älskar att influera de unga. Men hur kommer det sig att idrottsförbunden vill underlätta denna propagandaverksamhet? Jag finner det upprörande att de inte står religiöst neutrala.

Written by Niclas Berggren

22 oktober 2008 at 9:53

Motvilja hindrar marknader

Hur kommer det sig att det är förbjudet i Californien att sälja hästkött för mänsklig konsumtion? Hur kommer det sig att det tidigare var förbjudet att erbjuda lån mot ränta? Och hur kommer det sig att det är förbjudet att sälja och köpa njurar?

Alvin Roths svar, i den stimulerande artikeln ”Repugnance as a Constraint on Markets”, är motvilja. Han menar att människors emotionella avsky mot ett fenomen kan försvåra eller omöjliggöra dess förekomst, och därvidlag liknar motvilja teknologiska hinder. Han beskriver debatten om organhandel så här:

The current situation in the United States involves long wait times for deceased donor kidneys by tens of thousands of patients without a live donor; difficult and costly palliative treatment by dialysis; and thousands of deaths annually while waiting. But opponents of organ sales find the prospect of a market for organs so repugnant as to be worse than the current situation. Proponents of markets are correspondingly frustrated at the failure to adopt what they see as a feasible solution that could be implemented quickly.

Problemet för en rationell diskussion är att motvilja är svår att förstå och att argumentera emot. Tre reflexioner:

  1. Jag har svårt att begripa hur det kommer sig att människor med motvilja vill förhindra andra, som saknar denna motvilja, att agera som de vill. Varifrån kommer denna drivkraft att styra och ställa och lägga sig i?
  2. Det människor känner motvilja mot ändras ofta över tid. Det inger visst hopp i de fall man ogillar en utbredd motvilja.
  3. Kanske kan man, i en aktuell situation, påverka motvilja genom att vädja till känslor i första hand och anföra metodförslag som möter motvilja i andra hand. I fråga om organhandel börjar man då inte med att tala om jämviktspriset på njurmarknaden, utan man börjar, som i citatet ovan, att påpeka att dagens situation orsakar stort lidande och höga kostnader och att det finns lösningar som endast hindras av motvilja. (Man manifesterar här en motvilja mot motviljan, så att säga.)

Jag noterar slutligen återigen hur grym kristen etik är. Roth skriver:

But in an address to transplant surgeons in Rome, John Paul II (2000) warned that “any procedure which tends to commercialize human organs or to consider them as items of exchange or trade must be considered morally unacceptable, because to use the body as an ‘object’ is to violate the dignity of the human person.”

Motvilja förklädd som moral.

Written by Niclas Berggren

22 oktober 2008 at 8:48

Kommateringsfråga

Beakta denna bokdedikation:

To my parents, Ayn Rand and God.

Säger den att Ayn Rand och Gud är de två föräldrarna eller att de två föräldrarna är några andra än Ayn Rand och Gud och att boken tillägnas alla fyra?*

Om dedikationen istället hade skrivits med ytterligare ett kommatecken skulle oklarheten ha kunnat undvikas:

To my parents, Ayn Rand, and God.

Dedikationen nämns som exempel på hur the Oxford comma kan bidra till att skapa språklig klarhet. I amerikansk engelska används detta kommatecken flitigt, men mindre ofta i brittisk engelska. Hur är det i svenskan? Är det acceptabelt att använda kommatecken före ”och” i en uppräkning för att undvika oklarhet?

________________________________
*Dedikationen är dubbelt rolig eftersom Ayn Rand förespråkade ateism. Tips: Tom G. Palmer.

Written by Niclas Berggren

21 oktober 2008 at 17:36

Publicerat i humor, språk, Uncategorized

Schopenhauers pessimism

Russell skriver följande om Schopenhauers filosofi i A History of Western Philosophy (s 756):

Suffering is essential to all life, and is increased by every increase of knowledge. Will has no fixed end, which if achieved would bring contentment. Although death must conquer in the end, we pursue our futile purpose, ”as we blow out a soap-bubble as long and as large as possible, although we know perfectly well that it will burst”. There is no such thing as happiness, for an unfulfilled wish causes pain, and attainment brings only satiety.

I somras blåste jag såpbubblor med min 1,5-åriga niece. Det var verkligen skojigt. För stunden.

Written by Niclas Berggren

21 oktober 2008 at 15:05

Publicerat i filosofi

Grunderna i sannolikhetsteori

Om du behöver fräscha upp dina kunskaper i sannolikhetsteori rekommenderar jag denna lilla, och relativt lättillgängliga, text av Anthony Eagle vid Oxford University. Bl.a. innehåller den en viktig sektion om Bayes sats, som är mycket användbar i samhällsvetenskaperna.

Written by Niclas Berggren

21 oktober 2008 at 9:31

Ska banker få låna ut mer än de har täckning för?

Banksystemet har som bekant tt problem, och i helgen hamnade jag i en eldig diskussion med en god vän om  inte fractional-reserve banking — dvs. att bankers reserver täcker mindre än 100 procent av inlånade medel — borde förbjudas.* Själv anser jag inte det. Argumenten för och emot är många, och jag går inte in på alla här, men noterar att mitt främsta argument för, vilket är ett effektivitetsargument, uttrycks väl av Megan McArdle:

Fractional reserve banking vastly increases the supply of savings available for investment. …  Fractional reserve banking puts that money to work. It gives us periodic crises. But by putting all that extra money to work in productive investments, it also gives us the wherewithal to pay for the periodic crises.

Argumentationen påminner om mitt sätt att resonera om den pågående finanskrisen. Dvs. även om denna typ av banksystem ger upphov till kriser då och då, möjliggör det mycket mer produktiva investeringar. Selgin och White påpekar följande:

A risk can be worth taking if the risk is small enough relative to the reward for taking it. … The view that fractional-reserve banking and maturity mismatching in general are ”inherently unsound” practices seems to suggest that no bank should ever knowingly engage in any risk-return tradeoff with regard to the maturity structure of its balance sheet.

Selgin och White menar dock inte att banker bör förbjudas vara full-reserve banks, dvs. att erbjuda fulla garantier för att insatta medel ska kunna betalas tillbaka till alla kunder när de så önskar — även om de inte tror att detta skulle te sig attraktivt, vare sig för särskilt många banker, för bankkunder eller för samhället i stort.**

_______________________________
*En ekonom som med kraft motsatte sig denna typ av banksystem var Murray Rothbard. Han och hans anhängare får dock svar på tal av George Selgin och Larry White i ”In Defense of Fiduciary Media”. Se även Selgins ”Should We Let Banks Create Money?”
**Två vidare frågor rör om penningsystemet bör grundas i en guldstandard e.d. samt om banker inte bör få gå i konkurs (och om statliga insättningsgarantier inte bör tas bort). Men dessa spörsmål får vi spara till något annat tillfälle.

Written by Niclas Berggren

21 oktober 2008 at 8:46

Hayek om Keynes

Ekonomipristagaren F. A. Hayek om John Maynard Keynes:

He was one of the cleverest men I knew, but he was not really a very competent economist at all. He had strong intuitions, which sometimes were right, and the strong conviction that he could put over any theory that he invented to justify his particular recommendations. He was a very great man, but I don’t think he was a great economist.

Även Bertrand Russell fann Keynes mycket smart — vilket glädjer en keynesian — men tydligen räcker det inte med att vara smart för att vara en stor nationalekonom.

Written by Niclas Berggren

20 oktober 2008 at 23:10

Varför inte tillåta barn att rösta?

Ilya Somin anser att barn bör få rösta om de klarar ett kunskapstest:

If a minor can pass a test of basic political knowledge (say, the political knowledge equivalent of the citizenship test administered to immigrants seeking naturalization), why shouldn’t he or she have the right to vote? Such a precocious child-voter would probably be more knowledgeable than the majority of the adult population. Giving her the right to vote would actually increase the average knowledge level of the electorate and thereby slightly improve the quality of political decision-making. I’ve met twelve-year-olds with far higher levels of political knowledge than that of the average adult.

Men skulle inte föräldrarna styra även kunniga barn?

The objection is in fact similar to one of the arguments once raised against giving women the right to vote – that they would be unduly influenced by their husbands or fathers. Husbands will often influence the views of their wives (and vice versa); similarly, parents will influence those of their children. That doesn’t by itself justify denying either married people or children the right to vote.

Min gissning är att de flesta motsätter sig rösträtt för barn eftersom de känner obehag inför tanken på kunskapstest. Risken är ju att sådana börjar tillämpas även för vuxna, och många har fått för sig att man bör få rösta även som okunnig. 

Se ett tidigare inlägg på samma tema.

Written by Niclas Berggren

20 oktober 2008 at 15:46

Ordning och reda i Danmark

Danmark har rykte om sig att vara ett fritt och avspänt land. Jag undrar om detta stämmer. Vid mina besök i København brukar jag besöka DGI-byen för att simma i den härliga, elliptiska poolen, och där är inte bara regelverket strikt — det upprätthålls dessutom av halvfascistiska badvakter. Har man badbyxor på sig i duschen får man en förmaning. Där visar också stora skyltar vilka punkter på kroppen man ska tvaga extra noga. Barnen bannas genast, i högtalare och med personliga tillrättavisningar, om de råkar plaska lite i den pool som är avsedd för simning. Själv har jag drabbats av en småsint vakt som gav mig en rejäl utskällning för att jag tog på mig mina skor på fel sida av en bänk. Vad gäller ordningsregim lutar jag åt att föredra den lite lugnare inriktningen på Eriksdalsbadet.

Written by Niclas Berggren

20 oktober 2008 at 11:14

Publicerat i fascism, regler

Moraliskt ansvar är omöjligt

I uppsatsen ”Ultimate Moral Responsibility Is Impossible: New Insights into the Basic Argument” utvecklar Brian Parks ett argument för varför ingen kan vara genuint moraliskt ansvarig för något, inte ens för de hemskaste handlingar. Hitler var inte moraliskt ansvarig för sina illdåd; inte Stalin heller. (Han bygger vidare på Galen Strawsons arbete på detta område.)

Så här ser argumentet ut:

(i) If individuals can be ultimately responsible for their choices, then, given the facts of human history, there is at least one individual X who is ultimately responsible for some choice C and who, in virtue of having freely chosen C, genuinely deserves some punishment P.
(ii) There is at least one individual Z who does not deserve P.
(iii) If there is at least one individual Z who does not deserve P, then X can only genuinely deserve P if:
a. Z would not have freely chosen C if he had been in the exact same internal and external circumstances as X, and
b. The fact that Z would not have freely chosen C is not entirely a consequence of random, unguided chance.
(iv) The requirements of (iii) cannot be satisfied.
(v) Individuals cannot be ultimately responsible for their choices.

Inte övertygad? Läs gärna uppsatsen och ta del av den mer utvecklade argumentationen.

Written by Niclas Berggren

20 oktober 2008 at 8:58

Publicerat i ansvar, etik, filosofi, moral

Orättvist mot djuren

H. L. Mencken:

The Belief that man is outfitted with an immortal soul, differing altogether from the engines which operate the lower animals, is ridiculously unjust to them. The difference between the smartest dog and the stupidest man—say a Tennessee Holy Roller—is really very small, and the difference between the decentest dog and the worst man is all in favor of the dog.

Written by Niclas Berggren

19 oktober 2008 at 17:00

Publicerat i djur, rättvisa, religion

Kan man svälta staten?

Professor Mulligan

Professor Mulligan

Jag kritiserade här de amerikanska presidentkandidaterna för att föreslå ofinaniserade skattesänkningar trots ett stort budgetunderskott. I denna mening är jag en finanspolitisk hök — trots att jag är stark förespråkare av skattesänkningar vill jag att de i regel ska åtföljas av motsvarande utgiftsminskningar. Det finns dock andra uppfattningar. Professor Casey Mulligan säger t.ex. följande:

[I]t’s time to cut taxes. Actually, it’s always time to cut taxes! Cutting spending is politically more difficult. So you cut taxes first and let the growing interest payments on the public debt be your partner in the crusade against public spending [Reagan ran this program well].

Denna tes kallas ibland starving the beast. Professorerna Christina Romer och David Romer finner dock att tesen inte håller:

The results provide no support for the hypothesis that tax cuts restrain government spending. The results suggest, however, that tax cuts may cause a shift in the composition of expenditures toward defense spending. They also indicate that the main effect of legislated tax changes on the overall government budget is to induce subsequent tax changes in the opposite direction.

Jag vidhåller min kritik av McCain och Obama (och, för den delen, mitt beröm till den svenska regeringens ansvarsfulla skattesänkningar). Jag delar dock Casey Mulligans syn på nykeynesianismen:

Professor Krugman’s argument (New Keynesian, and by no means novel) for running a deficit is to stimulate the economy with higher spending and/or lower taxes. This argument is either wrong, or absurd, or both.

Written by Niclas Berggren

19 oktober 2008 at 12:41

Följ

Få meddelanden om nya inlägg via e-post.

Gör sällskap med 1 141 andra följare

%d bloggers like this: