Nonicoclolasos

Ska staten köpa Volvo?

Rektorn för Handelshögskolan vid Göteborgs universitet, Rolf Wolff, förespråkar statligt ägande av svensk bilindustri. I DI idag hävdar han bl.a. följande:

Det finns ingen ekonomisk forskning som belägger att staten per definition är en dålig ägare.

På ett sätt har han rätt, ty ”per definition” är ingen en dålig ägare, inte heller staten. Men de facto kan olika ägare vara olika bra, och det finns goda teoretiska och empiriska argument för att staten är en dålig ägare av vanliga företag.

En första fråga är om rektor Wolff anser att staten skulle kunna äga alla företag utan att det påverkar ekonomins sätt att fungera negativt. I så fall tycks han ha lärt lite av den moderna ekonomiska historien. Länder med totalt statligt ägande har utvecklats betydligt sämre än andra länder.* Med andra ord finns det definitivt en gräns över vilken staten blir en dålig ägare.

shleifer

Professor Shleifer

Men forskning visar att staten kan vara en dålig ägare också i marknadsekonomier. Tre exempel från professor Andrei Shleifer vid Harvard University och hans kollegor:

”State versus Private Ownership” (i Journal of Economic Perspectives):

The bottom line of this paper is simple. The 1940s case that government production is broadly desirable is no longer convincing. This case was motivated in part by such empirical observations as some successes of government control during the war, the failures of competition and regulation during the Great Depression, and the apparent success of Soviet industrialization, but also by a misunderstanding of the consequences of political control of firms, and by a substantial disregard of the importance of innovation in market economies. Today, the war and the Depression are no longer as vivid, and the communist economies have collapsed. As importantly, the quality of contracting and regulation have improved, competition has become more effective, the dangers of politicization of production have become self-evident, and the appreciation of the innovative potential of entrepreneurial firms is at a new high. For all these reasons, the benefits of reducing the role of government as a producer are becoming apparent and are beginning to be exploited.

”Government Ownership of Banks” (i Journal of Finance):

We assemble data on government ownership of banks around the world. The data show that such ownership is large and pervasive, and higher in countries with low levels of per capita income, backward financial systems, interventionist and inefficient governments, and poor protection of property rights. Higher government ownership of banks in 1970 is associated with slower subsequent financial development and lower growth of per capita income and productivity. This evidence supports ”political” theories of the effects of government ownership of firms.

”Politicians and Firms” (i Quarterly Journal of Economics):

This view of public enterprises is hard to square with a large body of empirical accounts of such firms, in market, socialist, and mixed economies (e.g., Vernon and Aharoni [1981] and Donahue [1989]). Observers of such enterprises stress two features inconsistent with the conventional view: public enterprises are highly inefficient, and their inefficiency is the result of political pressures from the politicians who control them. Examples abound.

Lägg till detta slutsatsen i ”From State to Market: A Survey of Empirical Studies of Privatization” (i Journal of Economic Literature):

Research now supports the proposition that privately owned firms are more efficient and more profitable than otherwise-comparable stateowned firms.

Låt oss slutligen fundera på följande. Om Volvo går bra finns det inget skäl att tro att inte privata ägare driver Volvo vidare. Om Volvo går dåligt skulle staten kunna driva verksamheten vidare, men då till en stor kostnad. Varför ska skattepengar gå till att upprätthålla en verksamhet som går med förlust? Har inte resurserna — såväl arbetskraften på Volvo som skattepengarna — en alternativ användning? Är det effektivt att konservera en given näringslivsstruktur? Tänk om detta tänkande hade gällt tidigare näringar som av strukturella skäl i hög grad har lagts ned i Sverige: jordbruket, skrivmaskinsfabrikerna eller varvsindustrin. Hade det gynnat svenskarnas välståndsutveckling om staten hade lagt skattepengar på att driva dem vidare i samma skala som tidigare? Jag skulle inte tro det. Så nej, staten bör inte köpa Volvo. Det finns stöd i ekonomisk forskning för att en sådan handling skulle vara ett ineffektivt användande av resurser.

Se vad dr Santesson-Wilson, dr Bergh och DN/SvD har att säga om de socialistiska tendenserna i krisdebatten samt vad dr Bergh har att säga om Wolffs kopplingar till Volvo.

______________________

*Se t.ex.

Acemoglu, Daron, Johnson, Simon och Robinson, James A. (2005). ”Institutions as a Fundamental Cause of Long-run Growth.” I Aghion, Philippe och Durlauf, Steven N. (red), Handbook of Economic Growth: Volume 1A. Amsterdam: Elsevier.

Boettke, Peter J. (2000). Calculation and Coodination: Essays on Socialism and Transitional Political Economy. London: Routledge.

Kornai, János (1992). The Socialist System: The Political Economy of Socialism. Princeton, NJ: Princeton University Press.

About these ads

Written by Niclas Berggren

24 november 2008 at 9:39

25 svar

Subscribe to comments with RSS.

  1. Niclas
    I en viss typ av situation som leder över till ett annat positivt tillstånd (en länk) är kanske staten det enda alternativet.
    Svårigheten är väl att veta om det är en funktionell länk eller konstgjord andning.

    Där ligger väl kunskapen och förmågan att veta.

    Men ibland måste man väl chansa då konsekvenserna i stunden helt enkelt inte upplevs hanterbara.
    Staten som utjämnare av lidandet.
    Kanske är det också något viktigt i vissa situationer.
    Ungefär som en krockkudde.

    Anders B Westin

    24 november 2008 at 10:18

  2. Du visar prov på ekonomismens okänslighet. Volvoarbetarna är bofasta runt Göteborg, ska de nu behöva flytta pga. en kris? Så ska vi inte ha det i Sverige. Hembygden är viktig för människor. Det vore ett hårt slag mot alla i Göteborg om Volvo tvingades lägga ner.

    Bobbert

    24 november 2008 at 10:46

  3. Staten har med framgång ägt flera företag. Problemet är att du tar för givet att privata intressen äger företag långsiktigt, vilket de sällan gör, utan riktar in sig på att spekulera i aktierna och gör vadsomhelst för att höja deras värde kortsiktigt (vinstmaximering). Vinstdrivande anläggningar (se Gislaved) läggs ju ofta ner, av olika skäl, och då vi numera tack vare EU och socialdemokraternas kraftiga svängning under 90-talet lever i en ganska ortodox marknadsekonomi finns det inte mycket att göra åt det. Staten däremot kan ställas till svars om de beter sig oansvarigt då deras mål aldrig kan eller får vara vinstmaximering. Om staten tar över volvo räddar de inte bara jobben utan antagligen även volvo självt.

    Exempel på företag som fungerat lysande i offentlig ägo är t.ex. koskenkorva (finland) och vattenfall (sverige). Att vattenfall inte skött sina miljöåtaganden är i och för sig beklagligt, men det direkta ansvaret ligger hos styrelsen och inte det statliga ägandet i sig. De företag som fungerat sämst i statlig ägo är de som bolagiserats (posten, sj).

    Warlok

    24 november 2008 at 10:49

  4. Warlok: Det du missar är den roll kreativ förstörelse spelar för den ekonomiska välståndsutvecklingen. Statligt ägande, som syftar till att isolera företag från konkurrens och trycket att skapa vinst, sätter denna välståndsskapande process ur spel.

    Som professor Brad DeLong konstaterar:

    ”Entrepreneurs innovate new ways of manipulating nature, and new ways of assembling and coordinating people. It is important to stress that a Schumpeterian entrepreneur is not an inventor, but an innovator. The innovator shows that a product, a process, or a mode of organization can be efficient and profitable, and that elevates the entire economy. But it also destroys those organizations and people who suddenly find their technologies and routines outmoded and unprofitable. There is, Schumpeter was certain, no way of avoiding this: Capitalism cannot progress without creating short-term losers alongside its short- and long-term winners: ‘Without innovations, no entrepreneurs; without entrepreneurial achievement, no capitalist … propulsion. The atmosphere of industrial revolutions … is the only one in which capitalism can survive.’”

    Se även vad Schumpeter själv skriver om saken.

    Avsaknad av vinstmaximering implicerar avsaknad av ekonomisk utveckling.

    nonicoclolasos

    24 november 2008 at 11:07

  5. Visst kan Volvo vara viktigt för Göteborg. Ett enkelt test för att se hur viktigt de verkligen tycker att det är vore väl snarare detta dock:
    Erbjud alla cirka 500 000 invånare i Göteborg att köpa sig en andel (föräldrar och andra förmyndare får väl ordna för för barn och andra omyndiga personer).
    De som vill köpa fler andelar kan ju göra det förstås. Kan nog bli en nätt summa. Sedan kan ju facket få köpa en särskild andel också för att få ihop än mer.

    Om inte tillräckligt många av de som är närmast drabbade, de boende i staden, känner sig villiga att göra detta – varför skulle då resten av landets befolkning tvingas till att göra det via skatten?

    Robert N

    24 november 2008 at 12:01

  6. Är verkligen skrivmaskinsfabrikerna och varvsindustrin relevanta jämförelser? Att det gick dåligt för skrivmaskinsfabrikerna och varvsindustrin var väl för att folk inte längre ville köpa skrivmaskiner respektive att det var billigare att producera fartygen någon annanstans (något som gäller för all framtid)? Volvos problem, däremot, beror väl inte på att folk inte gillar att åka bil längre, utan på att det råkar råda finanskris nu (något som går över)?

    David Bergkvist

    24 november 2008 at 14:28

  7. David: Varvsindustrin torde vara en mer relevant jämförelse än skrivmaskinsindustrin, ja (men jag tror att de politiska mekanismerna är desamma: människor vill inte att ”deras” verksamhet ska läggas ned och kräver att politikerna ”räddar” den – vilket är en ekonomiskt farlig mekanism). I det förra fallet slängdes på 1970-talet stora resurser bort helt i onödan på en industri som Sverige inte hade strukturella förutsättningar för. Detsamma kan mycket väl gälla bilindustrin. Idén om statligt ägande är de ett mycket oansvarigt sätt att förhålla sig till skattepengar. Om Sverige har strukturella förutsättningar kommer privata ägare att vara fortsatt intresserade av att äga Volvo, men då framstår det som ännu mer mystiskt att föreslå ett statligt ägande.

    nonicoclolasos

    24 november 2008 at 14:36

  8. Staten skall ej agera socialbyrå.
    Om Volvo är på fallrepet då skall det falla.
    Är man av en annan åsikt.
    Då bör man även i logikens namn anse att staten ska rädda korvkiosken runt hörnet, Kristinas frisörsalong osv om dessa rörelser pågrund av misskötsel börjat gå lite småknackigt.
    Dessutom så kommer inte Volvo gå i konken helt enkelt för att konjunkturer går faktiskt upp o ned.
    En lågkonjuktur går faktiskt över ganska så fort.
    Med andra ord en lågkonjuntur är inte de samma som världens undergång. Tvärtom så kan en konjuntur vara ett gyllne tillfälle för att genomföra nödvändiga rationaliseringar som på sikt är bra.

    ZW

    24 november 2008 at 15:48

  9. Jag håller fullständigt med om att om det är så att Volvo helt enkelt är kassa på att tillverka bilar (eller om folk inte vill ha bilar), så bör inte staten rädda Volvo, oavsett hur mycket de Volvo-anställda bönar och ber.

    Men är verkligen Volvos problem att de är kassa på att tillverka bilar? Timingen — att problemen upptår just nät det råkar vara finanskris — tycker jag tyder på att Volvos problem är tillfälliga.

    David Bergkvist

    24 november 2008 at 16:07

  10. Det är väl så att det är Volvos ägare (om det är Volvo personvagnar som avses) som är kassa och inte Volvo.
    De kassa ägarna har väl bara haft Volvo för att mjölka ur Volvos kassa. Skulle Volvos kassa ägare falla så är jag helt övertygad om att det finns intressenter på Volvo. Ty det verkar som att Volvo trots allt har kunnat leverera vinster när konjunturerna varit goda.

    Varelse

    24 november 2008 at 16:24

  11. Oj bara för att klargöra.
    Jag är den samma som ZW.
    En miss av mej att namnen blev olika :)

    Varelse

    24 november 2008 at 16:27

  12. David: Jag är inte heller övertygad om att Volvos problem är strukturella. I så fall blir problemet här knappast nedläggning utan neddragning och ett därpå följande arbetslöshetsproblem. Men att börja köpa upp företag pga. konjunkturell variation i efterfrågan, det finner jag förkastligt, om målet är ett effektivt näringsliv. Ska staten köpa alla stora arbetsgivare när deras produkter tillfälligt säljer sämre? Och sedan privatisera dem? Eller behålla dem? Jag finner dagens förslag från rektor Wolff ogenomtänkt.

    nonicoclolasos

    24 november 2008 at 16:37

  13. [...] när det gäller 1), statligt ägande, finns faktiskt hel del forskning som talar om motsatsen (se Niclas Berggren om [...]

  14. [...] utförligare om statligt ägande hos Ratiokollegorna Niclas och Andreas (som också avslöjar Wolffs kopplingar till [...]

  15. Är det inte skandal att en akademiker går ut i media och säger det som du citerar när det helt klart är helt fel? Då undrar man vem det är som drivs av ideologi — eller kanske mer av egenintresse enligt Andreas Berg! Skandal.

    Jesper D

    24 november 2008 at 20:15

  16. [...] umgängeskrets eller avdankade/pensionerade politiker på dessa statliga bolags viktiga poster. 3) Övriga argument relaterade till företags- och nationalekonomi för [...]

  17. Efter att ha läst ett antal insändare här om hur kassa Volvo är på att göra bilar samtidigt som jag avverkat ett antal olika bilmärken och just nu kör en Volvo V70 sedan flera tusen mil tillbaka utan ett enda fel hur man än framför detta fordon så anser jag att somliga verkar prata helt i nattmössan.Utbildad fordonsmekaniker som sett sanningen många gånger i en branch som folk har såååå lätt att förtala enbart pga att de hört det frÅn andra.Bedrövligt.

    Robert

    25 november 2008 at 8:48

  18. En tanke slog mig i morse. Kanske insåg rektor Wolff från början att regeringen inte kommer att köpa Volvo – näringsministern avvisade (klokt nog) förslaget direkt – men han framförde ändå sitt förslag i syfte att göra det han egentligen vill ha – stödmiljarder till Volvo – mindre kontroversiellt. Genom att sätta referenspunkten i debatten till statligt övertagande framstår önskemål om stöd som relativt harmlösa. Ungefär som i en löneförhandling: Man börjar med att begära mycket mer än man vet att man kan få, för att få mer än om man bara hade begärt en liten ökning.

    nonicoclolasos

    25 november 2008 at 9:03

  19. Det finns ingen realism i att svenska staten skulle köpa utlandsägda Volvo. Man kan inte bygga bilar för magasinering när bilarna inte ens idag efterfrågas och absolut inte uppfyller framtida krav, från köpare eller nya lagar.

    Det tar minst 4-5 år INNAN någon av de konceptbilar som testats är så långt framme att det finns någon som helst ekonomi att tillverka dem. Bilarna som visats på mässorna och skrivits upp av media är INTE bilar som efterfrågas. Hade de varit det, så hade de ändå varit för dyra för den svenska marknaden.

    Om det varit ekonomi att köpa tillbaka Volvo PV till Sverige, hade inte LO och övriga facken ställt sig först i ledet då????

    norah4you

    25 november 2008 at 10:55

  20. [...] I teorin kanske det inte är någon vidare stor skillnad på vem som äger ett bolag, profitintresse skall ju påverka alla lika. Men, det finns ändå mycket som visar på att staten är en kass ägare, vilket Niclas Berggren visar. [...]

  21. [...] en sämre ägare än någon annan. Niclas Berggren delar inte den uppfattningen, och radar på sin blogg upp forskning som visar på motsatsen. Låt oss slutligen fundera på följande. Om Volvo går bra [...]

  22. [...] Det skulle vara intressant.1 Josefsson2 DI, SR, 3 The Volvo Group new Senior Partner to the School4 Niclas Berggren, docent i nationalekonomi5 Dexion 081202Läs även andra bloggar om politik, [...]

  23. [...] diverse fackförbund, lokalpolitiker och universitetsrektorer påstår sig vara övertygade om att bilindustrin har en framtid och att detta kommer att [...]

  24. [...] och ett antal politiker från Göteborg har varit minst lika ivriga. Som tidigare uppmärksammats på denna blogg har rektorn för Handelshögskolan vid Göteborgs universitet, Rolf Wolff, i samma ärende hävdat [...]

  25. [...] I teorin kanske det inte är någon vidare stor skillnad på vem som äger ett bolag, profitintresse skall ju påverka alla lika. Men, det finns ändå mycket som visar på att staten är en kass ägare, vilket Niclas Berggren visar. [...]


Kommentarer inaktiverade.

Följ

Få meddelanden om nya inlägg via e-post.

Gör sällskap med 1 142 andra följare

%d bloggare gillar detta: