Man kan tycka om opera av många skäl. Ett av mina skäl är att jag intresserar mig för den rent tekniska sidan av sången. Allra mest fascinerande är de riktigt höga tonerna. Lyssna här på 14 olika inspelningar i kronologisk ordning från perioden 1960—1980, där Joan Sutherland, min favoritsångerska, presterar ”samma” höga E i La Traviata:
Mina favoriter: nr 2 (konsert i Amsterdam 1962) och nr 6 (konsert i Australien 1965). Din favorit?
Niclas Berggren, docent i nationalekonomi
 | Andreas on Brev till hotell |
 | ingemar on Varför ger jobbskatteavdraget … |
 | Mats Bergström on Skepsis mot frimurarna |
 | kikki on Vad menas med sanning? |
 | kristian grönqvist on Vad kostar en ren? |
 | Ebba Larsson on Vad kostar en ren? |
 | Johan on Runar bryter mot bibeln |
| kristian grönqvist on Det finns ingen gud |
 | violet on Vild cykling på trottoare… |
 | Ghi Jkl on Det finns ingen gud |
| kristian grönqvist on Det finns ingen gud |
 | Abc Def on Det finns ingen gud |
 | Tore Sandström on Det finns ingen gud |
 | Abc Def on Det finns ingen gud |
 | Lennart W on Insemination för ensamstå… |
Callas hade bättre uttryck, men Sutherland imponerar också. Jag gillade nummer 5 mest, också från ’65.
Diva
26 november 2008 vid 20:37
I’d like to see a nude opera, because when they hit those high notes I bet you can really see it in those genitals.
Jack Handey
26 november 2008 vid 21:52
Det är en klart nördig youtubare: Underbart!!
Jag gillade nog bäst de vid 3:20 och 4:15 Sista var också bra. Tvåan har kraft men känns stressig. sexan har fina melismer fram till höjdtonen.
larvad
27 november 2008 vid 0:50
Den sista sitter ju som en smäck, trots att damen redan då passerat pensionsåldern för sopraner.
Sutherlands Turandot och Norma är för övrigt oöverträffade.
Spillulle
27 november 2008 vid 15:17
Spillulle: Ja, här kan hon avnjutas i Norma! (Också med höga E på slutet.)
nonicoclolasos
27 november 2008 vid 15:20