Barnsliga tankar om biologi och ekonomi
Barn har en tendens att tro på en skapare eller designer, visar ny forskning:
Children’s normally and naturally developing minds make them prone to believe in divine creation and intelligent design. In contrast, evolution is unnatural for human minds; relatively difficult to believe.
Det är alltså barnsligt att inte tro på evolution och att tro på religion, helt i linje med vad Jesus sa:
Om ni inte omvänder er och blir som barnen, kommer ni aldrig in i himmelriket. (Matt. 18:3)
Nå, professor Don Boudreaux gör en intressant koppling till svårigheten för många att förstå hur komplexa sociala fenomen som språk, lagar, penningväsende och marknader kan uppkomma, existera och fungera utan att någon har planerat fram dem:
Creationist views (there are several variations) differ from non-creationist views by insisting that all order ultimately is the result of some design acting upon the whole. Just as there is a compelling non-creationist view of biological beings, there is a compelling non-creationist view of social order. And while obviously different in detail, at a general level these two non-creationist theories share much with each other, not least of which is the scientific insistence that order is best explained, not by positing a creator, but by understanding the logic of an order’s emergence from small, individual acts, no one of which is “intended to” (or “intends” itself) to become part of a larger order.
De som tänker som barn tror på kreationism och ”intelligent design” samt på det konstanta behovet av en stark politisk styrning av samhället, inte minst ekonomin, i extremfallet i form av kommunism. För hur kan något fungera utan en medveten plan?
Själv är jag varken kreationist på ekonomins eller på biologins område. Jag trotsar Jesus, med andra ord, och försöker undvika att bli som barnen.
Fördjupning: F. A. Hayek använder begreppen kosmos och taxis för spontan respektive planerad ordning: han analyserar och kontrasterar dem i kapitel 2 av Law, Legislation and Liberty; Rules and Order. Carl Menger beskriver hur penningväsendet utvecklades spontant i ”On the Origins of Money”. Läs också mer om spontan ordning, i form av Norman Barrys översikt, här. AC Grayling bestrider tolkningen av den nya forskningen.
Tips: Orsakverkan
Skilj på ”bör” och ”är”.
Kreationister hävdar är världen vi lever har skapats av en skapare, inte att om världar som inte skapats av skapare är dåliga och därför bör undvikas.
Etatister, å andra sidan, hävdar att samhällen bör styras av en stark stat, inte att dagens samhälle antingen inte finns eller egentligen styrs av en stark stat.
David Bergkvist
28 november 2008 vid 13:05
David: Jo, men det torde finnas borde ”bör” och ”är” bakom etatismen. Givet ett visst mål (”bör”) kan en uppfattning om hur medel för att uppnå detta (”är”) vara avgörande för att en viss politik förespråkas. Om denna uppfattning är färgad av en misstro mot spontan ordning som fenomen följer etatism.
nonicoclolasos
28 november 2008 vid 13:24
Men ”misstron” mot spontan ordning består ju, i Etatisternas fall, att de anser att ”det som skapats av en spondan ordning blir dåligt”, inte att ”spontan ordning kan inte skapa någonting”, vilket kreationister hävdar.
Enligt ditt resonemang är jag kreationist eftersom jag anser att evolutionen orsakar en massa lidande.
David Bergkvist
28 november 2008 vid 13:49
David: Du sätter fingret på något intressant, och det tror jag har att göra med att de två typerna av kreationister skiljer sig åt i den meningen att den biologiska varianten talar om universum, vars existens är dikotom (antingen-eller), medan den ekonomiska varianten talar om social ordning, vars existens är kontinuerlig (det kan finnas olika mycket social ordning).
Men det påverkar, som jag ser det, inte poängen. Etatisten är kreationist inte därför att han ogillar utfallet av spontana processer utan därför att han inte tror att spontana processer (i tillräcklig grad) kan uppnå ett givet mål. Eftersom målet är givet handlar det om en ”är”-fråga, inte om en ”bör”-fråga. För att det som eftersträvas ska kunna uppnås tror etatisten qua kreationist att en centralplanerare krävs, men det, hävdar då den sociala icke-kreationisten, beror på en felaktig förståelse av hur spontana processer fungerar. Med en korrekt förståelse kan spontana processer generera komplexa fenomen som är sådana, att det givna målet nås. En ren faktafråga, således.
nonicoclolasos
28 november 2008 vid 14:26
Men det faktum att världen inte skapades en Skapare innebär ju inte att världen hade blivit sämre om den hade skapats av en Skapare. Eller tvärtom heller, för den delen. Det innebär strängt taget bara att världen inte skapades av en Skapare.
Peter
28 november 2008 vid 14:50
Peter: Det har du förstås helt rätt i. Men frågan är väl om spontana processer/evolution kan generera komplexa fenomen, såväl biologiskt som i sociala sammanhang, eller om det krävs en skapare. Den sociala kreationismen hävdar att det krävs en skapare/centralplanerare för att något ska uppstå, precis som den biologiska kreationismen. I det förra fallet är något ”världen”, i det senare fallet ”önskvärd grad av social ordning”. (I det senare fallet får man skilja på en värdering och på konstaterandet att en värdering existerar och utgör grund för en faktabedömning gällande vilka medel som är (mest) funktionella för att uppnå det mål den innefattar.)
nonicoclolasos
28 november 2008 vid 15:02
Är det inte lite väl naivt att utesluta en skapare? För mig är det rent logiskt att intelligent liv kommer försöka sprida sig, och alltså skapa nytt liv. I multiversum kan det mycket väl vara så att liv som är skapat av en skapare är vanligare än liv som uppkommit spontant.
Daniel
28 november 2008 vid 15:03
Men både etatister och antietatister måste ju vara ense om att det finns utfall som kräver en stark stat och utfall som kräver en svag stat (det enda man är oense om är vilka de respektive utfallen är, och vilka av dem som är önskvärda).
Detta är helt väsenskilt från kreationister och icke-kreationister: båda är ense om att det bara finns exakt ett utfall (att världen skapades) medan det man är oense om är vad som gav upphov till detta utfall. Hurvida utfallet var önskvärt eller ej är irrelevant.
En icke-kreationist kan hävda ”det behövs ingen skapare för att universum ska kunna ha uppstått”, medan ingen vettig icke-etatist kan hävda ”för varje tänkbart framtidsscenario krävs ingen stat” (eftersom det sistnämnda skulle innebära att det inte behöver finnas någon stat för utfallet ”statens fiender torteras” ska kunna uppstå).
David Bergkvist
28 november 2008 vid 16:00
David: Självklart föreligger den skillnad du påpekar, men jag anser av skäl jag har utvecklat ovan inte att det rör sig om en väsensskillnad som underminerar Boudreauxs poäng.
För att tydliggöra det, låt oss anta att social ordning är en dikotom variabel, precis som världen: antingen finns den eller också inte. Då kan vi fråga oss: Kan dess uppkomst förklaras av spontana processer eller krävs en skapare? Kreationisten hävdar det senare.
Tag penningväsendet som ett exempel på spontan ordning. Kreationisten säger: ”Det kan inte uppkomma utan en planerare som utformar och inför det på basis av en medveten plan.” Precis på samma sätt uttrycker sig den biologiske kreationisten om världens existens.
I ingetdera fallet har det med en värdering att göra – utan det rör sig om en ren faktabedömning.
(Sedan kan man göra exemplet mer realistiskt, som jag har försökt göra ovan, genom att analysera social ordning som en kontinuerlig variabel istället, men det ändrar som jag ser det inget i grunden.)
En social icke-kreationist kan alltså hävda: ”det behövs ingen skapare för att x ska kunna ha uppstått”, där x kan vara olika komplexa sociala fenomen som språk, lagar och penningväsende.
nonicoclolasos
28 november 2008 vid 16:17
Men i konsekvensens namn så torde en ”social icke-kreationist” således även vara mer benägen än en ”social kreationist” att hävda t ex ”det behövs ingen skapare (stat) för att tortyr av spädbarn ska införas” (eftersom synen på en skapare (stat) inte var normativ).
Och givet att av allt tänkbart som kan hända, så är merparten dåligt (det finns massor med sätt att t ex tortera oskyldiga, men bara ett sätt att låta bli), så borde alltså den som är benägen att se staten som orsak till allt, vara mer negativt inställd till staten, än den som anser att saker händer utan att staten behöver finnas.
David Bergkvist
28 november 2008 vid 20:00
[...] när socialdemokrater påstått att de byggt Sverige och att samhällen är något som skapas. Niclas Berggren var inne på det för ett tag sedan, och Don Boudreaux har ett läsvärt [...]
Det där med evolution | Sänd mina rötter regn
13 januari 2009 vid 8:08