Tillåt medel som hjälper oss att tänka
Jag har tidigare talat mig varm för att tillåta, och kanske även uppmuntra, intellektuell dopning. Utan att förneka vissa risker och problem, argumenterar ett antal forskare, detaljerat och balanserat, för samma sak i Nature:
Like all new technologies, cognitive enhancement can be used well or poorly. We should welcome new methods of improving our brain function. In a world in which human workspans and lifespans are increasing, cognitive enhancement tools — including the pharmacological — will be increasingly useful for improved quality of life and extended work productivity, as well as to stave off normal and pathological age-related cognitive declines. Safe and effective cognitive enhancers will benefit both the individual and society.
Rimligen borde väl också ”fysisk” dopning tillåtas?
Niklas Jakobsson
18 december 2008 vid 13:39
Niklas: Ja, det anser jag.
nonicoclolasos
18 december 2008 vid 14:05
Niclas
Har du en lista över alla tabun som skall sprängas.
Finns det inga tabun som har en funktionell grund.
Den gränslösa människan. Finns den?
Tänk om det till slut blir som kvicksand.
Slurp!!!!!
Anders B Westin
18 december 2008 vid 15:50
Anders: Så spännande du beskriver mina uppfattningar.
nonicoclolasos
18 december 2008 vid 15:59
Niclas
Det är bara en känsla jag fått nu när jag läst din blogg i ett år.
Alla dessa tabun som skall bort.
Själv blir jag lite rädd när inget får vara ”rätt och riktigt” förutom den obegränsade friheten.
Det är något som gror i mitt huvud. Tänk om gränser är viktiga för att hålla ihop ett samhälle.
Ibland får jag för mig att religiositeten och jakten efter det övernaturliga bara ökar när man ständigt tar bort alla sk ”funktionella tabun”. Funktionella i ett kollektivt perspektiv. (Dvs om jag nu är så fräck att använda ordet släktselektionssubstitut vilket beskriver det kollektiva kittet i ett evolutionärt perspektiv)
Det blir till slut kontraproduktivt om man nu inte gillar att Gudarna skall få makten.
Anders B Westin
18 december 2008 vid 16:18
Det finns ju inga tabun som långsiktigt kan bevaras i ett fritt samhälle, den här idén om att man inte får skada varandra fysiskt t.ex är ju ett hyfsat funktionellt tabu kan man tycka, men det är ju något som måste ifrågasättas.
Daniel
18 december 2008 vid 17:03
”Det finns ju inga tabun som långsiktigt kan bevaras i ett fritt samhälle,”
Det har ju inte funnits några samhällen utan tabun så med din definition kanske det är en utopi med ett fritt samhälle.
JM
18 december 2008 vid 19:44
Anders: Grundfrågan är väl om tabun ska utvärderas på sina meriter eller om tabun ska accepteras, punkt slut, och anses vara bortom rationell analys. Jag står för det förra synsättet. Det finns förstås inget egenvärde i att ifrågasätta tabun, men heller inget egenvärde i att acceptera dem okritiskt. Om ett tabu inte kan anses generera positiva effekter bör det, enligt min mening, kritiseras och motverkas. Särskilt om det kan anses generera negativa effekter.
nonicoclolasos
18 december 2008 vid 22:49
Självklart Niclas
Men jag skrev funktionella tabun.
I detta finns alltid detta dilemmat mellan å ena sidan det individuella kontra det kollektiva perspektivet.
Jag är bevisligen betydligt mer rädd för sk kollektiv negativ smitta än vad du är.
Varför det är så har jag ingen aning om.
Anders B Westin
18 december 2008 vid 23:10
Anders: Man kan fråga sig hur man ska komma fram till om ett tabu är ”funktionellt” ifall man inte får ifrågasätta/analysera det?
Fredrik
19 december 2008 vid 8:50
För den specialintresserade kan jag hänvisa till mitt senaste akademiska alster, ”Choosing One’s Own Informal Institutions: On Hayek’s Critique of Keynes’s Immoralism” (som är accepterad för publicering i Constitutional Political Economy). Däri diskuterar jag gränserna för att ifrågasätta traditioner och normer. Jag är härvidlag personligen inspirerad av Keynes!
nonicoclolasos
19 december 2008 vid 8:59
Fredrik
Självklart skall man analysera tabun och vid behov ifrågasätta dem.
Men för min egen del så vill jag alltid ha balans mellan individuella och kollektiva perspektiv och dessutom balansera kortsiktig nytta kontra långsiktig balans.
I grund och botten är det väl dessa spektra som gör att vi människor har olika politiska och etiska uppfattningar.
Som jag skrev härovan är jag antagligen betydligt mer rädd för kollektiv negativ smitta än vad Niclas verkar vara.
Just nu tänker jag tex på hur det går till i Rosengård i Malmö. För mig orsakat av flertalet skrotade Tabun.
Anders B Westin
19 december 2008 vid 10:14
Hej – viktigt med distinktioner och definitioner.
IQ-boosters och steroidbehandlingar har funnits sedan 1940-talet. Dopningsmedel är förutom hormoner ett hundratal substanser till – varav många är narkotikaklassade i EU. Tanken med mediciner är ju att bota och lindra. Men det förekommer trots detta ett omfattande ”allemansmissbruk” av receptbelagda medel för runt 14 000 milj.kr/år. Läs ”Pillerplaneten”
googla bulimi, bok dopning, fetma, Size Zero
Hans A.Kann
24 april 2009 vid 22:28
Frihet för den ene är slaveri för den andre. De med (kemiskt) beroendeanlag upplever illusion av frihet med sin favoritsubstans, men är i själva verket fast i ett tvångsmässigt förhållande. Att med kemikalier förbättra sina resurser är nog helt OK, men kan alltför vofte ”balla ur” i skador, hybris eller beroende.
Hans A. Kann
24 april 2009 vid 22:56
brainboosters till alla
avgrundsvrålen skalla!
Hans A. Kann
1 maj 2009 vid 11:53