Nonicoclolasos

Archive for december 2008

Lås för resor till USA

tsa

Numera vågar många inte låsa sin resväska vid resor till USA, eftersom säkerhetspersonalen på flygplatserna där ofta förstör låset för att komma in i väskan. När jag idag köpte ny resväska (jag är keynesian i praktiken!) visade det sig att den var utrustad med ett nytt s.k. TSA-lås. Låset består av två delar: dels ett kombinationslås som jag själv använder, med en kod som jag har ställt in; dels ett nyckellås som endast amerikansk säkerhetspersonal kan öppna med specialnyckel. De kan alltså öppna min väska trots att mitt kombinationslås är aktiverat. Smart! (Så länge inte busar får tag på de där specialnycklarna…)

Written by Niclas Berggren

16 december 2008 at 20:51

Publicerat i innovation, USA

Exalterande sång

Edita Gruberova i tredje delen av Mozarts ”Exsultate, jubilate” går inte av för hackor. Vilken teknik. Halleluja!

Written by Niclas Berggren

16 december 2008 at 19:52

Publicerat i gudomlig, musik

Är skattesänkningar dålig konjunkturpolitik?

Torbjörn Becker hävdar att så är fallet:

Skattesänkningar är däremot inte ett bra alternativ för att minska osäkerheten. … I värsta fall kan skattesäkningar leda till minskad konsumtion om allmänhetens eller marknadens förtroende för statens finanser, pensioner etc minskar i ett läge där det redan råder stor osäkerhet om vår ekonomiska framtid.

Greg Mankiw tycks inte hålla med:

In particular, empirical studies that do not impose the restrictions of Keynesian theory suggest that you might get more bang for the buck with tax cuts than spending hikes.

IMF kommer till samma slutsats:

The output responses … indicate that, overall, revenue-based stimulus measures seem to be more effective in boosting real GDP than expenditure-based measures, particularly in the medium term and in advanced economies.

Ny forskning av Andrew Mulford och Harald Uhlig gör Beckers tes än mer tveksam:

We construct the impulse responses to three linear combinations of these fiscal shocks, corresponding to the three scenarios of deficit-spending, deficit-financed tax cuts and a balanced budget spending expansion. We apply the method to US quarterly data from 1955-2000. We find that deficit-financed tax cuts work best among these three scenarios to improve GDP, with a maximal present value multiplier of five dollars of total additional GDP per each dollar of the total cut in government revenue five years after the shock.

Jag ser följaktligen fram emot regeringens stora skattesänkningar vid årsskiftet, inte bara för egen del utan också för den stackars konjunkturens del.

Written by Niclas Berggren

16 december 2008 at 15:15

Rika möter fattiga

En riktigt intressant ny experimentell studie, ”Rich Meet Poor — An International Fairness Experiment”, undersöker vad som bestämmer rikas gåvor till fattiga. Det visar sig att det främst avgörs av två faktorer — rikas rättvisesyn (att de anser att de har förtjänat att behålla det mesta av sina tillgångar) och deras bedömning av behoven:

First, we find that entitlements considerations are crucial in explaining the distributive behavior of rich participants in the experiment. On average, the rich participants kept 68.1 percent of the total income for themselves when they met poor participants, and, based on the estimation of a choice model, we show that much of this appears to have been motivated by entitlements considerations. Moreover, entitlements considerations are also essential in explaining the pattern of transfers from rich to poor; namely, on average, rich participants transfered much more income to the productive poor than to the unproductive poor. Second, needs considerations matter. When we remove the needs motive from the estimated choice model, the predicted amount transferred from the rich to the poor decreases by a third.

Det första resultatet knyter an till tidigare forskning som visar att uppfattningar om rättvisa ofta beaktar hur utfall uppkommer och inte bara utfallens fördelning. Glädjande nog visar experimentet att de rika är moraliska kosmopoliter, dvs. de gynnar inte sina egna landsmän bara för att dessa råkar komma från samma land. De är med andra ord inte välfärdsnationalister. Till dessa beaktanden kan man tänka sig att rika finner de kanaler genom vilka gåvor överförs ineffektiva, men det är inte något som detta experiment studerar.

Media: DN, Aftonbladet

Written by Niclas Berggren

16 december 2008 at 9:21

Ljus i tunneln?

Från Dagens Industri (16/12 2008, s 12):

Bruttonationalprodukten i de 30 OECD-länderna, där även Sverige ingår, väntas krympa med 0,5—1,0 procent nästa år. Men 2010 lyfter det till en snittillväxt på 2 procent, tror OECD:s generalsekreterare Angel Guerria. Prognosen pekar på en djupare nedgång nästa år än de siffror som OECD presenterade i november, medan lyftet 2010 nu ser ut att bli starkare än vad organisationens bedömare trodde för några veckor sedan.

Media: SvD, DN

Written by Niclas Berggren

16 december 2008 at 7:16

Publicerat i ekonomi, kriser, tillväxt

Drömmens verklighet

Edward Avedisian, Dreaming Figure (1978), 101,6 x 69,2 cm:

avedisian

Written by Niclas Berggren

15 december 2008 at 19:17

Publicerat i konst

En subvention som märks

Idag märkte jag personligen av regeringens tandvårdsreform. Se mitt kvitto från tandläkaren:

tandlakaren1

Jag får alltså 150 kr i rabatt per år för att gå till tandläkaren. Yngre och äldre får 300 kr per år. Särskilt intressant är att denna rabatt klart anges på kvittot — tandvårdskonsumenterna lär lägga märke till reformen (och inte drabbas av fiskal illusion).

Reformer som gynnar plånboken kan påverka röstandet, så kanske kan tandvårdsreformen öka stödet för regeringen. Enda problemet är att väljare tycks vara prospektiva, dvs. reagera på löften och inte på faktiskt införda förslag. Men kanske är väljarna mer retrospektiva om förslag de gillar genomförs utan tidigare löften? För såvitt jag minns lovades ingen tandvårdsreform av Alliansen 2006.

Se även inläggen ”Fina tänder ger högre lön” och ”Lördagspromenad i Stockholm”.

Written by Niclas Berggren

15 december 2008 at 15:34

Leder abort till depression?

Det hävdas ibland att valet att göra abort försämrar kvinnors mentala hälsa. Nu visar en översiktsartikel* att detta är en förhastad slutsats:

A clear trend emerges from this systematic review: the highest quality studies had findings that were mostly neutral, suggesting few, if any, differences between women who had abortions and their respective comparison groups in terms of mental health sequelae. Conversely, studies with the most flawed methodology found negative mental health sequelae of abortion.

För egen del anser jag det irrelevant för frågan om aborter ska tillåtas eller inte om kvinnor efter en abort mår sämre än andra kvinnor: man kan vilja genomgå en abort även om man mår dåligt av det. Alternativet kan anses värre. Men nu tycks kvinnor inte må sämre av att göra abort.

Tips: Orsakverkan

__________________________

*Charles, Vignetta E., Polis, Chelsea B., Sridhara, Srinivas K. och Blum, Robert W. (2008). ”Abortion and Long-Term Mental Health Outcomes: A Systematic Review of the Evidence.” Contraception, 78(6): 436—450.

Written by Niclas Berggren

15 december 2008 at 10:46

Publicerat i abort, depression, forskning

Ett miljövänligt förslag i kristider

Professor Greg Mankiw har ett förslag för att dämpa krisen:

How about an immediate and permanent reduction in the payroll tax, financed by a gradual, permanent, and substantial increase in the gasoline tax? Make the two tax changes equal in present value, so while the package results in a short-run budget deficit, there is no long-term budget impact. Call it the create-jobs, save-the-environment, reduce-traffic-congestion, budget-neutral tax shift.

Men miljöomsorgen — och budgetomsorgen — får förstås stå tillbaka nu när bilindustrin till varje pris ska konserveras på nuvarande nivå. Inte minst av de rödgröna.

Media: Aftonbladet, DN1, DN2, SvD1, SvD2

Written by Niclas Berggren

15 december 2008 at 8:15

Att dö för andras skull

Ibland hävdas det att en rätt att få hjälp att dö leder till att personer som egentligen inte vill dö kommer att begära sådan hjälp. Som i SvD idag:

Den krypande känslan av att man kanske är en börda för sina närmaste och dessutom ligger samhället till last lindras knappast av att samma samhälle erbjuder hjälp med självmord. …  Och vi har båda erfarenheter av personer i den trängre vänkretsen som till nära och kära i skymundan, efter olyckan, fällt kommentarer som ”det hade varit bättre om han fått dö”.

Själv tror jag att en sådan effekt är extremt osannolik, särskilt om man beaktar det noggranna regelverk som omger system med hjälp att dö i t.ex. Nederländerna och Oregon och särskilt om man beaktar att en tanke om ”det hade varit bättre om han fått dö” är mycket långt ifrån aktiva övertalningsförsök som syftar till att förmå någon att begära hjälp att begå självmord. Jag skulle tro att ytterst få, om ens några, skulle ta upp en sådan diskussion med en svårt sjuk nära anhörig, än mindre på ett så insisterande sätt att den svårt sjuke låter sig övertalas.

Men antag att en och annan person i ett system med rätt att få hjälp att dö låter sig övertalas, att begäran att få hjälp att dö av läkarna uppfattas som frivillig och att denna hjälp därför ges. Är detta ett allvarligt problem? Inte nödvändigtvis. Ty om någon begär att få hjälp att dö som ett resultat av påtryckningar, är det orimligt att se detta som en genuin preferens? Allt beaktat vill personen trots allt dö. Han behöver inte lyda andra, och väljer han att göra det kan man undra varför inte det ska ses som ett frivilligt och därmed giltigt val. (Är inte denna tolkning av begreppet frivillighet influerad av existentialismen?)

I vilket fall ser jag sannolikheten för att personer får hjälp att dö pga. påtryckningar som minimal, varför även personer som starkt ogillar dödshjälp på den grunden borde kunna acceptera ett system med dödshjälp, av nederländsk eller oregonsk typ.

Media: DN, SvD1, SvD2, SvD3, Dagen1, Dagen2

Written by Niclas Berggren

14 december 2008 at 21:20

Publicerat i död, etik, filosofi

När ska man dricka champagne?

bollinger

Lily Bollinger i Daily Mail (17 oktober 1961):

I drink my champagne when I’m happy and when I’m sad. Sometimes I drink it when I’m alone. When I have company I consider it obligatory. I trifle with it if I’m not hungry and drink it when I am. Otherwise I never touch it — unless I’m thirsty.

Tips: Henrik Jordahl

Written by Niclas Berggren

14 december 2008 at 16:39

Publicerat i etikett, lyx, vin

Privata elbolag blev mer effektiva än offentliga

Ska produktion av el skötas av staten eller av privata bolag? Den rimliga hållningen bör, enligt min uppfattning, baseras på en utvärdering av konsekvenserna. En studie* visar att privata elbolag i USA har ökat sin tekniska effektivitet mer än offentliga elbolag över tid, i synnerhet i de fall där regleringarna  av de förra gjordes mer marknadskonforma:

Our estimates of input demand suggest that publicly owned plants, whose owners were largely insulated from these reforms, experienced the smallest efficiency gains, while investor-owned plants in states that restructured their wholesale electricity markets improved the most. The results suggest modest medium-term efficiency benefits from replacing regulated monopoly with a market-based industry structure.

Följande figur illustrerar hur produktionskostnaderna (exklusive bränslekostnader) har utvecklats från avregleringen i början av 1990-talet för offentliga elbolag (”MUNI”) och för privata elbolag (”IOU”) i delstater med och utan mer marknadskonform reglering:

elbolag

I samtliga fall får man mer och mer el för varje satsad resursenhet, men effekten är störst för de privata bolag som mötte en mer marknadsinriktad reglering.

___________________

*Fabrizio, Kira R., Rose, Nancy L. och Wolfram, Catherine D. (2007). ”Do Markets Reduce Costs? Assessing the Impact of Regulatory Restructuring on US Electric Generation Efficiency.” American Economic Review, 97(4): 1250—1277. (Gratisversion här.)

Written by Niclas Berggren

14 december 2008 at 11:24

Dags för tiokamp

Jag tror bestämt att jag måste börja följa sporten tiokamp. Björn Barrefors (f 1987) tävlar i den:

bjorn1bjorn2bjorn3

Ett annat skäl är sportens fascinerande poängsystem.

Written by Niclas Berggren

14 december 2008 at 8:15

Publicerat i skönhet, sport

På intellektuella äventyr i Uppsala

Dr Elinder

Dr Elinder

Gårdagen tillbringades i lärdomsstaden, där min gode vän och kollega Mikael Elinder disputerade med den äran. Mickes utmärkta avhandling heter Essays on Voting, Cognitive Dissonance, and Trust. Läsning anbefalles! De fyra kapitlen kan kort beskrivas på följande vis:

  • ”Selfish and Prospective”: Om hur politik kan användas för att locka väljare med löften om materiella fördelar. Huvudexempel: löftet om maxtaxa på dagis, som ökade stödet för vänsterblocket med 13,5 procentenheter i gruppen småbarnsföräldrar i valet 1998.
  • ”Local Economies and General Elections”: Om hur tillväxt och arbetslöshet på regional och lokal nivå påverkar den sittande regeringens röstandelar i svenska val. Om regional tillväxttakt ökar eller om regional arbetslöshet minskar med 1 procentenhet, ökar stödet för regeringen med 0,6 respektive 1 procentenhet.
  • ”Correcting Mistakes”: Om hur personer som har röstat på ett parti inte bara genom att ha röstat på det blir mer positivt inställda till det. Det finns inte tecken på att väljare, på basis av kognitiv dissonans, avfärdar negativ information bara för att denna information gäller ett parti de tidigare har röstat på.
  • ”Trust and Growth”: Om att socialt kapital i form av tillit människor emellan är positivt för ekonomisk tillväxt, även om förhållandet inte är robust under 1990-talet.

Mickes arbete tydliggör inte bara att nationalekonomisk forskning kan vara ytterst relevant för att förstå viktiga samhällsfrågor inom politik och ekonomi bättre; han visar också att analytisk skärpa och metodologisk kompetens står att finna i denna forskning. Det var en s.k. höjdardag i Uppsala igår. (Festen å Kalmar nation gjorde förstås sitt till.)

Tidigare inlägg: ”De själviska väljarna”

Written by Niclas Berggren

13 december 2008 at 14:38

Lucia kan orsaka glasolyckor

Idag är det Lucia, vilket förstås innefattar härlig musik. Min favorit-Lucia kommer från Lammermoor. Lyssna här på Mado Robin i rollen som denna galna Lucia. Men ställ för guds skull undan glasen först, ty det sägs att hennes slutton är den högsta ton som finns inspelad.

Media: SvD1, SvD2

Written by Niclas Berggren

13 december 2008 at 9:43

Publicerat i idoler, musik, opera

Övergångsställen har blivit farligare

overgamg1Motormännen har gjort en undersökning:

Sedan den 1 maj 2000 är det lag på att bilister ska lämna företräde åt gående på obevakade övergångsställen. Men därefter har antalet skadade fotgängare ökat med över 10 procent. Motormännens förklaring är att många gående missuppfattat lagen och tror att det bara är att gå rakt ut på de svartvita ränderna.

Det är dags för denna utopist-idealistiska lag att avskaffas.

Tidigare inlägg: ”Livsfarlig trafiklag”, ”Utopist eller realist?” och ”Lag med negativa effekter”.
Media: SvD

Written by Niclas Berggren

13 december 2008 at 8:39

Publicerat i lagstiftning, trafik

Tiina lägger in sitt veto

tiina1

Professor Tiina Rosenberg (från DiEGO nr 9/2008, s 65):

Om tre av fyra medarbetare sa ja till att gå ut och jaga smådjur med jaktgevär på kickoffen, skulle du lägga in ditt veto då?
Ja under inga omständigheter att det skulle kunna ske! Det är oetiskt att ägna sig åt jakt som ett nöje för storstadsmänniskor.

Se mitt tidigare inlägg ”Den barbariska älgjakten”.

Written by Niclas Berggren

12 december 2008 at 18:41

Publicerat i bojkott, djur, etik, jakt

Ska man lova att avhålla sig från sex?

I USA är det poppis för ungdomar att lova sexuell avhållsamhet. Håller de vad de lovar? En ny studie* rapporterar tre resultat:

  1. Sådana ungdomar har ofta sex före äktenskapet.
  2. De har dock mindre ofta sex före äktenskapet än ungdomar som inte har lovat avhållsamhet.
  3. De som har sex före äktenskapet har det oftare än andra ungdomar med den person som de senare gifter sig med.

Finns det något icke-religiöst skäl att lova avhållsamhet? Ett möjligt sådant skulle vara att risken att få en sexuellt överförbar sjukdom minskar. Men så tycks inte vara fallet, enligt en annan studie**:

Pledgers are consistently less likely to be exposed to risk factors across a wide range of indicators, but their STD infection rate does not differ from nonpledgers. Possible explanations are that pledgers are less likely than others to use condoms at sexual debut and to be tested and diagnosed with STDs. Conclusions: Adopting virginity pledges as intervention may not be the optimal approach to preventing STD acquisition among young adults.

Själv är jag allmänt skeptisk till att utställa löften. Det kanske fler borde vara. Faktum är att många som har lovat avhållsamhet förnekar sina löften ex post, enligt en tredje studie***:

Rosenbaum found that 52 percent of those who said they had signed virginity pledges recanted them within a year. Additionally, 73 percent of those who told the first survey that they had taken a pledge but later had sex denied making such a promise when they were surveyed a second time.

_________________

*Uecker, Jeremy E. (2008). ”Religion, Pledging, and the Premarital Sexual Behavior of Married Young Adults.” Journal of Marriage and Family, 70(3): 728—744.
**Brückner, Hanna och Bearman, Peter (2005). ”After the Promise: The STD Consequences of Adolescent Virginity Pledges.” Journal of Adolescent Health, 36(4): 271-278.
***Rosenbaum, Janet E. (2006). Reborn a Virgin: Adolescents’ Retracting of Virginity Pledges and Sexual Histories.” American Journal of Public Health, 96(6): 1098—1103.

Written by Niclas Berggren

12 december 2008 at 13:16

Mammor som dödar nyfödda barn

pinkerDet är tydligen inte helt ovanligt med mödrar som dödar sina barn samma dag som de föds. Professor Steven Pinker menar att detta beteende har evolutionära rötter:

Martin Daly and Margo Wilson, both psychologists, argue that a capacity for neonaticide is built into the biological design of our parental emotions. Mammals are extreme among animals in the amount of time, energy and food they invest in their young, and humans are extreme among mammals. Parental investment is a limited resource, and mammalian mothers must ”decide” whether to allot it to their newborn or to their current and future offspring. If a newborn is sickly, or if its survival is not promising, they may cut their losses and favor the healthiest in the litter or try again later on.

En intressant sak är att varken juridik eller moral i regel ser dessa dåd som grund för hårda straff och fördömanden. Som om de flesta anser att det inte är lika allvarligt att döda ett nyfött barn som ett äldre barn eller en vuxen:

Prosecutors sometimes don’t prosecute; juries rarely convict; those found guilty almost never go to jail. Barbara Kirwin, a forensic psychologist, reports that in nearly 300 cases of women charged with neonaticide in the United States and Britain, no woman spent more than a night in jail. In Europe, the laws of several countries prescribed less-severe penalties for neonaticide than for adult homicides.

Är det inte så att de flesta människors moraliska intuitioner är sådana, att de ser visst dödande som mindre allvarligt än annat? Väldigt få ser det som fel att döda embryon; få ser det som fel att döda foster; och vissa ser det inte ens som fel att döda nyfödda.* I alla fall inte som lika fel som att döda äldre barn eller vuxna, vilket återspeglar sig i ovan nämnda rättspraxis.

________________________

*Två exempel: professor Peter Singer (se avsnittet ”Justifying Infanticide and Non-Voluntary Euthanasia” i detta utdrag ur Practical Ethics) och professor Michael Tooley i Abortion and Infanticide.

Written by Niclas Berggren

12 december 2008 at 9:49

Publicerat i abort, barn, död, etik, lagstiftning, moral, normer

Vad stöd till bilindustrin handlar om

saabProfessor Daniel Hamermesh om stödet till den amerikanska bilindustrin:

Let’s face it — the bailout is purely political, pushed by troglodyte companies and their unions of high-paid workers, and helped by their agents — elected representatives from the many states in which auto production occurs. Once again, as was true with the Chrysler bailout of the late 1970’s, the taxpayer will take a beating.

När en person som i övrigt ser statens roll i ekonomin som stor och viktig förhåller sig skeptisk till denna typ av krispaket, då finns det anledning att ta kritiken på visst allvar. Jag tror att hans analys stämmer väl in på det svenska stödpaketet också. Var det inte så att regeringen inte kunde stå emot alla krav? Den politiska kostnaden skulle ha blivit för hög. Nu kan den ekonomiska kostnaden bli hög istället.

Se även vad Jonas Vlachos och Peter Santesson-Wilson skriver i denna fråga samt mina tidigare inlägg ”Är regeringen för passiv?”, ”Keynesian utan tvekan””Ska staten köpa Volvo?” och ”De som tror att det vet”.
Media: SvD1, SvD2, SvD3, SvD4, SvD5, SvD6, DN1, DN2, DN3, DN4, DN5, DN6, Dagen, Sydsvenskan, Aftonbladet1, Aftonbladet2, Aftonbladet3, Aftonbladet4

Written by Niclas Berggren

11 december 2008 at 21:51

Publicerat i ekonomi, kriser, politik

Varför jag är för ett utvidgat EU

hayekimage1

F. A. Hayek

Turkiet bör också få komma in på sikt. Skälet anges av F. A. Hayek:

Planning, or central direction of economic acticity, presupposes the existence of common ideals and common values; and the degree to which planning can be carried is limited to the extent to which agreement on such a common scale of values can be obtained or enforced. It is clear that such agreement will be limited in inverse proportion to the homogeneity and similarity of outlook and tradition possessed by the inhabitants of an area. Although, in the national state, the submission of the will of the majority will be facilitated by the myth of nationality, it must be clear that people will be reluctant to submit to any interference in their daily affairs when the majority which directs the government is composed of people of different nationalities and different traditions.*

Dvs. om man eftersträvar ett EU som inte agerar i särskilt många frågor och inte tar över alltmer av nationernas sysslor, tror jag att många medlemmar med olika värderingar och bakgrunder är bra, som ett slags tröghetsmekanism. Rent allmänt visar resonemanget på att fenomen som brukar framhållas som otvetydigt positiva, som en vilja till samarbete och tillit mellan människor, också kan ha en negativ sida: tycker alla lika finns det ofta ingen som säger stopp och belägg.

__________________________

*Hayek, F. A. (1948). ”The Economic Conditions of Interstate Federalism.” I Individualism and Economic Order. Chicago: University of Chicago Press: 264.

Written by Niclas Berggren

11 december 2008 at 21:05

Publicerat i EU, federalism, makt, nationalism

Statliga verk hör hemma i Stockholm

riksrevisionenÄntligen några som delar min syn! Nationalekonomerna Martin Andersson och Per Thulin skriver i Dagens Industri idag:

En politik som motverkar flyttströmmarna från landets glesbygd till storstadsområdena kan vara kontraproduktiv. Det gäller till exempel utflyttningen av statliga verk från storstadsregionerna till andra delar av landet.

Slutsatsen grundas på skriften Globalisering, arbetskraftens rörlighet och produktivitet, skriven för Globaliseringsrådet.

Written by Niclas Berggren

11 december 2008 at 15:06

Publicerat i nationalekonomi, Stockholm

Låt a-kasseavgiften öka (och minska)

stureMitt grundtänkande om krisen — att system med ekonomiska nedgångar inte är så dåliga som många tror i nedgångens stund, om man beaktar att nedgångar är kopplade till uppgångar (både före och efter) som de facto sammantaget ger en bättre ekonomisk utveckling över tid än system utan svängningar — kan appliceras på frågan om a-kasseavgift. Sture Nordh klagar på att denna avgift ökar när arbetslösheten ökar. Man kan här skilja på två modeller:

  1. Avgiften är lika i alla branscher och oberoende av arbetslöshetsnivå.
  2. Avgiften varierar med bransch och arbetslöshetsnivå.

Sture tycks förespråka (1), men när man jämför (1) och (2) bör åtminstone två saker beaktas.

Primo: Systemet bör utvärderas över hela konjunkturcykeln, inte bara i kristider. Med (1) kan därför avgiften förväntas bli lägre i kristider men högre i goda tider jämfört med (2). Det problematiska med (1) blir att när människor rimligen behöver gå med i a-kassan, dvs. i goda tider, innan nästa nedgång kommer, är avgiften högre än med (2). När krisen väl är här är avgiften lägre med (1), men då är det i många fall för sent att gå med (antingen är man redan arbetslös eller så dröjer det närmare ett år innan man kan börja få a-kassa). Så även om den genomsnittliga avgiften över tid är densamma med (1) och (2), en aspekt som försvinner i Sture Nordhs alarmistiska påpekande att avgiften stiger just nu (den föll i våras), förefaller (2) mer lämplig.

Secundo: Genom att tillåta variation uppnås en direkt koppling mellan avgiftens storlek och arbetslöshetsnivån, vilket kan leda till lägre arbetslöshet. Om man med (2) driver upp lönenivån i en bransch, och om detta leder till ökad arbetslöshet, får man också betala för det i termer av ökade avgifter, vilket kan dämpa kraven på nominella löneökningar. System (2) kan alltså förväntas innefatta ett större samhällsekonomiskt ansvarstagande i löneförhandlingarna.

Jag är på det hela taget inte imponerad av Sture Nordhs argumentation.

Media: DN, SvD, Sydsvenskan, Aftonbladet

Written by Niclas Berggren

11 december 2008 at 9:54

Ricky Martins barn

Artisten Ricky Martin (vars framträdandeAllsång på Skansen man ju minns) har blivit pappa:

ricky

Hur har detta skett? Jo, genom surrogatmödraskap. Jag har tidigare argumenterat för att frågan bör utredas i Sverige. Min grundinställning är tentativt positiv; än mer tydligt positiva är ett moderat landstingsråd i Stockholm och Föreningen för surrogatmödraskap. Se också denna artikel i New York Times Magazine, skriven av en kvinna som fick hjälp av en annan kvinnas livmoder.

Written by Niclas Berggren

11 december 2008 at 5:54

Publicerat i barn, lagstiftning, musik

Hur avslutar du dina mejl?

DiEGO har en nyttig genomgång av 13 sätt att avsluta ett mejl. Jag tror att jag ska avsluta med ”Ödmjukast” eller ”Vänligen” hädanefter. Jag vill uppfattas som sträng och uppfordrande! :-)

Written by Niclas Berggren

10 december 2008 at 17:58

Publicerat i humor

Fina tänder ger högre lön

tanderGöran Persson brukade under sin tid tala om tandhälsan som en klassfråga. Han hade rätt, i alla fall när det gäller kvinnor, enligt en ny studie:

We find that women who resided in communities with fluoridated water during childhood earn approximately 4% more than women who did not, but we find no effect of fluoridation for men. Furthermore, the effect is almost exclusively concentrated amongst women from families of low socioeconomic status. We find little evidence to support occupational sorting, statistical discrimination, and productivity as potential channels of these effects, suggesting consumer and employer discrimination are the likely driving factors whereby oral health affects earning.

Rent allmänt antyder resultatet att det är viktigt att sköta om sina tänder (du glömmer väl inte att använda tandtråd?) och att regeringens nya tandvårdssubventioner borde vara särskilt gynnsamma för  kvinnor med relativt låga inkomster.

Tillägg: Ekonomistas har tidigare  skrivit om denna studie, kom jag just på. Det ringde en liten klocka…

Written by Niclas Berggren

10 december 2008 at 16:02

Publicerat i forskning, inkomst, kön, tänder

Spår av förtätad personlighet

Robert Horvitz, Personal Domain of Freedom and Ecstacy No. 3 (1973), 50,8 x 50,8 cm:

horvitz

Written by Niclas Berggren

10 december 2008 at 12:10

Publicerat i konst

Låtsasmusikanter i Paris

Under en rundvandring i Paris i söndags noterade jag vid två tillfällen gatumusikanter som låtsades spela dragspel och som i själva verket hade musiken inspelad. De bad icke desto mindre om pengar. Det verkade inte gå så bra. Men hur kommer det sig att människor är mindre villiga att ge när musiken som framförs är inspelad? ”Musikanternas” materiella behov är ju desamma (ja, kanske är de ännu större, eftersom människor är mindre benägna att ge dem pengar), och musiken som framförs är bättre. Viljan att donera borde vara minst lika stor vid playback.

Apropå dragspel: min gode vän Karl tipsar om ”Säkkijärven polkka”!

Written by Niclas Berggren

10 december 2008 at 9:05

Publicerat i ekonomi, fattigdom, musik

Första intrycket är viktigt

forelasningDet sägs att det är viktigt att göra ett gott första intryck. Det kan nog stämma, i alla fall att döma av en studie av bl.a. universitetslärare. Testpersoner fick se tysta, korta videofilmer av föreläsare, och föreläsarna betygsattes därefter utifrån i vilken mån de ansågs ha vissa egenskaper och hur vackra de var. Likaså undersöktes olika kroppsrörelser, t.ex. hur mycket de skrattade eller rynkade pannan. Resultaten jämfördes sedan med studentutvärderingar i slutet av terminen:

The overall result of this study was quite remarkable: On the basis of observations of video clips just half a minute in length, complete strangers were able to predict quite accurately the ratings of teachers by students who had interacted with them over the course of a whole semester! Furthermore, these predictions retained their accuracy after we adjusted for physical appearance of the teachers, indicating that the judges were picking up very subtle nonverbal cues.

Uppfattade egenskaper som aktivism, självförtroende och entusiasm var relaterade till goda studentomdömen, medan det var negativt att hålla på att vrida händerna eller pilla på ett föremål. Föreläsare behöver tänka på betydligt mer än att kunna sitt ämne, även om man hoppas att också sådant kunnande spelar roll för studenternas syn.

Se ett tidigare inlägg om studentutvärderingar.

Written by Niclas Berggren

9 december 2008 at 22:38

Publicerat i forskning, psykologi, utseende

Effektiv karriärkvinna

gotbladHär slösas inte med tiden! Carin Götblad, länspolismästare i Stockholm, i DiEGO (9/2008, s 65):

Äter du inte lunch?
Nej, jag tar några halstabletter och äter ordentlig middag på kvällen i stället.

Ungefär som Angela Channing och järnladyn, som knappast hade tid att sova.

Written by Niclas Berggren

9 december 2008 at 15:16

Publicerat i effektivitet

Nästan perfekt

sotis

Written by Niclas Berggren

9 december 2008 at 11:32

Publicerat i skönhet

Hundar ogillar orättvisa

hundarInte bara människor och apor blir sura när andra får mer för en given uppgift, rapporterar New York Times:

[A] dog may stop obeying a command if it sees that another dog is getting a better deal.

Artikeln, ”The Absence of Reward Induces Inequity Aversion in Dogs”, publicerad i PNAS, återfinns här. Delar ur abstract:

We found differences in dogs tested without food reward in the presence of a rewarded partner compared with both a baseline condition (both partners rewarded) and an asocial control situation (no reward, no partner), indicating that the presence of a rewarded partner matters. Furthermore, we showed that it was not the presence of the second dog but the fact that the partner received the food that was responsible for the change in the subjects’ behavior. In contrast to primate studies, dogs did not react to differences in the quality of food or effort.

Att behandla likar lika verkar uppfattas som en fundamental rättviseprincip.

Tips: Panu Poutvaara.

Written by Niclas Berggren

9 december 2008 at 8:58

Publicerat i biologi, djur, forskning, rättvisa

Tågdörrar i Frankrike

metroJag blev så glad av de franska tågdörrarna! Närmare bestämt av att de kan öppnas med en knapptryckning lite innan tåget har stannat. Det gör att man, on the go som man är, kan hoppa ur tåget mycket snabbt och ila vidare i tillvaron. I Stockholms tunnelbana och på SJ:s tåg dröjer det tio sekunder innan det går att gå ut, vilket varje gång leder till frustration och tidsförlust. (Om man åker tåg en gång per dag blir det ca en timma per år som försvinner i väntan på långsamma dörrar.) Vive la France!

Written by Niclas Berggren

8 december 2008 at 19:33

Publicerat i effektivitet, lycka

Utgör krisen skäl att byta ekonomiskt system?

Många klagar på det marknadsekonomiska systemet i dessa kristider. Denna klagan finner jag förståelig — få tycker om kriser, särskilt inte de som drabbas av arbetslöshet eller andra ekonomiska problem. Emellertid är det enligt min mening viktigt att noga fundera på om det finns något bättre ekonomiskt system än det nuvarande. Jag ställer mig tveksam till det. Därmed inte sagt att dagens system inte går att förbättra på olika sätt, men i grunden anser jag det vara det bästa tillgängliga systemet.

Jag har berört detta tidigare, men låt mig försöka klargöra grunden för min syn ännu tydligare. Basen är följande figur:

krisforlopp

Antag att vi har att välja på två ekonomiska system: dels det vars utveckling visas av den svängiga kurvan, dels det vars utveckling visas av den raka linjen. Det förra uppvisar relativt stor volatilitet: under vissa perioder går det upp och undra andra perioder går det ner. Nedgångsfasen skulle man kunna kallar för kriser. Detta system är dagens marknadsekonomi (som i många avseenden är ett slags blandekonomi). Det senare uppvisar istället en jämn, stigande utveckling, utan nedgångar men också med mindre uppgångar. Detta system skulle kunna vara ett system med ett stort inslag av statligt ägande och med litet risktagande, t.ex. när det gäller långivning och vilka finansiella instrument som tillåts användas.

Mitt argument är att det rationella sättet att jämföra dessa två alternativa system är att beakta

nyttorelation

Dvs. frågan är hur de två alternativa systemen A och B låter sig jämföras över tid för en representativ individ. Jämförelsen måste beakta: den ekonomiska aktiviteten (t.ex. BNP per capita eller sysselsättning), diskonteringsräntan och riskattityder. Antag, som jag har ritat ovan, att det marknadsekonomiska systemet A ger större aggregerad ekonomisk aktivitet över tid än det mer reglerade systemet B. Detta ska jämföras i nyttotermer, och då spelar som sagt inte bara den ekonomiska aktiviteten roll utan även diskontering och riskattityd. Det kan hända att system A:s större fluktuationer reducerar nyttan för individer med förlustaversion. Men med dessa ting beaktade: om den vänstra summan är större än den högra summan är det marknadsekonomiska systemet att föredra — trots återkommande kriser. Min bedömning är att dagens system är det bästa tänkbara (även om det som sagt kan förbättras i vissa avseenden). Ja, jag är Panglossian! :-) Liksom, verkar det, professor Gary Becker:

Despite the seriousness of the present crisis, we should not forget that the past quarter century has been a great period of growth and stability for most of the world. Hundreds of millions of men, women, and children were pulled out of extreme poverty in China, India, and elsewhere by the rapid growth of their economies, due in considerable measure to the steep expansion in world trade, and the stability of the world economy. Even with two years of a rather deep world recession added in, the period since the early 1980s would look good by historical standards.

Problemet med dagens debatt är att människor har svårt att utvärdera ekonomiska system rationellt i situation y (eller för den delen i situation x). Som beteendeekonomin klargör lider många av olika typer av irrationella tankemönster. Befinner man sig mitt i en kris, eller på en topp, är det svårt att beakta att systemet tidigare såg annorlunda ut och att det med största sannolikhet ser annorlunda ut framöver.

Därför anser jag att många bedömer dagens krissituation som allvarligare än den är. Ja, vi har en kris, men vi hade en stor uppgång före krisen. Hade vi haft ett ekonomiskt system utan kris hade också uppgången före krisen, som gynnade många, varit mycket mindre. Valet står mellan den svängiga kurvan och den raka linjen, inte mellan ett utopiskt alternativ med en ständigt krisfri, stor uppgång. Vi måste ta ställning till en jämförelse av summorna i formeln ovan.

Media: DN

Written by Niclas Berggren

8 december 2008 at 15:32

Konsekvensetiskt credo

Ludwig von Mises hade rätt:

In fact, however, there is nothing good or bad in and of itself. Human actions become good or bad only through the end that they serve and the consequences they entail.

Written by Niclas Berggren

8 december 2008 at 12:45

Publicerat i etik, filosofi, moral

Kommunistisk propaganda verkar fungera

Människor i östra Tyskland är mer positiva till en stor välfärdsstat än sina landsmän i väst:

We find that, after German reunification, East Germans are more in favor of state intervention than West Germans. This effect is especially strong for older cohorts. We further find that East Germans’ preferences converge toward those of West Germans. It will take one to two generations for preferences to converge completely.

Denna effekt står sig när man kontrollerar för diverse inkomstmått och för det faktum att tyskar i öst i högre grad  tror att materiella utfall i livet huvudsakligen beror på sociala förhållanden, snarare än på individuella faktorer.

Forskarna menar att det kan bero på att tyskarna i öst blev påverkade av statlig propaganda. Detta skiljer sig i så fall från Argentina, där en begränsad möjlighet att påverka attityder med propaganda har konstaterats. Kanske var den östtyska propagandaapparaten helt enkelt större och mer effektiv än den argentinska.

Är den stora, svenska välfärdsstatens popularitet i någon mån ett resultat av propaganda?

_________________

*Alesina, Alberto och Fuchs-Schündeln, Nicola (2007). ”Goodbye Lenin (or Not?): The Effect of Communism on People.” American Economic Review, 97(4): 1507—1528.

Written by Niclas Berggren

8 december 2008 at 9:42

Lyssnar Mona på Paul?

krugmanMona Sahlin om årets ekonomipristagare:

Paul Krugman är en ekonom jag gärna lyssnar på och vars idéer jag gärna tar till mig.

Paul Krugman om stöd till bilindustrin (via Greg Mankiw):

Krugman said plans by U.S. lawmakers to bail out the Big Three automakers were a short-term solution, resulting from a ”lack of willingness to accept the failure of a large industry in the midst of an economic crisis.”

Mona Sahlin om stöd till bilindustrin:

Svensk fordonsindustri, med en tydlig framtidsinriktning, är värd att få ett bättre öde, än att slås ut därför att stater inte vågar gå in och agera.

Men Mona vet nog bättre vilken industri som hör framtiden till.

Se det tidigare inlägget ”Keynesian utan tvekan”.
Media: SvD, DN

Written by Niclas Berggren

7 december 2008 at 23:18

Tiinas tunga tillvaro

tiina

Professor Tiina Rosenberg om sin uppväxt:

I vänsterrörelsen, där jag växte upp, lyssnade vi varken på Zarah, ABBA eller popmusik över huvud taget. Istället var vi allvarstyngda unga människor som satt i marxistiska läsekretsar.

Det låter inte roligt, det där.

Written by Niclas Berggren

7 december 2008 at 22:44

Publicerat i kommunism, lycka, Marx, politik

Är sockerpappor acceptabla?

En ung kvinna låter sig finansieras i sina studier av en äldre, rik man:

From the outside, a mutually beneficial, or sugar daddy, relationship seems immoral. Maybe even the distant cousin of — dare I say it? — prostitution. But truth be told, women have used their wiles and charms to get ahead for years.

Hur ska man se på detta fenomen? Det finns många äldre som bara kan nå uppskattning via pengar, berömmelse eller makt, och för dem kan nyttan öka genom att ge någon yngre ”ett handtag”. De yngre får förstås ökade inkomster, vilket i sig torde vara positivt. Frågan är hur lagen ser på fenomenet. Skulle det, rent juridiskt, kunna ses som prostitution?

Se ett tidigare inlägg: ”Toy boy i Nip/Tuck”

Written by Niclas Berggren

7 december 2008 at 17:42

Publicerat i ekonomi, pengar, prostitution, sex

Traditionen och äktenskapet

Jayne Svenungsson påpekar det problematiska i att hänvisa till den kristna traditionen när man söker stöd för dagens syn på samlevnad. Från Under strecket:

Det argument som genomgående framförs är att män och kvinnor, enligt traditionell kristen syn, är skapade till skilda men komplementära roller grundade i deras potential till biologiskt faderskap respektive moderskap. Innan sista ordet sägs i denna diskussion kan det vara värt att uppmärksamma att denna syn är av tämligen ungt datum. Som historikern Jane Shaw påminner om i ett av de mer tankeväckande bidragen var det först i och med reformationen som ­äktenskapet alls upphöjdes till gudagivet ideal. Det högsta idealet för det kristna ­livet var dessförinnan celibatet. För att finna idén om mannens och kvinnans biologiskt grundade komplementära funktioner får man gå ännu längre fram i historien. Först under 1700-talet växer föreställningen om en radikal biologisk skillnad mellan könen successivt fram.

Tidigare har jag påpekat att traditionen rymmer polygama äktenskap.

Written by Niclas Berggren

7 december 2008 at 11:34

Senaste nytt från forskningsfronten

Det nya numret av tidskriften Public Choice innehåller bl.a. dessa tre spännande artiklar:

Numret innehåller även en recension av två nya volymer om entreprenörskap redigerade av Robin Douhan och Magnus Henrekson och en hel del annat. Sedan påstår vissa att nationalekonomisk forskning är irrelevant och tråkig! I beg to differ.

Written by Niclas Berggren

7 december 2008 at 7:43

Publicerat i forskning, nationalekonomi

De som tror att de vet

morgan

Morgan Johansson, krisexpert?

Det bär mig emot, men jag måste berömma Göran Skytte för dennes krönika idag. Så här skriver han om Morgan Johansson (s):

Vet han hur krisen skall lösas? Naturligtvis inte. Har han någon som helst erfarenhet av hur man löser och hanterar kriser i stora kapitalistiska företag? Naturligtvis inte. Han är en 37-årig partibroiler som hoppas att krisen för hans del skall fungera som en räkmacka till rege­ringsmakten och Rosenbad.

Just så. Jag har ställt mig samma fråga angående alla dem — vilket inkluderar flera professorer i nationalekonomi — som nu förespråkar enorm finanspolitisk expansion. Hur vet någon att staten bör försvaga budgetsaldot med 15 eller 25 eller 80 miljarder kr? På vilken grund krävs dessa mycket specifika utgiftsökningar? Hur vägs satsningarnas förväntade effekter mot alternativkostnaden? Det klargörs i regel inte, vilket är särskilt allvarligt när studier (se här, här, här, här och här) indikerar att finanspolitisk expansion sannolikt inte är en särskilt verksam metod för att stimulera ekonomin. Jag säger inte att ingen expansion ska äga rum, men jag finner det ytterst märkligt när människor trosvisst fastslår att ”8 miljarder kr är för lite” eller, för den delen, att ”0 kr är för lite”.

Beakta detta resonemang av nationalekonomerna Oliver Hart och Luigi Zingales:

Practically every day the government launches a massively expensive new initiative to solve the problems that the last day’s initiative did not. It is hard to discern any principles behind these actions. The lack of a coherent strategy has increased uncertainty and undermined the public’s perception of the government’s competence and trustworthiness.

Jag kommer också att tänka på F. A. Hayeks varning till samhällvetare i ”The Pretence of Knowledge”: tror många att de vet mer än de vet? Det är inte vishet.

Media: SvD1, SvD2, SvD3, SvD4, SvD5, DN1, DN2, Aftonbladet

Written by Niclas Berggren

6 december 2008 at 19:27

I rött och svart

Inspirerad av Monsieur le Docteur Santesson-Wilson och av det faktum att jag nu befinner mig i Frankrike ger jag er här en av mina favoriter från tonårstiden. Njut av ”En rouge et noir” med Jeanne Mas (från 1986):

Om du inte fick nog kan du avnjuta en andra hit med Jeanne Mas: ”Johnny, Johnny”

Written by Niclas Berggren

6 december 2008 at 14:25

Publicerat i musik

Obefogad religiös alarmism

Frågan om dödshjälp fortsätter att engagera. Nu rycker den katolske prelaten Erwin Bischofberger ut och försvarar sin kyrkas dogmatiska inställning:

Att tillåta det förbjudna uppfattas som ett tecken på modernitet och på ett upplyst och individcentrerat samhälle. Genom sitt utspel söker Smer tyda tidens tecken. Den individpräglade andan ska slå igenom. Samhället som gemenskap ligger utanför rådets intressen. Risken för att hamna på det opportunistiska fältet, att vara tidsandan till lags, är överhängande.

Två grundfrågor infinner sig:

  1. Antag att det inte blir något ”opportunistiskt fält” och inget sluttande plan, dvs. att de som vill under vissa specifika villkor ska kunna få hjälp att dö och inget mer än det. Skulle Bischofberger då motsätta sig frivillig dödshjälp? Svaret är ja. Katolska kyrkans katekes är glasklar: ingen får ta liv utom Jahve. Inte heller självmord under svårt lidande accepteras, på principiella grunder. Individers autonoma val i fråga om dödshjälp kan aldrig respekteras av en katolik. Därför kan talet om ett sluttande plan främst ses som ett taktiskt drag för att försöka intimidera människor att säga nej till frivillig dödshjälp.
  2. Talar något för att det blir ett ”opportunistiskt fält” och ett sluttande plan, så att människor dödas mot sin vilja? Nej, det finns inget som tyder på det. Dels förekommer ofrivilligt dödande även i system som förbjuder frivillig dödshjälp*; dels omges systemen i Nederländerna och Oregon med ett noggrant regelverk, som fungerar bra.**

Regelverket i Oregon är precis som i Nederländerna noggrant preciserat, och det är värt att påminna sig om det när Bischofberger et al. sprider ohederlig alarmism. I Oregon är assisterat självmord tillåtet, inget annat, utifrån detta regelverk:

(1) An adult who is capable, is a resident of Oregon, and has been determined by the attending physician and consulting physician to be suffering from a terminal disease, and who has voluntarily expressed his or her wish to die, may make a written request for medication for the purpose of ending his or her life in a humane and dignified manner in accordance with ORS 127.800 to 127.897.

(2) No person shall qualify under the provisions of ORS 127.800 to 127.897 solely because of age or disability. [1995 c.3 s.2.01; 1999 c.423 s.2]

Statens medicinsk-etiska råd gör helt rätt som öppnar för en möjlighet att under dylika former bistå människor som, trots palliativ vård, faktiskt vill dö. Försöken att hindra utvecklingen är förkastliga, vilket Gombrowicz klargör tydligast av alla.

Media: SvD1, SvD2, DN, Dagen

_______________________
*Så här skriver professor Peter Singer:

Somerville cites no evidence to support the conclusion that, judged by the criteria used in the Dutch studies, doctors end the lives of more nonconsenting patients in the Netherlands than in any other country where euthanasia is illegal. Indeed, there is considerable evidence from several studies, including one that I carried out with colleagues in Australia, to suggest exactly the opposite: where voluntary euthanasia cannot be discussed openly, doctors end the lives of more patients without obtaining the informed and considered consent of the patient. [1] [2]

Notes
1 Kuhse H, Singer P, Baume P, Clark M, Rickard M. End-of-life decisions in Australian medical practice. Med J Aust, 1997;166(4):191-6.
2 Deliens L, Mortier F, Bilsen J, Cosyns M, Vander Stichele R, Vanoverloop J, et al. End-of-life decisions in medical practice in Flanders, Belgium: a nationwide survey. Lancet, 2000;356 (9244): 1806-11.

**Se det tidigare inlägget ”Dödshjälp i Nederländerna”, med länk till en utvärdering av forskare.

Written by Niclas Berggren

6 december 2008 at 9:00

Ekonomisk dadaism

mussoliniJag befinner mig på kollokvium i Frankrike, och kvällens diskussion handlade bl.a. om fascismens syn på hur en ekonomi ska organiseras. Jag fann följande karakterisering såväl adekvat som humoristisk:

The first remark to be made is that it is a task of tremendous difficulty to define clearly the essentials of Fascist Economics. Regarding the literature and the verbose documents of Fascism and National-Socialism … one might be tempted to give up the task as hopeless and to dismiss it as economic Dadaism. The anti-capitalistic programme of Communism is at least clear and unequivocal and provides a relatively well-defined basis of discussion; we know where we are and we can take our stand. Not so with Fascism. … More than any other form of political radicalism, Fascism sails along with a minimum of intellectual freight — and is proud of it. Any interpretation of Fascism which fails to give due weight to this irrationalism misses one of the most important points. (s. 86)

Från: Röpke, Wilhelm (1935). ”Fascist Economics.” Economica, 2(5): 85—100.

Written by Niclas Berggren

5 december 2008 at 19:25

Dödskamp

Gilbert & George, Deatho Knocko (1982), 423,5 x 404,0 cm:

gg

Written by Niclas Berggren

5 december 2008 at 14:34

Publicerat i konst

Det obehagliga begreppet synd

Lord Russell, i Unpopular Essays, om en etik som inte utgår från människors välmående utan från dogmatiska regler:

The whole conception of ‘sin’ is one I find very puzzling, doubtless owing to my sinful nature. If ‘sin’ consisted in causing needless suffering, I could understand, but on the contrary, sin often consists in avoiding needless suffering. Some years ago, in the English House of Lords, a bill was introduced to legalize euthanasia in cases of painful and incurable disease. The patient’s consent was to be necessary, as well as several medical certificates. To me, in my simplicity, it would seem natural to require the patient’s consent, but the late Archbishop of Canterbury, the English official expert on sin, explained the erroneousness of such a view. The patient’s consent turns euthanasia into suicide, and suicide is sin. Their Lordships listened to the voice of authority and rejected the bill. Consequently, to please the Archbishop — and his God, if he reports truly victims of cancer still have to endure months of wholly useless agony, unless their doctors or nurses are sufficiently humane to risk a charge of murder. I find difficulty in the conception of a God who gets pleasure from contemplating such tortures; and if there were a God capable of such wanton cruelty, I should certainly not think Him worthy of worship. But that only proves how sunk I am in moral depravity.

Se tidigare inlägg: ”Det förkastliga begreppet synd”, ”Ayn Rand om arvssynden”, ”Barndopets hemska grund”, ”Jesus är en domare”

Written by Niclas Berggren

5 december 2008 at 10:33

Publicerat i död, etik, filosofi, kristendom, religion

Propaganda om privatisering

vattenDen ekonomiska politiken i Argentina är inte helt enkel att bli klok på. Hursomhelst utgör de ibland tvära kasten en bra grund för forskning — som i fallet med privatiseringen av vattenhanteringen på 1990-talet och åternationaliseringen 2006. En ny studie* undersöker människors attityder till privatiseringen, och detta tycker jag är det mest intressanta resultatet:

[A] person’s view of the water privatization (relative to other privatizations) was 16% more negative if he/she was [sic] read a vignette with some of the negative statements about the water privatization that Argentina’s President expressed during the nationalization process. Interestingly, the effect of the vignette on households that gained water is insignificant, while it is largest (and significant) amongst households that did not gain water during the privatization. This suggests that propaganda was persuasive when it had a basis on reality.

Det är glädjande att propaganda inte lyckas så bra när den inte har grund i verkligheten. Trots allt, de som fick tillgång till vatten från privata bolag verkar, enligt en annan studie**, ha gynnats:

[W]e find that child mortality fell 8 percent in the areas that privatized their water services and that the effect was largest (26 percent) in the poorest areas.

__________________

*Di Tella, Rafael, Galiani, Sebastian och Schargrodsky, Ernesto (2008). ”Reality versus Propaganda in the Formation of Beliefs about Privatization.” NBER Working Paper nr. w14483.
**Galiani, Sebastian, Gertler, Paul och Schargrodsky, Ernesto (2005). ”Water for Life: The Impact of the Privatization of Water Services on Child Mortality.” Journal of Political Economy, 113(1): 83—120.

Written by Niclas Berggren

5 december 2008 at 7:24

En varm sommardag på bryggan

brygga

Written by Niclas Berggren

4 december 2008 at 20:34

Publicerat i skönhet

Låt Maud köra BMW

Janerik Henriksson)

Maud Olofsson kör tyskt (foto: Janerik Henriksson)

I Expressen idag (inte på nätet) rapporteras det om problemen för Volvo och SAAB. På en jättestor bild får man se hur Maud Olofsson går mot sin bil. Gudars skymning — det visar sig vara en BMW! I en liten ruta angavs att Mona Sahlin minsann kör svenskt.

Vad är detta? Primitiv ekonomisk nationalism och anti-foreign bias, inget annat. Ska man köpa bil baserat på var man råkar vara född och bo — eller ska man köpa den bil man tycker bäst om, allt beaktat? Och ska man bry sig mer om en Volvo-arbetare än en BMW-arbetare? Vad gör den förra viktigare att stödja än den senare? Om man nu alls ska köpa bil för att stödja någon.

Se tidigare inlägg: ”Mot nationalism”, ”Den nationalistiska nationalekonomin”, ”Ekonomisk nationalism”, ”Vad förklarar stöd för protektionism?”, ”Hume om ekonomisk nationalism”, ”Norge som rationell flygplansköpare”

Media: SvD

Written by Niclas Berggren

4 december 2008 at 17:47

Följ

Få meddelanden om nya inlägg via e-post.

Gör sällskap med 1 141 andra följare

%d bloggers like this: