Mona och Wanja visar vägen
Wanja och Mona vet
Mona Sahlin och Wanja Lundby-Wedin:
Vi vet att det går att investera Sverige ur jobbkrisen.
Jaha. Så betryggande att dessa två insiktsfulla damer vet det. En som inte har nått samma nivå av upplysning är New York Universitys Mario Rizzo:
This in a nutshell is also the problem with both fiscal stimulus and “forced lending.” The stimulus is likely to stimulate lines of production that are not sustainable. … The root of the policy problem is that the “Keynesian” solution takes the simple aggregate demand model too seriously. It proceeds as though sectoral imbalances don’t matter. In this view, the current situation is not a coordination problem but some kind of confidence problem that leads to a deficiency of demand in general. The theory is inadequate and thus so is the solution.
Inte heller Harvard Universitys Alberto Alesina eller University of Chicagos Luigi Zingales vet lika mycket om ekonomisk politik:
Many are concerned about what we can do to help the poor weather this crisis. Unlike during the Great Depression, we have an unemployment subsidy that protects the poor from the most severe consequences of this recession. If we want to further protect them, it is better to extend this unemployment subsidy than to invest in hasty public projects. Furthermore, tax cuts have a much better effect on job creation than highway rehabilitation.
Harvard Universitys Robert Barro måste vara lika okunnig, då han skriver:
Much more focus should be on incentives for people and businesses to invest, produce and work. On the tax side, we should avoid programs that throw money at people and emphasize instead reductions in marginal income-tax rates — especially where these rates are already high and fall on capital income. Eliminating the federal corporate income tax would be brilliant. On the spending side, the main point is that we should not be considering massive public-works programs that do not pass muster from the perspective of cost-benefit analysis.
Så synd att dessa fyra professorer inte kan läsa svenska, det språk Mona och Wanja valde för att förkunna sina insikter.
Se det tidigare inlägget ”De som tror att de vet”.
Niclas
Men om man har ett samhällssystem med ett sk inbyggt skyddsnät för de personer som vinner sämsta lotten.
Vad kvarstår då annat än att försöka med att investera och bygga en känsla av aktivitet.
Den metod som du antyder bygger väl ändå mer på det naturliga urvalets mindre empatiska metoder. Dvs att de som missar i lotteriet skall bli bränsle i en ”kreativ” process.
Jag tror att Mona och Wanja inte gillar detta bränsle.
Är det i grunden svårare än så?
Anders B Westin
22 januari 2009 vid 11:14
”Much more focus should be on incentives for people and businesses to invest, produce and work.”..
Om vi ser kommuner/landsting som privata företag.. Som sjuksköterska vet jag att det finns mycket inom sjukvården att åtgärda; idiotiska datasystem, logistik, arbetsmiljö och verktyg för utveckling överhuvudtaget! Vårdutveckling (som blir mer kostnadseffektiv) sker knappt under rådande arbetsvillkor. De idéer som finns försvinner i den hårda arbetsbelastningen.(Jag själv är föräldraledig:))
Det finns anledning att nu investera i sjukvården. Man kan t.ex. ta tillfället i akt att attrahera unga arbetslösa duktiga medarbetare, man kan få saker gjorda billigare..
Så, jag frågar, vilket annat företag i den här situationen hade istället valt att strama åt verksamheten? Om man nu inte VILL gå i kk.
Camilla
22 januari 2009 vid 14:57
[...] framlidne Dave Lepard, Kjell Hägglund om att film inte alltid är bäst på bio, Nonicoclolasos om ekonomisk vetenskap vs keynesianismen, Lotta Hemmafrun om spaghetti och köttfärssås, Daithí Mac Sithigh om pressens självreglering [...]
Dagens länkekonomiska investeringar « Staffan Malmgrens blogg
22 januari 2009 vid 21:21
De föreslår samma som Obama fast han kan väl inget heller…
Han har väl inte heller lärt sig något av en del konservativa gubbar typ…
undrande
22 januari 2009 vid 21:32
För övrigt satt Urban Bäckström och förordade finanspolitiska åtgärder à la Keynes vad jag förstod i P1 Lördagsintervju 22/11. Just den intervjun är nu borta, kanske censurerad.
Camilla
22 januari 2009 vid 21:45
Att staten tidigarelägger olika investeringar som ändå skall göras anser jag nog är rationellt. Du får det aldrig billigare och lättare gjort än under en lågkonjunktur så det är direkt fördelaktigt för staten som långsiktig aktör att passa på. Har man dessutom utrymme i budgeten så är det bara att köra eftersom det är engångsutgifter. En skattesänkning som man har pengar till för stunden kan leda till underskott senare, för man kommer inte kunna höja den förrens det blir högkonjunktur.
Skattesänkningar är jag fundersam till. Det verkar inte sällan kopplat till skenande budgetunderskott historiskt, Reagan, Bush, Bildt tex. Dessutom måste man någon gång höja skatten, en baksmälla.
Man bör också betänka att det inte nödvändigtvis är A eller B, utan det finns också cA och dD, där c+d=1, en hybrid. Det är i många fall där man hittar dom bästa lösningarna i komplexa system.
Karl
22 januari 2009 vid 23:05
Oj, cA och dB menade jag förstås…
Sen tycker jag Sahlin och Wedin verkar ungefär lika insiktfulla som ett par skosulor…
Karl
22 januari 2009 vid 23:10
Karl: Se gärna mitt tidigare inlägg ”Är skattesänkningar dålig konjunkturpolitik?” samt professor Ed Glaesers plädering för sänkt arbetsgivaravgift istället för infrastruktursatsningar, särskilt om man vill gynna de som har det dåligt ekonomiskt: ”Economics has little say about how egalitarian society should be. That is a question for moral philosophers and the democratic process. However, economics does tell us to choose efficient means of redistribution, and cash transfers almost always involve less waste than the alternatives. Reducing the payroll tax not only avoids the problems inherent in trying to spend infrastructure money quickly, but it can also directly target aid to the poor, who need help more and will spend the cash more quickly.”
nonicoclolasos
23 januari 2009 vid 4:06
Är det inte löjligt när politiker säger att ”de vet”? Vet ens de bästa forskarna exakt vad som sker när man vidtar olika åtgärder? Lite hybris, om du frågar mig.
Mark
23 januari 2009 vid 7:25
Ekonomer har ingen verklighetsförankring, varför deras sk. expert utlåtanden går att lämna därhän med lätthet.
Nämn ett land där skattesänknings politiken funkar?…vilket land har mest pengar i dag av de länderna? Är inte USA tex. på randen till konkurs?
USA är snart en av världens fattigaste länder, USA har fattigdom som du bara sett på film, Sverige är på väg i samma riktning…för att politiken VILL det. Det är bedrövligt.
När idiologi och principer sätter den politiska dagordningen drabbar det vanligt folk, istället för att föra en politik där insatser behövs för folket.
Ponera i vilket läge vi skulle ha varit om vi haft SAP vi makten fortfarande, Nåt som är säkert är att skatt intäkterna skulle inte saknas i kommun o landsting på samma sätt…varsel på KS tex. kanske inte ens behövt hända.
Orskaken till det varslet är ju att arbetlösheten ökat, skattintäkterna inte räcker till. Då är det inte läge att prata om skattesänkings politikens välsignade effekt…
Mrc
24 januari 2009 vid 8:10
Intressant Niclas..
Mary
24 januari 2009 vid 9:19