Sämre elever ger sämre tillväxt
Skolverket finner i en genomgång att svenska elevers testresultat i naturvetenskap och matematik försämras, absolut och relativt, under perioden 1991—2007. Vad spelar detta för roll, kanske en del frågar sig. En ny studie, ”Do Better Schools Lead to More Growth? Cognitive Skills, Economic Outcomes, and Causation”, dokumenteras att just sådana testresultat (eller rättare sagt, det de mäter) påverkar den ekonomiska tillväxten:
We provide evidence that the robust association between cognitive skills and economic growth reflects a causal effect of cognitive skills and supports the economic benefits of effective school policy. We develop a new common metric that allows tracking student achievement across countries, over time, and along the within-country distribution. Extensive sensitivity analyses of cross-country growth regressions generate remarkably stable results across specifications, time periods, and country samples.
Denna figur illustrerar sambandet:
Jan Björklunds oro över utvecklingen verkar alltså synnerligen befogad för dem som värdesätter ett ökat materiellt välstånd i framtiden.
Media: PJ, SvD1, SvD2, Aftonbladet, Sydsvenskan, DN1, DN2
Vad var det jag sa, redan för 10 år sedan. Låter kaxigt, men faktum är att resultaten är ännu sämre för gymnasieeleverna, och Sverige som land är helt beroende av kunskap om vi skall kunna hävda oss. STÄLL KRAV PÅ ELEVERNA i stället för att ständigt tycka synd om de ”små” liven.
Sivan
30 januari 2009 vid 14:38
Intressant samband, trodde att det var så men bra att få det dokumenterat.
Jacob
30 januari 2009 vid 14:44
materiellt välstånd? Vem bryr sig omd det?
Det viktiga är att med så här låga resultat kommer vi aldrig bevisa Riemannhypotesen.
johan
30 januari 2009 vid 16:09
johan: Även matematiker kanske bryr sig om materiellt välstånd? Bevisar man hypotesen får man en miljon dollar.
nonicoclolasos
30 januari 2009 vid 16:15
Det är kört, det finns inget att göra. Vi är inne i en nedåtgående spiral: sämre elever, sämre material till lärarutbildningar, sämre lärarutbildningar, sämre lärare = sämre elever, sämre… etc. It´s a fucking nightmare, och det är bara att låta den vackra sociala evolutionsteorin ha sin gång, så är vi på Somalias nivåer om sisådär 90 år om inte atombomben tar oss först.
Bara på lite dystopiskt humör. Lite.
gummo
30 januari 2009 vid 21:17
Visst finns belägg för att lärarna har betydelse för elevers resultat. Problemet är att det är svårt att identifiera vad det är som lärarna är bra för. Vissa lärare tycks upprätta ett ”socialt kontrakt” som gör att de får bra resultat. I övrigt är det erfarenhet och inte akademisk meritering som väger tyngst när det gäller resultat på prov i språk och matte. Uppenbarligen betyder lärare mer i ämnen där inte hemmiljön har ett tydligt inflytande. Det finns sådana belägg när det gäller resultat i matematik och stavning!
Bästa hälsningar
Gother
gother
30 januari 2009 vid 22:18
Det märks på universitetsnivå också. Lärarna klagar på att eleverna har otillräckliga baskunskaper, och den inledande repetitionskursen i matematik blir bara längre och längre.
Karl
30 januari 2009 vid 22:42
1971 fick jag lära mig om derivata och vad det är inom matematiken. Jag gick i årskurs 8 och hade en lärare som vi kallade för ”Nöffen”. Han rökte cigarr ute i korridoren utanför Lärosalen. Vi stönade.
Nu är det 2009. Min dotter går årskurs 2 på Naturvetenskaplig linje, Nu läser hon om derivata och förändringsfunktioner.
För första gången i sitt liv!
Anders B Westin
30 januari 2009 vid 22:49
[...] Anders Linder | Guero | Peter Olevik Dunder | Stefan Olsson | Hanna Wagenius | Dick Bengtson | Nonicoclolasos | Terra Incognita | Reflektioner [...]
Björklund har fel | Niklas.in
31 januari 2009 vid 1:35
Förklaringen till den dåliga utvecklingen är den dominerande synen på kunskap och hur den synen har fått prägla lärarutbildningen. Professor Olle Häggström (som har nämnts på den här blogen förut) har skrivit mycket bra om det:
http://www.math.chalmers.se/~olleh/skolans_sak/
Marcus Alexandersson
31 januari 2009 vid 9:00