Nonicoclolasos

Archive for mars 2009

Vilken ansiktsdel tittar vi först på?

nasapaÖgonen, trodde jag, men det var fel:

When you’re trying to recognize a face, the first thing you look at is the nose—whether you know it or not. … The researchers speculate that glancing at the center of the face makes it easiest to take in enough information about the whole face to enable recognition. 

Se även det tidigare inlägget ”Betydelsen av ögonkontakt”.

Written by Niclas Berggren

31 mars 2009 at 19:27

Publicerat i forskning

Kritik av det egna landet

spencerHerbert Spencer klargör att han icke kan ställa sig bakom devisen ”Our country, right or wrong!”. Dvs. han förnekar att det finns något skäl att stödja det land man råkar tillhöra bara för att man råkar tillhöra det, utan hänsynstagande till vad man anser vara rätt och fel. Som han uttrycker det:

Suppose it is doing something which, by the hypothesis, is admitted to be wrong. What is then the implication of the cry? The right is on the side of those who oppose us; the wrong is on our side. How in that case is to be expressed the so-called patriotic wish? Evidently the words must stand – “Down with the right, up with the wrong!” Now in other relations this combination of aims implies the acme of wickedness.

Jag håller helt med. Det hela får mig att tänka på när socialdemokraterna attackerade Carl Bildt en gång i tiden för att han utomlands kritiserade socialdemokratisk politik. Men det Sverige står för är bara bra om det harmonierar med ens värderingar.

Se det tidigare inlägget ”Vad är patriotism?”.

Written by Niclas Berggren

31 mars 2009 at 11:06

Publicerat i filosofi, nationalism, politik

Ny utvärdering av bistånd

Förmår bistånd skapa ekonomisk tillväxt? Andreas Bergh rapporterar om en ny metatstudie som drar en negativ slutsats. Ytterligare en ny studie, ”Aid and Growth: What Does the Cross-Country Evidence Really Show?”, publicerad i Review of Economics and Statistics, kommer fram till samma sak:

We examine the effects of aid on growth in cross-sectional and panel data—after correcting for the possible bias that poorer (or stronger) growth may draw aid contributions to recipient countries. Even after this correction, we find little robust evidence of a positive (or negative) relationship between aid inflows into a country and its economic growth. We also find no evidence that aid works better in better policy or geographical environments, or that certain forms of aid work better than others. Our findings suggest that for aid to be effective in the future, the aid apparatus will have to be rethought.

En viktig policyrekommendation på slutet för den som bryr sig om ekonomisk utveckling för världens fattiga.

Media: SvD1, SvD2, Dagen, Sydsvenskan, AB1, AB2

Written by Niclas Berggren

31 mars 2009 at 6:27

Lugn och ro

Clyfford Still, J No. 2 (1957), 287,0 x 393,7 cm:

still_jno2

Written by Niclas Berggren

30 mars 2009 at 17:21

Publicerat i konst

Är vackra smartare?

Ja, så tycks det vara, enligt den evolutionära psykologen Satoshi Kanazawa. Han visar bl.a. detta diagram:

iq_skonhet

Han har också, i artikeln ”Why Beautiful People Are More Intelligent”, utvecklat en teori om varför det finns en positiv koppling mellan skönhet och intelligens. Den bygger på fyra antaganden:

(1) Men who are more intelligent are more likely to attain higher status than men who are less intelligent. (2) Higher-status men are more likely to mate with more beautiful women than lower-status men. (3) Intelligence is heritable. (4) Beauty is heritable.

Ett spännande men måhända kontroversiellt forskningsfält, detta. Forskningen verkar visa att åt den som har skall varda givet.

Se även det tidigare inlägget ”Vackra kvinnors intelligens”.

Written by Niclas Berggren

30 mars 2009 at 11:02

Publicerat i forskning, intelligens, skönhet

Att få det bättre än andra

Joseph Schumpeter identifierar i A Theory of Economic Development entreprenören som en ekonomis primus motor. Det är han som introducerar innovationer och genererar ekonomisk utveckling. Men medan politiker och samhällsdebattörer hyllar entreprenören, lyser han faktiskt fortfarande med sin frånvaro i mycket nationalekonomisk forskning.* Ett exempel på att en analys som inte beaktar entreprenörens roll kan leda till tveksamma policyrekommendationer ges i Robert Franks artikel ”Positional Externalities Cause Large and Preventable Welfare Losses” (preliminär gratisversion här). 

storthusI artikeln diskuterar Frank s.k. positionella varor, som utmärks av att deras värde uppstår i relation till hur mycket man har av dem i förhållande till andra människor. Det är inte den absoluta utan den relativa konsumtionen som ger nytta. Detta gör att människor tenderar att ”kapprusta” i jakt på status: man vill ha större och och dyrare bil hela tiden, inte för att man egentligen behöver eller värdesätter dessa saker i sig utan därför att man enbart är lycklig om man har mer och finare saker än andra. Detta skapar välfärdsförluster, i det att för mycket positionella varor konsumeras på bekostnad av andra varor, däribland fritid. För att hålla jämna steg, och helst gå förbi, grannarna arbetar man för mycket och köper för mycket saker bara för att få status, och får dessutom andra att lägga resurser på att delta i denna tävlan.**

Ekonomer som beaktar relativ konsumtion nämner ofta att progressiv beskattning skulle kunna vara ett sätt att minska de välfärdskostnader som de anser att statusjakten ger upphov till. Ett exempel:

The fact that income is found to be more positional than leisure may imply higher and/or more progressive optimal income taxes …

Will Wilkinson påpekar ett problem med denna typ av policyrekommendation:

But as Gary Becker and Kevin Murphy point out in Social Economics, echoing Nisbett and Ross, the expected payoff to entrepreneurial risk is so low that in the absence of positional competition, we would get very little of it. Entrepreneurial risk-taking is the source of innovation, which is the source of increasing productivity and wealth. So a society lacking this kind of status-seeking animal spirit might not grow at all, unless it was capable of successfully importing and deploying the innovations of more ambitiously inventive societies.

Det Frank och andra beskriver kanske inte är ett minus- eller nollsummespel utan ett plussummespel — om entreprenörer också drivs av omsorg om relativ position. I den mån de genom beskattning*** ges incitament att konsumera fritid istället för att generera ekonomisk utveckling genom innovationer, innefattar beskattningen kostnader i form av uteblivna positiva externaliteter, en effekt som måste integreras i analysen. Entreprenörer bidrar inte bara med (enligt Frank m.fl.) ”ineffektiva” förfiningar av existerande produkter och tjänster; de bidrar till att nya produkter och tjänster överhuvudtaget kommer till. Det inkluderar icke-positionella varor och tjänster som gör mänskligheten gott. Det är alltså, bl.a. mot denna bakgrund, inte självklart att progressiv beskattning pga. positionella varor är välfärdshöjande.****

__________________

*För en dokumentation, se Dan Johanssons artikel ”Entreprenören i läroboken”.
**Se vad Jesper Roine, Jonas Vlachos och Robert Östling skriver om detta fenomen.
 ***Även en mer konventionell analys utan entreprenörer är tveksam till om positionella varor implicerar ökad progressivitet i inkomstbeskattningen. 
****För en mer djup- och vittgående kritik av Frank, se ”Assume the Positional: Comment on Robert Frank” samt hans svar.

Written by Niclas Berggren

30 mars 2009 at 6:21

Vinteroutfit

Jonathan Waud visar hur man bör se ut under den kalla årstiden. Handskarna är fantastiska.

vinter

Written by Niclas Berggren

29 mars 2009 at 15:47

Publicerat i cykling, mode, skönhet

Följ

Få meddelanden om nya inlägg via e-post.

Gör sällskap med 1 144 andra följare

%d bloggare gillar detta: