Nonicoclolasos

Ger kvinnor högre lönsamhet?

Regeringen ska kartlägga hur jämställda börsbolagen är. En av utgångspunkterna är denna:

Vi är övertygade om att jämställdhet inte bara är bra utifrån ett demokratiskt perspektiv, utan också lönsamt. 

affarskvinna

Det finns åtminstone två problem här. För det första klargör docent Jordahl och docent Waldenström efter en forskningsgenomgång, i en artikel i Axess och i en intervju i Veckans Affärer, följande:

Forskningen ger alltså inget stöd för att företag med en jämnare könsfördelning i sina styrelser skulle vara mer – eller för den delen mindre – lönsamma än andra företag. Trots detta har flera representanter för den politiska sfären, med vissa statliga myndigheter i spetsen, valt att driva en annan linje.

För det andra föreligger ett metodologiskt problem. Även om forskning skulle visa att kvinnor i bolagsstyrelser ger högre lönsamhet, vilket den alltså inte har gjort, är frågan hur generaliserbart det resultatet är. Att de kvinnor som sitter där i dag har en viss effekt innebär inte att andra kvinnor, som hittills inte har lyckats bli valda dit, kommer att ha samma effekt. Kvinnor är inte en homogen massa, vilket resonemanget tycks utgå ifrån.

Man kan, som Maud Olofsson och Nyamko Sabuni, förespråka fler kvinnor i bolagsstyrelser, t.ex. utifrån ett demokratiskt perspektiv, men det imponerar inte att göra det med ett lönsamhetsargument.

Blogginlägg av Daniel Waldenström: ”Könskvotering utan stöd i forskning” och ”Confirmation bias i jämställdhetsdebatten”
Media: DNSvD, Dagen, AB

About these ads

Written by Niclas Berggren

4 mars 2009 at 10:01

32 svar

Subscribe to comments with RSS.

  1. Det är lustigt(?) hur man kan klumpa ihop människor i grupper, och uttala sig om dessa gruppers egenskaper, och ändå påstå sig vara liberal. Jag trodde att individen var utgångspunkten…

    Camilla

    4 mars 2009 at 10:16

  2. Camilla
    Människan är ett komplext flockdjur.

    Vi har helt enkelt ingen djupgående kunskap om vad som i förlängningen händer när det kommer in kvinnor i en tidigare manlig gruppgemensamhet/hierarki.
    I vissa fall kan det med ”rätt person” skapa positiva spiraler. I andra fall kan det vara direkt negativt.

    Själv är jag övertygad om att det alltid blir varierande effekter i könsmixade miljöer.
    Låt mig säga att jag känner mig ganska övertygad om att de mest tävlingsinriktade männen efter hand byter jobb. (söker nya tävlingsarenor)
    Om detta är bra eller dåligt för det aktuella företaget beror väl helt och hållet om företaget befinner sig i en förvaltande eller nyskapande fas och vilken typ av personlighetskemi som den aktuella branschen ”behöver” för sin överlevnad.

    Annars är jag övertygad av att många industribranscher har varit beroende av en kombination av manlig hierarkiinordning och manlig oreserverad tävlingsattityd.
    Dvs en oreflekterad pliktinordnad tävlingsattityd.

    Alla branscher kan inte överleva om man byter detta mot en mer mysigt relaterande kultur.

    Forskning saknas: Hur fungerar en manlig tävlingsarena om denna denna arena styrs av kvinnor.

    Är det någon som tror att effekterna uteblir så finns några böcker att läsa speciellt med tanke på det 200/150 års jubileet som just nu uppmärksammas.

    Men jag saknar kompetensen att exakt peka ut de långsiktiga effekterna. Men att det blir effekter det är tvärsäkert.

    Anders B Westin

    4 mars 2009 at 12:41

  3. Vad jag saknar är forskning om girighet. Hittills är de enda, som visat girighet i större omfattning inom börsverksamheten, män. men det kan tänkas bero på snedfördelningen män/kvinnor inom klippindustrin…
    Baserat på live evidence från mitt eget liv, så skulle jag nog anse män vara mer giriga av det abstrakta begreppet Pengar/makt, medan giriga kvinnor omsätter pengar i det de vill ha. Självfallet kan min umgängeskrets vara upphovet till den tanken…

    Kristian Grönqvist

    4 mars 2009 at 12:59

  4. Jag vet inte om jag förstår vad du menar, men jag väljer att tolka det som att du tror att det finns egenskaper som är specifikt manliga och andra som är specifikt kvinnliga.
    Jag håller med dig om det, med den lilla modifikationen att det handlar om medianpersoner av respektive kön. Jag tror att män i genomsnitt är mer tävlingsinriktade (evolutionära orsaker) men jag _vet_ att det också finns kvinnor som är inriktade på att vinna.

    Problemet med tanken att kvinnornas andel av befolkningen/de anställda/aktieägarna bör avspeglas i andel ledande positioner, är att man ser kvinnor som just ”kvinnor” (den homogena massan) som det bara är att plocka representanter ur. Vart tog tanken om de lika förutsättningarna i rekryterningen vägen? Väger plötsligt kön tyngre än kompetens..?

    Camilla

    4 mars 2009 at 13:00

  5. Om Anders inlägg, alltså.

    Camilla

    4 mars 2009 at 13:01

  6. Jag glömde en helt reaktionär attityd. Inblandning av kvinnor i manliga hierarkier har tidigare visat, att de mest otrevliga dragen hos män, har en tendens att dämpas en smula, vilket inte alls kanske skulle minska lönsamheten på lång sikt…

    Kristian Grönqvist

    4 mars 2009 at 13:05

  7. Camilla
    När jag skrev min kommentar sysslade jag inte med värderingar. Jag ser livet som en ”biologisk maskin”.
    Kön är en parameter som styr oss människor långt mer än vad vi vill acceptera i den individfocuserade kultur som vi just nu bevistar.
    Oavsett vad som är ideologiskt/idémässigt på tapeten så pågår processen.

    När du fokuserar på den individuella friheten så bejakar du omedvetet Darwins första bok om naturligt urval. Om du förtränger könets betydelse så glömmer du bort den andra boken som behandlar könsurvalet.

    Kristian
    Jag personligen tycker att det är mycket trivsamt att arbeta i mixade miljöer och att ha kvinnor som uppdragsgivare. Men så är ja ju en sådan man som ligger långt ut på normalfördelningskurvan i den meningen att jag har oerhört svårt att hantera manliga hierakisystem.
    Således är jag egen företagare, frifräsare och tågluffare. Men jag har å andra sidan inte förmågan/drivkraften att bygga större tillverkande företag. Jag funkar inte där.
    Men du måste väl se de komplexa faktorer som ligger i bakgrunden och skvalpar.

    Om 20-30 år kan vi säkert mer om detta ungefär som vi numera har förstått att det marxistiska projektet av någon jäkla anledning kollapsade.

    Inget får vara enkelt och endimensionellt.
    Det är snarare som en sådan där stor autobahnkorsning någonstans mitt i Tyskland. Helt plötsligt är man i Munchen fast man skulle till Hamburg.

    Anders B Westin

    4 mars 2009 at 13:22

  8. Kristian
    I byggbranschen bygger man byggnader grovt sett enligt två upphandlingsmodeller: Generalentreprenad kontra Totalentreprenad.
    I Generalprojektering eftersträvas noggrannhet och ödmjukhet. Här fungerar mixade projekteringsmiljöer mycket bra. Man har tid och belöning både för det manliga och det kvinnliga.

    Vid projektering av sk Totalentreprenader där det i första hand är pengarna som styr (och vissa tävlingsattityder)är det inte många kvinnor som vill vara med. Av någon anledning så vill de heller vara med i den andra varianten.

    Dvs: Omedveten könsselektion

    Anders B Westin

    4 mars 2009 at 13:47

  9. Om man nu godtar att kvinnor är mindre anpassade till konkurrens, och godtar det som anledning till att kvinnor inte hamnar på ledande positioner i näringslivet, är det då mäjligt göra samma slutledning om mörkhyade och muslimer också?

    saku

    4 mars 2009 at 14:30

  10. Saku
    Vad var detta för meningslös jämförelse.
    Det är bara att bland bort korten på ett obehagligt sätt att göra den typen av jämförelser.
    Stigma som leder bort frågan från det vettiga samtalet.

    Anders B Westin

    4 mars 2009 at 14:33

  11. Kan bara säga att i min verksamhet (media) fungerar det i regel bättre med blandade grupper. Är det övervikt av kvinnor kan det bli för mycket förstående och pratande, om det är för mycket män blir det lätt lite okänsligt. Så jag tror börsbolagen också skulle må bra av fler kvinnor. Oavsett om det blir lönsamt eller inte.

    Yrla

    4 mars 2009 at 14:42

  12. Yrla: Du skriver att börsbolagen skulle ”må bra av fler kvinnor”. I vilket avseende då, om de inte därigenom ökar sin lönsamhet?

    nonicoclolasos

    4 mars 2009 at 14:47

  13. Jag tror inte alls att det är att blanda bort korten. Och vad är det som är så obehagligt?
    För mig ingår detta i det vettiga samtalet, som handlar om diskriminering eller icke.
    Det kan mycket väl vara så att som niclas säger: fler kvinnor skulle i snitt inte öka vinsten i bolagen, men det finns heller inget som pekar på att vinsten skulle minska med fler kvinnor, väl?

    Jag tror att både kvinnor och invandrare (afrika och mellanöstern) möter föråldrade strukturer och diskriminering på arbetsmarknaden i allmänhet. Om det syntes tydligt på en människa att han eller hon var honosexuell, skulle detta förmodligen, under dagens föråldrade tänkande, leda till samma resultat.

    saku

    4 mars 2009 at 15:08

  14. Saku
    Diskriminering är ett mycket komplext ämne. Här pratar vi i första hand om bakomliggande faktorer som inte alls har att göra med diskriminering.
    Genom att ständigt hänvisa till ordet diskriminering så skyler man över de egentliga bakomliggande faktorerna.

    Hela livet kan ses som en enda lång kedja av diskrimineringssituationer. I varje ögonblick sker selektion och i varje ögonblick kan vi då välja att se detta som diskriminering. Vart leder detta !

    Oavsett om vi vill eller inte så får vi olika typer av effekter vid varje gruppsammansättning. Grundfrågan handlade om att företagens lönsamhet ökade eller inte.

    Du tror likt många postmodernistiska tänkare att livet är förhandlingsbara konstruktioner utan konsekvens på helheten. Ordet struktur kan man ju leka med. Köra verkligheten baklänges och starta om i ett nytt stickspår är definitivt en omöjlighet. I den verkliga verkligheten hänger allt ihop och varje yttring har 1000 tals biprodukter.

    En sådan biprodukt kan tex vara att om man ökar antalet kvinnor i börsbolagen så försvinner de mest tävlingsinriktade männen till nya arenor. Dvs inte till börsbolag utan helt andra typer av bolag där den yttre ”klåfingrigheten” inte når in. Tävlingen fortsätter på andra arenor helt utan vår kontroll.
    Dvs en omstrukturering helt ovan våra och politikernas huvuden.

    Dvs en biprodukt som leder till något nytt där vi inte har en aning om vilka konsekvenser som genereras.
    (Riskkapitalister är väl en sådan variant)

    Då står vi där med ordet ”diskriminering” och funderar vad som gick så himla snett.

    Det enda som fungerar är att kvinnor startar och bygger företag som konstruerar, tillverkar och saluför produkter som folk vill köpa. Då får dessa kvinnor den makt som de eftersträvar utan att ordet diskriminering har behövt utnyttjas.
    Kanske ett nytt kvinnligt bilmärke som tar över i SAAB:s nedlagda lokaler i Trollhättan.

    Anders B Westin

    4 mars 2009 at 15:30

  15. Du pratar om tusentals biprodukter av handlande och att hela livet är långa diskrimineringskedjor, ja det stämmer nog, men det finns olika magnituder. Vissa är påverkar oss fundamentalt. Och det är dessa som är integrerade i hela denna problematik tror jag. Vi kan inte se på detta problem utan att sätta oss in i historien/kulturen som har format oss.

    Om rent empirisk bevisning i detta fall tror jag inte att vi skommer få se. De metodologiska problemen är för svåra att ta sig förbi tror jag.

    Hittade två gamla artiklar som säger sig se varför kvinnor ökar vinsten/tillväxten.

    http://www.ft.com/cms/s/2/cefcf9a0-5238-11db-bce6-0000779e2340.html

    http://www.ft.com/cms/s/0/3484ff72-6885-11db-90ac-0000779e2340.html

    saku

    4 mars 2009 at 15:59

  16. saku: När man läser den första debattartikeln du länkar till undrar man om männen redan är helt överspelade i ekonomins värld: ”For a number of observers, we have already entered the age of ‘womenomics’, the economy as thought out and practised by women.”

    nonicoclolasos

    4 mars 2009 at 16:04

  17. Ha ha, ja, och i den andra kan undra en del också då det är Lehman Brothers europa- och asien-chef som skriver:)

    saku

    4 mars 2009 at 16:08

  18. Saku
    Vi kan debattera denna fråga i oändlighet. Men kanske är det så att jag känner mig väldigt övertygad om att biologin styr oss lång mer än vad du vill tro.
    Vi människor gör våra val utifrån långt mer ”primitiva” orsaker än vad de flesta kulturrelativister vill tro.

    Jag vet att det finns väldigt tävlingsinriktade kvinnor. Problemet är att många kvinnor finner det en aning tröttsamt och nästan lite barnsligt att ständigt hålla på att tävla. Dom väljer bort eftersom dom finner större värde i annat. (klokt tycker jag ur ett individuellt perspektiv)

    Konsekvensen blir då att de tävlingsinriktade kvinnorna gärna hamnar mitt i smeten med huvuddelen tävlingsinriktade män.
    Här i korselden möts då två komplexa dimensioner. Manlig hierarkibyggnation och konflikten med sexuell selektion mitt i denna byggnation.
    Det uppstår konflikter och dubbla agendor som ganska få kvinnor pallar med.
    Att kalla detta för diskriminering kan man ju göra, men i grunden handlar det om ”krock i huvudet”.

    Vi överbryggar detta relativt skickligt med ritualiserade rollspel. Men vissa (krigare) kanske tycker att det är lite för formellt och inskränkande. Man söker sig således vidare till nya vidder att besegra.

    Det är lätt att glömma bort att företagens mest primära funktion, inte är att gynna aktieägarna, utan att helt enkelt fungera som ”arenor” för selektion.
    Det är när man glömmer bort detta som man börjar använda ordet ”diskriminering” som ett huvudargument i debatten.

    Anders B Westin

    4 mars 2009 at 16:27

  19. saku
    Menar du att de biologiska skillnaderna inte är större mellan män och kvinnor än mellan européer och afrikaner?! Varför tog du annars upp den etniska dimensionen..?

    Camilla

    4 mars 2009 at 21:05

  20. camilla

    När det gäller den biologiska skillnaden att anpassa sig och konkurrera på arbetsmarknaden, ja, då tror jag skillnaden är ungefär lika stor mellan kvinnor och män som mellan europeer och afrikaner. Dvs = 0. Men det är vad jag tror. Och som alla andra kan jag bara tala om hur jag själv uppfattat saker och ting.

    Anders:

    ”Problemet är att många kvinnor finner det en aning tröttsamt och nästan lite barnsligt att ständigt hålla på att tävla. Dom väljer bort eftersom dom finner större värde i annat.”

    Jag förstår och kanske någon liten del av mig håller med, men jag tror andra variabler är den verkliga orsaken till fenomenet, tex. att vara gravid, föda barn och ”hur en kvinnlig kvinna `ska` vara”, är av större förklaringsvärde.

    Finns det inga approximativa variabler som kan mäta kämparglöden mellan könen, som inte ligger direkt inom näringslivets domän? Tex andelen som gör högskoleprovet? Eller variabler som är mer kopplade till utbildning? Tex andelen kvinnor och män som söker in till de svåra utbildningarna (handels, läkare etc..?), hur många som (efter påbörjan) klarar av att skriva färdigt sin masteruppsats, hur stor andel av könen som hoppar av doktoranden etc. Eller är jag helt ute och cyklar?

    saku

    4 mars 2009 at 22:32

  21. saku, du kan tro vad du vill om biologiska skillnader, men du har helt fel i ditt påstående. Jag har personligen träffat många kvinnor, svarta, araber, och perser som väl (och mycket väl) har kunnat både ”anpassa sig och konkurrera på arbetsmarknaden”.

    (varför kom jag just att tänka på Refat?)

    pontus

    4 mars 2009 at 22:48

  22. Saku
    Du tänker i individnivå.
    Jag håller mest på med kollektiva grupprocesser.

    Det handlar inte om hur duktiga enskilda individer/kvinnor är om man vill försöka förstå vad som händer.
    Som den naturvetartyp jag är, så är jag först intresserad av att försöka förstå vad som händer.

    Men om man som du börjar i andra ändan och ser det som ett diskrimineringsärende så kan man välja att låta bli att förstå.

    Låt mig komma med en enkel men ändå rimlig hypotes som ligger i botten som ett ”kraftfält”.

    1) Män tävlar om kvinnor.
    2) Män ogillar att tävla mot kvinnor.
    3) Många män kan tävla tillsammans med kvinnor (i samma lag) men inte alla män.
    4) Många män trivs att samarbeta och vara kompis med kvinnor, men inte alla.

    Men det centrala. Män ogillar/hatar att tävla mot kvinnor. Kvinnor finns inte på samma spelplan. Dvs spelplanen som handlar om att män i hög grad håller på att tävla om kvinnor.
    Hur fungerat det då att bli utslagen av en kvinna. Inte bra, eftersom man då upplever sig förlora i stort sett hela sin manliga status inför andra kvinnor. Kejsaren är naken!

    Det här är med enkla ord vad jag finner det sannolikt att allt i grunden handlar om.

    Att då börja prata om diskriminering blir lite fel i analysen.

    Alla vet redan att kvinnor är extremt duktiga på att plugga och få 20,0 så att de kan bli läkare och annat.
    Men jag finner det som sannolikt att män på olika sätt har ett biologiskt behov av att konstruera arenor på ett sådant sätt att de inte passar kvinnor, just för att få vara unika.
    För om man inte är unik så har man ingen hög påfåglingstatus när kvinnor skall välja partner.

    Jag påstår därför att om det kommer in duktiga kvinnor på en arena så ”tvingar” man automatiskt vissa/många män att leta andra/nya arenor.

    I annat fall förlorar mannen status på partnervalsarenan.

    Man kan välja att tro eller inte tro på denna hypotes.
    Men vill man inte tro på den så kan man väl i alla fall läsa Richard Dawkins ”Den själviska genen” och sedan försöka tänka i lite längre tidsprocesser än en 30-100 år. Vi pratar faktisk om processer som är miljoner av år.
    Den manliga påfåglingsarenan ”industrisamhället” är bara ca 200 år.

    Anders B Westin

    5 mars 2009 at 8:41

  23. Anders
    Jag älskar Dawkins!
    Även om man inte är särskilt bevandrad i den evolutionära teorin så kan man på ett mycket lättbegripligt sätt finna förklaringar på många sociologiska fenomen och beteenden i ”Den själviska genen”. Borde den inte ingå som obligatorisk läsning i grundskolan?
    Jag är så glad att du nämnde min stora idol :)

    Camilla

    5 mars 2009 at 9:52

  24. Sedan kan man ta sig an ”The Extended Phenotype”.
    Biologist, javisst! ;)

    Camilla

    5 mars 2009 at 9:54

  25. Camilla
    Jag gillar också kunskaperna, men det gäller att tolka det på rätt sätt.
    Speciellt så att man inte får för sig att att definitionen av ”stark” blir alltför smal.
    Den mänskliga förmågan att vara stark skall fokuseras på ordet ”variation”.

    Dvs humanistisk ”biologism”.

    Kunskap är ett verktyg för att slippa göra fel och slippa stånga pannan blodig. Ett verktyg för att hitta rätt i den besvärliga djungeln.

    Anders B Westin

    5 mars 2009 at 10:01

  26. Naturligtvis kan man vara stark på många sätt. Tänker på de där små aphannarna som lyckas så bra hos honorna genom sociala knep snarare än råstyrka, på opraktiska påfågelstjärtar och på vissa ynkliga män som väcker modersintinkter…
    Variation är förutsättningen för utveckling, både genetisk och ”memetisk”.

    Camilla

    5 mars 2009 at 11:16

  27. Camilla
    Jag skrev detta bara därför att jag märkt att väldigt många människor ”ryggar” för biologism eftersom dom då bara ser en sorts alfahannar med jättestor ”blyklubba” i näven.
    Jag tror ärligt talat att detta är ett gigantiskt pedagogiskt problem. Folk måste förstå att ordet stark är så oerhört mycket mer.
    Ofta tänker jag på kvinnor just då. Som fullständigt missar sin egen styrka eftersom dom på något lustigt sätt förknippar en viss typ av manlighet med just ordet styrka.
    Jag lever själv med en väldigt stark kvinna som jag dock hur lätt som helst (med lillfingret) bryter ned i armbrytning. Men i övrigt………….

    Anders B Westin

    5 mars 2009 at 11:30

  28. Ett exempel ur praktiken: Jag brukar berätta om en gemensan kompis/ungkarl som gick på Restaurang Sandgrund till helgerna och för det mesta återvände med ”fångst”, Vid närmare förfrågan visade det sig att han ljög grovt. Han föreställde revisor Gyllencrantz från revisionsbyrån Papper & Pengar varje gång han var ute och ”raggade” . Han fick oftare napp så, än när han var sig själv, Lasse på lagret på Löfbergs Lila. Visar på en viss pragmatiskhet hos kvinnor till och med för ”one night stands”.
    När jag föreläste om detta i Luleå tror jag, så möttes jag vid kaffet av en intressant och tilldragande kvinna, som sade att hon gör likadant.
    Hon hade ett välbetalt chefsjobb, men föreställde Lotta i Glasskiosken när hon var på raggningsstråt.
    är kvinnor pragmatiska eller är dom pragmatiska…?

    Kristian Grönqvist

    5 mars 2009 at 12:34

  29. [...] ta en liten omväg till mitt ärende – jag har på avstånd noterat debatten om huruvida det finns en ekonomisk potential i att öka jämställdheten i våra bolagsstyrelser, dvs., om fler kvinnor leder till bättre [...]

  30. Ursäkta men är det en slump att du hänvisar till två MÄN? Skulle inte tro det.

    Mia

    4 november 2010 at 9:18

  31. Anders

    ”ordet stark” är ju bara en översättningsanomali av ordet fit, som betyder så mycket mer.
    Däri en del av de svenska vulgärmissförstånden.

    Kristian Grönqvist

    4 november 2010 at 10:12

  32. Själv använder jag ”Lämpligaste” som översättning.

    Kristian Grönqvist

    4 november 2010 at 10:14


Kommentarer inaktiverade.

Följ

Få meddelanden om nya inlägg via e-post.

Gör sällskap med 1 142 andra följare

%d bloggare gillar detta: