Inget valborgsfirande för mig
Descartes
Idag är det Valborgsmässoafton, vilket brukar innefatta en obehaglig naturromantik. I Albert Camus essä “The Minotaur”, i The Myth of Sisyphus and Other Essays (s. 164), framkommer att det finns fler än jag som föredrar staden:
Silence is no longer possible except in noisy cities. From Amsterdam Descartes writes to the aged Guez de Balzac: “I go out walking every day among the confusion of a great crowd, with as much freedom and tranquility as you could do on your garden paths.
Inget vurmande för björkar och lindar, sjö och berg, trastens sång och vattenfågelns lek här inte. Det är naturen som är stressande, inte stadslivet.
Även om man är kristen bör man inte fira valborg.
http://www.apg29.se/hogtid.php?id=11
Terry
30 april 2009 vid 19:40
Naturen gillar jag teoretiskt. Den gestaltar sig bäst när t.ex Valerie Gergiev dirigerar Stravinskys Våroffer. Eller i en mindre hednisk estetik, t.ex. Lars-Erik Larssons Pastoral svit. Carl Larssons björkar är det inte heller något fel med (så länge de befinner sig på fel sida av den genuskorrekta kritiken av borgerlig familjestruktur).
Pierre
30 april 2009 vid 20:14
Pierre: Jag tror inte att jag gillar naturen ens teoretiskt, även om det i huvudsak är den praktiska upplevelsen som jag fasar inför (vilket inkluderar försök att imitera den i stadsmiljö, t.ex. i form av att äta på uteservering eller ha picknick i en park).
nonicoclolasos
30 april 2009 vid 20:19
Jag är emot allt som är utomhus.
Pierre
30 april 2009 vid 20:27
Pierre: Du förefaller vara en sympatisk ung man.
nonicoclolasos
30 april 2009 vid 20:28
Men det är trevligt med stora eldar.
Björn Axén
1 maj 2009 vid 13:13
Björn: Är det inte lite vågat att erkänna ett sådant intresse offentligt?
:-)
nonicoclolasos
1 maj 2009 vid 14:53
En sprakande brasa angränsar det obscena.
Alan
1 maj 2009 vid 15:11
Det måste jag säga att är ett försonande drag hos nollåttor et al. Det blir så mycket mer plats för oss andra…
Kristian Grönqvist
1 maj 2009 vid 23:09