Nonicoclolasos

Arkiv för maj 2009

De hejade på Robin

Robin Söderling spelade mot Rafael Nadal i Franska öppna mästerskapen idag — och vann, till min stora förgrämelse.

söderling

En sak som irriterar mig storligen är att sportkommentatorerna på Eurosports hemsida var partiska (ett fenomen som jag tidigare har klagat på i samband med simhopp). De hejade i sina kommentarar på Söderling. Se t.ex. vad de skrev när Nadal vann en boll 16.08 och inför en boll 16.46:

tennistennis3

Jag förespråkar strikt neutrala sportkommentatorer, som enbart ger expertkunskap till läsare och lyssnare, helt utan normativa (i regel nationalistiska) proklamationer.

Media: SvD1, SvD2, SvD3, SvD4, SvD5, SvD6, SvD7, SvD8, SvD9, SvD10DN1, DN2, DN3, DN4AB1, AB2, AB3, AB4Sydsv

Written by Niclas Berggren

31 maj 2009 at 18:07

Stil personifierad

kennedy

Written by Niclas Berggren

31 maj 2009 at 12:06

Publicerat i mode, skönhet, stil

Pengar som styrmedel i sjukvården

DN:s ledarsida konstaterar:

kirurg

Sjukvården är inte som vilken marknad som helst. Sjukvård med en offentlig finansiering i botten är det ännu mindre. Den cocktail som behövs är sällsynt svårblandad. Att mixa lagom delar service och tillgänglighet med prioritering och ransonering är inget som någon riktigt lyckats med ännu.

Så sant. Ta en sådan sak som hur läkare ska betalas. Å ena sidan kan man vilja betala dem i efterhand på basis av vad de presterar, t.ex. hur många ingrepp av olika slag som utförs. (Detta kallas på engelska för ett ”fee-for-service scheme”.) Fördelen med det är att det stimulerar till hårt arbete och behandling av många patienter, vilket reducerar köbildning. Nackdelen är att kostnaderna kan rusa iväg och att onödiga ingrepp utförs. Å andra sidan kan man tänka sig betalning på förhand utifrån förväntat patientbehov, där läkarens ersättning kan vara en fast lön. (Detta kallas på engelska för ”capitation”.) Fördelen är att kostnaderna kontrolleras, men nackdelen är att det kan leda till ett underutbud av vård.

En ny studie, ”Operating on Commission: Analyzing How Physician Financial Incentives Affect Surgery Rates” (preliminär gratisversion här), accepterad för publicering i Health Economics, finner följande:

After controlling for adverse selection, I find that when specialists are paid through a fee-for-system scheme rather than on a capitation basis, surgery rates increase 78%. 

Vad man än väljer är det uppenbart att ekonomiska incitament spelar roll för hur läkare beter sig. Hur man genom ersättningsregler ska optimera detta beteende är, som DN påpekar, inte helt självklart. När det gäller utskrivning av antibiotika kan omfattningen behöva minska; när det gäller antalet operationer kan omfattningen behöva öka.

Media: DN1, DN2

Written by Niclas Berggren

31 maj 2009 at 8:33

Kokad mat skapade människan

wranghamProfessorn i biologisk antropologi vid Harvard Richard Wrangham har skrivit en bok, Catching Fire: How Cooking Made Us Human, som får starkt beröm i en recension i New York Times:

“Catching Fire” is a plain-spoken and thoroughly gripping scientific essay that presents nothing less than a new theory of human evolution, one he calls “the cooking hypothesis,” one that Darwin (among others) simply missed. Apes began to morph into humans, and the species Homo erectus emerged some two million years ago, Mr. Wrangham argues, for one fundamental reason: We learned to tame fire and heat our food.

Fascinerande hypotes. Varför är då kokkonst så bra? Ur kapitel ett:

Cooked food does many familiar things. It makes our food safer, creates rich and delicious tastes, and reduces spoilage. Heating can allow us to open, cut or mash tough foods. But none of these advantages is as important as a little-appreciated fact. Cooking creates increases the amount of energy our bodies obtain from our food.

Kokad mat gjorde också matsmältningen mindre energikrävande, vilket ledde till att energi frigjordes för att hjärnan skulle kunna utvecklas ytterligare. Det där med raw food, som är poppis numera, ger inte Wrangham särskilt mycket för, särskilt inte i ett evolutionärt perspektiv.

Written by Niclas Berggren

30 maj 2009 at 19:15

Publicerat i biologi, evolution, mat

Välkommen flygnyhet

reglerTydligen kommer vätskeförbudet på flygplan att kunna tas bort inom ett år pga. nya röntgenmaskiner:

The screening technology is undergoing secret tests at laboratories in Germany, where scientists are checking its accuracy in detecting bottles of hydrogen peroxide and other liquids that can be turned into bombs.

Människor har hittills försökt sig på att kringgå förbudet på olika sätt:

One man with bottles of frozen water claimed that they were solids and therefore exempt; they were confiscated. Another passenger drank a bottle of vodka in front of security staff to avoid having it confiscated; he was later removed from the flight for being drunk.

Så skönt att snart slippa ta till så drastiska åtgärder.

Written by Niclas Berggren

30 maj 2009 at 12:58

Islam och vetenskap

Förhållandet mellan religion och vetenskap är omdebatterat. En studie av ekonomhistorikern Eric Chaney, ”Tolerance, Religious Competition and the Rise and Fall of Muslim Science”, indikerar att religion i kombination med tolerans en gång i tiden stimulerade vetenskapliga framsteg:

islam

This paper investigates how medieval Islam encouraged scienti…c innovation. By granting non-Muslims a degree of religious freedom, Muslim law created competition between religions for converts and social standing. Institutionalized tolerance, coupled with initial disadvantages in the number of adherents and sophistication of theological scholarship, encouraged Muslim religious elites to promote the study of logic. The study of logic for inter-religious debates, in turn, created an environment in which science ‡ourished. Results suggest that competition, tolerance and non-religious intellectual enterprise decreased as the societies under Muslim rule became increasingly religiously homogeneous. The results highlight the role of tolerance in Islam’’s medieval development and stress the importance of diversity in constraining elements resistant to innovation.

Det var tider, det. Kan man hoppas på att muslimska stater som Saudiarabien, Iran och Pakistan hittar tillbaka till ett bejakande av intellektuell mångfald och öppenhet? De historiska exemplen borde kunna inspirera, tycker man.

Se tidigare inlägg: ”Konflikt mellan religion och vetenskap”, ”Att veta utan att veta”, ”Spänning mellan religion och vetenskap”, ”Är religion och vetenskap förenliga?”, ”Utmanande ateism” .

Written by Niclas Berggren

30 maj 2009 at 7:05

Tre barockarior

Dame Joan Sutherland framför här tre korta och dynamiska barockarior — två engelska och en italiensk. Det är den tidiga Sutherland vi har glädjen att få ta del av; detta spelades in runt 1960. Jag är förtjust!

Written by Niclas Berggren

29 maj 2009 at 16:46

Publicerat i estetik, genier, idoler, musik, opera

Utlandsboende blir mer kreativa

I alla fall om man ska tro den nya studien ”Cultural Borders and Mental Barriers: The Relationship between Living Abroad and Creativity”, publicerad i Journal of Personality and Social Psychology:

Despite abundant anecdotal evidence that creativity is associated with living in foreign countries, there is currently little empirical evidence for this relationship. Five studies employing a multimethod approach systematically explored the link between living abroad and creativity. … The relationship between living abroad and creativity was consistent across a number of creativity measures (including those measuring insight, association, and generation), as well as with masters of business administration and undergraduate samples, both in the United States and Europe, demonstrating the robustness of this phenomenon. 

Det räcker alltså inte med att resa. Själv bodde jag utomlands i ett år som doktorand, då jag hade förmånen att gästa Center for Study of Public Choice, och jag tror att det är riktigt att påstå att det året gav mig enorm inspiration för den forskning jag sedan dess har bedrivit. Men hade inspirationen varit mindre om jag hade kommit dit som amerikan från annat håll? Det är jag inte säker på. Det kanske är så att utlandsboende i regel är förknippat med att man gör något verkligt annorlunda, vilket ger kreativa impulser, men om man gjorde något lika annorlunda i hemlandet (vore det möjligt), kanske effekten vore densamma?

Se även en populärvetenskaplig sammanfattning i The Economist.

Written by Niclas Berggren

29 maj 2009 at 12:15

Publicerat i forskning, kreativitet

Tillåt ersättning för njurar

en Newsmill-artikel idag argumenterar jag för att det ska bli tillåtet att ersätta njurdonatorer för deras insats, i syfte att stimulera fler att donera. På så sätt skulle en flerårig väntan för hundratals njursjuka svenskar kunna upphöra och stora välfärdsvinster uppnås. För dig som är intresserad av lite mer detaljer i mitt sätt att tänka rekommenderar jag följande inlägg:

Detta var första gången jag skrev på Newsmill. Tyvärr visade sig kommentatorerna där vara elaka. Jag är van vid civiliserade och respektfulla kommentarer här och föredrar dem. Slutligen vill jag uppmana dig att anmäla dig till Donationsregistret.

Uppdatering: Fredagen den 28 maj deltog jag i en radiodebatt i denna fråga med professor Johan Frostegård i Studio 1 i P1. Lyssna här. Tyvärr hinner man inte säga så mycket på den korta tid man har.

Media: DN1, DN2, DN3, SvD1, SvD2, AB1, AB2, AB3, AB4, AB5, Dagen

Written by Niclas Berggren

28 maj 2009 at 22:01

Livet som misstag

schopenhauerArthur Schopenhauer torgför en mörk syn på livet i ”The Vanity of Life”:

Human life must be some kind of mistake. The truth of this will be sufficiently obvious if we only remember that man is a compound of needs and necessities hard to satisfy; and that even when they are satisfied, all he obtains is a state of painlessness, where nothing remains to him but abandonment to boredom. This is direct proof that existence has no real value in itself; for what is boredom but the feeling of the emptiness of life?

Written by Niclas Berggren

28 maj 2009 at 18:37

Publicerat i filosofi

Moderaterna går hem

Traditionellt har nog homosexuella som väljargrupp uppfattats som mer vänsterinriktad än befolkningen i stort. På senare år har det förändrats. T.ex. är Moderaterna största parti inför EU-valet bland besökarna på QX.se:

EU-valet qx

Undersök vilka partier och kandidater du ligger närmast i två test inför EU-valet.

Written by Niclas Berggren

28 maj 2009 at 12:02

Publicerat i EU, homosexualitet, politik, val

Kausalitetstro som orsak till religion

Lewis Wolpert i ”Cognition: Evolution Does Help to Explain How Minds Work”, publicerad i Nature:

Lewis Wolpert

Once causal belief evolved in relation to tools and language, it was inevitable that people would want to understand the causes of all the events that might affect their lives — such as illness, changes in climate and death itself. Once there was a concept of cause and effect, ignorance was no longer bliss, and this could have led to the development of religious beliefs.

Tesen är förvisso inte ny. För tio år sedan skrev en annan professor i biologi, Dan Larhammar, ungefär samma sak i SvD.

Written by Niclas Berggren

28 maj 2009 at 6:35

Det ideala ressällskapet

Sophia Dembling förklarar:

I always carry a book when I travel for when I need to create a quiet place for myself. Travel is wonderful and exhausting and over-stimulating. Sometimes I need to escape into the tranquility of reading.

Vi är samma andas barn, hon och jag.

Tips: Tyler Cowen.

Written by Niclas Berggren

27 maj 2009 at 21:03

Publicerat i böcker, introvert, litteratur, resor

Siffermagi

Jannis Kounellis, Untitled (1960), 141,0 x 230,5 cm:

kounellis

Written by Niclas Berggren

27 maj 2009 at 18:13

Publicerat i konst

Manlig och kvinnlig aggression

bråkJag fann följande resultat om aggression, från studien ”Aggress to Impress”, publicerad i Journal of Personality and Social Psychology, intressanta:

For men, status motives increased direct aggression (face-to-face confrontation). Men’s aggression was also boosted by mating motives, but only when observers were other men. For women, both status and mating motives increased indirect aggression (e.g., socially excluding the perpetrator). 

Vem kan tveka om att människan är ett djur när man observerar i synnerhet män som börjar bråka i offentliga miljöer? Primitiva impulser tycks ofta styra (det är imponerande att gå emot naturen ibland). En intressant sak är att män vill visa sin status genom aggression. Om man minskar möjligheten att visa status på icke-aggressiva sätt, t.ex. genom positionella varor såsom fina bilar, föreligger inte en risk att hävdelsebehovet i stället tar mer aggressiva former?

Written by Niclas Berggren

27 maj 2009 at 11:38

Publicerat i forskning, natur, psykologi

Utländsk utbildning och demokrati

SWEDEN - CHINA - PRESIDENT

Jag har nyligen rapporterat om vad som kan tänkas stimulera demokratisering. En ny studie, ”Democracy and Foreign Education”, publicerad i American Economic Review, undersöker om ytterligare en faktor, utbildning i utlandet, kan ha en positiv effekt:

Despite the large amount of private and public resources spent on foreign education, there is no systematic evidence that foreign-educated individuals foster democracy in their home countries. Using a unique panel dataset on foreign students starting in the 1950s, I show that foreign-educated individuals promote democracy in their home country, but only if the foreign education is acquired in democratic countries. The results are robust to several estimation techniques, to different definitions of democracy, and to the inclusion of a variety of control variables, including democracy in trading partners, neighboring countries, level of income, and level and stock of education.

Vad är det för mekanismer som kan förklara resultatet? I studien nämns fem tänkbara:

First, foreign-educated “technocrats” are such a scarce resource in many countries that they can impose their own preferences in favor of democratic regimes. Second, foreign-educated leaders seem to be extremely motivated to keep up with the more developed countries where they studied; in general, the leaders’ educational level seems to be associated with the probability of introducing structural reforms (Axel Dreher et al. 2006). Third, foreign-educated individuals make it more difficult for dictatorial regimes to maintain repression, because they foster the dissemination of new ideas at home. Fourth, foreign-educated individuals can make repressive activities more costly for a dictatorial regime, since they have easier access to external media. In addition, foreign-educated individuals may lobby foreign governments to press for change. Fifth, education abroad may inculcate a sense of common identity with the international democratic community, which has proven to be a very powerful motivating factor (see George A. Akerlof and Rachel E. Kranton 2005).

Vi får hoppas att ledarna i diktaturer inte läser denna nya studie. Den kanske annars skulle göra dem mindre pigga på att skicka sina studenter utomlands — i alla fall till demokratier.

Written by Niclas Berggren

27 maj 2009 at 6:14

Publicerat i demokrati, forskning, utbildning

Sommar och sol

Drew Van Acker tar en tupplur på bekvämt underlag:

drew van acker

Written by Niclas Berggren

26 maj 2009 at 16:10

Publicerat i skönhet

Välstånd och välbefinnande

En vanlig kritik mot nationalekonomer är att de i alltför hög grad betonar materiallt välstånd som viktigt. Mänskligt välbefinnande är så mycket mer, menar kritikerna. Så kan det förstås vara. Men ta en titt på följande diagram av Justin Wolfers, som visar sambandet mellan länders rangordning i termer av BNP per capita och deras rangordning enligt FN:s Human Development Index (HDI):

hdi

Korrelationen är 0,95. Man kan alltså, med visst fog, gissa att materiellt välstånd möjliggör välbefinnande i vidare mening. Nu ska man förvisso inte okritiskt anamma HDI — se t.ex. Bryan Caplans kritik av måttet.

Written by Niclas Berggren

26 maj 2009 at 9:58

Påtvingat umgänge

goran_rosenbergGöran Rosenberg har ett förträffligt förslag:

[G]e medborgarna en tvingande anledning att lära känna varandra vare sig de vill det eller inte, en tvingande anledning att mötas och nötas över etniska, kulturella och sociala gränser, en tvingande anledning att upptäcka sitt beroende av varandra och därmed sin medborgerliga samhörighet med varandra. En sådan tvingande anledning skulle kunna vara införandet av en obligatorisk och allmän samhällsplikt.

Fantastiskt. Men varför stanna vid nationen? Varför inte propagera för att vi ska tvingas umgås med norrmän, danskar, finnar — ja, alla inom EU, och helst, via beslut i FN, alla i världen. Jag tror att större harmoni — en genuin känsla av beroende och samhörighet — skulle kunna etableras då. För att detta ska lyckas är det emellertid centralt att kväsa motstridiga förslag, som t.ex. förespråkande av atomistisk sammanhållning. Sådana liberala tankar kan bara hota genuina känslor av beroende och samhörighet. Bort dem!

Written by Niclas Berggren

26 maj 2009 at 6:44

Bussreklam i USA

busskampanj

Written by Niclas Berggren

25 maj 2009 at 18:20

En kyrka i min smak

Jag gillar inte bara Kim Jong-Il och Irans ambassaför i Turkiet utan även denna kyrka:

[N]är man i inledningen av gudstjänsten hälsar varandra uppmuntras man göra det med en bugning i stället för med handskak.

Jag har för övrigt just beställt detta antibakteriella pennset ($14,79 inkl. porto till Sverige).

Written by Niclas Berggren

25 maj 2009 at 11:24

Publicerat i hälsa, medicin, rationalitet

Är straff i förväg verkligen fel?

Det ter sig nog självklart för de flesta att en person enbart ska kunna straffas efter ett begånget brott. Utgångspunkten torde vara att oskyldiga inte ska straffas och att en person som inte har begått ett brott är oskyldig. Men är denna hållning självklar? I ”Time and Punishment”, publicerad i Analysis, argumenterar Christopher New för följande:

Contrary to our intuitions, there would not be anything wrong with punishing someone before he committed an offence, if only we could be sure beyond reasonable doubt that he intended to and would in fact commit it.

Detta synsätt säger alltså att det inte är moraliska utan epistemiska skäl som avgör om vi bör straffa personer före brott begås. Om vi accepterar att döma en person utifrån en bedömning av skuld bortom allt rimligt tvivel efter ett brott är begånget, varför inte också acceptera att döma en person utifrån samma bevisningsgrad före brottet begås? Risken att döma en oskyldig torde vara densamma i båda fallen, om vårt beviskrav är detsamma och om vi kan möta det lika bra. (New menar att vi troligen kan möta det lika bra. Har han rätt?)

Chaospet påpekar att detta synsätt kanske ter sig särskilt attraktivt i ett kompatibilistiskt perspektiv:

straff

Written by Niclas Berggren

25 maj 2009 at 9:30

Djävulsk talang

Jag talar om Sergei Prokofiev, som har komponerat ”Suggestion diabolique”, vilket här framförs av Sviatoslav Richter:

Written by Niclas Berggren

24 maj 2009 at 22:21

Publicerat i genier, gudomlig, idoler, musik

Vissa gillar nog kriser

humphreySir Humphrey i Yes, Minister:

Politicians like to panic, they need activity. It is their substitute for achievement.

Man bör dock inte dra alla politiker över en kam. Vissa är mindre aktivitetsorienterade än andra.

Written by Niclas Berggren

24 maj 2009 at 17:04

Publicerat i humor, kriser, politik, tv

Värdering om valdeltagande

esaiassonJag noterar att en statsvetare i Göteborg torgför en värdering:

Peter Esaiasson föreslår att politikerna ska få en ekonomisk morot för att de ska göra mer för att öka valdeltagandet. Han vill knyta partistödet till valdeltagandet.

Värderingen är att ett högt valdeltagande är bättre än ett lågt. Jag är inte alls övertygad om dess förträfflighet, påverkad som jag är, inte av svensk statsvetenskap utan av nationalekonomerna Bryan Caplan och Greg Mankiw samt filosofen Jason Brennan.

Written by Niclas Berggren

24 maj 2009 at 11:45

Publicerat i demokrati, val

Vad utmärker konspirationsteoretiker?

9 11Tror du att den amerikanska regeringen låg bakom 9/11-dåden? Då kanske du passar in på den psykologiska profil för konspirationsteoretiker som rapporteras i studien ”Unanswered Questions: A Preliminary Investigation of Personality and Individual Difference Predictors of 9/11 Conspiracist Beliefs”, accepterad för publicering i Applied Cognitive Psychology. Dessa egenskaper är typiska:

[B]acking one or more conspiracy theories unrelated to 9/11, frequently talking about 9/11 conspiracy beliefs with likeminded friends and others, taking a cynical stance toward politics, mistrusting authority, endorsing democratic practices, feeling generally suspicious toward others and displaying an inquisitive, imaginative outlook.

Jag är inte en konspirationsteoretiker (trots en viss cynism mot politikens värld). Karl Popper menade att man inte heller bör vara det, eftersom konspirationsteorier i regel inte går att falsifiera, men en annan filosof, Brian Keeley, menar att den viktigaste orsaken att vara tveksam till dem är att de implicerar alltför mycket skepticism:

[W]e ought to recognize such theories as embodying an almost nihilistic degree of skepticism about the behavior and motivations of other people and the social institutions they constitute. To the extent that a conspiracy theory relies on a global and far-reaching doubt of the motives and good will of others, it is akin to global philosophical skepticism. These extreme skeptical stances should be dealt with in the same way. We should be wary of theoretical accounts that expend more energy undermining the epistemic warrant of competing explanations than on generating new, positive evidence.

Written by Niclas Berggren

24 maj 2009 at 8:13

En pojke som kissar i sängen

George Orwell beskriver i ”Such, Such Were the Joys” hur han som liten pojke på en internatskola bestraffades för att han kissade i sängen:

orwell

I knew that the bed-wetting was (a) wicked and (b) outside my control. The second fact I was personally aware of, and the first I did not question. It was possible, therefore, to commit a sin without knowing that you committed it, without wanting to commit it, and without being able to avoid it. Sin was not necessarily something that you did: it might be something that happened to you. 

Vilken filosofiskt dubiös och emotionellt destruktiv uppfattning som lärdes ut till dessa pojkar! Det mest upprörande är dock att precis detta synsätt är det kristna. Inte så att det enligt kristendomen är en synd att kissa i sängen — just den uppfattningen var nog snarare en del av en pennalistisk engelsk utbildningskultur — men kristendomen har som ett centralt element läran om arvssynd. Det är en ondsint lära som säger till små barn (och andra) att de är förtappade, att de har ett evigt straff att vänta, utan den frälsning kyrkan erbjuder. Inte undra på att denna kyrka, i och med internaliseringen av denna uppfattning i generationer av barn, har lyckats upprätthålla sin dominans. Det är dags att förkasta hela detta paradigm. Det är inte en synd att kissa i sängen. Det är inte en synd att göra det man inte inte kunde göra.

Se Jakob Heidbrink och Inger Johansson för relaterade blogginlägg.

Written by Niclas Berggren

23 maj 2009 at 16:00

Kris för marknadsekonomin som system?

Det är dystra tider i Tyskland — den värsta ekonomiska krisen sedan förbundsrepublikens tillkomst för 60 år sedan gör sig starkt påmind. Ger inte det kritikerna av marknadsekonomin som system vatten på sin kvarn? Måhända, men jag anser fortfarande att detta system är värt att hålla fast vid. Det är lätt att enbart fokusera på den aktuella nedgången. Ta en titt på den årliga tillväxten i BNP under förbundsrepublikens historia (diagram från DI idag; klicka för större bild):

tyskland

Summerar man överväger de positiva siffrorna kraftigt: välståndet har trots allt ökat på ett makalöst sätt under hela tidsperioden. Det gör förstås inte krisen i sig tilltalande, men vi får inte låta den överskugga systemets historiska  (och kommande) förtjänster. Den aggregerade nyttan av goda tider måste jämföras med den aggregerade nyttan av dåliga tider. Om den förra överstiger den senare, och dessutom mer än i alternativa system, är det inte rationellt att ifrågasätta systemet som sådant, även om sättet det sköts på, genom utformningen av institutioner och ekonomisk politik, kan förbättras. Ett bejakande av systemet med en vilja att lära av misstag, det är enligt min mening den mest tilltalande hållningen.

Tidigare inlägg på detta tema: ”Utgör krisen skäl att byta ekonomiskt system?”, ”Kriser är inte så farliga”, ”Krisen satt i perspektiv”, ”Ska vi klandra marknadsekonomin för krisen?”, ”Perspektiv på krisen”, ”Glöm inte uppgångarna”. Media: SvD.

Written by Niclas Berggren

23 maj 2009 at 10:57

Till havs

Tristram Hillier, Variation on the Form of an Anchor (1939), 150,2 x 109,2 cm: 

hillier_anchor

Written by Niclas Berggren

23 maj 2009 at 7:43

Publicerat i konst

På jakt efter extrem njutning

Om målet med tillvaron är att vara lycklig förefaller det viktigt att kunna njuta av livet på ett enkelt sätt. En som hade svårt för det var filosofen Michel Foucault:

Actually, I think I have real difficulty in experiencing pleasure. I think that pleasure is a very difficult behavior. It’s not as simple as that to enjoy one’s self. [Laughs] And I must say that’s my dream. I would like and I hope I’ll die of an overdose of pleasure of any kind. [Laughs] Because I think it’s really difficult, and I always have the feeling that I do not feel the pleasure, the complete total pleasure, and for me, it’s related to death.

Han hade dock vissa hjälpmedel:

michel foucault

There is also the fact that some drugs are really important for me because they are the mediation to those incredibly intense joys that I am looking for, and that I am not able to experience, to afford by myself. It’s true that a glass of wine, of good wine, old and so on, may be enjoyable, but it’s not for me. A pleasure must be something incredibly intense. But I think that I am not the only one like that. I’m not able to give myself and others those middle-range pleasures that make up everyday life. Such pleasures are nothing for me, and I am not able to organize my life in order to make place for them. That’s the reason why I’m not a social being, why I’m not really a cultural being, why I’m so boring in my everyday life. [Laughs] It’s a bore to live with me.

Man kanske ska vara lycklig över en förmåga att känna lycka över små saker i vardagen? Eller missar man de där härliga men farliga njutningsexplosionerna då? 

Citaten är från Ethics: Subjectivity and Truth, s. 129.

Written by Niclas Berggren

22 maj 2009 at 16:32

Publicerat i filosofi, lycka, njutning, vin

Ungdomsgäng som beskyddare

Det föreligger ett positivt samband mellan våld och ungdomsgäng. Men orsakar ungdomsgäng våld eller gör våld att ungdomsgäng uppstår? Säkert både och, men den senare tesen framhålls särskilt i ”Youth Gangs as Pseudo-Governments: Implications for Violent Crime”, publicerad i Southern Economic Journal:

gäng

We hypothesize that the failure of government to protect the rights of individuals from violence committed by youths has led to the formation of youth gangs as protective agencies. Our theory predicts an opposite direction of causality between gang activity and violent crime from what is widely accepted. While areas with more gang activity also have more violence, our results suggest that gangs form as protection agencies precisely in areas with high violent crime rates. While gangs, like governments, use violence to enforce rules, the net impact of gangs is likely to lower violent crime. 

I Nozicks teori om hur staten uppstår ur anarki leder privata beskyddarorganisationer till att en monopol-
organisation till slut tar över; vad ovan citerade forskning antyder är att när denna monopolorganisation inte är effektiv uppkommer privata beskyddarorganisationer igen. Frågorna hopar sig. Fungerar vissa ungdomsgäng i Sverige på detta sätt? Är det en bra ordning, om staten inte förmår erbjuda effektivt skydd? Kan kampen mot ungdomsgäng öka våldsbrotten?

Written by Niclas Berggren

22 maj 2009 at 12:23

Darwin på danska

darwin

Jag upptäckte just att Charles Darwins texter finns online! Där finns t.o.m. den danska översättningen av On the Origin of Species från 1872, Om Arternes Oprindelse.

Written by Niclas Berggren

22 maj 2009 at 8:15

Publicerat i biologi, forskning, genier, idoler

Diskrimineras kvinnliga läkare?

läkareFrån Läkarförbundets program Jämställda läkare:

Endast i viss utsträckning kan löneskillnaderna förklaras av andra faktorer än kön. Därför måste fortsatt särskilda insatser kontinuerligt göras för att höja kvinnliga läkares löner, i syfte att eliminera skillnader mellan kvinnliga och manliga läkares löner som beror på kön.

Ja, om enbart kön i sig är orsak till löneskillnader är det nog för de flesta självklart att sådana skillnader ska bekämpas. Men om skillnaderna beror på att kvinnor i genomsnitt har lägre produktivitet är det inte lika självklart. En ny studie av läkare i Canada, ”The Feminisation of Canadian Medicine and Its Impact Upon Doctor Productivity”, publicerad i Medical Education, finner stöd för en sådan förklaring: 

Female doctors work an average of 47.5 hours per week (giving 30.0 hours of direct patient care), compared with 53.8 hours worked by male doctors (35.0 hours of direct patient care) (P < 0.01, χ2 test). Female doctors tend to work less on call hours per week and see fewer patients while on-call. Female doctors are also more likely to take parental leave or a leave of absence (P < 0.01, χ2 test). The difference in current and predicted WHPWPP [ett produktivitetsmått] was found to be 2.6%, equivalent to 1853 fewer full-time female doctors or 1588 fewer full-time male doctors. 

Om kvinnors produktivitet i genomsnitt är x procent lägre än mäns, och om kvinnors lön i genomsnitt är x procent lägre än mäns, kan man näppeligen tala om diskriminering. Hur stor del av löneskillnaden som förklaras av olika produktivitet vet jag dock inte. En vidare fråga är förstås hur det kommer sig att kvinnliga läkare i genomsnitt tycks vara mindre produktiva.

Se även de tidigare inläggen ”Biologisk förklaring till kvinnors lägre löner””Varför är svenska läkarlöner inte högre?” och ”Minskar marknadsekonomin löneskillnaderna mellan könen?”

Written by Niclas Berggren

21 maj 2009 at 16:32

Dags att byta handstil?

Jag blir ibland trött på min handstil. Vad säger ni? Ska jag byta från mitt vanliga sätt att skriva (nr. 1 i bilden nedan) till något av alternativen (alla varianterna är skrivna av mig)? Jag lutar åt att övergå till nr. 3. En person som skriver så kantigt måste uppfattas som intressant (de få gånger han nu skriver saker för hand, vill säga).

handstil

Se även det tidigare inlägget ”Vad har hänt med skrivstil?”.

Written by Niclas Berggren

21 maj 2009 at 11:05

Publicerat i estetik, språk

Privatisering blir bra om konkurrensen ökar

Ökar privatiseringar välståndet? En ny studie, ”Privatization, Deregulation, and Capital Accumulation”, publicerad i Southern Economic Journal (preliminär gratisversion här), antyder att det beror på:

In this paper, we study how the privatization and deregulation of intermediate goods industries influence capital accumulation. Our model is solved under three alternative scenarios: (i) the intermediate sector is composed of a public monopoly under government control; (ii) the intermediate sector is dominated by a private monopoly; and (iii) the intermediate sector is competitive. The comparison of these models suggests that the income benefits of state-to-market transitions are mostly due to increased competition on the deregulated market and that the privatization of state enterprises is not likely to generate significant changes in the economy when the public monopoly is replaced by a private monopoly. We find that elimination of monopoly rights can increase aggregate income significantly.

Detta är ett resultat som jag tyvärr tror att en del marknadsvänliga politiker inte helt har förstått sig på. Det förefaller inte ovanligt att privatisera och att låta privata monopol ta över verksamheten, istället för att möjliggöra fritt inträde och konkurrens. Det finns även empiriska belägg från telekomområdet för att säkerställande av konkurrens, snarare än ägarformen i sig, är central för att fördelar av privatisering ska realiseras. Faran med att privatisera utan att säkerställa konkurrens är att privatisering får dåligt rykte och att offentliga monopol i förlängningen bibehålls, vilket förstås implicerar utebliven konkurrens och därigenom en sämre inkomstutveckling.

Se även Henrik Jordahls forskningsöversikt ”Privat och statligt ägande: Vad säger forskningen?” samt de tidigare inläggen ”Ska staten inte köpa privata företag?””Hur kan fisken räddas?” och ”Propaganda om privatisering”.

Written by Niclas Berggren

21 maj 2009 at 6:13

En varm dag i bilen

armanix

Written by Niclas Berggren

20 maj 2009 at 20:35

Publicerat i mode, skönhet

Vilket är ditt Erdös-nummer?

ErdösHäromdagen läste jag för första gången om Erdös-nummer. Det är ett mått på hur matematiskt framgångsrik man är. Det har sin bas i matematikern Paul Erdös, som publicerade fler matematiska artiklar än någon annan (uppemot 1500 stycken), de flesta samförfattade.

Hur får man då fram sitt Erdös-nummer? Erdös själv har nummer o. Har man samförfattat med Erdös har man nummer 1. Har man samförfattat med en samförfattare till Erdös men inte med honom själv har man nummer 2. Har man samförfattat med en samförfattare till en samförfattare till Erdös, men inte med en samförfattare till Erdös eller med Erdös själv, har man nummer 2, och så vidare. Har man inte samförfattat med någon som har anknytning till Erdös på detta samförfattande sätt har man oändligheten som nummer.

Vilket är ditt Erdös-nummer? Jag vågar inte avslöja mitt.

Written by Niclas Berggren

20 maj 2009 at 15:14

Publicerat i genier, intelligens, matematik

Varför sparar vi?

De flesta sparar en del av sin inkomst. Varför då? John Maynard Keynes anger åtta tänkbara skäl i kapitel 9 av The General Theory:

(i) To build up a reserve against unforeseen contingencies;
(ii) To provide for an anticipated future relation between the income and the needs of the individual or his family different from that which exists in the present, as, for example, in relation to old age, family education, or the maintenance of dependents;
(iii) To enjoy interest and appreciation, i.e. because a larger real consumption at a later date is preferred to a smaller immediate consumption;
(iv) To enjoy a gradually increasing expenditure, since it gratifies a common instinct to look forward to a gradually improving standard of life rather than the contrary, even though the capacity for enjoyment may be diminishing;
(v) To enjoy a sense of independence and the power to do things, though without a clear idea or definite intention of specific action;
(vi) To secure a masse de manœuvre to carry out speculative or business projects;
(vii) To bequeath a fortune;
(viii) To satisfy pure miserliness, i.e. unreasonable but insistent inhibitions against acts of expenditure as such.

These eight motives might be called the motives of Precaution, Foresight, Calculation, Improvement, Independence, Enterprise, Pride and Avarice.

spargrisI dessa kristider vill många förmå oss att spara mindre och spendera mer, för att de ekonomiska hjulen ska börja rulla. (Jag drar förvisso mitt strå till stacken.) Men man får inte glömma att sparande fyller en för många viktig, personlig och långsiktig funktion, och man bör inte ha dåligt samvete om man väljer att fortsätta spara. Det man möjligen kan säga, tycker jag, är att om man ändå har tänkt att köpa något förr eller senare, kan man överväga att köpa det förr.

För egen del ser jag motiv fem, oberoende, som väldigt viktigt för ett gott liv. För ekonomisk utveckling är motiv sju, företagsamhet, viktigt: att starta och expandera företag gynnas av privat kapitalbildning. Vad får dig att spara?

Written by Niclas Berggren

20 maj 2009 at 9:51

Låt kyrkan betala skatt

Ärkebiskop Anders Wejryd klagar i DN:

Och nu har regeringen planer på att beskatta Svenska kyrkan hårdare än tidigare, vilket hotar att helt urgröpa församlingarnas resurser för att underhålla kyrkobyggnaderna.

wejryd

Ett klassiskt drag, att framställa sitt särintresse som ett allmänintresse. Vi bör inte låta oss luras. När ärkebiskopen påstår att regeringen har planer på att beskatta Svenska kyrkan ”hårdare än tidigare” handlar det om att denna kyrka har fått skattebefrielse 2001–2010, efter skiljandet från staten, till ett värde av cirka 1,5 miljarder kronor. Det regeringen har planer på är alltså att sluta favorisera Svenska kyrkan och att behandla den som andra ägare av tillgångar i detta land. Om något borde denna kyrka betala tillbaka de stora förmögenheter som tillföll den i samband med privatiseringen, inte kräva ytterligare skattebefrielse.

Se även de tidigare inläggen ”Oanständig favorisering av kyrka”, ”Sluta gynna Svenska kyrkan”, ”Låt kyrkan sköta sig själv” och ”Ska staten betala för kyrkor?”. Media: Dagen1Dagen2

Written by Niclas Berggren

20 maj 2009 at 6:39

En rumbaflicka

Dolly Parton gör bejublad entré i London 1983 (37 år gammal):

Written by Niclas Berggren

19 maj 2009 at 19:47

Publicerat i dans, idoler, musik

Gay betyder glad

Den ursprungliga betydelsen av gay är glad och munter. Det verkar stämma bra överens med ordets moderna betydelse. Ta en titt på sambandet mellan andelen homosexuella hushåll och lyckan i amerikanska delstater:

gayindex

Homo-gays sprider lycka! (Kanske genom att de ökar värdet på sina grannars bostäder?) Eller så kanske de helt enkelt flyttar till delstater där människor är lyckliga (och måhända mer toleranta). Diagrammet kommer härifrån, där det finns fler diagram över variabler som samvarierar med lyckan i amerikanska delstater.

Tips: Charlotta Mellander.

Written by Niclas Berggren

19 maj 2009 at 15:19

Publicerat i homosexualitet, lycka, USA

Finns liberala kristna?

Andreas Malm i DN idag:

Dagens marxister har blivit kristna.

Se där! Det finns alltså kristna fascister och kristna kommunister. (Stalin började som teolog!) Var håller de kristna liberalerna hus, de som inte vill använda politiken för att påtvinga andra sin idiosynkratiska tolkning av vad kristendomen säger?

Written by Niclas Berggren

19 maj 2009 at 11:11

Ska sport och smink beskattas?

En del varor är positionella, dvs. de eftersträvas inte främst därför att de ger nytta i sig utan därför att de ger nytta genom att man genom dem positionerar sig mot andra människor (som kanske har mindre av varorna i fråga) och får status. Ekonomer som Robert Frank förespråkar (hög och progressiv) beskattning av sådana varor, eftersom de anses leda till välfärdsförluster. (”Skulle inte alla ha det bättre om vi inte köpte så dyra grillar?” etc.) Nå, Robin Hanson ställer en del relevanta frågor till Frank et alii, på basis av en kartläggning av vilka varor som uppvisar positionella drag:

hanson

Since sport effort seems especially positional, should we tax sports, instead of subsidizing them as we often do now? Since education seems to be at least as positional as income, should we drastically reduce educational subsidies, or even tax it? And since government spending seems far more positional than income, shall we greatly reduce our unprecedented levels of such spending? Perhaps Frank would suggest that other compensating side effects justify vast government spending as well as sport and education subsidies. But what about personal beauty, which our evidence suggests is one of our most positional goods? Yes, exercise also improves health, but it is very hard to see any large compensating side effects justifying makeup, hairdressing, and nice clothes. Will folks like Frank at least agree that severely taxing beauty aids is one of the clearest policy implication of our evidence on positional effects?

Ja, vad säger de som vill minska konsumtionen av positionella varor? Ska vi beskatta konsumtion av sport, utbildning och smink hårt? Om svaret är nej pga. kompenserande positiva effekter, kan inte detsamma vara fallet även för den positionella varan inkomst?

Se även blogginlägg på näraliggande teman av Jonas Vlachos, Robert Östling och Jesper Roine.

Written by Niclas Berggren

19 maj 2009 at 6:44

Vad har hänt på trottoaren?

Francis Bacon, Blood on Pavement (ca. 1988), 198,0 x 147,5 cm:

bacon_blood

Written by Niclas Berggren

18 maj 2009 at 18:14

Publicerat i konst

Samtal mellan Dawkins och Davies

Richard Dawkins samtalar med Paul Davies om sådant som om det finns liv på andra planeter, om biologin kommer att upptäcka lagar likt fysiken och om hur livet först kan ha uppstått (om det senare, se även här). Riktigt spännande!

Written by Niclas Berggren

18 maj 2009 at 11:29

Myter om lycka

Det odlas en del myter om sambandet mellan välstånd och lycka, t.ex. denna:

Trots att vi stadigt fått det bättre materiellt i västvärlden har vi inte blivit särskilt mycket lyckligare, visar forskarnas mätningar. När våra grundbehov är tillfredsställda är det annat än högre lön och ökad konsumtion som blir viktigt. Kanske är det därför nu dags för våra politiker att överge ekonomisk tillväxt som det allt överskuggande målet.

Man kan och bör diskutera tillväxt som mål, men man bör göra det utifrån den bäst utförda forskningen. Den ger inte stöd för att vi i västvärlden inte har blivit lyckligare när vi har blivit rikare, snarare tvärtom, i alla fall i de flesta länder. I ”Subjective Growth and Subjective Well-Being: Reassessing the Easterlin Paradox”, publicerad i Brookings Papers on Economic Activity, analyserar Betsey Stevenson och Justin Wolfers tidsseriedata i USA, Europa och Japan för att se hur sambandet mellan BNP per capita och lycka ser ut. Först ska konstateras att det föreligger stor osäkerhet i analysen pga. dataproblem, men det som ändå hittas är detta:

[W]e find that happiness has in fact risen in Japan and Europe. The failure of happiness to rise in the United States remains a puzzling outlier, although the extent to which it constitutes a sharp exception should not be overstated. … [A]s more data have become available, in the form of both extended national time series and observations from new countries, evidence that happiness rises with GDP per capita has started to accumulate.

Tidigare forskning av Richard Easterlin, baserad på en analys av nio länder 1973-1989, fann att lyckan inte hade ökat. En sak Stevenson och Wolfers gör är att bygga ut tidsserien till 2007. De finner då detta (där fyllda punkter är från Easterlin-studien och där icke-fyllda punkter är de nytillagda observationerna):

lycka

Dvs. i alla länder utom Belgien har lyckan ökat med välståndet. Den allmänna bilden är därför, som sagt, snarast att en positiv relation föreligger över tid. När forskare uttalar sig ska de vinnlägga sig om att vara uppdaterade.

Se även ”Felaktigt om lycka”, ”Fel om pengar och lycka” och ”Lycka i USA”.

Written by Niclas Berggren

18 maj 2009 at 6:34

Beror krisen på avregleringar?

Professorn i historia vid Harvard Niall Ferguson skriver följande i New York Times om uppfattningen att krisen beror på avregleringar:

fergusonThere are just three problems with this story. First, deregulation began quite a while ago (the Depository Institutions Deregulation and Monetary Control Act was passed in 1980). If deregulation is to blame for the recession that began in December 2007, presumably it should also get some of the credit for the intervening growth. Second, the much greater financial regulation of the 1970s failed to prevent the United States from suffering not only double-digit inflation in that decade but also a recession (between 1973 and 1975) every bit as severe and protracted as the one we’re in now. Third, the continental Europeans — who supposedly have much better-regulated financial sectors than the United States — have even worse problems in their banking sector than we do.

Kloka ord. Det marknadsekonomiska systemet har återkommande kriser. Kanske lär vi oss gradvis lite mer hur framtida kriser kan göras mindre sannolika, kanske inte. I vilket fall är det centralt att inse att systemet är så mycket mer än kriser. Mellan kriserna genereras oerhört mycket välstånd, vilket för mig gör systemet som helhet tilltalande trots dess brister.

Tidigare inlägg på detta tema: ”Utgör krisen skäl att byta ekonomiskt system?”, ”Kriser är inte så farliga”, ”Krisen satt i perspektiv”, ”Bättre, inte fler, regleringar”, ”Faran med nya regleringar””Ska vi klandra marknadsekonomin för krisen?””Perspektiv på krisen”, ”Glöm inte uppgångarna”
Tips: Marginal Revolution

Written by Niclas Berggren

17 maj 2009 at 20:40

Den trånga födelsestaden

tågWitold Gombrowicz beskriver frihetskänslan i att röra på sig:

Jag vill vara likadan som de ungdomar man kan se på landsortsstädernas järnvägsstationer, där de står med knytet i handen, i begrepp att resa sin väg, och när de ser tåget komma som ska föra dem bort mumlar de: ”Ja, jag måste slita mig loss från min födelsestad, den är alldeles för trång för mig, farväl min stad, kanske kommer jag tillbaka, men inte förrän den stora världen har låtit mig födas en andra gång.”

Jag minns så väl att jag kände så då jag flyttade från den småländska småstaden till Stockholm i augusti 1988; storstadens dynamik är livet för mig sedan dess!

Ur intervjuboken Testamente (s. 40).

Written by Niclas Berggren

17 maj 2009 at 17:40

Tro på det övernaturliga

Vad förklarar att vissa människor tror på övernaturliga fenomen? Dåliga kunskaper i sannolikhetsteori och en benägenhet att begå det felslut som kallas the conjunction fallacy. I den nya studien ”Paranormal Belief and Susceptibility to the Conjunction Fallacy”, publicerad i Applied Cognitive Psychology, konstateras följande:

Numerous studies have shown paranormal believers misperceive randomness and are poor at judging probability. Despite the obvious relevance to many types of alleged paranormal phenomena, no one has examined whether believers are more susceptible to the ”conjunction fallacy”; that is to misperceiving co-occurring (conjunct) events as being more likely than singular (constituent) events alone. The present study examines believer vs. non-believer differences in conjunction errors for both paranormal and non-paranormal events presented as either a probability or a frequency estimation task. As expected, believers made more conjunction errors than non-believers. 

Det verkar med andra ord finnas en koppling mellan förmåga till rationellt tänkande och insikten att det övernaturliga är en fiktion.

Written by Niclas Berggren

17 maj 2009 at 11:59

En djupare förståelse av musiktävlingen i Moskva

Den levereras förstås av Igitur:

Försöket att förstå är futilt och närmast naivt. Omedelbarheten och en form av intuitiv meningsfullhet är omöjlig. Reflexionen, däremot, begäret att ändå formulera och identifiera sig själv och världen, är paradoxalt nog inte det. Ergo: transparensen har ett egenvärde. Även i ESC-sammanhang.

Se även ”Ständigt denna jury”  och ”Skönhet och musik”. Media: SvD1, SvD2, SvD3, SvD4, SvD5DN1, DN2DN3, DN4AB1, AB2, AB3, Sydsv1, Sydsv2

Written by Niclas Berggren

17 maj 2009 at 7:35

Publicerat i filosofi, genier, idoler, musik, poesi

Följ

Få meddelanden om nya inlägg via e-post.

Gör sällskap med 1 138 andra följare

%d bloggers like this: