Nonicoclolasos

De hejade på Robin

med 24 kommentarer

Robin Söderling spelade mot Rafael Nadal i Franska öppna mästerskapen idag — och vann, till min stora förgrämelse.

söderling

En sak som irriterar mig storligen är att sportkommentatorerna på Eurosports hemsida var partiska (ett fenomen som jag tidigare har klagat på i samband med simhopp). De hejade i sina kommentarar på Söderling. Se t.ex. vad de skrev när Nadal vann en boll 16.08 och inför en boll 16.46:

tennistennis3

Jag förespråkar strikt neutrala sportkommentatorer, som enbart ger expertkunskap till läsare och lyssnare, helt utan normativa (i regel nationalistiska) proklamationer.

Media: SvD1, SvD2, SvD3, SvD4, SvD5, SvD6, SvD7, SvD8, SvD9, SvD10DN1, DN2, DN3, DN4AB1, AB2, AB3, AB4Sydsv

Skrivet av Niclas Berggren

31 maj 2009 den 18:07

24 svar

Prenumerera på kommentarer via RSS.

  1. Men kan det inte bli lite väl tråkigt om sportkommentatorn är strikt opartiskt?

    “Och där gjorde Sverige mål” “Där blev Johannes fälld” etc.

    Ta t.ex. den kommentatorn som blev sjuhejdande galen när Sverige gjorde mål mot Italien för några år sedan. Det blir en helt annan glöd och glädje i att se själva matchen.

    Celion Fredrik

    31 maj 2009 vid 18:17

  2. Är du helt slut i huvudet eller? Hur kan du inte välja att heja på din landsman när han lirar?

    Du måste vara en väldigt tråkig människa.

    Tomten

    31 maj 2009 vid 18:44

  3. Håller med Tomten ovan, i min värld är det förstås helt ok för en svensk kommentator att heja på den svenska deltagaren. Hade du slagit över till TVE, läst liverapport på Marca eller liknande så hade det varit samma visa där – om än omvända sympatier förstås.

    En neutral liverapportering får du för övrigt från ATP’s hemsida, kör den i fortsättningen om du nu stör dig så mycket på det.

    Anwest

    31 maj 2009 vid 19:01

  4. Är du dum på riktigt? Det är klart att en svensk kommentator håller på en svensk deltagare eller lag.

    JTM

    31 maj 2009 vid 19:16

  5. Det är väl självklart att man bör kunna få en någorlunda neutral rapportering även av svenska kommentatorer. Bara för att det är en svensk spelare med så måste man ju inte heja på just den, bara för att man kommer från Sverige. Själv brukar jag ofta heja på motsatta laget, i tex hockey-VM och liknande, eller om det andra landet har roligare och bättre spelare. Tycker att det verkar lite infantilt att heja på någon bara pga att man kommer från samma land.

    Andres

    31 maj 2009 vid 19:47

  6. Tog Söderling av sig tröjan när han vann?
    http://nonicoclolasos.wordpress.com/2008/04/12/tennistalang/#comments

    David

    31 maj 2009 vid 20:27

  7. I princip håller jag med, men man kan inte komma ifrån att det är mycket underhållande att lyssna på Antero Mertaranta.

    jopannes

    31 maj 2009 vid 22:01

  8. Niclas, sport är passion. Där skapas hjältar och folk gråter och skriker av sinnesrörelse. Sporten har en själ, hur irrationellt det än är. Det du begär är verkligen för mycket.

    Camilla

    31 maj 2009 vid 22:30

  9. Du är en idiot. Svenskar hejar på svenskar, är det så svårt att fatta? Stör mig snarare mer på matcher där kommentatorerna inte visar att de hejar på Sverige

    Fillish

    1 juni 2009 vid 0:49

  10. Det är tur att Nonicoclolasos inte ägnar sig åt någon sport. För tänk om han gjorde det — då skulle alla sportnationalister tvingas att heja på honom (eftersom han är svensk), trots att han ju är en, i deras tycke, sån där eländig “jag-hejar-inte-på-svenskar”-person.

    David Bergkvist

    1 juni 2009 vid 2:24

  11. Oj då. Här trampade jag visst på ömma tår. Men:

    i) Kan inte den som tittar stå för passionen själv? Ofta ser man ju på större sportevenemang i grupp – klarar man inte av att heja på sina favoriter och egga varandra i denna grupp? Behöver man hjälp av en farbror i media?

    ii) Om nu kommentatorer är så viktiga för passionen, dödar inte partiska kommentatorer passionen hos den som tittar och som hejar på någon annan? Det finns faktiskt personer som tittar som hejar på någon utifrån andra kriterier än nationalitet; och även om den som tittar hejar på någon utifrån nationalitet kan en sådan tittare i Sverige komma från ett annat land och alltså störas, i sin passion, av partiska kommentatorer.

    nonicoclolasos

    1 juni 2009 vid 6:17

  12. Visst kan man heja på idrottsmän av andra skäl än nationalitet, jag hejar ofta i individuella sporter på den som är underdog. Därav t.ex. Söderling framför Nadal. Det är kul när de stora favoriterna faller.
    Sedan är det kanske snarare medborgarskap än nationalitet som reportern hejar på. Svenska reportrar hejar också som exempel på löpare av svenskt medborgarskap och somalisk nationalitet.

    swingthatcat

    1 juni 2009 vid 6:49

  13. Vilken planet kommer du ifrån?! Klart man hejar på Sverige i alla lägen, det kommer ju med bröstmjölken för fan.

    Johan S

    1 juni 2009 vid 7:13

  14. När en svensk är inblandad förväntar sig nog majoriteten av lyssnarna/tittarna att kommentatorerna skall “heja” på svensken, även om det kan bli lite för mycket ibland, men det får man ta.
    Därmot kan det störa mig när man tydligt tar parti för någon när en svensk INTE är inblandad, oftast görs även det på nationalistiska grunder (nordiska grannar osv).

    Tonie

    1 juni 2009 vid 7:58

  15. Men Niclas, du hejar ju konsekvent på den snyggaste spelaren. Tycker du det är mer berättigat än att heja på någon som råkar komma från samma land som du?

    Spillulle

    1 juni 2009 vid 11:19

  16. Anledningen till att man hejar på lag eller personer med samma nationalitet är en känsla av samhörighet. Eftersom laget representerar Sverige representerar dem indirekt även mig. När laget vinner firar man således som om man själv vunnit. Jag vet att du tycker resonemanget är felaktigt, men det är ungefär så det går till.

    Så som jag har förstått det ser du idrott endast som en estetisk upplevelse där vackra personer använder sina kroppar på ett fysiskt sätt. Ungefär som balett. Men varför är resultatet i matchen relevant för din estetiska upplevelse? Varför blir du förargad när Nadal förlorar, han ser ju likadan ut ändå?

    David

    1 juni 2009 vid 11:34

  17. Spillulle: Jag är inte helt säker på hur jag motiverar mitt avståndstagande från en sportnationalistisk utgångspunkt. Å ena sidan tilltalas jag av en konsekvensanalys: Vad ger upphov till störst glädje? Då kanske sportnationalism kan accepteras givet människors nationalistiska böjelser. Men om dessa böjelser inte ses som givna, om man inte tycker om dem i sig och om man tror att de går att förändra, då är det inte självklart att man ska acceptera sportnationalismen som utgångspunkt ens från konsekvensetisk utgångspunkt. Å andra sidan lutar jag ibland åt synen att vad man väljer att heja på alltid är ett emotionellt val, och att det därför inte går att säga mer än att man ogillar någon annans grund och framföra att man gillar en annan grund. Det finns så att säga inget att argumentera om, det är, med det här sättet att se på saken, en ren smakfråga.

    David: Jo, jag känner till idén om samhörighet, men jag anser samhörighet på basis av nationalitet primitiv och potentiellt destruktiv. Jag har en mer kosompolitisk syn. Sedan: i) Att önska att någon vinner ökar njutningen av att titta på sport (tror jag i alla fall). ii) Att önska att någon vinner kan ha att göra med att man bedömer det mer sannolikt att han vid vinst ofta syns i sportsammanhang framöver.

    Tillägg: Oavsett egen syn förespråkar jag att sportkommentatorer är neutrala.

    nonicoclolasos

    1 juni 2009 vid 11:53

  18. Niclas

    Du gillar att provocera.

    Vad här gör är att värdera evolutionens olika “grenar”.

    Du gillar överhuvudtaget inte det som brukar benämnas:

    “Släktselektionssubstitut” och kollektiva processer som inte strikt kan kopplas till gemensamma åsikter.

    Däremot så gillar du naturligt urval av individuella karaktärer. Speciellt när karaktärerna är vackra eller jäkligt autonoma och “smarta”.

    Andra människor lever helt och hållet via den gemenskap som genereras via “släktselektionsubstitut” samtidigt som de ständigt är rädda för det individuellt starka.

    Man kan ju undra varför det finns skillnader.

    Anders B Westin

    1 juni 2009 vid 12:10

  19. PS!
    Jag är inte helt olik dig. Jag får tex rysningar av pöbelklacken i fotbollskulturen och hallelujakören i frikyrkan. . Dvs den destruktiva hjärntvätten börjar upplevas farlig.

    Däremot blir jag glad tillsammans med många Svenskar när systrarna Kallur vinner och samtidigt skiner som solar med dalatösernas stolthet.

    Eller när de ödmjuka Anders Södergren eller Helena Jonsson vinner i världscupen i skidor och skidskytte.
    (Men i samtliga grenar är den obehagliga nationalismen nedtonad. Alla kan glädjas med alla inom skidor, skidskytte och friidrott.

    Det värmer i mitt Svenska hjärta att få vara så där lagom nationalistisk samtidigt som jag uppskattar själva prestationen oavsett nation.

    Anders B Westin

    1 juni 2009 vid 12:18

  20. Nu först, efter ditt egna svar (1 juni 2009 vid 11:53), förstod jag syftet med blogginlägget.

    1) Provocera fram reaktioner.
    2) Flasha med ordbajseri som ingen orkar bemöta/bry sig om.

    Andreas Westling

    1 juni 2009 vid 16:37

  21. Andreas: Ska jag tolka det som att vi tycker olika i fråga om sportkommentatorers neutralitet?

    nonicoclolasos

    1 juni 2009 vid 18:48

  22. Niclas:

    I en värld med neutrala sportkommentatorer hade vi aldrig fått höra Bjørge Lillelien skrika följande (efter det att Norge besegrat England med 2-1 i VM-kvalet 9 september 1981):

    “Der blåser han! Der blåser han! Norge har slått England 2-1 i fotball! Vi er best i verden! Vi er best i verden! Vi har slått England 2-1 i fotball! Det er aldeles utrolig! Vi har slått England! England, kjempers fødeland – Lord Nelson, Lord Beaverbrook, Sir Winston Churchill, Sir Anthony Eden, Clement Attlee, Henry Cooper, Lady Diana, vi har slått dem alle sammen, vi har slått dem alle sammen. Maggie Thatcher, can you hear me? Maggie Thatcher, jeg har et budskap til deg midt under valgkampen, jeg har et budskap til deg: Vi har slått England ut av verdensmesterskapet i fotball. Maggie Thatcher, som de sier på ditt språk i boksebarene rundt Madison Square Garden i New York: –Your boys took a hell of a beating! Your boys took a hell of a beating! Maggie Thatcher: Norge har slått England i fotball! Vi er best i verden!”

    Personligen tycker jag det är ett starkt argument emot neutrala sportkommentatorer. :-)

    Johan Lagerlöf

    3 juni 2009 vid 14:37

  23. Johan: Jag som är så svag för Maggie! Jag kanske får ompröva min hållning…

    :-)

    nonicoclolasos

    3 juni 2009 vid 16:37

  24. Jag hejar i alla fall på Robin nu när han möter Federer imorgon. Svensk tennis nya stjärna!

    Robert

    31 december 2009 vid 22:55


Vad tycker du?

Fill in your details below or click an icon to log in:

WordPress.com Logo

You are commenting using your WordPress.com account. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

You are commenting using your Twitter account. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

You are commenting using your Facebook account. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s

Follow

Get every new post delivered to your Inbox.

Join 51 other followers