Ska intellektuellt ägande skyddas?
Magnus Wiberg hävdar följande:
Med utgångpunkt från ovan anförda exempel och nationalekonomisk forskning menar jag att den intellektuella äganderätten inte är nödvändig för att öka mängden innovationer.
Hans slutsats får stöd av tre artiklar i maj-numret av American Economic Review:
”A Model of Discovery” av Michele Boldrin och David Levine: ”Overwhelming empirical evidence shows that strengthening patents has little, or no, positive effect on innovation, which is most puzzling for standard theory. We argue that, even if it ‘looks like’ there is a fixed cost of creation, in fact there is none. We argue instead that the discovery activity is best represented by a decreasing returns technology in which the first few units of new knowledge are so valuable that, for a while, they are optimally invested in producing further knowledge instead of making copies of themselves or producing consumption.”- ”The Empirical Impact of Intellectually Property Rights on Innovation: Puzzles and Clues” av Josh Lerner: ”This paper examined the impact of changes in patent policy on innovation. Rather than analyzing a single case, I studied 177 of the most significant shifts in patent policy across 60 countries and 150 years. Adjusting for the change in overall patenting, the impact of patent protection–enhancing shifts on applications by residents was actually negative.”
- ”Intellectual Property Rights, the Industrial Revolution, and the Beginnings of Modern Economic Growth” av Joel Mokyr: ”The importance of the patent system in the British Industrial Revolution has to be scaled down. Inventors were not all motivated primarily by a desire to maximize income income … Much of the reward was indirect, through ‘honor,’ which was clearly a reflection of the importance of signaling and reputation in this world. Nor can we altogether rule out any role for altruism, as well as a direct utility from being able to solve hard problems—what could be termed the ‘crossword puzzle’ motive.”
Det förefaller alltså tveksamt om den intellektuella äganderätten bidrar till innovationer och ekonomisk utveckling. Det finns t.o.m. tecken på en negativ effekt.
Se även de tidigare inläggen ”Splittring om fildelning” och ”Behövs upphovsrätt för musik?” samt Jesper Roine i denna fråga.
Än en gång: Allt mitt är ditt, J. Söderberg, Atlas förlag 2008. Jättebra om just immaterialrätt och kreativitet.
Skymning
18 juni 2009 vid 16:16
Den främsta anledningen för att skydda intellektuellt ägande torde vara att minska mängden våld i samhället.
Även stöld av idéer torde öka hämndbehovet.
Känner detta personligen ganska tydligt i mitt jobb. När någon stjäl mina idéer känner jag instinktivt ”huliganen” i mig vibrera.
Anders B Westin
18 juni 2009 vid 18:06
Jag lyssnade just på en intervju med Michele Boldrin på EconTalk, finns här: http://www.econtalk.org/archives/2009/05/boldrin_on_inte.html
Jakob
18 juni 2009 vid 18:57
”Med utgångpunkt från ovan anförda exempel och nationalekonomisk forskning menar jag att den intellektuella äganderätten inte är nödvändig för att öka mängden innovationer.”
Det kan jag ej annat än bejaka.
Josef Boberg
18 juni 2009 vid 19:18
UI ska inte skyddas. HELL NO!
swingthatcat
18 juni 2009 vid 22:34
swingthatcat: Vad har Utrikespolitiska Institutet gjort för att förarga dig så?
nonicoclolasos
18 juni 2009 vid 23:17
Jag satt och pratade med Michele Boldrin for nagon manad sedan. Han pratade om sin bok ”Against Intellectual Property Rights”. Ja ba ”where can I download it?”. Han blev helt paff! Som om han aldrig har tankt pa konsekvensen for honom sjalv. Valdigt roligt.
(mkt trevlig kille maste nog namnas!)
pontus
19 juni 2009 vid 3:48
Pontus: Du är skojig. (Jag förstår i vilket sammanhang du träffade honom.) Nu tycks boken i vilket fall finnas online. Tack vare dig?
nonicoclolasos
19 juni 2009 vid 4:58
Jag säger bara Concorde…. Det krävdes att någon kopierade en dålig ide, förrän bägge insåg att det var en dålig ide…
Kristian Grönqvist
19 juni 2009 vid 11:36
Vi skall således ha en kultur utan patent, mönsterskydd, varumärkesskydd, logotyper är en fri vara, 1000 olika Nike och Coca&Cola, alla konstnärer kan måla under namnet Picasso, förfalskningar är ett begrepp som inte längre är giltigt.
Kineserna kan skapa ett parallellt Toyota och exportera via egna kanaler.
Alla artister har skrivit Yesterday.
Jag kan kopiera Nonicoclolasos blogg och ändra lite här och där och låtsas vara han.
Jag kan inte se annat än att det blir en total kökkenmödding.
För man kan väl inte mena att det endast är teknikers och naturvetares kreativitet som skall vara oskyddade medan ”logofierarna” fortfarande får ha kvar sitt skydd.
Anders B Westin
19 juni 2009 vid 12:10
Bra idé där Anders. Jag tror inte mänskligheten tjänar på varumärken, skippa de också.
Daniel
19 juni 2009 vid 12:51
Varumärkesskydd faller väl inte nödvändigtvis under patenträtten? Sådant, tillsammans med förfalskningar och dylikt, skulle kunna vara fullt straffbart utan tron på en immaterielrätt – det har ju snarare med rent bedrägeri att göra.
Thomas Lennartsson
19 juni 2009 vid 13:04
Thomas
Du stödjer således logofierare och luftslottsbyggare medan du anser att den kreativitet om tekniker och naturvetare genererar skall ägas av alla.
Speciellt med tanke på att logofierarna redan har fått alldeles för mycket status och makt i samhället.
Ungefär som religionen och prästerskapet hade i det förra samhället.
Anders B Westin
19 juni 2009 vid 15:10
Thomas
Eller för att formulera det på ett annat sätt:
Du tror väl inte att man har lust att kämpa sig genom 5 år på el-linjen på Chalmers och sedan uppfinna Blåtand om man vet att grabbarna från Handels kan stjäla ens idé och sedan tjäna miljarder genom att hitta på någon snygg logotyp.(som är skyddad)
Anders B Westin
19 juni 2009 vid 15:35
Trevlig MidSommar… :roll:
Josef Boberg
19 juni 2009 vid 17:12
En diskussion om immaterialrätt får inte överse frågan om skapandets förutsättningar. Begreppen vi använder för att tänka och kläcka idéer är allmängiltiga. Språkets överindividuella karaktär gör det kommunicerbart. Orden vi använder är allas, ett ‘privat språk’ är inte kommunikativt. Inte heller styr vi över intrycken omvärlden ger oss, våra biologiska förutsättningar eller vår vilja. Orsaken till vår kraft och vilja är inte vår egen. Om delar dessa tänkar, hur kan man då försvara en starkt begränsad immaterialrätt? Vidare är frågan inte endast i vilken omfattning innovationerna ökar eller sänks av immaterialrättens utsträckning, utan i vilken utsträckning patent- och immaterialrätt bidrar till ökat välstånd, d v s kapitalisering av idéernas realisation.
Paul
19 juni 2009 vid 20:11
Handlar inte frågan om hur man ser på kollektivet-individen? Att begreppet ”mänskligheten” känns mer nära än ”individen” för allt fler?
Camilla
19 juni 2009 vid 22:51
Cammilla
Jo om du lovar att logotyper och varumärken förlorar allt värde för mänskligheten
Anders B Westin
20 juni 2009 vid 1:56
Visst. Inte sällan är varumärket och logotypen viktigare än substansen. Upplevelsen, och funktionen som identitets- och statusmarkör är i många fall det primärt värdeskapande, då många produkter uppvisar likvärdiga tekniska funktioner.
Paul
20 juni 2009 vid 10:17
Tänk om den förste som knöt en sten till ett trästycke hade fått patent på det. Hade vi ens kunnat skriva ännu….?
Kristian Grönqvist
21 juni 2009 vid 23:51
Anders: Skojar du med mig? Jag har själv kämpat mig igenom en civilingenjörsutbildning och doktorerar just nu inom ett forskningsområde med tydliga industriella applikationer. Och eftersom jag är skeptisk mot immaterielrätten som helhelt kan jag nog svara jakande på din retoriska fråga om Chalmers och Blåtand och sånt.
Och jag hyser för övrigt mer kärlek till naturvetenskap och teknik än till logos. Tillskriv mig inte åsikter som jag inte har, tack.
Thomas Lennartsson
22 juni 2009 vid 7:42
Thomas
Jag var bara provokativ för att få ett tankevarv ytterligare. Det var inte personligt.
Tar man bort patenträtten men behåller rätten till skyddade varumärken, mönster och logotyper så sker en enorm maktförskjutning i samhället.
Från tekniker och naturvetare till ekonomer och logofierare.
Jag vill inte bo i ett sådant samhälle.
Jag står inte ut med ännu mer luftslottsbyggande.
Anders B Westin
22 juni 2009 vid 8:27
Kristian
Det är därför som patenträtten är tidbegränsad och en pragmatisk kompromiss mellan personlig kreativitet/bekräftelse kontra kollektiv nytta.
Som en kondensator i ett elektriskt system.
Anders B Westin
22 juni 2009 vid 8:30
Anders:
”Från tekniker och naturvetare till ekonomer och logofierare.”
Helt fel. Jag som systemutvecklare vågar inte längre skapa nya saker pga av allt för stor risk att göra patentintrång. Jag är helt i händerna på bolag som kan ta riskerna så jag och mina kunder inte begår patentintrång. Patenten är dessutom ofta helt sjuka iaf inom mjukvaruområdet. Systemet belönar inte innovation.
Jurister och större företag har helt enkelt skapat ett hinder för ny innovation. Allt stannar förutom för dem som har stört inflytande och som har råd att betala skyddspengar för alla patenttroll.
/jonas bosson
jonas bosson
25 juni 2009 vid 17:06
Pontus: Tro fan att han blir paff när boken legat uppe i flera år.
aoeu
1 juli 2009 vid 15:34