Sverige har höga alkoholskatter – t.ex. beskattas etylalkohol med 501,41 kr per liter ren alkohol. (Hur kom någon fram till de där 41 örena?) Ett argument för sådana skatter är att de kan hjälpa personer med svag förmåga till självkontroll att undvika hög konsumtion med negativa konsekvenser för dem själva och andra. Nu indikerar en ny studie, ”Sin Taxes: Do Heterogeneous Responses Undercut Their Value?”, att alkoholskatter påverkar olika gruppers efterfrågan på alkohol olika:
We recover two latent groups, one is significantly responsive to price but the other is unresponsive. … These results have policy implications. Only a subgroup responds significantly to price. Importantly, the unresponsive group drinks more heavily, suggesting that a higher price could fail to curb drinking by those most likely to cause negative externalities. In contrast, those least likely to impose costs on others are more responsive, thus suffering greater deadweight loss yet with less prevention of negative externalities.
Det verkar alltså som om de som mest skulle behöva hjälp av höga alkoholskatter, för egen och andras skull, är de som minst påverkas av dem i sina konsumtionsbeslut. Utgör detta ett argument mot sådana skatter?
Nonicoclolasos 
Du måste vara inloggad för att kunna skicka en kommentar.