Nonicoclolasos

Okunnighet om skattesänkningar

rödgrönaDe rödgröna tycker inte om regeringens ekonomiska politik:

Vi säger nej till vårdslösa skattesänkningar med lånade pengar.

Jag är själv förespråkare av finanspolitisk återhållsamhet, då budgetunderskott har en kostnad. Problemet är bara att de rödgröna snarast förespråkar större budgetunderskott än regeringen. Den intressanta frågan är varför det är vårdslöst att låna pengar till skattesänkningar när det inte är vårdslöst att låna pengar till utgiftsökningar av alla de slag.

De rödgröna kan tänkas svara att utgiftsökningar kan stimulera ekonomin medan skattesänkningar inte gör det. Detta svar tycks dock inte förenligt med aktuell forskning:

  • Skattesänkningar kan öka BNP, enligt ”The Macroeconomic Effects of Tax Changes” av professorerna Romer, accepterad för publicering i American Economic Review.
  • Professor Mankiw: ”[E]mpirical studies that do not impose the restrictions of Keynesian theory suggest that you might get more bang for the buck with tax cuts than spending hikes” och igen: ”[T]he case for taxes over spending as the fiscal instrument of choice is compelling.” Mankiw förklarar detta teoretiskt här.
  • Professor Barro i intervju om sin forskning om multiplikatorer: ”Tax cuts are bound to be better.”
  • Professorerna Mulford och Uhlig: ”[D]eficit-financed tax cuts work best among these three scenarios to improve GDP.”
  • Professorerna Alesina och Zingales: ”Furthermore, tax cuts have a much better effect on job creation than highway rehabilitation.”
  • IMF: ”[R]evenue-based stimulus measures seem to be more effective in boosting real GDP than expenditure-based measures, particularly in the medium term and in advanced economies.”
  • Multiplikatoreffekterna av stora utgiftsökningar tycks mindre än många har trott. Professor Wieland: ”Once you allow for a significant role of forward-looking behaviour by households and firms, there is no multiplier.” (Se även härhärhär, här och här.)

Frågan är om de personer som de rödgröna lät tillfråga om skattesänkningar och som var avvisande kände till dessa resultat och resonemang. Frågan är om de rödgröna själva känner till dem. Accepterar man lån för stora utgiftsökningar förefaller det inte mer, utan möjligen mindre, ansvarslöst att acceptera lån för stora skattesänkningar.

Media: SvD1, SvD2DN1, DN2, DN3AB1, AB2Expressen

About these ads

Written by Niclas Berggren

20 september 2009 at 8:04

47 svar

Subscribe to comments with RSS.

  1. Dessutom är det väl så att regeringen också ökar utgifterna en massa just nu. Skillnaderna är inte så himla stora. Vi talar om 10 miljarder i skattesänkningar. Hur mycket är det i det stora hela?

    Jesper

    20 september 2009 at 8:20

  2. En sak jag undrar om. Vänsteralliansen har sagt att dem ska höja skatterna. Kan inte det göra att folk konsumerar *mindre* för att dem vet att skatterna kommer öka?

    Sen undrar jag. Om det är oansvarigt att sänka skatterna lite mer nu varför vill vänsteralliansen inte ta bort alla jobbskattesänkningar som har gjorts? Är det inte oansvarigt av dem att de inte höjer skatterna mer när det är underskott?

    Henrik H

    20 september 2009 at 8:44

  3. Bara för att skatte sänkningar fungerar i USA säger väl inte det att de fungerar i Sverige, eller? USA är mer kapitalistiskt än Sverige, glöm inte det. Här spelar offentliga sektorn en större roll.

    Manne

    20 september 2009 at 9:03

  4. Manne: Detta eviga USA…. kollat Storbritannien?

    Halldin

    20 september 2009 at 10:05

  5. Borde inte skattesänkningar ge en större effekt än i USA eftersom hushållen har mindre konsumtionsutrymme här än i USA pga av våra höga skatter och då troligare konsumerar ett eventuellt tillskott.

    Merr

    20 september 2009 at 10:08

  6. min hypotes är att skattesänkningar i kristider tenderar att sparas eller investeras i finansiella tillgångar och därmed inte bidra till särskilt mycket mer konsumtion när den verkligen behövs. vid glada dagar tror jag att de tenderar att spenderas i större utsträckning och därmed bidra till en överhettning. konsekvensen av offentlig konsumtion är uppenbar och kommentar är överflödig.

    jag tillåter mig alltså att tro att kopplingen mellan skatteminskningar och ökad konsumtion är något mer situationsberorende än du verkar vilja tro. men jag har en känsla av att ditt inlägg är mer ideologiskt än akademiskt.

    anders

    20 september 2009 at 10:48

  7. Anders: Du får förstås tillåta dig att tro vad du vill. Jag ville bara anföra ett antal vetenskapligt grundade resonemang som visar att din tro inte förefaller särskilt välunderbyggd. Läs dem gärna.

    nonicoclolasos

    20 september 2009 at 10:53

  8. […] Niclas skriver så klart också om […]

  9. ”Dina rapporter” är som i stort sett alla rapporter suboptimeringar.
    Det finns så många dimensioner att beakta att ingen rapport klarar av att visa helheten.

    Är det inte just detta som gör att ”höger-vänsterskalan” kan överleva. fanns det enkla sanningar så fanns ju inget behov av politik.

    Jag själv skulle använda pengarna till att bygga om hela grundskolan.

    En investering för framtiden.

    Dina rapporter beaktar inte sådant. Eller?

    Anders B Westin

    20 september 2009 at 13:47

  10. statsskuldens UTVECKLING
    2000 1279,2
    2001 1156,8
    2002 1160,3
    2003 1228,7
    2004 1257,3
    2005 1308,6
    2006 1270,0
    2007 1168,0
    2008 1118,9
    Statsskulden var 1 050 miljarder kronor den 31 augusti 2009 KÄLLA: Riksgälden http://www.riksgalden.se
    kan NÅN sosse berätta vad vi LÅNAR av och till??=)

    frasse

    20 september 2009 at 13:51

  11. Jag har också läst chikagoskolans åsikter och teorier, USA är ett intressant exempel! Vad har Bush-regimens skattelättnader gjort med amerikansk ekonomi? Den amerikanska medelklassen är mer eller mindre utplånad! Budgetunderskottet är monumentalt, folk svälter och ligger och dör på gatorna. De nationalekonomiska teorierna med sina ”ceteris paribus” bör studeras på gatan i USA. Var finns de nationalekonomiska empiriska studierna av fattiga amerikaners dagliga verklighet där man behöver ha minst tre jobb för att sätta mat på bordet. Är deras problem för höga skatter?

    Veritas

    20 september 2009 at 14:23

  12. @veritas
    Det är väl mer Harvard än Chicago bland dem som NONICOCLOLASOS punktar upp?

    Jesper

    20 september 2009 at 14:38

  13. Skattesänkningseffekter torde ju bero på vilken inkomstklass de riktas mot. Kan man få se några staplar över var Alliansens jobbskatteavdrag hittills hamnat?
    Veritas; jobblinjen ligger fast! Sänk minimilönerna bl.a.

    Camilla

    20 september 2009 at 15:19

  14. @Veritas. Du skriver, at ”Budgetunderskottet är monumentalt, folk svälter och ligger och dör på gatorna.” Jeg har et kort spørgsmål til dig: Hvor tror du, der er flest hjemløse per indbygger – New York (som du synes at hade) eller velfærdsstatens hovedstad København? Og hvor får de mest hjælp?

    Christian Bjørnskov

    20 september 2009 at 15:19

  15. Veritas: Om du har rätt måste det finnas mer än ett USA. Det USA som jag lever i är fyllt till bredden av medelklass, jag har inte hört talas om eller sett folk som svälter och ligger och dör på gatorna. Dessutom har skatten inte sänkt så mycket som du verkar tro. Har du hört talas om AMT?

    pontus

    20 september 2009 at 15:42

  16. Frasse: Tack för siffrorna! Statsskulden är nu alltså 220 miljarder kr lägre än när Mona Sahlin satt i regeringen senast.

    Anders B. Westin: Jag tycker också att det är utmärkt att ha offentliga utgifter, t.ex. till skolor, och det finns ett enormt antal nationalekonomiska studier om effekter av sådana satsningar. Nu var det dock inte det som diskussionen gällde, utan snarare om det är mer eller mindre ansvarslöst att förespråka utgiftsökningar respektive skattesänkningar givet en målsättning om att ekonomin ska stimuleras.

    Veritas: Jag försvarar sannerligen inte George W. Bush och hans finanspolitik.

    nonicoclolasos

    20 september 2009 at 15:49

  17. Det tycks vara underförstått att det är just statens uppgift att ”få igång ekonomin” igen (och frågan bara är vilken metod som staten bör använda — skattesänkningar eller utgiftsökningar). Finns det någon forskning som tyder att staten verkligen är den bästa aktören för detta?

    David Bergkvist

    20 september 2009 at 15:49

  18. David: Du har en förmåga att ställa de fundamentala frågorna.

    nonicoclolasos

    20 september 2009 at 16:46

  19. Jag vidhåller min önskan även om jag förstår vad du menar. Den akuta krisen. Jag tänker som vanligt i en längre tidshorisont.

    Det ligger flera nivåer i detta.

    Bla annat: Har man riktig kunskap och förmåga att använda denna kunskap på ett kreativt sätt så behöver man inte bygga virtuella arenor av spel och dobbel branscher som ovillkorligen får såpbubblan att krascha med hyggligt harmonisk frekvens.

    Det tänkte jag redan på runt 1980 när något gäng postmodernister bestämde att vi inte behövde lära ut ämnet teknik (praktisk konst) i grundskolan.

    Vi skulle tydligen kunna leva på luft och sagor.

    Såg nu i min dotters Gymnasiekatalog.

    Flertalet killar som tänker börja högskola väljer numera Samhällsvetenskaplig linje. Tjejerna går Natur o Teknik. Yrkesutbildningarna är fortsatt traditionella.

    Vad tänker min hjärna. Det är inte längre sexigt för en ung man att bli tekniker eller naturvetare. Grabbar skall bli ”ekonomer”,finanshajar, pokerspelare och annat dökött för samhällets kreativa fortlevnad. (manlig påfågling i en stagnerande kultur.)

    Då får man sänka skatten hur mycket som helst. Något långsiktigt välstånd lär aldrig kunna byggas när den manliga tävlingen skall befinna sig på arenor som inte kan skapa välstånd.

    Jag fattar inte varför ingen bryr sig.

    Anders B Westin

    20 september 2009 at 18:03

  20. Frågan är väl om skattesänkningar bör ses som ett sätt för staten att försöka få på fart på ekonomin. Tycker att man borde se minskat (generellt) skattetryck som att staten slutar att bromsa ekonomin istället, vilket leder till att det egentligen bara är vänsteralliansen som utgår från att det är statens uppgift att få igång ekonomin. Skillnaden mellan blocken är synen på vem som anses äga pengarna från början – staten eller medborgaren?

    Camilla

    20 september 2009 at 18:27

  21. ABW: det låter på ditt resonemang som att det är omöjligt att få både män och kvinnor att ägna sig åt naturvetenskap samtidigt. Givet detta inser jag inte varför det skulle vara en fördel att det är just män som ägnar sig åt naturvetenskap — det går väl lika bra att kvinnor gör detta?

    Camilla: man skulle ju kunna tillämpa samma resonemang om vänsterpartierna: dvs, de anser egentligen inte alls att staten bör höga utgifterna för att få fart på ekonomin, utan de vill höga utgifterna för att de alltid vill det. Så både högern och vänstern är egentligen eniga om att det inte är statens uppgift att få igång ekonomin (utan de använder bara ekonomins stillastående som ursäkt till att göra det de alltid velat göra). Vilket tyder på att svaret på min fråga är ”nej, staten är inte lämpad för uppgiften att få igång ekonomin, eftersom den, inte oväntat, styrs av ett gäng lögnare som inte har för avsikt att sköta denna uppgift”.

    David Bergkvist

    20 september 2009 at 20:24

  22. David

    Män vill inte tävla på samma arenor som kvinnor. Är det så förtvivlat svårt att förstå?
    Jag är inte säker på konsekvenserna, men iden är att när männen skapar sig arenor inom politik, ekonomi och andra överhuvudtaget icke alls produktiva arenor för att få brudar, så får vi till slut en klass av drönare och en klass av arbetsbin, den ena maskulin och värdelös för försörjningen och den andra feminin, idog och värdefull. Inget kul scenario, men tyvärr väldigt ofta upprepat i den övriga djurvärlden. Inte för att det behöver hända, men i västa scenariot en förfärlig konsekvens…

    Kristian Grönqvist

    20 september 2009 at 21:01

  23. Anders. Det spelar ingen roll för ekonomin om pengarna sparas vid en skattesänkning, så länge det inte sker i madrassen. De pengar du lånar ut till banken kommer en företagare att låna för att kanske anställa, ett investera på annat sätt som ger arbeten. Att spara pengar på bank eller i aktier är ett utmärkt sätt att få fart på ekonomin.

    Kantarellkungen

    20 september 2009 at 21:24

  24. Kristian

    Är det så förtvivlat svårt att förstå att när jag skrev ”det låter på ditt resonemang att X” inte är ett uttalande om X:s sanningshalt, utan helt enkelt ett sätt att verifiera att jag uppfattat ABW korrekt?

    Ej heller tycks du ha förstått min poäng, så jag får väl ta och upprepa mig: visst, det är ju beklagligt om halva befolkningen är drönare och halva befolkningen är arbetsbin, men det tycks ju inte finnas något att göra åt saken?! För det enda sättet för män att välja att vara arbetsbin är ju, enligt ABW:s och din tes, genom att kvinnor avstår från att vara det (och istället blir drönare). Så problemet med att samhället till 50% bestör av drönare är ju olösligt och därmed inget att älta om.

    David Bergkvist

    20 september 2009 at 21:25

  25. David
    Du bortser från några elementära fakta:

    1) Det pågår en gigantisk tävling indelat i många små subtävlingar.

    2) Män har testosteron som rätt använt kan nyttogöras i ett samhälle. Fel utnyttjat till destruktiva lekar.

    3) Kvinnor måste ovillkorligen bli gravida och föda barn. Detta påverkar naturligtvis den slutgiltiga summan av utopiskt eftersökt kreativitet och tid för risktagande / tävling.

    4) Män vill avskilja sig från kvinnor och vise versa för att upprätthålla sexuell status.

    5) Behovet av sexuell status verkar tyvärr vara en starkare kraft än teknikintresset.
    Jag önskar att det vore tvärtom.

    Inget man får prata om i den rådande diskursen. Men för mig känns det uppenbart om man renodlar det hela till en energibalans.

    Kanske ett önskat forskningsprojekt gemensamt mellan beteendepsykologer och nationalekonomer.

    Har du aldrig tänkt på hur energibalansen vad gäller samhällets totala kreativitet påverkas av att män i lika hög grad som kvinnor skall fokusera på barn och hemarbete.
    Ingen verkar samtidigt ha reflekterat över om kvinnor orkar/vill/kan vara lika tävlingsinriktade och tekniskt kreativa som män. Tänk om de ser livet ur en annan synvinkel.

    Vad händer då med BNP och välståndsutvecklingen. Ingen pratar om detta. Man tar bara för givet att allt skall vara som förr. Precis som att det finns en naturlag som säger att likheten är en absolut sanning.

    Som jag sa. Förbjudna tankar som min hjärna ändå inte kan stänga ute.

    Jag påstår att dessa frågor kan ha långt större inverkan på ett lands framtida nationalekonomi än många procent vad gäller skattetrycket.

    http://andersbwestin.wordpress.com/2009/04/14/tio-orsaker-till-kvinnoskolan/

    Anders B Westin

    20 september 2009 at 21:25

  26. Istället för att hjälpa småföretagare låter bankerna bostadspriserna öka. Bankerna gör inte som regeringen vill. Och istället för att starta småföretag går Jobbskatteavdragen till att köpa nytt kök. Men då gissar jag, ingen tycks veta var dessa enorma summor tagit vägen? Många här på bloggen borde kunna redovisa vart? Har ni bidragit till samhället för era extra pengar? I samma grad som staten hade gjort? Ur mitt perspektiv har regeringen valt att öka sina utgifter, gjort en (långsiktig) investering som bygger på att folk gör något vettigt för pengarna. Och gör vi inte det kommer även högerpolitikerna styra oss tillrätta. Och det känns ju tryggt. Eftersom vi vill se ett samhälle som utvecklas, inte backar.
    Men sedan finns det säkert fördelar med att minska skatten för vissa grupper, och minska utgifterna här och där. Men det finns säkert andra sätt än jobbskatteavdrag som kan få rika människor att använda sina pengar på sätt som gagnar samhället? Det borde rimligtivs läcka rejält med pengar ur denna stora investering, egentligen mer än det gör i den offentliga sektorn. För även där används pengarna ju alltid i slutändan till något, kanske hamnar de i fickan på en lat människa som i alla fall köper något för pengarna istället för lägga dem i svarta hål i utlandet eller var de nu finns, i cyberrymden?

    Camilla

    20 september 2009 at 21:29

  27. Camilla, du är lite kommunist va?

    Tor

    20 september 2009 at 21:34

  28. Här kan man se vad man har tjänat på regeringens skattepolitik. Mer än facket någonsin har hjälpt!

    http://jobbskatteavdrag.se/

    Tor

    20 september 2009 at 21:39

  29. Tor: Du har en förmåga att ställa de fundamentala frågorna.

    David Bergkvist

    20 september 2009 at 21:44

  30. ABW, jag vill bara tillägga att kvinnor i alla tider varit missnöjda med sin enda uppgift som mamma och hustru. Mannen har styrt kvinnan efter sina egna behov, och fortsätter i mångt och mycket ännu med det.
    Vi har aldrig någonsin sett kvinnans potential eller egna ”synvinkel på livet”. Att titta bakåt är därför lönlöst.
    Jag ger inte mycket för din sammanblandning av ekonomisk status och sexuell attraktion. Den sexuella attraktionen överlever nog förändringar av det slaget. Och inte är lösningen att bli drönare, om inte det nu inbegriper kulturarbetare som ju ofta är sexiga? Annars kanske mannens överlägsna muskelmassa får en revansch, det vore lugnande? (Och inte stör det väl att en och annan är homosexuell då, den tror jag inte heller på:))

    Camilla

    20 september 2009 at 22:19

  31. Clip{
    ”Skattesänkningar kan öka BNP, enligt ”The Macroeconomic Effects of Tax Changes” av professorerna Romer, accepterad för publicering i American Economic Review.”
    }
    OSV.
    !!!!!!
    Ja vad ska du göra med pengarna då!!
    Du kan bara köpa upp dom eller spara dom.
    Dom åker tillbaka in i ‘nollsummespelet’, på ett eller annat vis.

    Men långvarig (evinnerlig) skattesänkning brukar ju innebär att nåt tas bort, ex.v. åldringsvården.
    Jag utgår från att det finns behov av fortsatt åldringsvård trots motsatsen.
    Kostnaden finns kvar, livskostnaden betalas ju mycket genom skatten.
    Privat åldringsvård ger mer på BNP än ‘offantlig’.

    Men det bästa för att frissa BNP är väl att starta krig.
    Krig är ju dyrt.
    Och hög BNP är ju visst bra, om jag fattar det hela rätt ;)

    Duuu vi tar bort dom 10% i arbetsgivaravgiften som är pension.
    Då sänks ju skatten med 10% enheter.
    Whooow, då blir det ju 10% mer till konsumtion eller nåt.
    Det ger ju mer eller lika med jobbavdraget!!!
    Ända tills . . . .
    Aj då.
    Det funkar bara om man klipper ut en liten del av tiden.
    – –
    Statsskulden så har

    http://bloggarna.se/webedit/ace/aa.asp

    en kul åsikt.

    Hur vi än vänder och vrider på oss så har vi aschelet bak.
    Kostnaden skall betalas av någon.
    Det pratas bara om att öka på penningmängden på något vis, spec, genom bankernas ‘multiplikator’.
    Hur länge kan vi fortsätta med detta.
    Räcker överhuvudtaget dagens inkomster till att betala dagens alla räntor utan att öka penningmängden?

    Nils Lindholm

    20 september 2009 at 22:21

  32. […] yttrar någon bara något så exceptionellt klarsynt att det måste kommenteras (via Okunnighet om skattesänkningar « Nonicoclolasos): Det tycks vara underförstått att det är just statens uppgift att ”få igång ekonomin” […]

  33. Som icke-ekonom så framstår det som att det finns två olika saker som ekonomer föreslår, keynesianerna med statlig spendering som stimulans och Friedmanarna med skattesänkningn som stimulans (väldigt förenklat antar jag, men som sagt ickeekonom). Frågan är väl om det finns några nackdelar med det alliansen verkar välja, nämligen att göra bägge? Jag antar att det är mer negativt för budgetunderskottet, men förutom det?

    Erik

    20 september 2009 at 23:08

  34. […] mer om okunnighet om skattesänkningar hos Niclas […]

  35. Jag har tidigare haft respekt för Östros men nu börjar jag faktiskt tycka att han låter som en upprepande pappegoja. ”Låna till skattesänkningar”. Jo men om det är budgetunderskott och statsskuld lånar man väl till allt staten gör?!

    Jenny

    21 september 2009 at 8:38

  36. […] Bloggar: Seved Monke, Den hälsosamme ekonomisten, Ekonomistas, Mathias Sundin, Sloped Curve, Nonicoclolasos. […]

  37. kantarellkungen:
    under förutsättning att företagen vill och vågar låna och investera,ja. men företagare/ägare är, vare sig man vill tro det eller ej, människor.

    de bildar sin uppfattning om risk och osäkerhet som alla andra. ibland gör de det bra, och ibland sämre. och när affärsklimatet förlamas av en akut kris är det långt ifrån alla som vädrar morgonluft, även om det för många kanske vore bra för rörelsen.

    nonicoclolasos:
    mitt inlägg var kanske lite tillspetsat men vad jag var ute efter var egentligen att det behövs större nyansering än att bara ropa på skattesänkningar. liksom det gör för offentliga satsningar.

    sen tycker jag att det är intressant att så många ser det offentliga som en helt fristående aktör i förhållande till medborgarna. det må vara hänt i totalitära stater, men i någorlunda välfungerande demokratier är ju det offentliga ett sätt att mobilisera gemensamma resurser för gemensamma, och demokratiskt sanktionerade, verksamheter. möjligen kan man hävda att det är majoritetens förtryck av minoriteten men jag vet inte… det är ju behändigt att skylla på staten när man är missnöjd över utgången i ett demokratiskt val.

    anders

    21 september 2009 at 11:46

  38. Jag brukar inte kommentera men måste bara fråga:

    Nils Lindholm, vad tusan surrar du om?

    Tomas Erling

    21 september 2009 at 11:54

  39. Camilla

    Jag har aldrig någonsin underskattat kvinnors förmåga. Men kanske vore det bra om vi kunde se den istället för att hela tiden se kvinnors förmåga som en en referens till mannen.

    Ekonomimens baksida. En dominant skala som skall bekräfta skicklighet.

    Kanske är det just detta som är det stora felslutet. Denna ständiga referens och likhetssträvan.

    Tänk om det är detta synsätt som på sikt skapar det dåliga samhället.

    PS! För att skämta till det men ändå vara lite seriös: Låt tjejerna ta biologin och kemin så kan grabbarna jobba med mekanik och elektronik.
    Grabbar gillar maskiner och apparater. Kanske finns det en primal orsak till detta.

    Vad ligger egentligen bakom: Brum Brum Brum. Krasch!

    Anders B Westin

    21 september 2009 at 13:45

  40. Camilla
    Du tror inte på det jag skriver. Jag menar inte att det ”kraftfält” som jag försöker beskriva är det enda kraftfält som styr mänskligt liv. Jag försöker bara lite envetet få andra att reflektera över om det kan vara ett av flera kraftfält som vi måste beakta om vi vill skapa det perfekta samhället eller åtminstone reflektera över så att det inte blir som i Lorry:

    Tänkte inte på det !

    Anders B Westin

    21 september 2009 at 13:58

  41. Tomas:
    Det första, där så valde jag att läsa typ:
    {Skattesänkningar kan öka BNP, enligt ‘professor’}
    Och tänka
    {Man måste alltså vara professor för att komma fram till att mer pengar ökar BNP.}

    Men ordet ”kan” är ju lite djupare än vad man kan tror.
    Och jag utgår ifrån att professorn var lite djupare i sin, publicerade skrift.
    Jag försökte förklara min syn på ”kan” genom att påstå att nåt måste bort ur budgeten för att kunna ‘ta ut mindre’ i skatt, just till utgifterna.
    Men detta att ‘ta bort nåt’, måste in nån annanstans.

    Och jag konkretiserade ”kan” med pensionen.
    Där skulle nog inte BNP höjas på annat vis än beräkningssättet för BNP.
    Du måste ju ha pension.
    Du måste betala in lika mycket nån annanstans, annars blir du utan lönebaserad pension.
    Pension utbetald genom det ‘offantliga’ är tärande, men privat är närande.

    Lägg sen märke till att du NU idag, INTE får pension på ‘1000-lappen’.
    Du har en ’tillvänjning’ och sannolikt en inflation med tidens gång (penningmängdsökningen).
    Och då du går i pension, blir sjuk eller arbetslös så infinner sig en, ‘liten darrning’ i rösten.
    Din pension är på bruttot, dina utgifter på nettot, som ju ökat med 1000-lappen.

    SÅ OM jobbavdraget mynnar ut i inflation så gav den ett tillskott till den enskilda människan, bara temporärt.
    Har du då inte betalt in pension på 1000-lappen så räcker det nog inte med en ‘liten darrning’ i rösten.
    A-kassan ger visst idag i snitt 53% av nettolönen, och pensionen är ju lägre än a-kassan.
    Men pensionen har vad jag förstår inget, eller högre tak.
    Det skall finnas nån begränsning.

    Men BNP ökar ju, det talar ju bara om hur mycket dyrare grejen är hos slutkunden än då den startade.

    Så skattesänkning (jobbavdraget) kan bli typ: att låna av framtiden eller att rulla ‘dynghögen’ framför sig.
    Spec. för vårdbiträden.
    Professorer och typ: ‘Wall-Enberg':are har redan så dom klarar sig, även om bokförsäljningen för professorerna ger mer pengar än lönen.
    MEN dom betalar skatt för mer än dom brukar.
    Så man kan ju inte bara lasta på och låta dessa finansiera ‘dom fattigas’ sociala grejer.

    Tor hänvisar ju ensidigt till jobbavdraget, MEN det finns naturligtvis en baksida.
    Inflation i pensionen.

    Nils Lindholm

    21 september 2009 at 14:20

  42. anders: helt riktigt. Pengar erbjuds och kanske någon med en bra idé känner tillförsikt att investera. Staten måste chansa att någon vill ha pengarna, fast chansningen blir inte mindre om man drar igång ett eget projekt. (Inte större heller vad jag förstår.)

    Sen kan såklart staten välja att inte göra någotdera och då slipper vi en framtida ränteutgift. Fast det är en annan fråga.

    Kantarellkungen

    21 september 2009 at 15:15

  43. (Sosse) statsskuldens UTVECKLING
    2000 1279,2
    2001 1156,8
    2002 1160,3
    2003 1228,7
    2004 1257,3
    2005 1308,6
    2006 1270,0
    2007 1168,0
    2008 1118,9
    Statsskulden var 1 050 miljarder kronor den 31 augusti 2009 KÄLLA: Riksgälden

    Det känns bra att vi har en ansvarsfull regering som värdesätter arbete och ansvarsfull politik. Undrar hur det skulle se ut om V hade fått anställa hela svenska folket i den offentliga sektorn…

    Hmm

    21 september 2009 at 20:15

  44. Bara illvilligt trams den här docenten har för sig. Och det blir inte bättre av att han inte förstår de källor han åberopar. S¨å här enkelt är det. Man kan mycket väl låna till ökade utgifter om utgifterna är ägnade att skapa arbete i lågkonjunktur, alltså exempelvis för att hålla i gång stora arbeten, tidigarelägga översyn av de allmänna bostäderna eller vägombyggnader. Däremot att i lågkonjunktur låna till skattesänkningar som endast till 6 % kommer den fattigaste delen av medborgarna till del är förödande eftersom de som får merparten av skattesänkningen, då de redan har det bra, inte kommer att öka sin konsumtion så mycket som om den fattiga fjärdedelan fått merparten, alltså pensionärer, sjuka och arbetslösa.

    bo swidegren

    11 december 2009 at 2:51

  45. bo: Det är dags för dig att uppdatera dina kunskaper. Förutom länkarna ovan, som jag rekommenderar att du läser, kan jag även rekommendera professor Mankiws färska krönika i NYT: ”These studies point toward tax policy as the best fiscal tool to combat recession, particularly tax changes that influence incentives to invest, like an investment tax credit. … LIKE our doctor facing a mysterious illness, economists should remain humble and open-minded when considering how best to fix an ailing economy. A growing body of evidence suggests that traditional Keynesian nostrums might not be the best medicine.”

    nonicoclolasos

    12 december 2009 at 22:48

  46. ””[R]evenue-based stimulus measures seem to be more effective in boosting real GDP than expenditure-based measures, particularly in the medium term and in advanced economies.””

    Vill du vara så snäll och förklara vad detta citat innebär.

    Vad är Revenue-based stimulus för något?

    Kalle

    19 mars 2010 at 0:47

  47. Re: Nils Lindholm 20 september 2009 vid

    När du nämner ordet nollsummespel så ställer jag mig frågan till dig.

    Hade vi transistorn år 1900?

    Svar du ja har du fel för den fanns inte. Svara du nej, då har du fel om att ekonomin är ett nollsummespel.

    Kalle

    19 mars 2010 at 1:00


Kommentarer inaktiverade.

Följ

Få meddelanden om nya inlägg via e-post.

Gör sällskap med 1 144 andra följare

%d bloggare gillar detta: