Nonicoclolasos

Tillverkningsindustrins nedgång

Ekonomier genomgår strukturella förändringar. För ett par hundra år sedan svarade jordbruket för en mycket stor del av såväl BNP som sysselsättning. Sedan tog industrin över, men den är sedan flera decennier också på nedgång:

tillverkningsindustrin

I Sverige har andelen av sysselsättningen i industrin ungefär halverats sedan 1970, från 28 till 14 procent. Detta är värt att ha i åtanke när krav på att rädda enskilda industriföretag reses. Krisen skyndar sannolikt bara på en strukturell förändring av ekonomin, som det är lika destruktivt att försöka hindra som det hade varit att hindra jordbrukets relativa tillbakagång för hundra år sedan eller så. Utmaningen är att skapa förutsättningar för tillväxt i andra, nya sektorer.

About these ads

Written by Niclas Berggren

28 november 2009 at 12:02

22 svar

Subscribe to comments with RSS.

  1. Vi förstår

    swingthatcat

    28 november 2009 at 12:35

  2. Ja, det var en tydlig bild av hur kört det är för många industrier, orter, grundskolor, familjer, husägare.. En positiv bild av tjänstesektorn bredvid hade lättat upp stämningen något. Fast även den lär vända inom 15 år, när typ Kina tar över? Eller iofs kanske Kina hoppar över det vi sysslar med och går vidare till nästa grej? Inom teknikens område.

    Camilla

    28 november 2009 at 13:31

  3. Men tänker du inte på rättvisan?! *hjärndöd vänsterpartist*

    Peter

    28 november 2009 at 13:39

  4. Finns det någon som verkligen tror på att man kan leva på tjänstesektorn allenast?

    Kristian Grönqvist

    28 november 2009 at 13:55

  5. Jag är ingen globaliseringsmotståndare, men framtiden är intressant. Visst är vi i väst lite som de rika på Östermalm; extra trevliga, belevade, hälsosamma, utbildade.. Vi tror på vår egen överlägsenhet, håller varandra om ryggen och blir obekväma så snart vi tvingas in i nya sammanhang.
    Snart är vi västlänningar inget annat än maskotar på multinationella indiska företag:) Ungefär som adeln här i Sverige, fast utan pengar.

    Camilla

    28 november 2009 at 14:11

  6. Fast när vi blivit lite smartare och effektivare kan vi ta tillbaka produktionen från Kina och göra skiten själva med robotar. Hyperrationaliteten är framtiden.

    über Klein

    28 november 2009 at 18:05

  7. Niclas

    Kan du förklara hur intäkterna till familjen Sverige skall kunna behållas när förmågan att exportera hårdvara går ned.
    Vad skall arbetarklassen syssla med när intelligentsian fokuserar på tjänsteexport.

    Är det dräng och städspåret som gäller.

    Anders B Westin

    28 november 2009 at 20:37

  8. Kristian – Ingen tror det, och ingen har pastatt det. Men den teknologiska utvecklingen gor att farre manniskor ar sysselsatta i industrin trots att vi producerar mer. Detta ar nagot positivt.

    Camilla, ditt argument ar lika gammalt som den moderna tillvaxten. Maskinerna tar over vara jobb! Hur ska vi konkurrera med Kineserna som ar beredda att jobba dubbelt sa hart for halften av lonen?

    Argumenten har gett upphov till begrepp som Ludditer och sabotörer, och gang pa gang visat sig falskt. Sen 1900-talet har BNP ungefar 7-faldigats, mycket tack vare teknologisk utveckling. Trots det har mangden anstallda 5-faldigats, och reallonerna har foljt BNP:s utveckling.

    Du behover inte oroa dig for varken kineser eller teknik. Jag tycker dock det ar sorgligt att svenska skolan misslyckats sa katastrofalt att forklara den typen av valdigt enkla samband.

    pontus

    28 november 2009 at 22:46

  9. Pontus
    Du har faktiskt ingen aning om framtiden. Scenariot kan faktiskt lika väl vara det som gällde på medeltiden.

    Furstar och underlydande med automatiserade maskiner som slavar.

    Med minskad hårdvaruexport minkar behovet av handens utförare. Alla dessa kan inte vara hantverkare i överklassens bostäder.

    Alla har inte IQ > 115.

    Anders B Westin

    28 november 2009 at 23:03

  10. Pontus; Den som lever några decennier till får se! Och när jag gick i skolan såg världen mycket annorlunda ut. Naturligtvis vore det önskvärt att skolan kunde se sisådär 30 år framåt i tiden:) Fast Pontus, du kanske är mer intresserad av historia, tycks det.

    Camilla

    29 november 2009 at 3:17

  11. Anders och Camilla
    Ser ni det som ett PROBLEM att tekniken sprids och utvecklas? Menar ni att det var bättre förr, när det var vi i västvärlden som stod för tex. tekoindustrin? Eller var det bättre lite senare, när vi övergivit tygerna för den något mer tekniskt avancerade bilindustrin? Under Ericssons absoluta storhetstid?Exakt vilken teknisk utvecklingsfas var den bästa..?

    Kan det verkligen inte vara så att den tekniska utvecklingen fortsätter att göra oss rikare och friskare, precis som den hittills har gjort..? Oavsett om den sker i Kina eller här?

    Camilla

    29 november 2009 at 20:13

  12. Camilla och Anders

    Ja, ni kanske har ratt, det finns inget att lara fran historien.

    Men jag tror inte det. For ni aberopar exakt samma argument, och de kommer visa sig falska av exakt samma anledning.

    Flertalet yrken forsvinner och nya uppkommer. Smedar lyser med sin franvaro, droskforare liksa. Pigor och drangar ar ett minne blott (trots de hemska traktorerna som tog deras jobb), och telefonissornas tid ar over. Arbetsutbudet har femfaldigats, tekniken har gjort gamla jobb obsoleta, och trots detta ar arbetsloheten langt mycket lagre an for 100 ar sedan.

    Anders, du skriver ”Scenariot kan faktiskt lika väl vara det som gällde på medeltiden.” Det ar alltsa 50/50? Har du nagot stod over huvud taget for den hypotesen, eller fabulerar du bara?

    Ludditerna ar tillbaka!

    pontus

    29 november 2009 at 22:42

  13. Jag skrev inte 50/50. Det finns naturligtvis många scenarior. Det var en reaktion på din överhurtiga kommentar.

    Men inte kan du väl tro att det finns en naturlag som säger att allt skall bli bättre eller vara lika bra.

    Faktum kvarstår. Utvecklingen kan även stagnera eller gå bakåt. Det beror på oss själva och de yttre omständigheterna.

    Det finns i vart fall en enkel ekvation.

    Intäkt >= Utgift

    Annars så går det bakåt med den sk materiella välfärden.

    Anders B Westin

    29 november 2009 at 22:55

  14. Om du sager att vi ”lika väl” kan ramla tillbaka i medeltidens levnadsstandard sa tolkar jag dig som du finner detta ett lika rimligt scenario som fortsatt tillvaxt. Eller menar du bara att det ar ett scenario som sker med sannolikhet skiljt fran noll? Som domedagen, eller tomtens existens?

    Du menar, antar jag, att eftersom vi inte kan veta nagonting med 100% sannolikhet sa kan vi egentligen inte veta nagot alls och alla utsagor ar lika rimliga?

    Jag har personligen svart att se hur den tekniska utvecklingen kan backa. Det skulle vara om teknologiska landvinningar faller i glomska och biblioteken brinner upp. Sa nej, det ar kanske inte en naturlag, men det ligger validgt nara en.

    pontus

    29 november 2009 at 23:21

  15. Pontus.

    ”Hur skall vi konkurrera med Kineserna…?”
    Genom att arbeta dubbelt så mycket för halva lönen…

    Kristian Grönqvist

    30 november 2009 at 7:01

  16. Eller sa gor vi precis som vi gjorde vid maskinernas intrade: fokusera pa sadant vi ar bra pa men kineserna inte ar sa bra pa. T.ex. INTE medelst billig arbetskraft.

    pontus

    30 november 2009 at 18:39

  17. Pontus

    Jag vill att vi i Sverige skall ha en högteknologisk industri fastän den svenska skolan fullständigt mobbat ut teknik (praktisk konst) från skolschemat.

    Med den erbarmliga teknikundervisning som vi haft de senaste 30 åren så är det egentligen en gåta att vi överhuvudtaget har någon industri i detta land.

    Någon gång i mitten av 70-talet tog postmodernisterna över makten i det svenska skolsystemet.

    Detta tillstånd kvarstår.

    Snart så har väl Genusvetarna tagit makten. Vi får se om någon då orkar bli kreativ tekniker.

    Anders B Westin

    30 november 2009 at 19:09

  18. Pontus, vad är vi bättre på än kineserna om 20 år? Jag är förresten inte alls mot utveckling, det vore ju absurt! Det är väl mer hur vi hanterar utvecklingen som är intressant. Att tro att vi för evigt kommer vara bäst, är nog inte bra. Det värsta scenariot är väl att man tar till krig för att åter skapa den (ekonomiska) balans i världen som det egna landet mår bäst av. Ett inte helt otänkbart skeende väl:)

    Camilla

    30 november 2009 at 22:10

  19. Camilla och Anders – Ekonomi ar inget nollsummespel. I samma anda som Kina blir rikare, sa okar deras efterfragan pa svenska varor, och aven vi blir rikare. Vad ar vi battre pa an amerikanerna, tyskarna och britterna, och resten av OECD? Varfor ”tar inte dom” vara jobb? Vad ar det som ar sa unikt med Kina? Varfor tror ni att andra landers tillvaxt ar daligt for sverige? Krig leder det tillochmed till. Det ar absurt.

    Och jo, det ar ett otankbart skeende att demokratiska ekonomier som handlar med varandra kommer bedriva nagot anfallskrig for att aterstalla nagon diffus ”balans”.

    pontus

    30 november 2009 at 22:55

  20. Att jämföra vår handelsrelation med Tyskland med Kina är väl inte riktigt vettigt heller, med tanke på priset för arbete? Jag har funderat förut om det går att nollställa ekonomierna så vi får den rättvisa fungerande konkurrensen mellan länder, men det tycks utopiskt. Inte minst med tanke på att det skulle omkullkasta ekonomierna som de ser ut nu. Jag menar att om vi inte krigar om religion, krigar vi om annat som handlar om makt. Pengar är makt (överallt idag), så varför inte? För att vi i väst är så civiliserade?

    Camilla

    1 december 2009 at 22:36

  21. Pontus

    Jag vet inte hur ekonomin ser ut därborta, men härborta går en massa ekonomer och hoppas på att Kineserna skall köpa SAAB. Men nu ser det ut som om de bara vill köpa den dyra teknologin. Så skulle väl Du också göra. Vem vill ha de dyra lata svenskarna?

    Kristian Grönqvist

    2 december 2009 at 10:39

  22. Pontus.

    Jag skulle t.o.m. vilja skärpa Camillas påstående. Vad är vi bättre på än Kina idag?

    Kristian Grönqvist

    2 december 2009 at 10:43


Kommentarer inaktiverade.

Följ

Få meddelanden om nya inlägg via e-post.

Gör sällskap med 1 141 andra följare

%d bloggers like this: