Nonicoclolasos

Archive for december 2009

Känslan en nyårsafton

Under the familiar weight
Of winter, conscience and the State,
In loose formations of good cheer,
Love, language, loneliness and fear,
Towards the habits of next year,
Along the streets the people flow,
Singing or sighing as they go:
Exalté, piano, or in doubt,
All our reflections turn about
A common meditative norm,
Retrenchment, Sacrifice, Reform.

—W. H. Auden

Tips: Daniel Andersson

Written by Niclas Berggren

31 december 2009 at 17:03

Publicerat i poesi

Sann glamour

jackie

Se även ”Stil personifierad”.

Written by Niclas Berggren

31 december 2009 at 14:11

Publicerat i estetik, skönhet, stil

Rädsla för döden förklarar religiositet

Min mormor dog den 8 september i år. Under begravningsceremonin på Frälsningsarmén framhölls det att hon levde vidare i himlen, vilket verkade ge tröst och glädje åt många av de närvarande. Det slog mig då att religion antagligen i hög grad kan förklaras av människors olust och rädsla inför döden. Vad skönt om man kan få för sig att döden faktiskt inte är slutgiltig, att vi inte upphör att existera, att vi ska få träffa dem vi älskar igen och umgås med dem i all evighet!

Det finns forskning som ger stöd åt en sådan motivationsgrund för religiös tro, t.ex. dessa två experimentella studier:

  • ”Belief in Supernatural Agents in the Face of Death”, publicerad i Personality and Social Psychology Bulletin: ”We found that the awareness of mortality reliably increased the tendency to believe in supernatural agency. Mortality awareness increased religious identification, belief in God, and belief in the efficacy of divine intervention.”
  • ”No Atheists in Foxholes: Motivated Reasoning and Religious Belief”: ”Two experimental studies showed that making thoughts of their own death salient to participants increased reported belief in an afterlife. Participants in Study 2 also reported greater belief in God as a result of writing essays about their own death.”

Om religion i hög grad motiveras av en längtan efter tröst och trygghet i en hård och kall värld där vi alla dör, och om den förmår ge det, bör religion då bekämpas? Är det bra om religionen kan utgöra en lyckobringande fiktion – eller är det ömkansvärt, att människor inte förmår se och hantera tillvaron som den faktiskt är?

Written by Niclas Berggren

31 december 2009 at 6:31

Publicerat i död, forskning, religion

Falska märkesglasögon

Personer som äger märkesvaror blir lätt lite sura på personer som köper billiga falsarier. På så sätt eroderas ju grunden för den popularitet som man som innehavare av äkta märkesvaror tror följer av att ha sådana varor (exklusivitet och uppfattad rikedom). Nu visar en ny studie, ”The Counterfeit Self: The Deceptive Costs of Faking It”, accepterad för publicering i Psychological Science, att falska märkesvaror har vidare negativa effekter:

Though people buy counterfeit products to signal positive traits, we show that wearing counterfeit products makes individuals feel less authentic and increases their likelihood of both behaving dishonestly and judging others as unethical. In four experiments, participants wore purportedly “fake” or “branded” sunglasses. Those wearing “fake” sunglasses cheated more across multiple tasks than did participants wearing “branded” sunglasses, when they believed they had a preference for counterfeits (Experiment 1A) and when they were randomly assigned to wear them (Experiment 1B).

Se upp för personer med falska produkter, med andra ord. Får jag rekommendera the real thing istället?

Written by Niclas Berggren

30 december 2009 at 14:56

Har moraliska uppmaningar effekt?

Moralister finns det gott om i denna värld. Men har uppmaningar om att ”göra det rätta” någon effekt på faktiskt beteende? En ny experimentell studie, ”‘Do the Right Thing:’ The Effects of Moral Suasion on Cooperation”, rapporterar att sådana uppmaningar faktiskt kan ha effekt. Utgångspunkten var ett spel där en summa kunde gå till individen själv eller till hela gruppen. I det senare fallet ökade totalsumman med 40 procent men individen fick själv mindre. Den unika Nashjämvikten är att behålla hela summan för sig själv. Några resultat:

  • När man uppmanade deltagarna att ge till hela gruppen med två moraliska budskap (den gyllene regeln respektive utilitarism) ökade givandet till gruppen.
  • Effekten blev bara tillfällig – såvida inte det fanns en möjlighet att straffa individer som började behålla summan för sig själva. I närvaro av en straffmöjlighet fortsatte det moraliska budskapet att ha effekt på givandet.
  • Effekten beror både på en förväntan om att andra kommer att ge till gruppen och påverkade egna preferenser.

Uppenbarligen kan moraliska uppmaningar påverka beteende och därmed fylla en funktion – under vissa omständigheter:

[O]ur results also indicate that the potential for persistent positive effects depends on the richness of the strategic environment in which moral suasion is used. In our experiment, the interaction of a moral frame and the presence of punishments appears important to sustain cooperation when moral messages or punishments alone could not do so.

Written by Niclas Berggren

30 december 2009 at 6:38

Suicidnedgång

Jag kände inte till att suicidfrekvensen i OECD har gått ned med 20 procent sedan 1990 och att samma frekvens i Sverige har gått ned med 25 procent. Detta enligt nysläppta data från OECD:

På de flesta håll är suicid uppenbarligen allt mindre tilltalande. Korea är det mest tydliga undantaget. Man kan undra i hur stor utsträckning nedgången i de flesta länder har med nya läkemedel att göra (och om dessa inte används i lika hög grad i t.ex. Korea).

Se även de tidigare inläggen ”Rationell syn på självmord” och ”Den irrationella döden”.

Written by Niclas Berggren

29 december 2009 at 19:40

Publicerat i död

Smutsig efter matchen

Written by Niclas Berggren

29 december 2009 at 15:44

Publicerat i skönhet

Skola i socialism

Den innovative professor Gilles Saint-Paul har, i ”Endogenous Indoctrination: Occupational Choice, the Evolution of Beliefs, and the Political Economy of Reform”, utvecklat en teori om varför ett samhälle (som Frankrike) tenderar att vara ekonomiskt-politiskt vänsterorienterat och varför marknadsliberala reformer är sällsynta. En central orsak står att finna i de intellektuella, som utbildar befolkningen:

Yet the characteristics of their profession — that it is protected and in the public sector — generate a selection bias in the prior beliefs of those who elect to become teachers. That is, one is more likely to choose such a profession, the more unfavorable one’s opinion about the market economy. This selection bias is different from the one pointed out by Hayek: People with negative priors against capitalism choose the intellectual profession not out of their own taste, but because they are more likely to rationally believe that the returns from the protected intellectual profession are higher than those from the exposed market activity. In fact, this logic applies to any civil service occupation — and casual evidence suggests that people in those occupations are indeed more likely to hold socialist opinions. But the key point is that the intellectual profession is itself protected and thus prone to that bias.

The model predicts that society will be more left-wing (and lower in learning that the market economy works well, if that is the case), (i) the greater the weight of the schooling system vs. the family in the formation of beliefs, i.e. the lower the heritability of beliefs, and (ii) the greater the correlation between one’s pessimism about the market economy and the likelihood of becoming a teacher, i.e. the lower the social entropy. In the context of this paper, social entropy refers to how predictable is one’s occupation on the basis of one’s beliefs.

En mycket intressant teori, som kompletterar traditionella intressegruppsteorier och Hayeks och Nozicks teorier om varför intellektuella tenderar att vara socialister. Om den stämmer, kan friskolor och privata högskolor påverka den här selektionsproblematiken? Vad annat kan påverka den? En minskning av den offentliga sektorns omfattning mer allmänt kanske?

Written by Niclas Berggren

29 december 2009 at 7:38

Två män som dansar

Efter att ha sett detta utdrag ur tv-serien Torchwood slog det mig att ett kriterium på det samhälle jag eftersträvar är att två män ska kunna dansa med varandra på ett dansgolv utan att någon ens höjer ett ögonbryn.

Tips: David Ninnad.

Written by Niclas Berggren

28 december 2009 at 13:58

Luftföroreningar ger lägre IQ

Femåriga barn vars mödrar under fosterstadiet levde och verkade i en miljö med luftföroreningar från trafik tycks ha lägre intelligens, enligt studien ”Prenatal Airborne Polycyclic Aromatic Hydrocarbon Exposure and Child IQ at Age 5 Years”, publicerad i Pediatrics:

After adjustment for maternal intelligence, quality of the home caretaking environment, environmental tobacco smoke exposure, and other potentially confounding factors, high PAH levels (above the median of 2.26 ng/m3) were inversely associated with full-scale IQ (P = .007) and verbal IQ (P = .003) scores. Children in the high-exposure group had full-scale and verbal IQ scores that were 4.31 and 4.67 points lower, respectively, than those of less-exposed children (2.26 ng/m3).

Därmed inte sagt att all trafik nödvändigtvis ska motverkas: den har kostnader, av detta och andra slag, men den har också intäkter, som bör beaktas i en kostnads-intäktsanalys. Men forskning som indikerar att kostnaderna är högre än vad man tidigare känt till kan förstås göra det tilltalande, i mångas ögon, med politiska förslag som begränsar trafiken jämfört med dagens nivå. En positiv bieffekt av trängselskatter, som många förespråkar av andra skäl, skulle t.ex. kunna vara högre IQ hos barn längre fram, i alla fall i städer med höga föroreningshalter.

Written by Niclas Berggren

28 december 2009 at 8:08

Pengar till fattiga länder

Stora belopp – uppskattningsvis 250-400 miljarder dollar – skickas hem varje år av utvandrare från fattiga länder som arbetar i rika länder. Faktum är att mer pengar överförs på det viset än via bistånd. Vilka är effekterna på välståndsutvecklingen i dessa fattiga länderna av dessa överföringar? Två nya studier kommer till delvis olika slutsats:

[W]e find that remittances boost growth in countries with less developed financial systems by providing an alternative way to finance investment and helping overcome liquidity constraints. This finding controls for the endogeneity of remittances and financial development, does not depend on the particular measure of financial sector development used, and is robust to a number of robustness tests, including threshold estimation. We also provide evidence that there could be an investment channel trough which remittances can promote growth especially when the financial sector does not meet the credit needs of the population.

[O]ur findings suggest that decades of private income transfers—remittances—have contributed little to economic growth in remittance-receiving economies and may have even retarded growth in some. We find that when remittances are properly measured, and when the growth equations are well specified and instrumented, we cannot find a robust and signficiant positive impact of remittances on long-term growth, and often find a negative relationship between remittances and growth.

Att bara föra över pengar är, som det verkar, ingen garanti för att välståndsutvecklingen stimuleras, utom möjligen i länder med svaga och outvecklade finansmarknader. Liknande resultat har konstaterats för bistånd.

Written by Niclas Berggren

27 december 2009 at 14:39

I månens sken

Joan Miró, Women and Bird in the Moonlight (1949), 81,3 x 66,0 cm:

Written by Niclas Berggren

27 december 2009 at 8:50

Publicerat i konst

Traditionens makt

F. A. Hayek betonar värdet av seder, vanor och traditioner som spontant framvuxna metoder för att skapa sammanhang, mening och struktur i en annars kaotisk tillvaro. Själv intar jag en betydligt mer skeptisk hållning och har autonomi, ifrågasättande och atomism som ledstjärnor. Det var inte utan att jag log när jag läste Friedrich Nietzsches öppning av essän ”Fate and History”:

If we could look upon Christian doctrines and church-history in a free and impartial way we would have to express several views that oppose those that are generally accepted. But confined as we are from our earliest days under the yoke of custom and prejudice and inhibited in the natural development of our spirit, determined in the formation of our temperament by the impressions of our childhood, we believe ourselves compelled to view it virtually as a transgression if we adopt a freer standpoint from which to make a judgment on religion and Christianity that is impartial and appropriate to our time. Such an attempt is not the work of a few weeks, but of a lifetime.

Den som följer det invanda är en passiv del av en flock; den beundransvärde är den som tänker själv och vågar utmana. Det är inte lätt, det är förknippat med en såväl intellektuell som social kostnad, men just därför är det också beundransvärt. Därmed inte sagt att alla traditioner per definition är felaktiga – det är det okritiska accepterande av dem, och i synnerhet det automatiska avvisandet av rationell kritik, som jag vänder mig emot.

Written by Niclas Berggren

26 december 2009 at 14:53

Är kvinnor eller män bäst vänner?

En vanlig stereotyp uppfattning är att kvinnor är mjuka och omtänksamma och att män är hårda och kalla. En ny studie, ”Males’ Greater Tolerance of Same-Sex Peers”, publicerad i Psychological Science, kanske utgör skäl att ompröva den:

Three studies were conducted to examine the often-cited conclusion that human females are more sociable than males. Using perceptions of roommates, roommate changes at three collegiate institutions, and an experimental manipulation of friendship beliefs, the studies demonstrated unequivocally that males exhibit a higher threshold of tolerance for genetically unrelated same-sex individuals than females do. Tolerance was defined as acceptance of the stresses and strains within relationships.

Nu behöver i och för sig inte tolerans tolkas som mjukhet och omtanke, men om man värderar en förmåga till överseende hos sina vänner kan män ändå göra relativt bra ifrån sig.

Written by Niclas Berggren

26 december 2009 at 8:20

Feminism för barn

Will, 6 år, och hans syster Vera, 3 år, är alltför könsstereotypa, anser deras mamma. Hon beslutar sig därför för att delge dem lite feministisk litteratur. Ett av tipsen: Pippi Longstocking! Vad tyckte då barnen?

Will: ”It was rubbish. It’s stupid. I like Mr Nilsson [Pippi's pet monkey] and the father who was washed overboard and the mother who is up in heaven. Actually, no, it’s not rubbish. It’s really funny.”
Vera: ”I think I loved it. It was beautiful. Pippi is beautiful.”

Written by Niclas Berggren

25 december 2009 at 15:36

Gud tycker som jag

Hur kommer religiösa människor fram till vad deras gud anser i olika frågor? Ny forskning av professor Nicholas Epley, ”Believers’ Estimates of God’s Beliefs Are More Egocentric than Estimates of Other People’s Beliefs”, publicerad i PNAS, finner att de i hög grad menar att deras gud tycker som de själva redan gör:

[P]eople’s own beliefs on important social and ethical issues were consistently correlated more strongly with estimates of God’s beliefs than with estimates of other people’s beliefs (Studies 1–4). Manipulating people’s beliefs similarly influenced estimates of God’s beliefs but did not as consistently influence estimates of other people’s beliefs (Studies 5 and 6). A final neuroimaging study demonstrated a clear convergence in neural activity when reasoning about one’s own beliefs and God’s beliefs, but clear divergences when reasoning about another person’s beliefs (Study 7). In particular, reasoning about God’s beliefs activated areas associated with self-referential thinking more so than did reasoning about another person’s beliefs. Believers commonly use inferences about God’s beliefs as a moral compass, but that compass appears especially dependent on one’s own existing beliefs.

Dessa resultat ger ytterligare skäl för att betrakta påståendet att ateism underminerar ”god moral” som undermåligt. Alla moraluppfattningar är subjektiva.

För en populärvetenskaplig presentation, se Not Exactly Rocket Science.

Written by Niclas Berggren

25 december 2009 at 7:51

Publicerat i ego, forskning, moral, psykologi, religion

Beckham som ung

Written by Niclas Berggren

24 december 2009 at 11:37

Publicerat i skönhet

Nyhet på organfronten

Ett nytt system för att stimulera organdonation införs i januari i Israel. Systemet bygger på reciprocitet och ger dem som är villiga att donera prioritet om de själva skulle behöva ett nytt organ vid senare tillfälle. Personer som inte är villiga att donera sina organ kommer inte heller att prioriteras vid behov av ett nytt organ. Det är första gången ett sådant system införs i ett land, och det ska bli mycket intressant att se om den låga israeliska donationsviljan kommer att öka. Ett möjligt problem är att det kan upplevas som stötande att strikt medicinska behov inte ska avgöra prioritetsordning vid behov av ett nytt organ.

Själv tror jag mest på att tillåta en ordnad marknad för organ, men eftersom en sådan är (mer) kontroversiell är det absolut rätt och riktigt att prova andra metoder för att minska det lidande och den död som organbristen i nästan alla länder (dock inte i Iran) ger upphov till. Det israeliska systemet, bl.a. förespråkat av professor Tabarrok, är väl värt att pröva, liksom system för att matcha donatorer och mottagare samt satsningar på infrastruktur. Vad görs i Sverige egentligen, med relativt låg donationsfrekvens? Vad säger Göran Hägglund?

Written by Niclas Berggren

24 december 2009 at 8:12

Attityd till arbete

Jag kände i vissa avseenden igen mig i Edmund Whites beskrivning av konstnären Jasper Johns syn på sitt arbete, i City Boy (s. 216):

Johns had always recycled his imagery, as if invention were a rude intrusion—or an unwelcome demand on the imagination. Working was not something he did gladly. He remarked to Raynor that he’d ”never taken any pleasure in compulsive work,” and ”I do what I do without any strong sense of its importance.”

Written by Niclas Berggren

23 december 2009 at 15:15

Publicerat i apati, arbete, litteratur

Progressiva skatter påverkar viljan att utbilda sig

Inkomstskillnaderna före skatt är högre i USA än i Europa – och är, om man jämför olika länder, mindre ju mer progressivt skattesystemet är. Hur kan det komma sig, när skatter i regel antas påverka inkomstskillnader efter skatt? I den nya studien ”Taxation of Human Capital and Wage Inequality: A Cross-Country Analysis” anges en mekanism som har med utbildning att göra:

Wage inequality arises from differences across individuals in their ability to learn new skills as well as from idiosyncratic shocks. Progressive taxation compresses the (after-tax) wage structure, thereby distorting the incentives to accumulate human capital, in turn reducing the cross-sectional dispersion of (before-tax) wages. We find that these policies can account for half of the difference between the US and the CEU in overall wage inequality and 76% of the difference in inequality at the upper end (log 90-50 differential).

Jag tolkar detta som att progressiva skatter minskar utbildningspremien och gör incitamenten att berika sitt humankapital genom universitetsstudier svagare. Det gör i sin tur inkomstskillnaderna före skatt mindre, eftersom skillnaderna i skicklighet och produktivitet är mindre.

Detta resultat får mig att undra om de som eftersträvar små inkomstskillnader är beredda att fundera på andra metoder än kraftigt progressiva skatter och vilka dessa metoder skulle vara. Det tycks klart att progressiva skatter medför en kostnad i termer av lägre utbildningsnivå, vilket i sin tur torde påverka det långsiktiga välståndet.

Written by Niclas Berggren

23 december 2009 at 9:16

Är ateister eller religiösa mest arroganta?

I en videointervju för Washington Post försvarar Richard Dawkins de stridbara ateisterna och menar att det är de religiösa som är arroganta. Det är inte ateisterna som påstår sig veta saker som inte går att veta. Ödmjukt erkänner han att han inte är helt säker på att gudar inte existerar, på samma sätt som han inte är helt säker på att feer eller enhörningar inte existerar. Men hur i hela friden kan någon påstå sig veta att Jesus föddes av en jungfru?

Written by Niclas Berggren

22 december 2009 at 17:51

Publicerat i ateism

Smart och rik

Vad bestämmer hur rika människor blir? Är det slumpmässigt eller varierar förmögenhet systematiskt med diverse variabler? En ny studie, ”Cognition and Economic Outcomes”, finner tecken på ett samband mellan intelligens och förmögenhet. Den visar bl.a. följande:

… that the ability to answer three simple mathematical questions is a significant predictor of wealth, wealth growth, and wealth composition for people over 50 years of age.

Förvisso är kausaliteten, som så ofta, något oklar, men forskarna argumenterar för att den primärt går i riktningen från intelligens till förmögenhet.

I såväl ett rättvise- som i ett incitamentsperspektiv är resultatet synnerligen intressant. Är det mer eller mindre önskvärt med förmögenhetsskatt om förmögenheters storlek i hög grad beror på intelligens?

Written by Niclas Berggren

22 december 2009 at 12:33

Relativitet

M. C. Escher, Relativity (1953), 28,2 x 29,4 cm:

Tips: Daniel Halvarsson.

Written by Niclas Berggren

22 december 2009 at 6:33

Publicerat i konst

De ungas intellektuella företräde

Att ungdom och skönhet är nära sammankopplade är ingen hemlighet. Men att ungdom och intellekt också är det är inte lika känt. Oscar Wilde insåg det dock:

I am not young enough to know everything.

Written by Niclas Berggren

21 december 2009 at 15:08

Publicerat i intellektuella, kunskap, ungdom

Homosexuella på universitetet

Forskning i USA tyder på att homosexuella i högre grad än heterosexuella skaffar sig en universitetsutbildning. Men är den sexuella läggningen – om man är homo-, bi- eller heterosexuell – relaterad till prestationer? Studien ”Sexual Orientation and Outcomes in College”, publicerad i Economics of Education Review, finner t.ex. detta för manliga studenter:

After conditioning on observable demographic characteristics and institution fixed effects, we find that (compared to their heterosexual peers): (1) gay males have higher college grade point averages and perceive their academic work as more important; (2) gay and bisexual males are more likely to report the presence of a faculty member or administrator with whom they could discuss a problem; and (3) gay and bisexual males place more importance on participating in student organizations, volunteer activities, the arts, and politics.

Det finns ibland en tendens i den offentliga debatten att framställa homosexuella som svaga offer. Ibland finns det förvisso skäl att uppröras, även i upplysta länder, över diskriminering; men prestationsmässigt tycks homosexuella inte skilja sig från andra i negativ riktning i alla fall.

Tips: Henrik Jordahl.

Written by Niclas Berggren

21 december 2009 at 8:56

En mörk tänkare

Giacomo Leopardi var en filosofisk pessimist och såg livet som tomt och meningslöst. Därför ansåg han att det bästa livet var ett kort liv fyllt av handlingar, inte eftertanke, eftersom insikten om livets meningslöshet gjorde det än mer meningslöst. Att vara duperad av illusioner är nyckeln till att undvika överdriven pessimism i det praktiska livet. I denna PowerPoint-presentation beskrivs hans olika pessimistiska faser lite mer. Det är inte utan att jag kommer att tänka på Schopenhauers attack på optimister. Min egen pessimism utgör en orsak till att jag inte är intresserad av barnalstring för egen del.

Written by Niclas Berggren

20 december 2009 at 15:50

Publicerat i filosofi, pessimism, poesi

Är pojkar mer tävlingsinriktade än flickor?

Ett flertal studier visar att män är mer tävlingsinriktade än kvinnor. En ny studie av Anna Dreber, Emma von Essen och Eva Ranehill, ”Outrunning the Gender Gap: Boys and Girls Compete Equally”, studerar svenska barn i åldrarna 7 till 10 år och finner, tvärtemot en liknande israelisk studie, inga könsskillnader.

Tävlingsinriktningen har mätts i tre olika aktiviteter –  löpning, hopprep och dans – på följande vis:

First the children perform the task individually. Their performance is measured and they are then matched together in pairs of two depending on their result. Thereafter the children perform the task a second time in these matched pairs. Competitiveness is measured as the difference in performance between the individual and matched performance, and is thus considered as the reaction to competition.

Deras resultat:

We find no gender differences in competitiveness among children in Sweden in any of the three tasks. Boys and girls increase their performance equally in the competitive setting for running and skipping rope, and there is no difference between the average increases. Regarding the dancing task, both boys and girls decrease their performance when competing, possibly due to attempts of imitating the other child. However, this decrease in performance is not significantly different between the two genders.

Forskarna menar att resultaten kan tyda på en kulturell del i bestämningen av tävlingsinriktning och följaktligen att allt inte har med biologi att göra. Om den slutsatsen står sig implicerar den bl.a. att vissa könsskillnader går att påverka genom medvetna val.

Se även de tidigare inläggen ”Dags för enkönade skolklasser?” och ”Är män mer tävlingsinriktade än kvinnor?”.

Written by Niclas Berggren

20 december 2009 at 9:01

Rugbyspelare kommer ut

Apropå en relevant fråga berättar rugbyspelaren Gareth Thomas nu att han är homo-gay:

He said he realised in summer 2006 that he could no longer live a lie. He told his wife, Jemma, that he was gay and felt like his life was ”falling apart” as his four-year marriage broke down. … Thomas said he knew from the age of 16 or 17 that he was gay but could not accept it and feared it would affect his playing career. He said he made up stories about girls to fit in with his male friends and felt he was sometimes overly aggressive as he played the straight man.

En bättre illustration av heteronormativitet in action – och av dess höga personliga kostnader för de homo-gays som inte vågar leva sina liv på ett ärligt och öppet sätt och för personer i deras närhet, som Jemma Thomas – har jag svårt att tänka mig.

Se även inlägget ”Män som lever heterosexuellt…”.

Written by Niclas Berggren

19 december 2009 at 15:57

Arbetslösheten framöver

Det ser mörkt ut på svensk arbetsmarknad. Viss tröst kanske kan finnas i att det inte ser lika mörkt ut framöver som tidigare och att arbetslösheten ser ut att kunna fall rejält med start om ett par år. I dagens DI hittar jag denna prognos från Konjunkturinstitutet över arbetslöshetens utveckling:

Written by Niclas Berggren

19 december 2009 at 9:40

Vad förklarar trafikdöd?

Jag överraskades något av den faktor som bäst förklarar variationen i dödsfrekvensen i trafiken i amerikanska delstater:

The analysis identified seven statistically significant factors: homicide rate per capita (used in the analysis as a proxy for aggression), physicians per capita, safety-belt usage rate, proportion of male drivers, proportion of drivers over 64 years of age, income per capita, and deaths caused by alcohol-related liver failures per capita (a proxy for the extent of intoxicated driving). These seven factors accounted for 71 percent of the variance in the traffic fatality rates. The strongest predictor of the traffic fatality rate was the homicide rate.

Forskaren Michael Sivak menar att mordfrekvensen är relaterad till trafikdödsfrekvensen genom att utgöra ett mått på aggression, som påverkar (bristen på) hänsynstagande i trafiken. Precis som man inte ska vara berusad och köra bil, ska man kanske inte vara arg och aggressiv och göra det.

Written by Niclas Berggren

19 december 2009 at 5:13

Publicerat i död, forskning, trafik

Den största synden

Den nyvalde imamen i Nyköping, Ali Mustafa, anger vilken den största synden är:

– Att vara ateist och inte tro på Gud och att han skapat allt.
Och därefter?
– Att döda en annan människa.

Intressant rangordning – och intressant att anse att man kan klandras för frånvaro av en trosuppfattning, som om man väljer vad man tror och inte tror på.

Själv förkastar jag själva begreppet synd; även Lord Russell fann det märkligt. Antagligen syndfullt av oss, i imam Mustafas ögon.

Written by Niclas Berggren

18 december 2009 at 13:29

Fildelningens välfärdseffekter

Detta kanske kan vara av intresse för Moderaterna, som är på väg att tänka om i frågan om upphovsrätt. Fildelning (från person till person, s.k. P2P) minskar skivbolagens vinster, men den innebär också större spridning av nyttohöjande musik. En ny studie, ”Piracy on the Internet: Accomodate It or Fight It? A Dynamic Approach”, finner att fildelningen utgör en samhällsekonomisk nettovinst:

In the comparative static analysis of the model, one of our most important findings is that total welfare is negatively related to the generic cost factor of downloading. … This implies that by making file-sharing more difficult for the consumers, the government is effectively curbing the society from enjoying a high welfare level that P2P technology would generate.

Frågan är väl hur incitamenten att skapa ny musik ter sig med fildelning. Kanske är de trots allt goda?

Se även inläggen ”Splittring om fildelning” och ”Gynnas kreativiteten av långt upphovsrättsskydd?”.

Written by Niclas Berggren

18 december 2009 at 7:05

Siffersamling

Jasper Johns, 0 through 9 (1960), 76,2 x 55,9 cm:

Written by Niclas Berggren

17 december 2009 at 15:18

Publicerat i konst

Varför välkomnas inte kvalificerad arbetskraft?

Sverige har infört ett mer flexibelt system för arbetskraftsinvandring. De flesta länder är dock avvisande till kvalificerad arbetskraftsinvandring, trots att forskning visar att sådan invandring kan förbättra välståndutvecklingen. Hur kan det komma sig? En ny studie av Giovanni Facchini och Anna Maria Mayda, ”Individual Attitudes towards Skilled Migration: An Empirical Analysis across Countries”, undersöker saken:

We find that more educated natives are less likely to favor skilled immigration … while richer people are more likely to do so. Our results also show that skilled immigrants are perceived to be more desirable than non-skilled ones on non–economic grounds, especially by individuals who are concerned about security and by those who value traditions and customs.

En förklaring till de stängda gränserna för denna grupp potentiella invandrare kan alltså vara att intressegruppen inhemsk kvalificerad arbetskraft är rädd att förlora sina jobb och att de har stort politiskt inflytande i många länder. Det kanske är dags för politiker att köra över dessa, till gagn för allmänintresset? De rika, som är positiva till denna typ av invandring, borde kunna utöva mer inflytande.

Written by Niclas Berggren

17 december 2009 at 9:31

En teologisk fråga

Fotbollsspelaren Jamie Carragher  i Liverpool tror tydligen på existensen av en gud. Inte nog med det, denna gud tros också vilja favorisera just hans eget lag:

Jag ber till Gud att vi ska vinna FA-cupen eller Europa League och att vi blir bland de fyra bästa i ligan.

Antag att en gud existerar. Vad finns det för skäl att tro att hon skulle bry sig om just Liverpool? Har hon favoriter? Något för teologerna att bita i! De brukar ju analysera de viktiga frågorna.

Se tidigare inlägg om religion och sport här, här, här och här. Media: Expressen, Dagen.

Written by Niclas Berggren

17 december 2009 at 4:52

Ateist på Operan

Ikväll såg jag en av mina absoluta favoritoperor, Richard Strauss Elektra, framföras på Kungliga Operan, med Katarina Dalayman som mästerlig huvudrollsinnehavare. Mitt i alla de känslostormar som drabbar Elektra proklamerar hon en viktig insikt:

Es sind keine Götter im Himmel!

Se några utdrag från den nu aktuella uppsättningen här:

Written by Niclas Berggren

16 december 2009 at 22:45

Publicerat i ateism, genier, idoler, opera

Ska böneutrop tillåtas?

Moskén i Fittja har ansökt om tillstånd för böneutrop:

I dag sker böneuppropen inför varje bön i moskén. Men nu vill alltså föreningen att utropen ska ske från minareten.

Min uppfattning är enkel: om ringning i kyrkklockor tillåts, ska böneutrop från minareter tillåtas.

Se även inläggen ”Glassbilen och kyrkklockor”, ”Smarta tål inte oljud”, ”Oljud i det offentliga rummet” och ”Ett parti för mig?”.

Written by Niclas Berggren

16 december 2009 at 13:26

Blinda mäns kvinnosmak

När seende människor upplever attraktion är den i hög grad förbunden med synintryck. Men har attraktionens inriktning djupare grund än så? En ny studie, ”Blind Men Prefer a Low Waist-to-Hip Ratio”, accepterad för publicering i Evolution and Human Behavior, undersöker om blinda, heterosexuella män attraheras av kvinnors kroppsform på samma sätt som seende, heterosexuella män:

We report evidence showing that congenitally blind men, without previous visual experience, exhibit a preference for low female WHRs when assessing female body shapes through touch, as do their sighted counterparts. This finding shows that a preference for low WHR can develop in the complete absence of visual input and, hence, that such input is not necessary for the preference to develop. However, the strength of the preference was greater for the sighted than the blind men, suggesting that visual input might play a role in reinforcing the preference.

The rules of attraction run deep. Annars kan jag tänka på mig att blinda lägger något större vikt vid andra sinnesintryck, som doft och ljud. En sensuell röst kan tänkas vara relativt viktigare som grund för attraktion för någon som är blind.

Written by Niclas Berggren

16 december 2009 at 11:09

Är äktenskapet så bra?

DN rapporterar (liksom Expressen) om en ny studie, ”Gender and the Relationship between Marital Status and First Onset of Mood, Anxiety and Substance Use Disorders”, publicerad i Psychological Medicine:

Personer som är gifta löper mindre risk att drabbas av psykiska problem som depression, ångest och oro.

Äktenskapet anges orsaka denna mindre risk. Nationalekonomen Eric Crampton ifrågasätter dock den tolkningen av resultaten och menar att en minst lika rimlig tolkning är att personer med mindre risk att drabbas av psykiska problem i högre grad får tillfälle att gifta sig. Han påpekar klokt:

None of the news reports even asked about causality. I’m not sure a lot more could have been done about causality in the paper given the data. But I’d certainly be nervous about staking bold causality claims on it, and all of the journalists are suggesting the relationship is causal.

Även de svenska journalisterna.

Written by Niclas Berggren

16 december 2009 at 5:30

Vem är den största syndaren?

Written by Niclas Berggren

15 december 2009 at 18:35

Publicerat i humor, moral, regler, religion

Kan ett gott liv vara olyckligt?

Jag tycker mig ha observerat att människor bedömer andras lycka utifrån sin egen bild av hur ett gott liv uppnås. Jag får visst stöd i den nya studien ”Love and Happiness” av Jonathan Phillips, Luke Misenheimer och Joshua Knobe. De beskrev en kvinna i fyra olika situationer och bad sedan deltagarna ange om de ansåg henne lycklig:

  1. Maria är omtänksam och har ett gott familjeliv samt många meningsfulla vänskaper och intressen. Hon känner sig trots detta nedstämd hela tiden och ser sitt liv som ett totalt misslyckande.
  2. Maria är omtänksam och har ett gott familjeliv samt många meningsfulla vänskaper och intressen. Hon känner sig mycket nöjd med tillvaron och ser sitt liv som det bästa möjliga.
  3. Maria är ytlig, utan vänskaper och utan mål i livet förutom att festa och erhålla högre social status. Hon känner sig nedstämd hela tiden och ser sitt liv som ett totalt misslyckande.
  4. Maria är ytlig, utan vänskaper och utan mål i livet förutom att festa och erhålla högre social status. Trots det känner hon sig mycket nöjd med tillvaron och ser sitt liv som det bästa möjliga.

Sedan ombads deltagarna att för varje situation ange, på en skala på 1 till 7, i vilken de mån de ansåg Maria lycklig. Resultaten visas i denna figur:

Resultaten tyder på att människor anser att man kan vara olycklig även om livet, ”objektivt” sett, är gott – och att olycka inte beror på om livet, ”objektivt” sett, är gott.

Jag kommer att tänka på John Stuart Mill när han skriver:

It is better to be a human being dissatisfied than a pig satisfied; better to be Socrates dissatisfied than a fool satisfied.

En central fråga här torde vara hur man definierar ett gott liv. Det förutsätts här att man gör det oberoende av lycka, men då blir frågan vari ett gott liv består. Jag lutar, contra Mill, åt att Maria 2 och Maria 4 lever lika goda liv (eftersom de är lika lyckliga) och att Maria 1 och Maria 3 lever lika dåliga liv (eftersom de är lika olyckliga). Håller ni med?

Written by Niclas Berggren

15 december 2009 at 12:43

Publicerat i experiment, filosofi, lycka

Den osunda handskakningen

För en gångs skull har jag sympati för Diskrimineringsombudsmannen, som nu driver ett fall mot Arbetsförmedlingen:

Enligt Arbetsförmedlingen var det i stället mannens vägran att ta den kvinnliga vd:n i hand som gjorde att han inte fick praktikplatsen. Eftersom han, enligt Arbetsförmedlingen, genom sitt uppträdande hade medverkat till att han inte fick praktikplatsen beslutade man att återkalla hans anvisning till det arbetsmarknadspolitiska programmet. Han förlorade därigenom också rätten till aktivitetsstöd.

Några reflexioner:

  • Handskakning är en osund företeelse (vilket såväl Kim Jong-Il som Smittskyddsinstitutet har insett). Personer som undviker den sedvänjan bör hyllas, inte kritiseras, och än mindre utsättas för ekonomiska straff av staten.
  • Någon kanske invänder att det upprörande inte var att mannen vägrade skaka hand utan att han vägrade skaka hand med en kvinna. Förvisso vore det bättre om han inte skakade hand med någon, men det är bättre att vägra skaka hand med hälften av mänskligheten än att skaka hand med alla. Mannen gick, likt Irans ambassadör i Turkiet härförleden, inte tillräckligt långt, men han betedde sig ändå bättre än de flesta.
  • DO ser detta som ”religiös diskriminering”. Det kan man göra, men personligen anser jag att statliga straff mot vägran att skaka hand är klandervärda oavsett vilken grund vägran sker på. Varken Kim Jong-Il, Smittskyddsinstitutet eller jag vägrar handskakning på religiös grund – och vi bör ha rätt att göra det utan synpunkter från staten.
  • Om en privat arbetsgivare inte vill anställa någon som vägrar skaka hand anser jag att denne ska ha rätt att göra det, även om jag skulle finna den inställningen klandervärd. Nu rör det sig dock om Arbetsförmedlingen, som är en statlig företrädare, och staten bör inte ha synpunkter på handskakning eller stödja arbetsgivares avvisande syn på personer som inte vill skaka hand.

Istället för handskakning förordar jag en lätt bugning eller en virtuell handskakning.

Hur skulle det förresten gå för Kurt Gödel på svensk arbetsmarknad?

Written by Niclas Berggren

15 december 2009 at 9:04

Publicerat i diskriminering, etikett, hälsa

Debatt om spontan ordning

På Cato Unbound diskuteras spontan ordning, särskilt som begreppet används av ekonomipristagaren F.A. Hayek. Timothy Sandefur börjar med att peka på fyra problem med begreppet:

(1) The difference between constructed and spontaneous orders is not a difference in principle. Indeed, the difference turns out to depend solely on the observer’s choice of perspective. This means that (2) while spontaneous order is descriptively useful, it provides no basis for a normative critique of constructivism, just as the concept of evolution by natural selection cannot tell us whether a lion should eat any particular antelope. In fact, (3) unless all orders that persist are ipso facto just, then the concept of spontaneous order gives us no basis for recognizing an unjust order. Hayek tried to resolve this problem by incorporating intentional planning into the process of spontaneous order, but this meant that (4) remedying injustice requires “rational constructivism,” which leads us back to problem (1).

John Hasnas bemöter kritiken; det gör också min gode vän Daniel Klein (som dock erkänner en del av Hayeks analytiska svagheter, vilka också noteras av [och irriterar] Bryan Caplan) och Hayek-experten Bruce Caldwell. Själv har jag sympati för en av Caldwells föreslagna tolkningar av Hayek:

Hayek himself was a type of rule utilitarian, and his criticisms of constructed orders had to do with the bad consequences he thought they entailed.

Dvs. varje ordning, eller uppsättning regler, måste utvärderas i termer av sina konsekvenser, oavsett uppkomstsätt, men om en spontan ordning i allmänhet kan förväntas ge upphov till bättre utfall än en konstruerad, då är den att föredra. Den är dock inte att föredra om den ger upphov till sämre resultat. Som Klein påpekar kan spontan ordning ses som en omskrivning av frihet, och den empiriska frågan blir då om ett samhälle utvecklas bättre (t.ex. i termer av välstånd) ju friare det är. Men frågan är komplex. T.ex. kan, som Caldwell tar upp, ett fritt samhälle kräva en konstruerad institutionell-konstitutionell grund, vilket i synnerhet den tidiga Hayek betonade i sin kritik av laissez-faire; likaså medgav Hayek att spontana ordningar, som sedvanerätt, kunde behöva korrigeras med hjälp av (konstruerad) lagstiftning. Att Hayeks uppfattningar inte är helt analytiskt klara, och ibland direkt felaktiga, tycks helt klart; men jag anser dem ändå stimulerande och mer insiktsfulla än många andra synsätt.

Written by Niclas Berggren

14 december 2009 at 21:24

Halvklädd (bokstavligt talat)

Sebastian Lund:

Sebastian Lund

Written by Niclas Berggren

14 december 2009 at 16:11

Publicerat i skönhet

En dold gud

Nyligen kom antologin 50 Voices of Disbelief ut, i vilken olika människor förklarar varför de inte tror på existensen av någon gud. Ophelia Benson tar i sitt kapitel ”A Deal-Breaker” fasta på det märkliga i att tro på en gud som döljer sig:

A God that permanently hides, and gives us no real evidence of its existence – yet considers it a virtue to have faith that it does exist despite the lack of evidence – is a God that’s just plain cheating, and I want nothing to do with it. It has no right to blame us for not believing it exists, given the evidence and our reasoning capacities, so if it did exist and did blame us, it would be a nasty piece of work. Fortunately, I don’t worry about that much, because I don’t think it does exist.

Jag håller helt med – och kommer att tänka på professor Ted Dranges två argument som säger att gudars osynlighet implicerar att de inte existerar.

Written by Niclas Berggren

14 december 2009 at 9:49

Publicerat i ateism, filosofi, gudomlig, religion

Argumentationskliniken

Se även inlägget ”Att säga emot”.

Written by Niclas Berggren

13 december 2009 at 16:26

Publicerat i humor

Pigou i praktiken

Mario Rizzo skriver tänkvärt om den engelske nationalekonomin Arthur Pigou, som bl.a är känd för att ha förespråkat skatter på aktiviteter som ger upphov till negativa externaliteter. Även om sådana skatter kan verka effektivitetshöjande i teorin varnade, enligt Rizzos första inlägg, Pigou själv för två praktiska problem. Pigou skrev 1955:

It must be confessed, however, that we seldom know enough to decide what fields and to what extent the State, on account of them, could usefully interfere with individual freedom of choice. Moreover, even though economists were able to provide a perfect blueprint for beneficial State action, politicians are not philosopher kings and a blueprint might quickly yield place on their desks to the propaganda of competing pressure groups.

Det finns alltså, enligt Pigou, ett ”kunskaps”- och ett ”motivationsproblem” i politiskt beslutsfattande som gör det svårt att tro att pigouvianska skatter faktiskt införs i enlighet med teorin. Det är svårt att veta hur sådana skatter ska utformas, och det kan vara så att politiska beslutsfattare inte har intresse av att införa dem ens om de vet hur de ska utformas.

I ett andra inlägg kritiserar Rizzo förslag av ”mjuka” paternalister att införa skatter på negativa ”internaliteter”, som uppkommer när jag-idag beter mig på ett sätt som jag-imorgon påverkas negativt av. Det kan t.ex. handla om att hjälpa människor att inte äta så mycket att de blir feta genom en fettskatt. Rizzos invändningar mot sådana skatter tycks mig starka och i linje med Pigous egen varning ovan.

Läs inläggen här:

Se även ekonomipristagaren Ronald Coase analys, i ”The Problem of Social Cost”, av hur externaliteter kan hanteras utan statlig inblandning vid väldefinierade äganderätter och låga transaktionskostnader.

Written by Niclas Berggren

13 december 2009 at 9:18

Publicerat i ekonomi, nationalekonomi, staten

Vilka gynnas av rättvisemärkt kaffe?

Detta kände jag inte till:

Mexico is the biggest producer of Fairtrade coffee with about 23% market share. Indeed, as of 2002, 181 of the 300 Fairtrade coffee producers were located in South America and the Caribbean. As Marc Sidwell points out, while Mexico has 51 Fairtrade producers, Burundi has none, Ethiopia four and Rwanda just 10 – meaning that ”Fairtrade pays to support relatively wealthy Mexican coffee farmers at the expense of poorer nations”.

Vilket gynnar de allra fattigaste mest: att köpa icke rättvisemärkt kaffe från Afrika eller att köpa rättvisemärkt kaffe från Latinamerika? Jag tycker fortsatt att det är rimligt att inte köpa rättvisemärkt.

Tips: Marginal Revolution.

Written by Niclas Berggren

12 december 2009 at 17:49

Publicerat i fattigdom, handel, rättvisa

En dam i baren

Edward Burra, The Snack Bar (1930), 76,2 x 55,9 cm:

Written by Niclas Berggren

12 december 2009 at 15:43

Publicerat i konst

Vem vinner Wimbledon?

Hur ska man kunna prediktera vem som vinner en tävling? En vanlig syn torde vara att förlita sig på experter, som har djup kunskap om de tävlande. Men det finns skäl att tro att människor utan djup kunskap kan vara duktiga på att använda sig av heuristika, eller tumregler, för att göra relativt goda prediktioner. Studien ”Predicting Wimbledon 2005 Tennis Results by Mere Player Name Recognition”, publicerad i International Journal of Forecasting, visar att detta kan stämma i fallet med en känd tennisturnering:

Our results show that a ranking of tennis players based on aggregated name recognition by laypeople and amateurs was as effective in predicting match outcomes as official ATP rankings and Wimbledon experts’ seedings. Also, for cases in which the recognition heuristic can be applied, individual decisions made based on mere name recognition are as accurate as predictions made by ATP rankings or Wimbledon experts.

En möjlig förklaring:

In the domain of professional tennis, media coverage — and through this, also recognition — is correlated with success. This could explain why the recognition heuristic performs well, even though it makes predictions based on partial ignorance.

Människor är inte perfekt rationella och kunniga, men det intressanta är att vi i många fall tycks ha utvecklat metoder för en relativt god prediktionsförmåga i alla fall.

Written by Niclas Berggren

12 december 2009 at 10:21

Följ

Få meddelanden om nya inlägg via e-post.

Gör sällskap med 1 141 andra följare

%d bloggers like this: