Nonicoclolasos

Hur påverkar ökad ojämlikhet tillväxten?

Är det gynnsamt eller skadligt för välståndsutvecklingen när de som tjänar mest drar ifrån andra inkomsttagare ännu mer? Den frågan är omdiskuterad i den nationalekonomiska litteraturen. Tidigare studier, oavsett resultat, kan dock kritiseras för att ha använt mått, företrädesvis Ginikoefficienter, som har beräknats med undermåliga data. En ny studie av Dan Andrews, Christopher Jencks och Andrew Leigh, ”Do Rising Top Incomes Lift All Boats?”, använder istället ett mer tillförlitligt mått: toppinkomsttagarnas andel av de samlade inkomsterna före skatt. Med toppinkomsttagare avses de 10 procent av inkomsttagarna som tjänar mest. Studiens resultat baserar sig på en panel med data från 12 i-länder, däribland Sverige, där data har tagits fram av Jesper Roine och Daniel Waldenström.

Vad finner då denna studie? Deras starkaste resultat tyder på en positiv effekt på BNP av ökad ojämlikhet (efter 1960):

If a 10 point increase in TopShare10 were sustained for ten years, GDP would be 12.2 per cent higher than if TopShare10 had not changed.

Det tar dock tid för detta högre välstånd att sprida sig också till de 90 procent som inte tjänar mest:

After 13 years the bottom nine deciles reach the ”breakeven” point where faster growth in total personal income finally offsets the fact that they are now getting a smaller share of the total. If a higher level of inequality continues to yield higher growth indefinitely, our simulation implies that the absolute incomes gains of the bottom nine deciles will become progressively larger. However, our data cannot tell us whether such long-term projections are realistic.

En intressant fråga är hur personer som talar sig varma för distributiv rättvisa ser på dessa resultat. Om det är så att ökad inkomstojämlikhet leder till ökat välstånd, som ökar allas absoluta inkomster på längre sikt, är det då självklart att förespråka sådan rättvisa? Åtminstone föreligger väl en trade-off?

Media: DN Debatt.

About these ads

Written by Niclas Berggren

3 december 2009 den 17:06

6 svar

Prenumerera på kommentarer via RSS.

  1. Det skulle ju förespråka att man väljer det minsta huset i områpdet med de största husen. På sikt skulle det ge bäst utdelning, vilka av Er var det som valde så?

    Kristian Grönqvist

    3 december 2009 at 19:06

  2. Intressant. Fast det bör nämnas att för hela tidsperioden 1905-2000 hittar de ingen effekt.

    och hur man ser på resultatet beror såklart på *vilken* typ av distributiv rättvisa man förespråkar :-)

    bergh

    3 december 2009 at 23:08

  3. Kristian: känslan av att det är viktigt att inte vara fattigare än andra i ens närhet, eller än genomsnittet, är ett falskt medvetande skapat av den socialistiska staten. I libertopia kommer alla sådana falska medvetanden ha tagits bort.

    William

    4 december 2009 at 14:02

  4. William, du har läst Marx va?

    Totte

    4 december 2009 at 14:14

  5. William

    Jag är 61 år. Hinner jag se Libertopia tror Du?

    Kristian Grönqvist

    4 december 2009 at 14:19

  6. Totte, har du läst Marx?
    Vet du vad han skriver?

    Aewheros

    5 december 2009 at 17:34


Kommentarer inaktiverade.

Följ

Få meddelanden om nya inlägg via e-post.

Gör sällskap med 1 138 andra följare

%d bloggers like this: