Nonicoclolasos

Vad förklarar trafikdöd?

Jag överraskades något av den faktor som bäst förklarar variationen i dödsfrekvensen i trafiken i amerikanska delstater:

The analysis identified seven statistically significant factors: homicide rate per capita (used in the analysis as a proxy for aggression), physicians per capita, safety-belt usage rate, proportion of male drivers, proportion of drivers over 64 years of age, income per capita, and deaths caused by alcohol-related liver failures per capita (a proxy for the extent of intoxicated driving). These seven factors accounted for 71 percent of the variance in the traffic fatality rates. The strongest predictor of the traffic fatality rate was the homicide rate.

Forskaren Michael Sivak menar att mordfrekvensen är relaterad till trafikdödsfrekvensen genom att utgöra ett mått på aggression, som påverkar (bristen på) hänsynstagande i trafiken. Precis som man inte ska vara berusad och köra bil, ska man kanske inte vara arg och aggressiv och göra det.

About these ads

Written by Niclas Berggren

19 december 2009 den 5:13

Publicerat i död, forskning, trafik

9 svar

Prenumerera på kommentarer via RSS.

  1. Cum hoc ergo propter hoc ser det ut som.

    För det första, varför skulle antalet mord ha samband med aggression? Borde man inte ta in alla våldsbrott, för det är väl isf inte bara mord som är aggressionsrelaterat? För det andra, varför skulle isf samma typ av aggression (dvs. aggression som i våldsbrott och aggression som i vad som kallas aggressiv körning) ha något att göra med varandra? Det går att ställa liknande frågor om åtminstone vissa av de andra sju faktorerna. Detta är för övrigt denna typ av studierna som ger samhällsvetenskapen dåligt rykte.

    (Det är möjligt att studien leder allt detta i bevis, dvs. förklarar varför det rör sig om kausalsamband, och besvarar alla rimliga ifrågasättanden. Jag har inte lyckats ladda ner den (gratis).)

    Per

    19 december 2009 at 10:35

  2. Håller med dig Per om det mesta (fast latinet fattar jag inte). Jag skulle säga att 95% av all empirisk forskning drabbas av din kritik. Ska man därför sluta med den? Jag tycker faktiskt inte det. Partiella korrelationer säger något.

    Nek:are

    19 december 2009 at 11:18

  3. Det finns ju två parallella frågor här:

    1. Är det vettigt att mäta korrellationen mellan diverse olika företeelser?

    2. Är det vettigt att utifrån dessa korrellationer spekulera om orsakssamband?

    Jag svarar tveklöst ”ja” på fråga 1, och ”kanske inte vettigt, men kul” på fråga 2. Så länge man kommer ihåg vad som är observation (korrellationen) och vad som är spekulation (orsakssambanden), så finns väl inga vetenskapliga problem?

    David Bergkvist

    19 december 2009 at 13:44

  4. Här finns nog massor av confounders. Jämför t ex sambandet mellan lungcancer och gul missfärgning på fingrar och kaffe. Jag tror inte de valt de bästa förklaringsvariablerna. Vägarnas kvalitet o bilarnas kondition borde vara med.

    Montana, Louisiana, Missisippi, Arizona, South Carolina har högsta dödlighet medan Massachusetts, New Hampshire, Minnesota, Rhode Island, New Jersey har lägsta.

    Om man plottar staternas ranking för inkomst/capita och olyckor/körd sträcka får man en correlation på -0.61, dvs de rikaste staterna har den lägsta mortaliteten.

    Självklart har de rikaste staterna mer motorvägar och bättre bilar.

    Roland

    19 december 2009 at 16:12

  5. David Bergkvist
    Håller med!

    Roland
    Håller med, men när det gäller inkomst kontrollerar ju de för det i regressionerna.

    Nek:are

    19 december 2009 at 16:24

  6. Egentligen har Ni fel. Orsaken och den enda orsaken till trafikdöden är, att det finns fordon.

    Kristian Grönqvist

    19 december 2009 at 19:55

  7. Sorry. Upptäckte att de hade med inkomst/capita. Nu är studien inte särskilt svår att göra om. Alla data finns på http://www.census.gov/compendia/statab/rankings.html

    I en regressionsmodell där jag också tar med inkomst/capita, spädbarnsdödlighet, läkartäthet, crimerate, andel vita, andel farmare, andel egnahemsägare, andel under fattigdomsnivån och arbetslöshet så kvarstår inkomst/capita, spädbarnsdödlighet, läkartäthet, andel farmare och andel under fattigdomsnivån som de obereonde förklarande variablerna. Av dessa är spädbarnsdödlighet och andel fattiga positiva prediktorer och de andra negativa prediktorer,

    dvs hög trafikdödlighet beror på fattigdom, dålig sjukvård och stadsbefolkning.

    Felet i deras resonemang är att de använder homicide rate per capita (used in the analysis as a proxy for aggression) i stället för markör för fattigdom.

    Ger intryck av en politiskt styrd forskning där man vill hänföra trafikdöd till personliga egenskaper i st f ekonomiska.

    Roland

    19 december 2009 at 19:57

  8. Roland
    Spännande! Du kan ju skriva en not som svarar på deras artikel! Förresten, vilken är korrelationen mellan fattigdom och inkomst/capita och korrelationen mellan fattigdom och homicide rate?

    Nek:are

    19 december 2009 at 20:27

  9. Nek:are

    Här är korrelationerna med Violence-crimerate
    infantmortality 0.59
    andel vita -0.59
    läkartäthet 0.48
    andel som äger sin bostad -0.43
    arbetslöshet 0.36
    andel farmare -0.35
    andel fattiga 0.31
    inkomst/capita 0.10

    Korrelationen med antal döda i trafiken/100.000 miles
    andel fattiga 0.56
    läkartäthet -0.51
    inkomst/kapita -0.46
    spädbarnsdödlighet 0.34
    andel egnahemsägare 0.24
    arbetslöshet -0.14
    violence-crimerate 0.09
    andel farmare -0.09
    andel vita -0.08
    döda i trafiken/körd sträcka 0.09

    Korrelation Fattigdom – inkomst/kapita r=-0.32

    Roland

    19 december 2009 at 21:07


Kommentarer inaktiverade.

Följ

Få meddelanden om nya inlägg via e-post.

Gör sällskap med 1 138 andra följare

%d bloggers like this: