Nonicoclolasos

Vad är en paradox?

med 2 kommentarer

Jag har tidigare presenterat Frisörparadoxen och Lögnarparadoxen. De är roliga att tänka på! Men vad är egentligen en paradox? William Lycan ger, i den korta och stimulerande essän “The Other Ways of Paradox”, följande definition:

More generally, then, a Paradox … is an inconsistent set of propositions, each of which is very plausible. And to resolve a Paradox is to decide on some principled grounds which of the propositions to abandon.

Det finns alltså paradoxer som går att lösa, genom att det bland de inkonsistenta satserna går att identifiera vilken eller vilka som ska överges. Sedan finns det antinomier. De verkar särskilt spännande:

Finally (returning to Quine), an “antinomy” is an intractable paradox, one that we cannot see how to resolve in either of the foregoing two ways: The argument does not succeed in convincing us that its conclusion is true-despite-appearances (often because the conclusion is overtly contradictory or otherwise incoherent), yet we can find no fallacious move in the argument; nor is there a premise that is shown false-despite-appearances. Antinomies, Quine says, “bring on the crises in thought” (p. 5); they show the need of drastic revision in our customary ways of looking at things.

Det är tråkigt att tänka i enlighet med invanda tankemönster. Fram för mer paradoxer och, inte minst, tankekriser!

Skrivet av Niclas Berggren

31 januari 2010 den 8:00

Postat i filosofi, logik

2 svar

Prenumerera på kommentarer via RSS.

  1. Du har ganska ofta presenterat en tredje:

    Först skapade Gud sig själv…sen världen.

    Kristian Grönqvist

    31 januari 2010 vid 18:11

  2. Lycan definierar ordet paradox på ett något ovanligt sätt. Vanligare synes mig användningen vara enligt Wikipedia: “En paradox är en oöverenstämmelse mellan vad en teori utsäger och vad sunda förnuftet förväntar.”

    Ibland innebär en paradox att det sunda förnuftet inte var så sunt som man tidigare trodde, och ibland att teorin inte var så god som man tidigare trodde. Ett exempel på det senare är den s k St Petersburgparadoxen, där en utvecklingen av teorin till konkava nyttofunktioner lyckades lösa paradoxen (tror det var Bernoulli som presenterade lösningen först).

    Olof Johansson-Stenman

    31 januari 2010 vid 22:17


Vad tycker du?

Fill in your details below or click an icon to log in:

WordPress.com Logo

You are commenting using your WordPress.com account. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

You are commenting using your Twitter account. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

You are commenting using your Facebook account. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s

Follow

Get every new post delivered to your Inbox.

Join 51 other followers