Den problematiska lyckan
Läkaren Pontus Revinge filosoferar, i Kerstin Ekmans roman Mordets praktik (s. 111):
Lycka är ett problematiskt tillstånd. Det kommer inte att vara och det vet man. Men det måste vara, annars kan man inte leva. Det måste vara i evighet som flaskan med opiedroppar. Ingenting annat är möjligt. Ändå förstår man att man snart närmar sig botten på lyckan. Jag anar hur de stackars kvinnorna kände det när de sista dropparna i flaskan voro tagna och jag hade svikit dem genom att bli sjuk och fara bort.
Man anar att Revinge har läst sin Schopenhauer. Man kan dock ställa sig frågan om lycka genom opiedroppar (eller soma eller upplevelsemaskin) är bättre än ingen lycka alls.
Cheer up mate!
Simon
10 februari 2010 vid 18:03
Hellre cannabis i så fall. Förövrigt var Schopenhauer, enligt Nietzsche åtminstone, bara mån om sin image och inte alls särskilt pessimistisk egentligen.
Skymning
10 februari 2010 vid 19:40
@Simon
I second that ;-)
Elle
11 februari 2010 vid 10:16
Vem har påstått med evidens att konstgjord lycka skulle vara bättre än riktig lycka. Det kan ju endast knarkare antyda och det kan i sin tur bero på att de inte har förmåga att uppleva naturlig lycka…
Varför i såfall…?
Kristian Grönqvist
12 februari 2010 vid 10:57
Förhållandet till knark är precis lika korkat som förhållandet till sjukdom.
Man borde fråga mer och oftare, varför en del envisas med att vara friska och varför en del aldrig använder droger. Vad är det för konstigt med dem?
Och sedan bete sig som dem istället.
Kristian Grönqvist
12 februari 2010 vid 11:02
Opiedroppar kan vara ett utmärkt medel för en deprimerad människa att repa mod och börja ta sig an vardagen med större tillförsikt. Och det är nog så droger i allmänhet används, det finns alltid ett sammanhang och en växelverkan. Vilket f.ö även gäller snapsen på midsommarafton.
Så länge det inte handlar om missbruk finns det ingen anledning att anta någon slags lyckans hack-ordning på så enkla grunder som “artificiellt” kontra “naturligt”.
Rolf
14 februari 2010 vid 13:26
Det var inte en hackordning, det var mer en undran om hur hackordningar uppstår?
Kristian Grönqvist
14 februari 2010 vid 17:17