Nonicoclolasos

Olika ojämlikheter och tillväxt

Det är en ständigt omdiskuterad fråga, hur inkomstskillnader påverkar ekonomisk tillväxt, och i litteraturen finns motstridiga resultat. En ny studie, ”Inequality of Opportunity and Growth”, menar att motstridigheten kan bero på att tidigare analyser inte skiljer på två typer av ojämlikhet: sådan som beror på bakomliggande faktorer som individen inte kan påverka (som etnicitet och socioekonomisk bakgrund) och sådan som beror på faktorer som individen kan påverka (som utbildning och arbetsinsats). Den första typen kallar de inequality of opportunity, den andra inequality of effort. Resultat:

We ran standard OLS pooling regressions, finding robust support for a negative relationship between inequality of opportunity and growth and a positive relationship for the other sort of inequality. Hence, these two types of inequalities are affecting growth through opposite channels. On one hand, inequality of effort increases growth because it may encourage people to invest in education and to exert effort. On the other hand, inequality of opportunity decreases growth because it may not favor human capital accumulation of the more talented individuals.

Det tilltalar mig att försöka precisera orsaken till inkomstojämlikhet och att undersöka om effekterna skiljer sig åt. Den ansatsen bör kunna tillämpas också i studier av andra effekter av inkomstojämlikhet, t.ex. på tillit och hälsa (men tyvärr finns inte så många dataserier som tillåter en så detaljerad analys).

Se även inlägget ”Har Rosenberg rätt om jämlikhet?”.

About these ads

Written by Niclas Berggren

13 mars 2010 at 14:25

6 svar

Subscribe to comments with RSS.

  1. Det är väl därför som progressiva liberaler brukar vara för hög arvsskatt?

    Lennie

    13 mars 2010 at 16:10

  2. Lennie – Under the veil of ignorance.

    pontus

    13 mars 2010 at 22:34

  3. Det är väl ganska naturligt att människor med stora inkomster är väldigt intresserade av att motivera sina höga inkomster, eller hur???

    Kristian Grönqvist

    14 mars 2010 at 1:45

  4. Angreppssättet du beskriver känns fräscht och kanske kan leda till stora framsteg inom ojämnlikhetsforskningen, vem vet? Ibland kan data bli väldigt mycket tydligare när man delar upp en effekt i bara två deleffekter. Kahnemans nyligen aktuella TED-talk beskrev ett liknande fenomen vid studier av lycka. Rörig och motsägelsefull data blev plötsligt städad och tydlig när man skillde på minnes-jaget och nu-jaget.

    Marcus Linder

    14 mars 2010 at 11:25

  5. Det här är faktiskt riktigt intressant att få svart på vitt genom empirisk forskning. Slutsatsen känns antagligen uppenbar för en liberal (som Lennie påpekar reflekteras ju också insikten i konkreta policyförslag). Men många socialister förstår nog inte skillnaden alls.

    Jag kan personligen se ett argument för att skillnaden mellan ”opportunity” och ”effort” är irrelevant, och att alltså den socialistiska strävan efter total utjämning är rimlig; nämligen att fri vilja inte existerar.

    Om t ex valet mellan att plugga på KTH eller röka på i Thailand i fyra år enbart styrs av arv, uppväxtmiljö och specifika förhållanden just nu, så blir det ju både ineffektivt och orättvist att hävda att en ingenjör ska tjäna mer än en okvalificerad deltidare.

    Men kanske bevisar den refererade studien att fri vilja de facto existerar?

    Gustav

    14 mars 2010 at 15:55

  6. Gustav: Existensen av fri vilja är ointressant sålänge illusionen av fri vilja existerar. Sålänge vi upplever att vi har någon form av fri vilja, vilket vi gör, så borde det inte spela någon roll om vi faktiskt har det eller inte. Imho.

    Bjoer

    8 februari 2011 at 10:31


Kommentarer inaktiverade.

Följ

Få meddelanden om nya inlägg via e-post.

Gör sällskap med 1 142 andra följare

%d bloggare gillar detta: