Nonicoclolasos

Insikt om etik

Rudolf Carnap:

[A] value statement is nothing else than a command in a misleading grammatical form. It may have effects upon the actions of men, and these effects may either be in accordance with our wishes or not; but it is neither true nor false. It does not assert anything and can neither be proved nor disproved. This is revealed as soon as we apply to such statements our method of logical analysis. From the statement ”Killing is evil” we cannot deduce any proposition about future experiences. Thus this statement is not verifiable and has no theoretical sense, and the same thing is true of all other value statements.

About these ads

Written by Niclas Berggren

22 mars 2010 at 11:57

Publicerat i etik, filosofi, moral

21 svar

Subscribe to comments with RSS.

  1. Bra citat. Eller vad säger jag…?

    Patrik Lindenfors

    22 mars 2010 at 12:05

  2. Patrik
    Är det verkligen sant att det är ett bra citat? He he.

    Bobbert

    22 mars 2010 at 12:39

  3. Flugsnappare måste döda flugor…

    Kristian Grönqvist

    22 mars 2010 at 12:40

  4. Kristian
    Vad menar du? Att när man måste göra något är det aldrig oetiskt?

    Bobbert

    22 mars 2010 at 13:02

  5. Kristian: Att logiskt härleda värdenihilism är väl snarare elefantjakt?

    Skymning

    22 mars 2010 at 14:08

  6. Ligger mycket i det han säger, även om verifikationsprincipen aldrig riktigt slog igenom så är problemet med just etik lika stort idag som när Carnap skrev om det.

    St. Augustin

    22 mars 2010 at 14:14

  7. Det finns inga påståenden överhuvudtaget som har någon betydelse.

    Daniel

    22 mars 2010 at 17:45

  8. Jag ska bara säga att jag menar allvar för det är nog svårt att tro. Betydelsen kan finnas hos avsändaren och en annan betydelse kan finnas hos mottagaren. Orden i sig bär ingen betydelse.

    Daniel

    22 mars 2010 at 17:47

  9. Daniel, jag håller med helt.

    Och om vi ändå antar att vi uppfattar betydelsen av de ord som vi använder på ett i huvudsak liknande sätt, så att språklig kommunikation är meningsfull, så följer vad jag kan se inte alls den första meningen i citatet ovan av innehållet i de senare (d v s även om vi accepterar att påståendena i dessa meningar är korrekta).

    Olof Johansson-Stenman

    22 mars 2010 at 18:29

  10. Försök själv att lära en flugsnappare att bli vegetarian eller betydelsen av din etik…

    Kristian Grönqvist

    22 mars 2010 at 19:13

  11. Visst kan vetenskapen säga en hel del om moral.

    Jonas

    22 mars 2010 at 20:55

  12. Jonas: Jag (och Lord Russell) håller inte med om att vetenskapen kan identifiera ”sanna” eller ”rätta” värderingar. Däremot kan vetenskapen bidra till att klargöra hur givna mål bäst uppnås.

    nonicoclolasos

    22 mars 2010 at 21:24

  13. Jonas och Niclas: Jag intar en mellanposition här, som möjligen är konsistent med vad ni båda skriver. Jag anser att vetenskapen ytterst inte kan säga något om de mest grundläggande värdena, t ex att det är dåligt att minska någon annans välbefinnande ceteris paribus. D v s jag anser att vetenskapen svarar på ”är-frågor” och att man inte kan härleda ett ”bör” från ett ”är”.

    Dock, man kan så klart härleda ett ”bör” från ett annat ”bör” tillsammans med en massa ”är”. T ex kan man, hävdar jag, i princip objektivt säga vilket av två olika moralsystem som är att föredra, d v s bättre, om vi kan enas om att det som ytterst är värdefullt är att maximera det totala medvetna välbefinnandet. I detta avseende kan man alltså använda vetenskapliga metoder för att säga att en moral är bättre än en annan. (Obs att det så klart inte följer att utilitarism är bättre än andra moralsystem.)

    Olof Johansson-Stenman

    22 mars 2010 at 22:04

  14. Olof: Jag håller med dig. Jag ser det också så, att det finns en hierarki av mål. Det yttersta målet kan inte fastslås som ”rätt” eller ”sant” med vetenskapliga metoder, men givet detta yttersta mål kan ”intermediära” mål (som kan vara formulerade i ”moralsystem”) sägas vara mer eller mindre bra i relation till hur väl de bidrar till det yttersta målet.

    En intressant fråga är i vilken mån de mål vi ofta talar om i politiska diskussioner är intermediära mål av det här slaget. De som förespråkar frihet eller rättvisa eller jämlikhet eller något annat av det slaget, utgör dessa mål yttersta eller intermediära mål? Om de är intermediära mål kan, som jag ser det, vetenskapen i princip få oss att enas om att vara för eller emot dem i relation till hur de bidrar till det yttersta målet (vilket är särskilt enkelt om alla har samma yttersta mål).

    nonicoclolasos

    22 mars 2010 at 22:11

  15. Jag tycker det här sättet att tänka om moral är konstigt. Följer verkligen människor så kallade moralsystem? Har de verkligen en massa mål av det här slaget som hänger i hop? Det tror jag faktiskt inte. Jag tror att människor är mycket mer spontana och oorganiserade när de tänker om moral. Inte så systematiska. Så jag tror herrarna här är för teoretiska för att kunna säga så mycket om hur moral används i verkligheten.

    Typolog

    22 mars 2010 at 22:18

  16. Typolog, i det jag skrev var det inte alls centralt att människor följer moralsystem, eller för den delen att de bör göra det. Du kan byta ut ordet moralsystem mot t ex instinkt, rättsuppfattning eller handlingsmönster.

    Betingat av att vi antar ett slutgiltigt mål kan man då, i princip, säga att en typ av instinkt är bättre än en annan.

    Olof Johansson-Stenman

    22 mars 2010 at 22:38

  17. Det jag försökte introducera åt herrarna med flugsnapparen är att moral och etik är ett kontextuellt ställningstagande.
    Om ett flygplan nödlandar i Anderna, så är frågan om att äta de döda kropparna ett etiskt problem som styrs av kontexten.
    De som inte äter, svälter ihjäl, med sin konstruerade etik och dör lyckliga enligt sitt sätt att se det. De som äter lever lyckliga…

    Kristian Grönqvist

    22 mars 2010 at 22:43

  18. Det verkar som att ni menar att om man är överens om det yttersta målet så finns det teoretiskt ett sätt att härleda det bästa agerandet.

    Skulle det fallera om det finns två falanger med olika värderingar. Kan man även då härleda det bästa agerandet? Det borde ju finnas ett spelteoretiskt optimum i en sådan situation.

    Själv hänger jag inte upp mig på om vi är överens om målen eller inte. Jag tänker att vi alla har våra värderingar (som även för oss själva kan vara okända) och så tänker jag att i teorin borde det kunna finnas en optimal ekvation för att hitta det bästa agerandet.

    Daniel

    25 mars 2010 at 17:02

  19. Det yttersta målet är att fortplanta sig och sprida sina gener. Finns det något annat???
    Dom som inte åt av de döda människokropparna i Anderna fortplantade sig icke och gick därigenom miste om livets mening. Se boken Live.

    Kristian Grönqvist

    25 mars 2010 at 17:44


Kommentarer inaktiverade.

Följ

Få meddelanden om nya inlägg via e-post.

Gör sällskap med 1 144 andra följare

%d bloggare gillar detta: