Will Wilkinson har tagit fram två figurer med hjälp av data från World Values Survey. De anger den andel av befolkningen i olika länder som anser att homosexualitet respektive prostitution aldrig kan rättfärdigas, vilket kan ses som mått på intolerans.
Värt att notera är att intoleransen mot homosexualitet är rekordlåg i Sverige — och att intoleransen mot sexköp har ökat rejält det senaste decenniet.
Man kan fråga sig om attityderna mot homosexualitet och prostitution hör ihop. Man kan tänka sig fyra kombinationsmöjligheter:
Om utgångspunkten är en kristen etik, som säger att sex enbart får förekomma inom ett äktenskap mellan man och kvinna, hamnar man i position 4. Är man däremot något av en libertin, som ser sexuell frihet mellan samtyckande vuxna som central för ett gott liv, hamnar man i position 1. Position 2 och 3 är mer komplexa, och frågan är hur de kombinationerna motiveras. Position 2 återfinns t.ex. hos många politiker i dagens Sverige, och jag kan tänka mig att en avgörande förklaring är synen på frivillighet: sådan anses föreligga i fråga om homosexualitet men inte i fråga om prostitution. Position 3 förknippar jag med reaktionära och principlösa män, som råkar ogilla bögar men som personligen tilltalas av att kunna köpa sex.
En vidare fråga är hur intolerans hör ihop med inställning till lagstiftning. Man kan vara intolerant mot ett fenomen utan att vilja förbjuda det. I så måtto kan en liberal som anser att såväl homosexuella handlingar som sexköp ska vara tillåtna antingen ha en intolerant eller tolerant privat attityd. En liberal som är intolerant privat kan dock, om hon återfinns i position 2 ovan, tänkas förespråka förbud, därför att sexköp ses som en ofrivillig transaktion. En konservativ person som är intolerant kan tänkas förespråka legala förbud, då denne i regel inte har några principiella problem med staten som aktör när det gäller att reglera privatmoraliska frågor.
Hur ser ni på dessa samband?
Nonicoclolasos 
Du måste vara inloggad för att kunna skicka en kommentar.