Nonicoclolasos

Brist på donatorer

I Sverige väntar över 600 personer i transplantationsköer, ofta med sänkt livskvalitet och lidande och, i många fall, döden som följd. Nu rapporterar Donationsrådet att antalet avlidna donatorer under 2009 var 128 men att det fanns 208 möjliga donatorer. De 80 personer vars organ inte kunde användas hade i 29 fall angett, genom egen registrering, att de motsatte sig donation, och i 42 fall motsatte sig de närstående donation. Jag skulle vilja vädja till alla er som läser min blogg att registrera er donationsvilja i Donationsregistret (endast 1,5 miljoner är registrerade idag), att uppmana andra att göra detsamma och att tala om för närstående att ni godkänner donation när ni dör. En donation kan leda till mycket gott för en medmänniska! Min pappa är en av de 600 svenskar som står i transplantationskö.

About these ads

Written by Niclas Berggren

29 april 2010 at 16:40

Publicerat i altruism, död, medicin

17 svar

Subscribe to comments with RSS.

  1. Njure och lever (räcker med en partiell donation) går att donera i livet. Erbjud en rimlig ersättning så blir det fler som skulle överväga att donera, trots riskerna.

    Full sjukersättning, ersättning för sveda och värk, gratis kollektivtrafik resten av livet. Listan på tänkbar ersättning går att göra lång – utan att man direkt betalar för organen.

    Nicke

    29 april 2010 at 18:15

  2. […] lite över att jag behövde en påminnelse om att anmäla mig till donationsregistret. Bloggaren Nonicoclolasos skrev om det i dag, berättade att endast 1,5 miljon svenskar är anmälda och vädjade till oss som inte är det att […]

  3. En rimlig fråga, Niclas, är ju om du själv står Donationsregistret. Antagligen gör du väl det, men ifall du inte skulle göra det vore det underligt om du vädjade till andras välvilja.

    (Själv har jag inte funderat särskilt mycket på saken. Antagligen lär jag hamna där förr eller senare — tills vidare skyller jag på lättja och egoism.)

    Skymning

    29 april 2010 at 18:45

  4. Som sjuksköterska ser jag det som en självklarhet! (Eller vadå, det är det ju ändå…:D)

    Tina

    29 april 2010 at 19:01

  5. Kan en rimlig lösning vara att personer som vid skattedeklarationen inte gjort ett val, tvingas göra det? Vidare kan man tänka sig att de som valt att inte donera viktas på ett ofördelaktigt sätt i kön för organ, dvs. inte nödvändigtvis sist men kanske får en sämre köplats än annars. Det skapar incitament; valet blir enklare när det står mellan att potentiellt dö eller komma över en obehagskänsla inför post mortem donation. Frågan är hur man skapar riskaversion när det gäller möjligheten att man själv kan behöva organ.

    Per

    29 april 2010 at 23:21

  6. Per, jag läste nyligen att de har infört ett system baserat på reciprocitet i Israel nu: http://www.marginalrevolution.com/marginalrevolution/2009/12/no-give-no-take-in-israel.html
    Jag tycker själv det är rätt tänkt. De som vägrar donera ska själva hamna sist i kön om de behöver nya organ.

    Nek:are

    29 april 2010 at 23:27

  7. […] Brist på donatorer […]

  8. Skymning:
    Homosexuella får inte donera organ. Oavsett vad Niclas säger till donationsregistret kommer inte hans organ att användas.

    Christopher Aqurette

    30 april 2010 at 2:10

  9. Skymning: Jag står i Donationsregistret, ja, och är villig att donera alla organ efter min död.

    Christopher: Det är en sanning med modifikation. Regelverket talar inte om homosexuella utan om män som har sex med män, och då gäller att sådana får donera om de inte har haft sex under ett år.

    Niclas Berggren

    30 april 2010 at 6:57

  10. Sjalvklart star jag med i donationsregistret (i USA). Men det maste finnas alternativa losningar har. En mojlighet ar att, som Per antyder, lata de i registret fa fortur i kon. Det borde verkligen oka tillstromningen av medlemmar. En annan ar att som i Spanien anvanda en liten ”nudge”; du ar med per default, men kan ga ur medelst aktivt val!

    Niclas, fragan kvarstar, far du donera eller inte?

    pontus

    30 april 2010 at 7:28

  11. Pontus: Utmärkt att du står med i donationsregistret!

    Ja, det finns många sätt att öka donationsbenägenheten, och Sverige ligger inte direkt i framkanten på detta område. (Se gärna en del tidigare inlägg i denna fråga här och här.)

    I nuläget får jag inte donera, men längre fram i livet, när donationer i regel blir aktuella, kan jag mycket väl tänkas få det.

    Niclas Berggren

    30 april 2010 at 7:40

  12. Niclas:

    Jag känner till socialstyrelsens allmänna råd, men i praktiken är kasseras organ från män som antas ha haft sex med andra män. När det gäller bloddonation accepteras homosexuella män som lever i celibat.

    Det ironiska är att bara män som varit öppna med sin läggning diskvalificeras i donationsutredningarna. Den stora gruppen män som har sex med män syns inte.

    Personligen känner jag stort motstånd mot organdonation. Jag är inte aktuell som donator men har även meddelat min familj att jag inte under några omständigheter accepterar blod eller organ från andra.

    Christopher Aqurette

    30 april 2010 at 7:56

  13. Christopher: Din konsekvens hedrar dig, även om jag själv har svårt att förstå grunden för din hållning.

    Har du förresten följt debatten om organdonation inom judendomen? HOD Society förespråkar t.ex. organdonation inom ramen för den ortodoxa traditionen; jag antar att reformjudendomen i allmänhet är minst lika positiv.

    Niclas Berggren

    30 april 2010 at 8:12

  14. Organdonation till forskning kan också bidra till att minska antalet djurförsök.
    Jag har själv svårt att acceptera ett framtida karvande i mina ögon/hjärna. Möjligheten till undantag är bra.
    Cristopher: Är man redo att dö för en sådan övertygelse, borde man vara redo att dö för mycket annat viktigt också, som att rädda liv?
    Men din inställning ger också effektivt incitament för att finna nya bättre sätt att lösa behov av blod/organ!

    Camilla

    30 april 2010 at 10:10

  15. Cristopher, Niclas: Just ja, den medicinska homofobin. Drog mig till minnes nu att homosexuella män ju inte ens får ge blod pga ”ökad risk för blodsjukdomar” eller något i den stilen. Känns lite som om vårdpolitiken har svårt att släppa åttiotalet. Der Wahnsinn

    Tack för svar.

    Skymning

    30 april 2010 at 14:06

  16. Allas organ borde användas, oavsett vad personen tyckte om saken när den levde. Sjukt egoistiskt att låta folk bestämma över sina framtida lik. Får vi ens lov att använda deras atomer efter kroppen förmultnat, eller ska de hållas separerade för alltid?

    William

    30 april 2010 at 21:39

  17. William:

    Organdonation har ju den effekten att människor reduceras till reservdelar. Redan idag finns det skäl för många att misstänka att de får sämre vård eftersom det finns mer prioriterade patienter i behov av nya organ. Men med ditt förslag skulle det blir det ännu värre. Då skulle stora grupper känna rädsla för att dö på sjukhus eftersom det skulle kunna leda till att deras och familjens övertygelser inte respekteras efter dödsögonblicket.

    Möjligen skulle man kunna slippa denna problematik genom att sjukhus privatiserades och att de som inte vill bli behandlade som en verktygslåda kunde söka sig till vårdinstitutioner som skrev under på en passande etik.

    Christopher Aqurette

    1 maj 2010 at 15:43


Kommentarer inaktiverade.

Följ

Få meddelanden om nya inlägg via e-post.

Gör sällskap med 1 142 andra följare

%d bloggare gillar detta: