Nonicoclolasos

Ett innovativt skatteförslag

När man funderar på framtidens skattesystem är det lätt att fastna i gamla hjulspår. ”Sänk den och den skatten, höj den och den”. Det är därför extra stimulerande när nya idéer på skatternas område framförs. Så sker i uppsatsen ”Tax Buyouts”:

The paper studies a fiscal policy instrument that can reduce fiscal distortions without affecting revenues, in a politically viable way. The instrument is a private contract (tax buyout), offered by the government to each citizen, whereby the citizen can choose to pay a fixed price in exchange for a given reduction in her tax rate for a period of time. … Under simple pricing, the introduction of the buyout is revenue neutral but, by reducing distortions, it benefits a significant fraction of the population and leads to sizable increases in aggregate labor supply, income and consumption.

Tanken är alltså att jag kan välja att betala samma skattesumma till staten som under nuvarande skattesystem, med den skillnaden att jag efter klumpsummebetalningen kan arbeta hur mycket jag vill utan att det påverkar min totala skatt. Marginalskatten torde de facto bli noll. Arbetsutbudet kommer att öka, konsumtionen kommer att öka, andras inkomster kommer att öka och de totala skatteintäkterna kommer att öka. Detta låter som en Paretoförbättring. Ser du några svagheter med förslaget? Om inte, tror du att något politiskt parti kommer att nappa på det här förslaget? I så fall, vilket? Om inte, vilka är de politiska hindren?

Add to FacebookAdd to DiggAdd to Del.icio.usAdd to StumbleuponAdd to RedditAdd to BlinklistAdd to TwitterAdd to TechnoratiAdd to Yahoo BuzzAdd to Newsvine

About these ads

Written by Niclas Berggren

18 maj 2010 at 11:27

10 svar

Subscribe to comments with RSS.

  1. Coolt! :-)

    Kan dock blir problematiskt om folk kanske slappar vartannat år för att köra stenhårt vartannat år osv.

    Marcus Linder

    18 maj 2010 at 11:37

  2. Marcus, det är miljöpartiets dröm ju.

    Petter

    18 maj 2010 at 11:44

  3. Jag vill ha ett skatteavtal där jag är hårdbeskattad på helger och skattebefriad på vardagar.

    Det motsatta vad det gäller momsen.

    Marcus

    18 maj 2010 at 12:11

  4. Det kan, som Marcus är inne på, finnas ett moral hazard problem där de som väljer att vara kvar i det normala skattesystemet är lågproduktiva, medan de som köper ut sig själva är högproduktiva. För att komma tillrätta med detta måste man i förväg kunna bestämma hur mycket skatt en person skulle ha betalt om hon stannat kvar i systemet och avkräva henne den summan för låta henne köpa ut sig. Och det är väl inte uppenbart hur man skulle kunna få den informationen.

    Karl Malmqvist

    18 maj 2010 at 12:13

  5. Karl Malmqvist

    Nu har jag bara läst lite snabbt men systemet är konstruerat så att skattebetalarna kommer att ledas att självselektera på ett optimalt sätt, genom att därigenom tillförsäkras del i det överskott som uppstår. Även om andra inte vet vad man kommer att tjäna vet man i allmänhet det själv.

    Nek:are

    18 maj 2010 at 12:35

  6. Man kommer naturligtvis att se till att den klumpsumma man arbetar för blir liten och den stora inkomsten kommer på den överblivna delen som man inte skattar för. Det blir Grekland…

    Kristian Grönqvist

    18 maj 2010 at 19:36

  7. ”The baseline buyout we consider is a reduction
    in the marginal tax rate of at most 5% offered at a price of roughly $4500, which ensures
    revenue neutrality.”

    Det riktar sig alltså mot dem som räknar med att tjäna mer än $4500/0.05 = $900,000/år? Och varför skulle det garantera ”revenue neutrality”?

    Jag kan tänka mig att en tax buyout som du formulerar den, Niclas, skulle kunna funka bra om den erbjöds alla och avpassades efter senaste taxeringen, men då premierar man att folk spelar jojo med sin lön. Kanske kan fixas med att man baserar buyout-priset på högsta årslönen man haft gånger exempelvis 0.8. (Så man alltid har nytta av att ta buyouten och jobba mycket.)

    Vänstern lär ju inte digga det här – det ökar säkert ”klyftorna” och då spelar pareto-optimalitet (löst tolkad som win-win räknat i kronor och ören) ingen som helst roll.

    jeppen

    18 maj 2010 at 19:49

  8. Jag håller med om att förslaget är tankeväckande. Men även om det kan framstå som attraktivt vid första anblick (både för dem som vill sänka skatterna och för dem som vill omfördela mer) så tror jag själv att de praktiska problemen skulle vara för stora för att göra Tax Buyouts attraktiva.

    Till att börja med: hur ska ett friköp prissättas? Jämfört med andra ekonomiska teoriområden, har det inom optimal beskattning blivit standard att anta att staten har väldigt god information om hur människors arbetsförmåga och preferenser ser ut. Hur många skulle göra ett friköp om det kostade 300.000 kr? Hur mycket mer skulle de arbeta när de väl hade köpt sig fria? Vem vet? Nu ska jag erkänna att jag inte har läst det länkade pappret speciellt noggrant, men jag föreställer mig att risken för att sätta ett för högt eller för lågt pris på ett friköp måste kan vara väldigt hög under realistiska informationsantaganden. Och när systemet varit gällande i tio år eller så har statens information om produktivitet och preferenser hos dem som kontinuerligt utnyttjar friköpet reducerats ytterligare. Ett enklare skattesystem (som platt skatt eller två skattenivåer) är mer stöttåligt mot statlig informationsbrist och feloptimering.

    Därtill kommer stora problem med skatteplanering. Om man kan köpa sig fri ett år i taget blir det, som redan föreslagits av Marcus Linder, lönsamt att göra ett friköp vartannat år och sedan omfördela inkomster till det år då marginalskatten är noll. Dels genom att öka sitt arbetsutbud mer än staten hade förutsett. Men också genom rent skattefusk. Egenföretagare har stora möjligheter att i bokföringen flytta inkomster från ett år till ett annat, men även mindre nogräknade arbetsgivare skulle nog kunna tänka sig en lite mer kreativ lönesättning om det fanns ett överskott att fördela.

    Problemet skulle kunna motverkas genom att låta friköpen gälla under flera år, men en sådan lösning skulle istället skapa ett ”demokratiskt problem” genom att kommande riksdagsmajoriteter inte skulle vara fria att ändra inkomstskatten för dem som har gjort ett friköp under en tidigare mandatperiod. En sådan restriktion på framtida majoriteter vore förmodligen inte heller trovärdig, eftersom den som har den politiska makten rimligen har möjlighet att upphäva friköpen för att ”mjölka” höginkomsttagarna en gång till.

    Dessutom skulle det även under ett givet år vara väldigt lönsamt att skifta inkomster från personer som inte har gjort ett friköp till personer som har det (och sedan göra upp privat sinsemellan).

    Henrik Jordahl

    18 maj 2010 at 23:45

  9. Tack alla, särskilt Henrik, för intressanta synpunkter på förslaget. Invändningarna tycks mig starka – vilket är synd, med tanke på de teoretiskt tilltalande delarna (som jag fann mycket stimulerande).

    Niclas Berggren

    19 maj 2010 at 6:56

  10. Instämmer (tyvärr) helt i bedömningen i Jeppens sista poäng. Alltså detta: ”Vänstern lär ju inte digga det här – det ökar säkert ”klyftorna” och då spelar pareto-optimalitet (löst tolkad som win-win räknat i kronor och ören) ingen som helst roll.”

    Marcus Linder

    19 maj 2010 at 10:49


Kommentarer inaktiverade.

Följ

Få meddelanden om nya inlägg via e-post.

Gör sällskap med 1 142 andra följare

%d bloggare gillar detta: