Nonicoclolasos

Irland tog bort avgifter för högre studier

Irland tog bort avgifterna för högre studier 1996 med syfte att öka den socioekonomiska jämlikheten bland studenterna. Vad blev resultatet? I den nya studien ”What Did Abolishing University Fees in Ireland Do?” rapporteras:

It finds that the reform clearly did not have that effect. It is also shown that the university/SES [socioeconomic] gradient can be explained by differential performance at second level which also explains the gap between the sexes. Students from white collar backgrounds do significantly better in their final second level exams than the children of blue-collar workers.

Två kommentarer:

  1. Om man vill upppnå socioekonomisk jämlikhet bland studenter på universitetsnivå, förefaller åtgärder för utjämning av socioekonomiska skillnader tidigare i livet väsentliga.
  2. Man kan kanske förvänta sig att införandet av sådana här avgifter på motsvarande sätt inte påverkar den socioekonomiska profilen hos universitetsstuderande, vilket i mångas ögon nog kan förstärka önskvärdheten med avgifter.

Se även Andreas Berghs inlägg ”Universitetsavgifter, social snedrekrytering och hur många som läser vidare”.

Add to FacebookAdd to DiggAdd to Del.icio.usAdd to StumbleuponAdd to RedditAdd to BlinklistAdd to TwitterAdd to TechnoratiAdd to Yahoo BuzzAdd to Newsvine

About these ads

Written by Niclas Berggren

30 juli 2010 at 4:52

2 svar

Subscribe to comments with RSS.

  1. Intressant. Emellertid gjorde man ju andra ändringar samtidigt (eller andra åtgärder följde naturligt av reformen), varför det är sårt att uttala sig om effekten av aviftsborttagandet isolerat. I slutsatserna skriver författaren:

    ”… prior to the reform many
    low income students did not pay fees because they received a means tested grant covering
    both tuition costs and a contribution to their living expenses. In effect, the reform withdrew
    the one advantage that low income students had relative to high income students.”

    En annan fråga är om reformen hade ngn effekt på hur de från arbetarbakgrund klarade sig på univeritetet relativt sett jämfört med tidigare (som inte belyses i papperet vad jag kan se). Man kan ju tänka sig att det är stigmatiserande att få ett säskilt stör för att man kommer från en viss bakgrund, och att detta har en negativ effekt, men det är ju inte alls självklart.

    Annars håller jag såklart med om din kommentar 1 ovan, även om tyvärr den faktiska politiken innebär att barn till höginkomsttagare av allt att döma får en väsentligt bättre barnomsorg och skola än barn till låginkomsttagare, istället för tvärtom.

    Olof Johansson-Stenman

    30 juli 2010 at 9:59

  2. Jag har för mig att jag någonstans sett en studie som visade att möjligheterna att sedan göra karriär på basis av ett meritokratisk system var viktigare för den sociala rekryteringen till högre utbildning än hur höga avgifterna var.Men det gällde u-länder, där just meritokratin är mer satt på undantag än i rika länder.

    Fredrik Segerfeldt

    30 juli 2010 at 11:01


Kommentarer inaktiverade.

Följ

Få meddelanden om nya inlägg via e-post.

Gör sällskap med 1 144 andra följare

%d bloggare gillar detta: