Nonicoclolasos

Archive for augusti 2010

Finns bisexuella?

En ung man förklarar saker och ting:

Se även inläggen ”Bäst att vara bi” och ”Var befinner du dig på Kinseyskalan?”.

Written by Niclas Berggren

31 augusti 2010 at 15:29

Publicerat i homosexualitet

Undervisning på nätet

I takt med att antalet studenter på universiteten ökar kanske undervisning på nätet kommer att öka i popularitet. Det kan vara ett billigt sätt att förmedla undervisning. Frågan är om kvaliteten på undervisningen är lika bra. I en ny experimentell studie, ”Is It Live or Is It Internet? Experimental Estimates of the Effects of Online Instruction on Student Learning”, undersöks detta:

Students in a large introductory microeconomics course at a major research university were randomly assigned to live lectures versus watching these same lectures in an internet setting, where all other factors (e.g., instruction, supplemental materials) were the same. … [W]e find modest evidence that live-only instruction dominates internet instruction. These results are particularly strong for Hispanic students, male students, and lower-achieving students.

Det högre mått av struktur och den högre grad av interaktivitet som schemalagda liveföreläsningar innebär tycks alltså kunna resultera i bättre studieresultat, i alla fall för vissa studentgrupper. (Detta påminner mig om resultat som antyder att betyg kan vara särskilt viktiga för pojkar med lågutbildade föräldrar.) Även om effekterna inte är jättestora, även om de pengar som sparas skulle kunna användas för studiestödjande åtgärder av annat slag och även om man skulle kunna variera det sätt på vilket nätföreläsningarna ges, tycks det ändå påkallat med viss försiktighet innan nätföreläsningar tas i bruk.

Written by Niclas Berggren

31 augusti 2010 at 4:44

En av de få som passar i linne

Written by Niclas Berggren

30 augusti 2010 at 19:41

Publicerat i skönhet

Är det rationellt att stödrösta?

På SvD:s ledarsida står idag följande att läsa:

Av de moderata sympatisörerna är det hela 20 procent som absolut kan tänka sig att stödrösta på något av de mindre partierna i syfte att försöka säkra en seger för Alliansen. Det kan tyckas krasst men det är helt rationellt.

Jag har tre kommentarer till detta:

  1. Eftersom en enskild röst inte kommer att avgöra om något av riksdagspartierna kommer in i riksdagen eller ej är det, strikt talat, inte rationellt för någon enskild väljare att stödrösta, om målet med handlingen är att ”försöka säkra en seger för Alliansen”. (Faktum är att det inte är rationellt att rösta alls i riksdagsvalet, givet ett mål om valvinst.)
  2. Om målet är att uttrycka att man är en stödröstande typ av person, som i det här fallet vill Alliansens väl, kan det dock vara rationellt att stödrösta (eller i alla fall att säga att man gör det). Stödröstandet utgår då inte från ett mål om valvinst utan från ett expressivt motiv, att vilja framställa sig och uppfattas på ett visst sätt. För egen del har jag ett expressivt motiv för att rösta, men då för det parti jag faktiskt tycker är bäst.
  3. Det kan vara rationellt att försöka påverka många andra att stödrösta, eftersom många röster kan avgöra om det blir valvinst eller valförlust. Därför kan det möjligen ses som rationellt av SvD:s ledarsida att säga att det är ”helt rationellt” att stödrösta, trots att det, givet ett mål om valvinst, faktiskt inte är det. (Här torgför jag en fiktionalistisk syn på politisk retorik: att det kan vara att rekommendera att ibland säga saker som inte är sanna om de kan förväntas leda till goda konsekvenser.)

Se även inläggen ”Är miljöpartister ute efter status?”, ”Varför rösta?” och ”Ska någon som röstar på ett hemskt parti kritiseras?”.

Written by Niclas Berggren

30 augusti 2010 at 10:55

Publicerat i logik, politik, rationalitet, val

Högre och lägre lycka

John Stuart Mill är känd för att skilja mellan högre och lägre lycka, där den förra har företräde framför den senare. Lycka genom filosofisk analys är bättre än lycka genom att titta på dokusåpor. Richard Chappell ställer en intressant fråga: hur ska det här med företräde egentligen förstås? Två möjliga svar:

(1) Weak (global) lexical priority: No amount of lower pleasures can compensate for the total lack of higher pleasures. (Better to be a human dissatisfied than a pig satisfied, and all that.)
(2) Strong (local) lexical priority: Whenever one has a choice between additional higher or lower pleasures, one should always prefer the higher pleasure, no matter the relative quantities on offer. (That is: choose quality over quantity, without exception.)

Han menar att (1) är en mer plausibel uttolkning än (2). Det håller jag med om — men jag ifrågasätter premissen att lycka kan och bör kategoriseras som hög och låg. Jag ser lycka som en enhetlig företeelse: är man lycklig så är man, helt oavsett hur lyckan har uppkommit. Däremot kan förstås en aktivitet som ger lycka ha konsekvenser som i sig kan utvärderas i termer av lycka (över tid och och över andra lyckoupplevande varelser). Då kan det vara så att en aktivitet A som ger upphov till samma lycka för den som utför den som aktivitet B är att föredra om A ger upphov till högre lycka i en senare tidsperiod för den handlande personen och om den ger upphov till högre lycka för andra. Men då handlar det inte om att en viss grund för lycka i sig värderas annorlunda än en annan grund för lycka.

Se de tidigare inläggen ”Är lycka eller verkliga livet att föredra?”, ”Sugen på soma?” och ”Den problematiska lyckan”.

Written by Niclas Berggren

30 augusti 2010 at 4:46

Publicerat i filosofi, lycka

Tre effekter av låtsasmedicin

Effekterna av medicinering är inte alltid en ren fråga om fysisk påverkan utan har också med psykologi att göra. Jag kände bara till det första av dessa tre fenomen:

You may be aware of the placebo effect, where an inert pill has an effect because of what the patient thinks it does. You may even be aware of the nocebo effect, where an inert pill causes ”side-effects”. But a fascinating 1970 study reported evidence for the anti-placebo effect, where an inert pill has the opposite effect of what it is expected to do.

I vilken mån beaktar läkare, i sin praktiska yrkesutövning, effekter av detta slag? Hur de uttrycker sig om de mediciner de skriver ut torde kunna påverka deras effekter. Vidare undrar jag hur många bieffekter av ”riktiga mediciner” som i själva verket är ett slags noceboeffekter. Även om den medicin som ges i sig är en verksam medicin mot någon viss sjukdom behöver antagligen inte bieffekter vara resultatet av en ren fysisk påverkan.

Written by Niclas Berggren

29 augusti 2010 at 14:51

Publicerat i medicin, psykologi, sjukdom

Varför förbättrar inte socialdemokrater välfärden?

Socialdemokraterna attackerar regeringen för att ha sänkt skatterna med 100 miljarder kr. Antag att socialdemokrater har fått 25 procent av dessa sänkningar, dvs. 25 miljarder kr eller 6,25 miljarder kr per år. Vad hindrar dessa från att koordinera ett givande av denna summa till vad socialdemokrater kallar välfärdssatsningar? Om samhället har blivit hemskt pga. skattesänkningar istället för välfärdssatsningar, varför gör inte de som tycker så något åt saken själva? För den delen kan de ge ännu mer, om de föredrar en riktigt hög skattekvot.

Socialdemokraterna kan inrätta ett välfärdskontor (SOVÄK) som räknar ut vad var och en som så önskar ska betala, sedan kan de erbjuda autogiro för en månatlig penningöverföring (kanske motsvarande jobbskatteavdraget). Därefter kan välfärdsexperterna Thomas Östros och Ylva Johansson bestämma hur pengarna ska användas. Skulle inte samhället, givet socialdemokratisk retorik, bli mycket bättre av ett sådant här frivilligt omfördelningssystem?

Varför gör de inte detta? Som professor Saul Smilansky anför i ”On Practicing What We Preach”, publicerad i American Philosophical Quarterly:

But one cannot, as a rule, avoid living according to one’s principles, when one is preaching their implementation, just because others do not join.

Om det gäller på individnivå torde det gälla i ännu högre grad för en stor grupp i samhället, såsom alla socialdemokrater. Det de väljer att göra med sina skattesänkningar får stor effekt på hela samhället.

Se även inläggen ”Hycklar Göran Persson?” och ”Är rika socialister inkonsekventa?”.

Written by Niclas Berggren

29 augusti 2010 at 4:56

Publicerat i politik, skatt, välfärd

Följ

Få meddelanden om nya inlägg via e-post.

Gör sällskap med 1 142 andra följare

%d bloggare gillar detta: