Nonicoclolasos

Arkiv för november 2010

Dolly för 30 år sedan

Dolly Parton i ett live-framförande av ”Baby, I’m Burning” från 1979:

Hon är lika bra nuförtiden.

Written by Niclas Berggren

30 november 2010 at 16:51

Publicerat i idoler, musik

Påverkbara könsskillnader

Det är välkänt att det föreligger könsskillnader inom naturvetenskaperna, i regel till männens fördel. Är könsskillnader i prestation svåra att förändra? Det verkar inte så. En ny studie, ”Reducing the Gender Achievement Gap in College Science: A Classroom Study of Values Affirmation”, publicerad i Science, undersöker om könsskillnader mellan fysikstudenter går att påverka med en psykologisk metod:

In this randomized double-blind study, 399 students either wrote about their most important values or not, twice at the beginning of the 15-week course. Values affirmation reduced the male-female performance and learning difference substantially and elevated women’s modal grades from the C to B range. Benefits were strongest for women who tended to endorse the stereotype that men do better than women in physics. A brief psychological intervention may be a promising way to address the gender gap in science performance and learning.

I denna figur jämförs tenta- och fysiktestresultat för dem som fick genomgå värderingsövningen med en kontrollgrupp:

Denna studie tycker jag är hoppingivande, i det att den klargör att könsskillnader inte är omöjliga att förändra. Metoden i fråga tar bara 15 minuter att använda. Frågan är hur många (manliga?) föreläsare som är villiga att använda metoder av det här slaget för att hjälpa sina kvinnliga studenter. Kanske måste föreläsarna först genomgå något slags träning? Nå, studien rör nybörjarstudenter i fysik. En vidare fråga är om könsskillnader bland de allra bästa fysikerna går att eliminera med psykologiska metoder av detta slag. Kan man tänka sig att könsskillnader blir svårare att eliminera ju högre upp man kommer? Det kan i vilket fall inte skafa om fler kvinnliga studenter hjälps, genom psykologiska metoder, att prestera bättre. Vissa av dem kommer säkert att nå längre också som forskare därigenom.

Se även inläggen ”Olympiad för intelligenta”, ”Bland de bästa matematikerna dominerar pojkar”, ”De sämsta och bästa är pojkar”, ”Könsskillnader i matematik”, ”Kvinnor i naturvetenskap” och ”Professorns kön påverkar kvinnliga studenter”.

Written by Niclas Berggren

30 november 2010 at 4:25

Svensk-fransk arbetsnarkoman

Lars Olofsson är vd för den franska butikskedjan Carrefour. Hans inställning till arbete ter sig inte särskilt svensk, enligt intervju i DI Weekend (19/11, s. 42):

Att kalla Lars Olofsson för arbetsnarkoman är knappast att överdriva. Varje vardagmorgon stiger han upp klockan sex innan hans privatchaufför hämtar honom klockan sju. Först elva på kvällen sätter han punkt, oavsett om det handlar om pappersarbete, möten, en middag eller en fest. Regelbundenhet och disciplin är nödvändigt för att orka med tempot. … När han tar ledigt, två veckor på sommaren och tio dagar vid jul, reser han på golf- och shoppingresor till varma länder, med hustrun, sönerna och deras respektive. I jul blir det Mauritius. Så fort bagaget är uppburet bär det av mot olika aktiviteter i ett oavbrutet schema under vistelsen. ”Semestrar kan vara besvärliga, för om man drar ned på tempot kan man få muskelvärk när man kommer tillbaka. Därför brukar jag smygjobba lite under semestern. Efter tio dagar är familjen helt slut. Sedan måste de vila upp sig i flera dagar”, säger Lars Olofsson.

Möten till kl 23? Smygjobba under semestern? Kan detta vara sunt? Vad skulle Russell och Keynes säga? (Liten kompensation: en årslön om 9 miljoner euro.)

Written by Niclas Berggren

29 november 2010 at 14:57

Publicerat i arbete, semester, tid

Ökad ojämlikhet bland artister

William Easterly rapporterar att de 1 procent mest framgångsrika rockartisterna får en allt större andel av rockartistinkomsterna: upp från 26 procent 1982 till 56 procent 2003. Hans tes är att detta i huvudsak beror på teknologisk utveckling: musik har blivit allt mer lättillgänglig och människor i allmänhet har bra musikanläggningar pga. fallande priser.

Jag tror det ligger en hel del i detta. För egen del köper jag inte gärna musik med andra artister än de bästa; dessutom går jag relativt sällan på liveföreställningar i Stockholm, eftersom jag har märkt att jag lätt blir missnöjd med de sångare som framträder här. Har man vant sig vid Joan Sutherland på sin musikanläggning därhemma blir, tyvärr, Kungliga Operans sångare ofta något av en besvikelse.

En ytterligare fråga är om den ökade ojämlikheten bland artister är upprörande. Det tycker inte jag, i sig, men en möjlig negativ effekt skulle kunna bli att försämra genomsnittskvaliteten på sikt, om en artistkarriär blir mer ekonomiskt riskabel. Om bara de allra bästa tjänar riktigt bra kanske det kan avskräcka många riskaverta talanger, som har potential att bli toppartister.

Written by Niclas Berggren

29 november 2010 at 4:43

Publicerat i ekonomi, elitism, idoler, musik, opera

Årets filmfestival

Som vanligt har jag deltagit i Stockholms Filmfestival, och som vanligt har jag kunnat ta del av ett ypperligt utbud av filmer. Totalt blev det 14 stycken i år. De tre bästa var:

  • Les amours imaginaires (Hjärtslag): en kanadensisk film om skönhet, vänskap och (frustrerad och konfliktfylld) kärlek. Bör inte den romantiska kärleken förkastas?
  • Submarino: en dansk film om hur barn skadas av destruktiva föräldrar. Bör inte fler barn inte komma till världen?
  • Holy rollers: en amerikansk film om knarksmugglande ortodoxa judar. Bör inte fördomen att religiösa är mer pålitliga än andra överges?

Estetiken i Les amours imaginaires fångas i detta minutlånga klipp:

Se även de tidigare inläggen ”Filmfestival”, ”Filmer med implikationer för livet” och ”Ovanligt hus”.

Written by Niclas Berggren

28 november 2010 at 15:17

Publicerat i barn, brottslighet, estetik, film, kärlek

Läger för män

Preston, 28 år, upplevde tidigt hur han attraherades av andra pojkar:

Reporter: Tell me when you first remember struggling with an attraction to men.
Preston: Probably about age 12. It wasn’t a struggle prior to that until I learned from other people and was shamed into thinking it was a problem.

Dvs. omgivningen (huvudsakligen bestående av mormoner) fick Preston att internalisera ett förakt för sin homosexualitet. I detta inslag från ABC Nightline får vi följa hur han deltar i ett läger i Texas för män som vill bli kvitt sin homosexualitet:

Hur ska man se på läger och andra verksamheter som har till syfte att försöka ändra människors sexuella läggning, särskilt mot bakgrund av att det, enligt American Psychological Association, inte finns stöd i forskning för att sådana försök fungerar? Jag är kluven. Å ena sidan vill jag tillåta dem som önskar försöka att göra det: givet att man är olycklig av att vara homosexuell kan jag inte klandra någon som försöker kontrollera den delen av sitt liv. Även om det inte går att byta sexuell läggning kanske man kan lära sig att minska homosexualitetens inflytande. Å andra sidan ser jag det som tragiskt att vissa blir olyckliga av att vara homosexuella, inte minst när det beror på internaliserade, i regel religiöst grundade normer. I en annan typ av samhälle än det han växte upp i skulle Preston ha kunnat glädjas av sin attraktion till andra män och leva livet som han är, utan den extra kamp han nu utkämpar med hjälp av sina lägerkompisar. Ledsamt nog finns det andra som pga. normer av det här slaget inte orkar utkämpa denna kamp.

Prestons liv fascinerar mig. Han är charmig, men jag undkommer inte känslan av underliggande tragik, som känns så onödig. En sak jag undrar är om hans liv med fru och barn kommer visa sig hållbart över tid. Kanske, kanske inte, och kanske är det inte så hemskt om det inte håller. Äktenskap spricker hela tiden av olika skäl. Jag önskar honom gott i vilket fall.

Tips: Aqurette.

Written by Niclas Berggren

28 november 2010 at 7:14

Publicerat i homosexualitet, normer, religion

Kreditkort som keynesiansk konjunkturpolitik

Dan Ariely skriver:

[W]hen we couple payment with consumption, the result is reduced happiness. When we pay with a credit card the timing of the consumption of the food and the agony of the payment occur at different points in time and this separation allows us to experience a higher level of enjoyment (at least until we get the bill).

Rimligen innebär detta att vi köper mer och dyrare saker när vi använder oss av kreditkort än när vi betalar kontant. Detta förefaller irrationellt: varför skulle betalningstillfället påverka vad och hur mycket vi köper (givet att nuvärdet av betalningarna är detsamma)? Men denna irrationalitet kanske kan motverka en annan? Jag tänker på en uppfattning hos vissa keynesianer att ett slags kollektiv irrationalitet råder, i synnerhet under lågkonjunkturer, i det att människor konsumerar för lite och sparar för mycket. Kan man tänka sig konjunkturberoende kreditkortsstimulanser, såsom lägre kortavgifter och bonussystem kopplade till kortköp? Kan man införa en konjunkturberoende straffavgift på bankomatuttag? Möjligheterna verkar många. Vad bra om kreditkort både förmår göra konsumenter lyckligare (åtminstone tills räkningen kommer) och konjunkturen starkare!

Written by Niclas Berggren

27 november 2010 at 15:56

Vem spelar poker? Vem spelar lotto?

Man anar ibland att en hel del skiljer människor som står till höger respektive till vänster politiskt åt. Bland annat vilken typ av spel de ägnar sig åt, visar det sig, enligt studien ”‘Tell Me What You Play and I Will Tell You Who You Are’: Values and Gambling Habits in Two Danish Universities”, publicerad i International Gambling Studies:

This article describes different gambling patterns found among students at a business school and at a faculty of social sciences in Copenhagen, Denmark. On the one hand, it was found that students who play games of skill (such as poker or betting on football or horses, etc.) tended to be male, studying business, investing in stock options and voting on the right of the political spectrum. On the other hand, students who played games of chance (lotto, bingo, etc.) were more likely to be female, studying social sciences, preferring savings rather than risky investments and voting on the left of the political spectrum. We suggest that the competitive aspect of games of skill is attractive to those who believe in rewarding individual risk in a competitive market, while the more egalitarian and impersonal nature of games of chances is preferred by people who place a stronger emphasis on social equity.

Jag har en känsla av att det ligger mycket i den föreslagna förklaringen. Jag kom att tänka på tidigare forskning som visar att människors inställning till omfördelning beror på om de ser fattigdom som ett resultat av egna handlingar eller som ett resultat av otur. Hur man ser på livets spel verkar alltså korrelerat med politiska uppfattningar i relativt hög grad och alltså också med spelstil. Dock undrar jag om en kompletterande förklaring till denna studies resultat skulle kunna vara att de som spelar spel med ett starkt inslag av skicklighet är eller tror sig vara mer insiktsfulla och kunniga än de som spelar spel av slumpkaraktär.

Själv spelar jag inte några spel alls. De skulle inte, i mitt fall, lyckas bidra till att förtränga livets tragiska karaktär: de känns tomma och meningslösa och, i vissa fall, irrationella.

Written by Niclas Berggren

27 november 2010 at 5:25

Publicerat i forskning, politik, spel

Plågoandarna

Philip Guston, The Tormentors (1947-1948), 103,8 x 153,7 cm:

Written by Niclas Berggren

26 november 2010 at 14:57

Publicerat i konst

Den empatiska underklassen

Ibland framförs, i synnerhet i vänsterkretsar, uppfattningen att mindre bemedlade människor är ädlare än de som befinner sig på en högre socioekonomisk nivå. De senare framställs som mer egoistiska och okänsliga för andra människors väl och ve. Hittills har jag betraktat sådana påståenden som ogrundade (och fräcka) spekulationer, men den nya studien ”Social Class, Contextualism, and Empathic Accuracy”, publicerad i Psychological Science, kanske utgör grund för omprövning av denna min inställning:

In three studies, lower-class individuals (compared with upper-class individuals) received higher scores on a test of empathic accuracy (Study 1), judged the emotions of an interaction partner more accurately (Study 2), and made more accurate inferences about emotion from static images of muscle movements in the eyes (Study 3). Moreover, the association between social class and empathic accuracy was explained by the tendency for lower-class individuals to explain social events in terms of features of the external environment.

Den sedan tidigare kända tendensen hos vissa att se livets utfall som resultatet av egna ansträngningar, eller bristen därpå, snarare än som resultatet av faktorer bortom individens kontroll, verkar alltså vara förknippad, inte bara med politiska hållningar, som en mindre positiv inställning till omfördelning, utan också med förmågan att sätta sig in i och förstå andra människors känsloliv.

Written by Niclas Berggren

26 november 2010 at 5:32

Publicerat i empati, forskning, psykologi

Varför värderar vi skönhet?

Hur kommer det sig att människor fångas av skönhet, runtom i världen, oavsett kultur? Denis Dutton ger en evolutionär förklaring i detta mycket sevärda TED-föredrag:

Dutton utvecklar dessa idéer i boken The Art Instinct: Beauty, Pleasure, and Human Evolution. (Jag kommer att tänka på en fras i Pet Shop Boys-låten ”Paninaro”: ”Girls, boys, arts, pleasure”.) Min egen syn på skönhet stämmer väl överens med den Lord Henry Wotton formulerar.

Written by Niclas Berggren

25 november 2010 at 16:48

Publicerat i estetik, evolution, skönhet

Vad kostar en iPad?

Vilken dag som helst väntas iPad lanseras i Sverige. Priserna på de sex olika modellerna vet vi för närvarande inget om. Denna figur från The Economist visar hur priset på den billigaste modellen varierar mellan olika länder:

I Hong Kong får man sålunda en iPad för ca 3500 kr, medan den kostar knappt 5000 kr i Tyskland och Frankrike. Kommer Sverige att toppa listan? Jag tror det. Slutligen ett förslag på tentafråga för nybörjarstudenter i nationalekonomi: Varför gäller inte lagen om ett pris för iPad?

Written by Niclas Berggren

25 november 2010 at 8:45

Publicerat i nationalekonomi, pris, teknik

Vad innehåller placebo?

Konstigt nog hade jag aldrig tänkt på att innehållet i placebo kan påverka hur mediciner utvärderas, förrän jag fick syn på studien ”What’s in Placebos: Who Knows? Analysis of Randomized, Controlled Trials”, publicerad i Annals of Internal Medicine. Den studien undersöker om det i artiklar publicerade i medicinska vetenskapliga tidskrifter anges vad placebo i läkemedelsutvärderingar faktiskt innehåller. Resultat:

Most studies did not disclose the composition of the study placebo. Disclosure was less common for pills than for injections and other treatments (8.2% vs. 26.7%; P = 0.002). … CONCLUSION: Placebos were seldom described in randomized, controlled trials of pills or capsules. Because the nature of the placebo can influence trial outcomes, placebo formulation should be disclosed in reports of placebo-controlled trials.

Man kanske inte kan utesluta att läkemedelsbolag kan ha intresse av att använda placebo som synligen förstärker positiva effekter av de egna läkemedlen, t.ex. genom att placebo försämrar hälsotillståndet. För att undvika onödiga misstänkliggöranden förefaller det klokt att i framtiden kräva att placeboinnehållet anges i publicerade studier.

Written by Niclas Berggren

25 november 2010 at 5:06

Publicerat i forskning, medicin

Bra med Downs syndrom?

Det visar sig att andelen gravida kvinnor som upptäcker kromosomfel på sina foster och som väljer att abortera har ökat från 53 till 67 procent. En representant för Svenska Downföreningen gillar inte utvecklingen:

Hon är rädd för en utveckling där det till slut kanske inte föds några barn alls med Downs syndrom.

Jag förstår inte alls denna rädsla. Vore det inte prima om inga barn föddes med detta förståndshandikapp? Vad denna representant inte verkar inse är att det kan vara bättre att inte finnas till — och till och med att det kan anses omoraliskt att låta skadade barn födas.

Written by Niclas Berggren

24 november 2010 at 21:33

Publicerat i barn, död, etik, medicin, moral

Snygga byxor

Written by Niclas Berggren

24 november 2010 at 15:40

Publicerat i skönhet

Naturen som vägledare

John Stuart Mill granskar, i ”On Nature”, närmare den uppfattning som säger att ”naturen” kan och bör ge oss vägledning gällande hur vi bör leva våra liv. Han sammanfattar sin analys på följande sätt:

The word ”nature” has two principal meanings: it either denotes the entire system of things, with the aggregates of all their properties, or it denotes things as they would be, apart from human intervention.

In the first of these senses, the doctrine that man ought to follow nature is unmeaning; since man has no power to do anything else than follow nature; all his actions are done through, and in obedience to, some one or many of nature’s physical or mental laws.

In the other sense of the term, the doctrine that man ought to follow nature, or, in other words, ought to make the spontaneous course of things the model of his voluntary actions, is equally irrational and immoral.

Irrational, because all human action whatever consists in altering, and all useful action in improving, the spontaneous course of nature.

Immoral, because the course of natural phenomena being replete with everything which when committed by human beings is most worthy of abhorrence, any one who endeavoured in his actions to imitate the natural course of things would be universally seen and acknowledged to be the wickedest of men.

Jag instämmer i det stora hela: naturen (i den mån begreppet kan göras begripligt och syftar på något annat än totaliteten av allt) innefattar inte i sig och med automatik moralisk vägledning. Frågan är hur Mill och vi andra kan säga att något i naturen är omoraliskt: det antyder att vår moraliska standard emanerar från någonstans utanför naturen och kan appliceras på den, ”utifrån”.

Se även ”Naturligt är mångfalden”, en artikel i SvD skriven av två svenska etologer, samt professor Volokhs analys av påståendet att homosexualitet är ”mot naturen”.

Written by Niclas Berggren

24 november 2010 at 5:06

Publicerat i etik, filosofi, moral, natur

Kroppsnära säkerhetsvakter

Det verkar råda stor upprördhet i USA över TSA:s alltmer ingående, och närgångna, granskning av flygresenärer. Tyler Cowen pekar på en positiv effekt av att många därigenom avskräcks från att flyga:

Personally, I’m happy to put up with the practices if it means less congestion in the airport security line.

Jag är själv inte särskilt upprörd, av ett annat skäl: jag kan finna det erotiskt tilltalande när en säkerhetsvakt rör vid mig. Vågar jag erkänna att jag, vid ett tillfälle, medvetet valde att gå igenom en metalldetektor med en kamera i fickan bara för att få den attraktive vakten att röra vid mig efter pipet? Så länge man kan välja kö (och säkerhetsvakt) själv ser jag denna mer närgångna granskning som uppiggande.

Written by Niclas Berggren

23 november 2010 at 14:15

Publicerat i säkerhet, sex

Psykologi bakom aktiepriser

Det tycks finnas en s.k. januarieffekt på aktiemarknaden, som innebär att börsen tenderar att gå upp i januari. En sådan effekt har också visats uppkomma i experiment. Studien ”Yes, Wall Street, There Is A January Effect! Evidence from Laboratory Auctions”, publicerad i Journal of Behavioral Finance (preliminär gratisversion här), finner följande:

After controlling for variables that could influence subject bids, such as differences in private values, cumulative earnings, and learning effects, the prices in the January markets were systematically higher than those in December, a difference that is economically large and statistically significant.

Tre delförklaringar till januarieffekten kan vara att aktieinnehavare vill sälja förlustaktier före årets sluts av skattemässiga skäl, för att sedan köpa nya aktier i januari; att företag som sitter på förlustaktier kan vilja dölja det inför boksluten, varför de säljer sådana aktier i december och köper nya i januari; och att större vinster i december leder till mer köp i januari. Robert Shiller menar dock att även psykologiska faktorer behövs för att förklara effekten, t.ex. detta sätt att tänka:

If people view the year end as a time of reckoning and a new year as a new beginning, they may be inclined to behave differently at the turn of the year, and this may explain the January effect.

Forskarna bakom ovan nämnda studie anser sig ha fått stöd för att en psykologisk faktor av liknande slag får experimentdeltagarna att betala mer för aktier i januari.

Om du är rationell bör du kanske, givet hur andra beter sig, fundera på att köpa aktier nu, mot årets slut, och sälja mot slutet av januari? Men om alla gör det …

Written by Niclas Berggren

23 november 2010 at 4:37

Vinterväder

Kazimir Malevich, Morning in the Village after Snowstorm (1912), 80,0 x 80,0 cm:

Written by Niclas Berggren

22 november 2010 at 14:51

Publicerat i konst

Motivet bakom vänlighet

Spelar det någon roll för hur en handling utvärderas, vilket det bakomliggande motivet är? Man kan tänka sig att en person, A, handlar på ett sätt som gynnar en annan person, B, men att A antingen motiveras av att vinna på att handla på det sättet eller av ren altruism. Man kan vinna på goda handlingar om man förväntar sig en bättre behandling tillbaka. Nå, en ny studie, ”Can Intentions Spoil the Kindness of a Gift — An Experimental Study”, undersöker, i ett s. k. tillitsspel, om B ger tillbaka mindre om motivet till en vänlig handling från A anses bero på egenintresse och högre förväntad egen vinst, jämfört med om motivet uppfattas vara altruistiskt. Resultat:

Our results suggest that expected future returns do not affect the perceived kindness of an action and its rewards. Agent B‘s return transfer does not differ across treatments for a given transfer. This is not because agent B does not care about agent A’’s action at all. Actually, we observe a lot of agents B that return strictly positive amounts, and in addition, agent B‘s average return transfer is increasing in agent A‘s transfer. This suggests that individuals reward actions that seem altruistic, independent of the actor’s expectation of future rewards or of the actor’s speci…c kind of intention. Consequently, we conclude that individuals condition their behavior on outcomes rather than on intentions or higher order beliefs.

Detta agerande är i linje med det som tänkare i den utilitaristiska traditionen, t.ex. Sidgwick, har gett uttryck för. De menar att motiv i sig är normativt ointressanta: det normativt intressanta är utfall.

Se även ”Nationalekonomins intellektuella bidrag”.

Written by Niclas Berggren

22 november 2010 at 4:18

Hur uppnås statsfinanser i balans?

Tidigare forskning tyder på att minskade offentliga utgifter, snarare än skattehöjningar, förmår minska problem med stora budgetunderskott och statsskulder. Denna slutsats får nytt stöd i studien ”Major Public Debt Reductions: Lessons from the Past, Lessons for the Future”:

First, our results suggest that major debt reductions are mainly driven by decisive and lasting (rather than timid and short-lived) fiscal consolidation efforts focused on reducing government expenditure, in particular, cuts in social benefits and public wages. Revenue-based consolidations do not seem to contribute to a major debt reduction. Second, robust real GDP growth also increases the likelihood of a major debt reduction because it helps countries to ”grow their way out” of indebtedness.

I tider av statsfinansiell oblans verkar det särskilt klokt att hålla politiker som förespråkar skattehöjningar och nolltillväxt borta från finansdepartement och andra maktens boningar.

Written by Niclas Berggren

21 november 2010 at 14:09

Färre och striktare religiösa rörelser

Kan nationalekonomin bidra till att bättre förstå fenomenet religion? Ja. I en analys av hur olika typer av utfall (eller jämvikter, på ekonomspråk) kan uppstå på den religiösa marknadsplatsen, ”The Invisible Hand Plays Dice: Multiple Equilibria in Sects Markets”, publicerad i Public Choice, finner Panu Poutvaara och Andreas Wagener bl.a. följande:

[W]hen more people are willing to join a sect, less persuasive sect leaders enter the market, which reduces average membership costs; and the lower are the average membership costs in sects, the more individuals are willing to join a sect. … [T]he smaller is the number of sects that are active in a market equilibrium the higher are the demands which these sects impose on their (relatively few) members. That is, in more secular societies sects impose, on average, heavier burdens on their small membership groups than in societies with higher rates of religious participation. Hence, fears that sect leaders might ”abusively” extract significant resources from their members would then seem, on average, more justified in a secular than in a sectarian equilibrium.

Man kan här tänka sig att USA motsvarar fallet med många men mindre strikta religiösa rörelser och Europa fallet med få men striktare sådana rörelser. (Striktare sådana rörelser kan dock, från den religiöses perspektiv, vara rationella.)

Se även ”Dilemma för en liberal ateist” och ”Staten påverkar kyrkobesöken”.

Written by Niclas Berggren

21 november 2010 at 8:30

Publicerat i nationalekonomi, religion

Lidl kontra Coop

Baserat på egna, ovetenskapliga observationer skulle jag bedöma produktiviteten hos Lidls personal som ca 50 procent högre än hos Coops personal. Den förra är t.ex. mycket snabb i kassahanteringen, medan Coops personal mest består av äldre, senfärdiga, sömniga typer som långsamt flyttar ens varor framåt, förbi prisscanningen. Ändå misstänker jag att Coops personal har minst 25 procent högre timlön. Om detta stämmer, är det ett marknadsmisslyckande? Eller ett politikmisslyckande (jag tänker på LAS)? Är det inte en orättvisa? Om personal som är x procent mer produktiv än annan personal får x procent mer i lön, är det en orättvisa? Frågorna hopar sig efter lite butiksbesök.

Written by Niclas Berggren

20 november 2010 at 15:11

En professor med arbetsmoral

Arbetslinjen praktiserades av professor Eli Heckscher, enligt denna artikel om honom i Ekonomisk Tidskrift:

Jag ser absolut inte arbetet som en plikt, snarare som ett nödvändigt ont som jag, förvisso, försöker utföra som om jag vore plikttrogen. Om människor vore genuint plikttrogna, som Heckscher, skulle socialförsäkringssystemens utformning, med avseende på risk för överutnyttjande och fusk, antagligen vara ett icke-problem.

Written by Niclas Berggren

20 november 2010 at 6:29

Publicerat i arbete, moral, nationalekonomi

Pengahungriga samfund

Den nye kd-ministern Stefan Attefall har bjudit in diverse religiösa ledare till ett möte. Vad vill de? Bl.a. att skattebetalarna ska finansiera dem i ökad utsträckning.

Göran Zettergren, missionsföreståndare för Missionskyrkan:

Bidragen borde ju naturligtvis höjas eftersom de länge legat på samma nivå. Jag tror att det här är väl använda pengar för både samfunden och regeringen.

Abd al Haqq Kielan, ordförande för Svenska islamiska församlingarna:

Jag skulle vilja se en ökning av de ekonomiska anslagen. Nu har ju statsbidragen till trossamfund varit på samma nivå i många år. Vi har ju inte fått ökade anslag trots att antalet aktiva muslimer ökar i Sverige.

Anders Arborelius, biskop för Katolska kyrkan i Stockholm:

Om man förväntar sig mer av kyrkor och församlingar borde man höja bidragen. De har ju legat på samma nivå länge. Det visar sig ju exempelvis genom att man inte har lokaler.

Jag tycker också att bidragen till religiösa samfund bör ändras — till noll! Därtill bör en rad andra privilegier genast avvecklas. Tyvärr befarar jag att Stefan Attefall kommer att vara mer inne på de pengahungriga samfundsledarnas linje, i linje med kd:s pro-religiösa profil. Som vanligt får man sätta sitt hopp till Anders Borg.

Written by Niclas Berggren

19 november 2010 at 11:20

Publicerat i bidrag, religion, vidskepelse

Språket hos sms:ande barn

Barn som sms:ar mycket tenderar att använda förkortningar av olika slag (vilka kallas ”textisms” på engelska). Är användandet av sådana, som ofta avviker från ”korrekt språkbruk”, relaterat till språkliga färdigheter hos barnen i fråga? Ja, men inte på det sätt som språkliga purister av reaktionärt snitt antagligen tänker sig. Studien ”Exploring the Relationship between Children’s Knowledge of Text Message Abbreviations and School Literacy Outcomes”, publicerad i British Journal of Developmental Psychology, finner:

The ratio of textisms to total words used was positively associated with word reading, vocabulary, and phonological awareness measures. Moreover, the children’s textism use predicted word reading ability after controlling for individual differences in age, short-term memory, vocabulary, phonological awareness and how long they had owned a mobile phone.

Förvisso är antalet deltagande barn i studien lågt (88 stycken), så fler, liknande studier behöver utföras innan vi kan vara säkra på resultatet. Icke desto mindre fann jag dessa preliminära indikationer överraskande och lätt uppiggande. 3vligt lr hur? D tkr jag iaf.

Written by Niclas Berggren

19 november 2010 at 5:55

Kan vetenskapen fastslå vad som är moraliskt rätt och fel?

Sam Harris menar att vetenskapen kan fastslå vad som är moraliskt rätt och fel, vilket jag har uppmärksammat tidigare, och huruvida detta stämmer har nu diskuterats på en konferens med högintressanta deltagare. Man kan ta del av korta föredrag och en paneldiskussion om denna fråga med just Sam Harris samt med Patricia Smith Churchland, Lawrence Krauss, Peter Singer, Steven Pinker och min absoluta favorit Simon Blackburn. Väl värda att lyssna till! (Särskilt Blackburn, som har förstått ett och annat, t.ex. att Harris i strikt mening har fel.)

Se även tidigare inlägg om Blackburn: ”Tio moderna myter”, ”Ska man respektera religion?” och ”Skeptisk ironi istället för ateism”.

Written by Niclas Berggren

18 november 2010 at 14:15

Publicerat i etik, filosofi, moral, vetenskap

Nationalism för att undvika sjukdom

Våra kroppar har i många avseenden utvecklats för att undvika och stå emot sjukdomar. De gör detta, som alla känner till, på ett imperfekt sätt. Ett annat, kompletterande sätt för att undvika sjukdomar, som kan ha utvecklats evolutionärt, är olika beteendeimpulser. Det finns t.ex. forskare som menar att aversion mot (vissa) utlänningar kan ha grund i en vilja att undvika sjukdom:

The behavioral immune system may also produce an instinctive distrust of strangers. Strangers, after all, may carry diseases against which a person has no immune defense. (Just look at what happened to the Aztecs when the Spanish conquistadors showed up with smallpox.) To see if diseases influence how we think of foreigners, Schaller and his colleagues set up another experiment. They had one test group watch a slide show about the health dangers of germs. The researchers then told these subjects that the government would be spending money to attract immigrants to Canada; the participants had to decide how much money ought to be spent to get people to come from certain countries. Another group of participants were asked to do the same thing after watching a slide show on dangers of everyday life that were not related to disease, such as accidental electrocution. Schaller predicted that the slides about germs would trigger a rise in xenophobia. Sure enough, the subjects who watched the germ slides were inclined to spend more money to recruit immigrants from familiar countries and less money to attract people from unfamiliar ones.

Om denna grund för aversion mot (vissa) utlänningar stämmer, gör detta aversion mot (vissa) utlänningar acceptabel? Det tycker jag spontant inte, i sig, eftersom skälet till att denna aversion i så fall utvecklades ligger långt tillbaka i tiden och inte behöver vara relevant idag. Dock kanske man kan skilja på två fall:

  • Idag är det så att (vissa) utlänningar i genomsnitt medför större risk för sjukdom än andra. Då kanske trots allt aversionen är försvarbar? Måhända, men jag har två invändningar. För det första handlar det då om att tillämpa statistisk diskriminering, och jag har ofta svårt för sådan, då den drabbar många ”oskyldiga”. Även om en grupp i genomsnitt medför större fara är det antagligen ändå så, att de flesta i gruppen inte medför ökad fara. Ska de straffas? För det andra handlar det om att väga kostnader mot intäkter. Även om sjukdomsrisken höjs av (vissa) utlänningar kan den (förväntade) kostnaden vara värd att ta, om (den förväntade) intäkten beräknas vara högre.
  • Idag är det inte så att (vissa) utlänningar i genomsnitt medför större risk för sjukdom än andra. I så fall anser jag aversionen direkt förkastlig, även om den kan förstås som en atavism som kan ha fyllt en funktion i en svunnen tid.

Written by Niclas Berggren

18 november 2010 at 5:36

Kärlek kan leda till död

Jag är starkt berörd av Benjamin Brittens sista kantat Phaedra (och har citerat en textrad där ur i flera tidigare inlägg). Dess tema, om förbjuden kärlek och död, är mycket starkt; Brittens musik, med inspiration från Bali, är därtill magisk. Min favoritsångerska i rollen är Dame Janet Baker (för vilken det skrevs och som sjunger i denna fantastiska inspelning); här kan Ann Murray höras:

Se upp för kärleken!

Se även inläggen ”Förstörd av kärlek” och ”Dödlig kärlek”.

Written by Niclas Berggren

17 november 2010 at 15:44

Publicerat i död, genier, idoler, kärlek, musik, normer

Är matematiken påhittad?

Jag har tidigare skrivit om fiktionalism inom etiken: att låtsas som om en objektiv moral finns trots att man är övertygad om att den inte finns. Det finns också fiktionalism inom matematiken:

Fictionalism in the philosophy of mathematics is the view that mathematical statements, such as ‘8+5=13’ and ‘π is irrational’, are to be interpreted at face value and, thus interpreted, are false. … According to fictionalism, there is no mathematical knowledge apart from knowledge of the fiction of mathematics itself. Knowing that in the story of mathematics 2+3 = 5 is no more problematic than knowing that in the Tolkien story Bilbo Baggins is a hobbit. In both cases we know this by reading the relevant stories, listening to others who are well versed in the stories in question or, more adventurously, by exploring the logical consequences of the respective stories.

Grunden för matematisk fiktionalism är dessa tre överväganden:

There are several problems associated with admitting mathematical entities into one’s ontology. First, accepting mathematical entities would seem to run into trouble with Ockham’s razor. This is the advice not to multiply entities beyond necessity. It would appear that nominalists of all varieties have Ockham on their side, since they do not need to posit the huge number of entities entertained by Platonists. Second, mathematical entities are epistemically suspect. Mathematical entities are usually taken to be abstract, in the sense that they do not exist in space and time and do not have causal powers. It is thus mysterious how we can have knowledge of such causally isolated entities (Benacerraf 1983); or at least, an account is required of how the methods of mathematics are reliable means of forming beliefs about such abstract entities (Field 1989). Finally, we might add a more general worry about the metaphysical dubiety of abstract entities. After all, entities not located in space and time and without causal powers are utterly unlike any other entities we know about.

Det var inte riktigt vad jag fick lära mig i skolan när jag började räkna. Tur var nog det.

Written by Niclas Berggren

17 november 2010 at 7:15

Bra genom att inte vara dålig

Denna analys av många väljares besvikelse över Obama, presenterad av Chaospet, stämmer väl överens med mitt sätt att tänka om borgerliga regeringar i Sverige: de är bra, inte nödvändigtvis därför att de genomför bra saker, utan därför att de förhindrar dåliga saker att bli genomförda. Detta tycker jag att många borgerliga sympatisörer missar, i ett ofta uttalat missnöje över att reform x och y lyser med sin frånvaro.

Se även det tidigare inlägget ”Sluta dissa Alliansen”.

Written by Niclas Berggren

16 november 2010 at 14:47

Publicerat i politik, reformer

Folkomröstning under ed

När man frågar människor hur mycket de är beredda att betala för en kollektiv nyttighet visar det sig att de ofta svarar annorlunda i en hypotetisk än i en verklig situation. Detta kallas hypothetical bias. I regel uppges betalningsviljan vara större i den hypotetiska situationen. Hur kan man reducera det här problemet och bättre få veta människors faktiska värdering av potentiella projekt? I en ny studie, ”Referenda under Oath”, framförs hypotesen att personer som skriver under en ed kommer att ange en mer sanningsenlig värdering än andra. I ett experiment lät forskarna vissa deltagare skriva under denna ed (medan andra deltagare inte gjorde det):

Hade eden någon effekt?

Our results suggest the oath can work to eliminate the hypothetical bias: the oath causes hypothetical “yes” response rates to significantly decrease, while real “yes” response rates remained statically identical. Having subjects (freely) sign an oath to provide honest answers makes them more likely to do so even without any actual economic commitment.

Se där. Bör jag överge mitt motstånd mot att avge löften nu? Åtminstone bör jag fundera på att sluta försöka övertyga andra om att inte avge löften.

Written by Niclas Berggren

16 november 2010 at 4:40

Treårsjubileum

Idag är det tre år sedan denna blogg kom till. Jag är mycket tacksam för mina läsare och kommentatorer! Lite statistik för treårsperioden:

Antal besök: 1 990 569 (1 818 per dygn)
Antal inlägg: 3 632 (3,3 per dygn)
Antal kommentarer: 28 504 (26 per dygn)

Tag gärna en titt på de första två veckornas inlägg, från november 2007. (Skrev jag inte ganska annorlunda inlägg då jämfört med idag?) Det var tider, det!

Written by Niclas Berggren

15 november 2010 at 13:44

Publicerat i ego

Positiv effekt av avundsjuka?

Människor har olika mycket och lyckas olika väl i livet. Det kan ge upphov till avundsjuka. Normalt sett ses avund med skepsis, men givet skillnader mellan människor kanske den inte behöver vara så dålig. Enligt den nya studien ”Warding Off the Evil Eye: When the Fear of Being Envied Increases Prosocial Behavior”, publicerad i Psychological Science, har (elakartad) avundsjuka effekter på de avundades beteende:

The fear of being envied makes people act prosocially, in an attempt to ward off the potentially destructive effects of envy. In three experiments, people who were in a superior position and could be envied were more likely than control participants to give time-consuming advice to a potentially envious person or to help a potentially envious person pick up erasers she had accidentally scattered. However, helping behavior increased only if envy was likely to be malicious rather than benign. People who were better off did not increase their helping behavior toward people in general, but increased their helping only toward the potentially envious. This finding is consistent with the idea that the better off act more prosocially as an appeasement strategy. The fear of being envied serves useful group functions, because it triggers prosocial behavior that is likely to dampen the potentially destructive effects of envy and simultaneously helps to improve the situation of people who are worse off.

Jag finner resultatet fascinerande. Hur ska det utvärderas? Som jag ser det kan man tänka sig (1) en situation utan avundsjuka; (2) en situation med avundsjuka utan att detta gör de avundade mer prosociala; (3) en situtation med avundsjuka som gör de avundade mer prosociala; och (4) en situation med avundsjuka som undanröjer grunden för avundsjuka. Jag är oklar över hur dessa fyra alternativa situationer ska rangordnas i termer av social välfärd.

Ett par funderingar:

  • Antagligen är (3) bättre än (2), i alla fall i ett statiskt perspektiv. I ett mer dynamiskt perspektiv är jag inte så säker. Vore jag marxist skulle jag t.ex. oroa mig för att (3) gör (4) mindre sannolik, dvs. om avundsjukan leder till snällare beteende på en del områden som lugnar de avundsjuka kanske det gör det mindre sannolikt att den fundamentala grunden för avundsjukan (t.ex. privat ägande och ojämlik fördelning därav) åtgärdas. Detta resonemang har vissa likheter med vissa marxisters tveksamhet inför välfärdsstaten.
  • (1) kan låta lockande, inte minst för en liberal, i den mån avundsjuka faktiskt utgör grund för omfördelning, men i ett dynamiskt perspektiv kanske avundsjuka fyller en funktion, i det att den ger vissa människor motivation att anstränga sig hårt och förbättra sin situation. Frånvaro av avundsjuka skulle, enligt detta resonemang, kunna passivisera. Kanske är (3) trots allt att föredra: avundsjuka finns kvar (liksom de för en liberal mindre problematiska grunderna för den), men dess negativa effekter dämpas något, vilket inte minst gör (4) mindre sannolik.

Jag är för övrigt själv ibland avundsjuk.

Written by Niclas Berggren

15 november 2010 at 4:44

Är de tio budorden bra?

Har du tagit del av någon söndagspredikan idag? Om inte har du ett tillfälle att här ta del av Christopher Hitchens analys av de tio budorden:

Se även inlägget ”Varning för vidskeplig moral” samt Fredrik Bendz och min lilla essä ”Taking the Ten Commandments in Vain: A Critique of the Decalogue as a Code of Ethics”.

Written by Niclas Berggren

14 november 2010 at 15:56

Publicerat i etik, moral, religion

Feminina män och homosexualitet

En vanlig uppfattning är att feminina män i högre grad än andra är homosexuella. Stämmer det? Ja, enligt studien ”Masculinity-Femininity Predicts Sexual Orientation in Men but Not in Women”, publicerad i Journal of Biosocial Science, som undersöker sambandet mellan maskulinitet-femininitet i tonåren och beteende och identitet fem-sex år senare:

[T]he more feminine males had several times the probability of being attracted to same-sex partners, several times the probability of having same-sex partners, and several times the probability of self-identifying as homosexuals, compared with more masculine males.

Detta innebär förstås inte att alla homosexuella män är eller var feminina; inte heller att alla feminina män är eller blir homosexuella. Man kan ändå fundera på varifrån detta samband kommer. Finns biologiska influenser bakom det här resultatet? Jag tror det. Man kan också fundera på varifrån föraktet för femininitet hos män kommer. Jag har en känsla av att negativa attityder mot homosexuella i högre grad har med femininitet att göra än med homosexualitet. ”Om bara homosexuella män beter sig maskulint är de acceptabla” — är inte det ett vanligt förhållningssätt, i synnerhet hos heterosexuella män? Intressant nog fanns, som titeln på studien antyder, inget motsvarande samband mellan maskulinitet och sexuell identitet för kvinnor, vilket förvånade mig.

Se även inlägget ”Vilka barn blir homo?”.

Written by Niclas Berggren

14 november 2010 at 5:59

Husförstörelse som terroristbekämpning

Israel förstör hus för att minska förekomsten av terrorism i form av självmordsbombningar. Fungerar de åtgärderna? Ja och nej, enligt den nya studien ”Counter-Suicide-Terrorism: Evidence from House Demolitions”:

[W]e show that punitive house demolitions (those targeting Palestinian suicide terrorists and terror operatives) cause an immediate, significant decrease in the number of suicide attacks. The effect dissipates over time and by geographic distance. In contrast, we observe that precautionary house demolitions (demolitions justified by the location of the house but not related to the identity or any action of the house’s owner) cause a significant increase in the number of suicide terror attacks. The results are consistent with the view that selective violence is an effective tool to combat terrorist groups, whereas indiscriminate violence backfires.

Att förstöra hus i största allmänhet verkar alltså, föga förvånande, ha kontraproduktiv verkan; det mer intressanta resultatet är att husförstörelser kopplade till specifik terrorverksamhet tycks minska terrorismen. Det intressanta med det tycker jag är att detta resultat förvisso är önskvärt, men det uppnås genom en metod som med liberala utgångspunkter i respekt för privat ägande får anses tvivelaktig. Dessutom kan man tänka sig att denna typ av åtgärd också drabbar många oskyldiga, såsom terroristers barn. Helgar ändamålet medlen i detta fall? Jag tycker att en liknande problematik uppkommer i samband med tortyr. Antag att effekten blir minskad terrorism och minskat lidande, totalt sett. Är det ett tillräckligt motiv för att tillämpa oerhört grymma förhörsmetoder? Detta ställer förstås utilitaristen i en svår position, men inte bara utilitaristen. Den som sturskt avfärdar all husförstörelse och all tortyr trots att de minskar lidandet totalt sett måste förklara hur den bedömningen kan motiveras. Vad övertrumfar reduktion av lidande?

Se även inlägget ”Kvaliteten på terrorister”.

Written by Niclas Berggren

13 november 2010 at 7:27

Att reta Kina får konsekvenser

Kina reagerade häftigt när den norska Nobelkommittén utsåg dissidenten Liu Xiaobo till årets fredspristagare och verkade mena att detta kommer att få konsekvenser för relationerna mellan Kina och Norge. Var detta tomma ord? Troligen inte. I en ny studie, ”Paying a Visit: The Dalai Lama Effect on International Trade”, undersöks hur handeln med Kina har påverkats för länder som har tagit emot den av Kina avskydde Dalai Lama:

Our empirical results support the idea that countries officially receiving the Dalai Lama at the highest political level are punished through a reduction of their exports to China. However, this ‘Dalai Lama Effect’ is only observed for the Hu Jintao era and not for earlier periods. Furthermore, we find that this effect is mainly driven by reduced exports of machinery and transport equipment and that it disappears two years after a meeting took place.

Här ser man vilka länder som har tagit emot Dalai Lama under den studerade perioden:

Som mest har mottagandet av Dalai Lama medfört lägre export med 8 procent. Det verkar inte helt osannolikt att Norge kan komma att drabbas av lägre export till Kina nu. En vidare fråga är om länder ska låta sig intimideras av denna typ av agerande. Är den ekonomiska kostnaden värd att ta?

Se även inlägget ”Dalai Lama har brister”.

Written by Niclas Berggren

12 november 2010 at 7:08

IQ och hälsa

Är intelligenta män friskare än ointelligenta? Ja, enligt studien ”Does a Fitness Factor Contribute to the Association between Intelligence and Health Outcomes? Evidence from Medical Abnormality Counts among 3654 US Veterans”, publicerad i Intelligence. Hur kan det komma sig? En möjlighet:

This offers tantalising – yet preliminary – evidence that health and intelligence are the result of common genetic factors, and that low intelligence may be an indication of harmful genetic mutations.

En annan möjlighet är att smartare män bättre inser hur de ska leva för att uppnå bättre hälsa.

Written by Niclas Berggren

11 november 2010 at 15:06

Blir föräldrar oliberala?

Apropå folkomröstningen i Californien om legalisering av marijuana, som slutade med ett nej, kan man fråga sig hur det kommer sig att många människor intar oliberala hållningar i en rad sociala frågor. Megan McArdle framför en tes:

[I]n my experience, as the kids approach the teenage years, a lot of parents do suddenly realize they aren’t that interested in legal marijuana any more, and also, that totally unjust 21-year-old drinking age is probably a very good idea.

Jag har hört en liknande tes framföras om inställningen till invandring: har man barn lägger man större vikt vid risken för ökad kriminalitet, som av många uppfattas vara förknippad med invandring, varför man intar en negativ hållning till invandring. Man kan tänka sig samma grund för förbudsbejakanden när det gäller sådant som prostitution, pornografi och homosexualitet. Stämmer denna tes? Är föräldrar liberalismens fiender? Är liberalismen, eller uppfattas den vara, en ideologi för vuxna? Bryan Caplan finner att tesen har stöd i data, men att andra faktorer, som kön, kyrkobesöksfrekvens och utbildning är minst lika viktiga förklaringsfaktorer. Män som inte går i kyrkan, som inte har barn och som har hög utbildning är mest liberala. (I am one of them!)

Tips: Marginal Revolution.

Written by Niclas Berggren

11 november 2010 at 4:53

En speciell sten

Mimmo Paladino, Peter’s Stone (1980), 38,0 x 37,0 cm:

Written by Niclas Berggren

10 november 2010 at 15:02

Publicerat i konst

Skador av alkohol och droger

The Economist redovisar, utifrån studien ”Drug Harms in the UK: A Multicriteria Decision Analysis”, publicerad i The Lancet, hur skadlig konsumtion av olika substanser är:

Gott så. Det jag undrar är vilka fördelar konsumtion av dessa substanser ger upphov till, särskilt i termer av lycka och njutning. En kostnads-intäktsanalys kan inte stanna vid att uppskatta kostnader — intäkterna måste också tas med. I synnerhet om vi förespråkar politiska åtgärder med bas i kalkyler av detta slag måste vi undvika paternalismens kardinalfel, att bara se till kostnadssidan. Så hur högt på den hundragradiga skalan hamnar fördelarna för respektive substans? För vissa kan kostnaderna tänkas överstiga intäkterna, men det kan inte tas för givet. Tänk om alkoholens fördelar är långt högre än fördelarna av alla andra substanser och om dessa fördelar ligger på, säg, 80? Vad säger paternalisten då? Och puritanen?

Written by Niclas Berggren

10 november 2010 at 5:38

Tre sångfåglar

Ella Fitzgerald, Dinah Shore och Joan Sutherland. En briljerar. ”Sänk vår mikrofon, sänk vår mikrofon!”

Written by Niclas Berggren

9 november 2010 at 16:09

Publicerat i humor, idoler, musik, opera

Ipred-lagens effekter

Upprördheten mot Ipred-lagen var stor i många kretsar då den infördes 1 april 2009. Då var effekterna av lagen okända; nu vet vi mer. I den nya studien ”Piracy, Music and Movies: A Natural Experiment” undersöker Adrian Adermon och Che-Yuan Liang hur lagen har påverkat omfattningen av illegal fildelning och försäljning av musik och film:

We find that the reform decreased Internet traffic by 18 percent during the subsequent six months. It also increased sales of physical music by 27 percent and digital music by 48 percent. Furthermore, it had no significant effects on the sales of theater tickets or DVD movies. The results indicate that pirated music is a strong substitute for legal music whereas the substitutability is less for movies.

Studien är metodologiskt innovativ, bl.a. i det att den jämför utvecklingen i Sverige, där Ipred-lagen infördes, med den i Norge och Finland, som inte fick en motsvarande lag. Nå, ser man till resultatet i studien tycks det alltså som om ”fritt fram” för fildelning av musik har högst märkbara, negativa effekter på ersättningen till musikens upphovsmän (i alla fall på kort sikt; effekterna var i hög grad borta efter sex månader). Om dessa effekter är bra eller dåliga kan förstås diskuteras — se de tidigare inläggen ”Splittring om fildelning”, ”Behövs upphovsrätt för musik?”, ”Gynnas kreativiteten av långt upphovsrättsskydd?” och ”Fildelningens välfärdseffekter” — men ett första steg i en sådan diskussion är att veta vilka effekterna är. Denna studie tar fram sådan kunskap och är därför värdefull.

Se även inlägget ”Vad påverkar piratkopiering?”.

Written by Niclas Berggren

9 november 2010 at 4:33

Hängande byxor

Tänka sig, att finna en sådan här estetiskt tilltalande bild i Dagens Industri av alla ställen (s. 41, 27/10 2010)!

Foto: Claudio Bresciani. Se även inläggen ”Skejtarkulturen är fascinerande”, ”Hängbyxor, ja tack”, ”Mode i Hollywood””En eftermiddag på stan”, ”Otidsenlig rektor”, ”Hänger tillväxten på byxorna?”, ”Charmig artist”, ”Klädfascist i New York” och ”Fint med hängbyxor”.

Written by Niclas Berggren

8 november 2010 at 15:48

Publicerat i mode, skönhet

Mer rationella väljare

Ibland får jag för mig att väljare är hopplöst irrationella, men jag blir uppiggad när jag läser studier som ”Does Information Increase Political Support for Pension Reform?”, accepterad för publicering i Public Choice:

We find that individuals who are more informed about the costs and functioning of the pension system are more willing to accept reforms. We do not find that exposure to media coverage of pension issues significantly improves information. We perform a controlled experiment asking a random subsample of individuals to read a descriptive note on the Italian pension system before answering the questionnaire, finding that citizens reading the note are more willing to support pension reforms.

Utmaningen är väl att komma på sätt att sprida kunskap på ett effektivt sätt. Media verkar inte fungera särskilt väl i detta avseende.

Written by Niclas Berggren

8 november 2010 at 6:27

Den ökade stressen

Är det något jag funderar mycket på nuförtiden är det hur jag ska använda min knappa tid. Livet flyter på, och jag vill maximera lyckan medan jag lever. Det är mycket som konkurrerar om tiden, och inte sällan känner jag mig stressad och olycklig, trots en bättre ekonomi än någonsin. Professorn i nationalekonomi Daniel Hamermesh förklarar problemet:

[W]e feel more stressed for time than ever before — the opportunity cost of time has risen compared to the opportunity cost of goods. In fact, people with higher incomes usually express more time stress than those with lower incomes. It’s not only that higher-income people typically work more hours per week; even those who don’t work at all express greater feelings of being rushed than do poorer people. The reason is that it takes time to spend money and consume goods — you can’t inject a vacation in Provence into your bloodstream — you have to go there, lie on the beach at St. Tropez, go to the Picasso museum in Antibes, and tour the perfume factories of Grasse.

Det jag försöker göra för att förbättra situationen något är att ta bort, ur mitt schema, sådant som inte berikar livet men tar tid och plats: städning (genom att anlita städföretag), jobbmöten (tyvärr i regel obligatoriska), pendling (genom att bo nära jobb och kommunikationer), fika och fester (genom att odla en bild av mig själv som asocial). Fler idéer? Som Hamermesh påpekar är det inte en lösning att välja en lägre inkomst. Då kommer man bli olycklig av att inte ha pengar istället.

Den tes Hamermesh framför lanserades redan 1969 av den svenske nationalekonomen Staffan Burenstam Linder i Den rastlösa välfärdsmänniskan.

Written by Niclas Berggren

7 november 2010 at 9:22

Publicerat i ekonomi, inkomst, lycka, stress, tid

Buddhistisk rationalism

Det finns mycket inom buddhismen som jag finner ytterst tveksamt. Jag tilltalades dock av denna, nästan Weberska mål-medel-rationalism, från Madhyamaka-grenen av buddhismen:

Dharmakīrti had said that successful action is preceded by correct cognitions; what one deems to be truthful is any cognition that motivates action that leads to expected results. A true belief, then, is one that does not deceive one by promising to lead to a desired goal and then failing somehow to lead to that goal. A more positive way of expressing this, rather than saying a true believe is non-deceptive, is to say that a true belief is one that enables the realization of a goal (artha-kriyā-samartha). It turns out, said Dharmakīrti, that correct reasoning is instrumental in helping one form beliefs that motivate successful action. Therefore, one can say that conceptual thinking, when done carefully, can be of great value. … Clear and careful thinking has the capacity to identify which of the ideas that arise in consciousness are ungrounded and delusional and therefore unlikely to motivate successful action.

Läror som uppmanar till klart tänkande kan inte vara helt förkastliga! (Sedan kan man ifrågasätta de mål som just denna lära förespråkar, men det är en annan sak.)

Se även inläggen ”En underlägsen skapelseberättelse” och ”Livet efter döden enligt buddhismen”.

Written by Niclas Berggren

6 november 2010 at 19:32

Är sexuell läggning en social konstruktion?

Jag är en stor beundrare av historikern John Boswell, vars doktorsavhandling Christianity, Social Tolerance, and Homosexuality (University of Chicago Press, 1980) påverkade mig mycket då jag läste den 1993. Nå, i ett mycket intressant bokkapitel, ”Revolutions, Universals, and Sexual Categories”, tar Boswell upp frågan om vissa saker, i synnerhet sexuell läggning, är en av människors kategorisering oberoende företeelse eller om sexuell läggning i själva verket uppkom som ett resultat av människors kategorisering. Så här beskriver han de två extrempositionerna:

Nominalists (”social constructionists” in the current debate) in the matter aver that categories of sexual preference and behavior are created by humans and human societies. Whatever reality they have is the consequence of the power they exert in those societies and the socialization processes that make them seem real to persons influenced by them. People consider themselves ”homosexual” or ”heterosexual” because they are induced to believe that humans are either ”homosexual” or ”heterosexual.” Left to their own devices, without such processes of socialization, people would simply be sexual. The category ”heterosexuality,” in other words, does not so much describe a pattern of behavior inherent in human beings as it creates and establishes it. Realists (”essentialists”) hold that this is not the case. Humans are, they insist, differentiated sexually. Many categories might be devised to characterize human sexual taxonomy, some more or less apt than others, but the accuracy of human perceptions does not affect reality. The heterosexual/homosexual dichotomy exists in speech and thought because it exists in reality: It was not invented by sexual taxonomists, but observed by them.

Medan vissa — t.ex. David Halperin i One Hundred Years of Homosexuality —menar att homosexuella inte existerade före ordets tillblivelse, menar Boswell att det finns många tecken i historien på att homosexuella (och, för den delen, heterosexuella) har setts som en distinkt kategori människor, från Antiken och framåt, vilket han menar ger stöd för en mer essentialistisk förståelse av sexuell läggning. Min egen syn ligger lite mitt emellan extrempunkterna (och i viss mån gör Boswells syn det också). Dvs. jag tror att sexuell läggning är ett i grunden icke-valt och icke-kulturberoende fenomen, i hög grad biologiskt bestämt, som däremot förstås och tolkas på olika sätt beroende på kultur. Detta kan man t.ex. studera när det gäller motståndare till homosexualitet, som har konstruerat olika modeller över homosexualitetens etiologi och, därmed, över hur den ska bekämpas. Är den ett beteende som kan fresta vem som helst och som måste motverkas genom stigmatisering och straff? Eller är den en sjukdom som inte smittar och som måste motverkas genom vård?

Det faktum att människors förståelse av sexuell läggning har förändrats tror jag ligger bakom många legala reformer, såsom avkriminaliseringen av homosexuella handlingar (1944), borttagandet av sjukdomsstämpeln (1979), partnerskap (1994) och äktenskap (2009). Har inte den essentialistiska förståelsen kommit att dominera? Vissa är homosexuella; det är inget fel med det; vi ska alla ha lika rättigheter och skyldigheter. Detta samtidigt som forskningen har gått i en distinkt socialkonstruktivistisk riktning, vilket Boswell alltså tar upp och kritiserar.

Se även inlägget ”Var det bra att homosexuella skapades?”.

Written by Niclas Berggren

6 november 2010 at 7:25

Institutionernas centrala betydelse

Jag tänkte uppmärksamma att ekonomipristagaren Douglass North idag fyller 90 år. Han är en av dem som har inspirerat mig mycket i min egen forskargärning. Från hans prisföreläsning lär vi oss vad institutioner är och vad de betyder:

Institutions are the humanly devised constraints that structure human interaction. They are made up of formal constraints (rules, laws, constitutions), informal constraints (norms of behavior, conventions, and self imposed codes of conduct), and their enforcement characteristics. … Institutions form the incentive structure of a society and the political and economic institutions, in consequence, are the underlying determinant of economic performance.

Det är denna insikt som ligger till grund för senare arbeten i politisk ekonomi, t.ex. det med rätta uppmärksammade bokkapitlet ”Institutions as a Fundamental Cause of Long-Run Growth” av Daron Acemoglu och hans medförfattare, i vilket denna figur illustrerar de viktiga sambanden:

Om jag ska rekommendera något ytterligare av Douglass North, för den som vill bekanta sig med hans arbete, får det bli två böcker och en artikel:

Jag kan slutligen nämna att North också inspirerade en av mina handledare under doktorandtiden på Handelshögskolan, Johan Myhrman, som i Norths anda skrev en mycket läsvärd institutionell analys av Sverige: Hur Sverige blev rikt.

Written by Niclas Berggren

5 november 2010 at 11:55

Följ

Få meddelanden om nya inlägg via e-post.

Gör sällskap med 1 138 andra följare

%d bloggers like this: