Nonicoclolasos

Skador av alkohol och droger

The Economist redovisar, utifrån studien ”Drug Harms in the UK: A Multicriteria Decision Analysis”, publicerad i The Lancet, hur skadlig konsumtion av olika substanser är:

Gott så. Det jag undrar är vilka fördelar konsumtion av dessa substanser ger upphov till, särskilt i termer av lycka och njutning. En kostnads-intäktsanalys kan inte stanna vid att uppskatta kostnader — intäkterna måste också tas med. I synnerhet om vi förespråkar politiska åtgärder med bas i kalkyler av detta slag måste vi undvika paternalismens kardinalfel, att bara se till kostnadssidan. Så hur högt på den hundragradiga skalan hamnar fördelarna för respektive substans? För vissa kan kostnaderna tänkas överstiga intäkterna, men det kan inte tas för givet. Tänk om alkoholens fördelar är långt högre än fördelarna av alla andra substanser och om dessa fördelar ligger på, säg, 80? Vad säger paternalisten då? Och puritanen?

About these ads

Written by Niclas Berggren

10 november 2010 den 5:38

15 svar

Prenumerera på kommentarer via RSS.

  1. Hur i hela världen kan alkohol vara skadligare än heroin? Det förstår jag bara inte.

    Anna

    10 november 2010 at 6:54

  2. Anna: som man kan se i diagrammet är faran för andra större vid alkoholkonsumtion än vid heroinkonsumtion. Risken för den som brukar är dock något större vid heroinkonsumtion. Den stora anledningen är antagligen (utan att ha läst studien än) att alkohol ofta medför aggressivitet.

    Johan

    10 november 2010 at 10:38

  3. Jag tänker på alla födslar, kärleksrelationer affärskontakter och konstverk som uppstått till följd av eller i samband med alkoholkonsumtion. Definitivt något att lägga på pluskontot som sällan/aldrig uppmärksammas.

    Harald

    10 november 2010 at 11:24

  4. Hur är jämförelsen gjord egentligen? Är det t.ex. om man använder resp. drog tills man däckar? Är det förresten ens normerat per person? Om inte skulle ju det kunna förklara varför alkohol ligger så högt, som väl är den vanligaste drogen.

    Den här undersökningen verkar ge mer frågor än svar.

    Lennart W

    10 november 2010 at 11:53

  5. Oavsett om det är totala skador, eller skador per brukare, så innebär ju detta att LSD och svampar inte bara borde vara lagliga, utan till och med subventioneras, i hopp om att folk ska börja använda dessa istället för alkohol och tobak, eftersom oavsett hur mycket folk använder LSD och svampar, så kommer de ju inte skada någon annan än möjligtvis sig själva, enligt tabellen.

    David Bergkvist

    10 november 2010 at 14:00

  6. Ok, jag har en halvliter LSD och en halvliter alkohol här. Det är ingen tvekan om vad jag ska häva i mig alltså?

    Daniel

    10 november 2010 at 16:56

  7. Daniel: jag antar att du försöker vara rolig, men såvitt jag förstår går det inte att överdosera LSD. Att dricka en halv liter alkohol kan däremot vara dödligt, beroende på hur mycket du väger mm.

    Johan

    10 november 2010 at 17:11

  8. NU har jag igen lite ont om tid. Är det bara skador orsakade av missbrukaren på andra som är inräknad, eller också själva smuggeltrafikens skadekostnad på tullverksamhet, kriminella krigs kostnad på samhället, och på sina egna liv, som ju tex inte alkoholhanteringen orsakar i samma grad?

    Kristian Grönqvist

    10 november 2010 at 18:57

  9. Studien (som verkligen är läsvärd) baseras på att experter gick igenom drogerna och poängsatte deras skador på 16 områden som t.ex. drog-specifik mortalitet, beroende, reduktion av mental funktion, förlust av sociala relationer, olyckor, internationella skador osv. Tull- och poliskostnader finns med i ett av områdena. Diverse trixande och kontrollerande för att göra allt jämförbart och rimligt viktat.

    De droger vars nytta studerats mest är väl alkohol och tobak. Man kan ju dels tänka samhällsekonomiskt på deras effekter på minskade pensionskostnader, men också på deras (i min bedömning mycket modesta) kognitionsförbättrande effekter i lagom doser. Misstänker att amfetamin kan ha en hel del nytta i form av prestationshöjande effekter.

    Dock tror jag det är metodologiskt väldigt svårt att beräkna just hur mycket nytta det gör, eftersom effekterna är spridda och inte kan dokumenteras lika väl som skador. För att inte tala om värdebedömningar: hur mycket nytta gör den välrenommerade matematikern Paul Erdös matematik, skapad under amfetaminanvändning? Än värre, all LSD-inspirerad 70-talskonst?

    Anders Sandberg

    10 november 2010 at 22:30

  10. Kristian, att vissa droger omgärdas av kriminalitet kan ju vara relaterat till att drogerna i sig klassas som illegala att inneha, köpa och sälja. Om drogerna såldes på Systembolaget skulle användarna inte behöva köpa dem av kriminella gäng.

    Att illegala droger smugglas istället för att deklareras i tullen är självklart och kan inte räknas som skador på samhället i ett jämförande test av drogernas skadeeffekter.

    Nu utgår jag från att den dylik klassificering är tänkt för att visa hur skadliga droger är ifall man skulle fundera på att avkriminalisera någon av dem. Vill man istället visa hur mycket drogerna kostar samhället är det kanske möjligt att räkna in smuggelkostnader och gängkrig men då måste man i alla fall vara medveten om att vissa sådana kostnader uppstår enbart för att drogerna är illegala.

    Emil VIkström

    16 november 2010 at 7:07

  11. Och jag som trodde man räknade på reella siffror, inte på fantasisiffror. Så grafen visar alltså den uppskattade kostnaden om kriminalitet inte existerade?
    Alltså i den värld som överhuvudtaget inte existerar…

    Kristian Grönqvist

    16 november 2010 at 10:12

  12. Det är ungefär som att räkna antalet allergidrabbade på månen.

    Kristian Grönqvist

    16 november 2010 at 10:14

  13. Så begreppet harm to others är helt missvisande av dagens siffror??

    Kristian Grönqvist

    16 november 2010 at 10:45

  14. Grattis Anna.

    Din fråga var den enda relevanta frågan eller påsståendet i hela tråden. De här övriga drogliberala missarna pratade bara i nsattmössan.

    Kristian Grönqvist

    16 november 2010 at 10:48

  15. Om man anser att det är riktigt att konsumera rusdryck med motiveringen att det medför njutning vars intäkt är större än kostnaden för de skador som rusdryck medför, blir inte då även våldtäkt berättigat om intäkterna av njutningen blir större än kostnaderna för skadan? Detta är en fråga jag länge gått och grubblat på.

    Melankolisk ögonfröjd

    30 november 2010 at 0:17


Kommentarer inaktiverade.

Följ

Få meddelanden om nya inlägg via e-post.

Gör sällskap med 1 138 andra följare

%d bloggers like this: