Nonicoclolasos

Archive for januari 2011

England

Gilbert & George, England (1980), 302,6 x 302,6 cm:

Written by Niclas Berggren

31 januari 2011 at 15:11

Publicerat i konst

Teori om plötsliga revolutioner

Händelserna i Tunisien och Egypten har förvånat de flesta, liksom tidigare revoultionära skeenden, t.ex. i Sovjetunionen och Iran, förvånade de flesta. Professor Timur Kuran har lanserat en teori som han menar bättre än alternativen förklarar oväntade revolutioner. Teorin bygger bl.a. på preferensförfalskning: att människor offentligt uttrycker andra uppfattningar än de uppfattningar de verkligen har. Detta skapar en labil grund för icke-demokratiska regimer: en dynamik där sanningar börjas sägas kan mycket plötsligt få maktbalansen att tippa över. Kuran har skrivit en bok i ämnet: Private Truths, Public Lies: The Social Consequences of Preference Falsification (Harvard University Press). Han utvecklar teorin i artikeln ”Sparks and Praire Fires: A Theory of Unanticipated Political Revolution”, publicerad i Public Choice:

Why does a revolution that in hindsight seems to be the inevitable outcome of powerful social forces surprise so many of its leaders, participants, victims, and observers? My objective in this paper is to resolve this paradox. I do so with the aid of a collective choice model that distinguishes between individuals’ privately held political preferences and those they espouse in public. The central argument goes as follows. A privately hated regime may enjoy widespread public support because of people’s reluctance to take the lead in publicizing their opposition. The regime may, therefore, seem unshakeable, even if its support would crumble at the most minor shock. A suitable shock would put in motion a bandwagon process that exposes a panoply of social conflicts, until then largely hidden. From these newly revealed conflicts, almost any writer with a modicum of imagination will be able to construct an elaborate explanation, consistent with almost any social theory, as to why the observed revolution took place. Historians of revolution have systematically overestimated what revolutionary actors could have known. The reason, I argue in the final section, lies in the human mind’s use of heuristics that project into the past trends that later developments have revealed.

Studera särskilt de pedagogiska figurerna i artikeln. Själv tror jag att det ligger mycket i Kurans teori. Jag kan emellertid tänka mig att vissa samhällsvetenskapliga forskare inte är så förtjusta i den, då den bl.a. implicerar att deras prediktionsförmåga med avseende på plötslig politisk förändring är mycket låg. Well worth a read.

Written by Niclas Berggren

31 januari 2011 at 4:16

Ingen ångrar sig efter döden

På Expressens ledarsida kan man idag läsa följande, i en argumentation mot aktiv dödshjälp:

”Ta inte livet av dig,” sade världspianisten Arthur Rubinstein, ”du kommer att ångra dig inom ett år.”

Problemet med detta uttalande är att det är felaktigt: ingen ångrar sig efter dödens inträde. Som filosofen Aaron Sluts uttrycker det:

Death is an experiential blank.

Eftersom döden implicerar frånvaro av mentala tillstånd faller detta argument mot införandet av dödshus platt till marken. Ingen död kan ångra sig eller vara missnöjd med att ha dött. ”Men”, invänder någon, ”om personen hade levt vidare hade han kanske varit glad över att inte ha dött”. Det är möjligt men helt irrelevant. Det är ingen förlust att inte uppleva det man kunde ha upplevt om man inte är medveten om att man inte får uppleva det. Däremot är det en vinst att slippa ifrån frustrerade preferenser — antingen genom att de tillfredsställs eller, om det inte låter sig göras, genom att de utplånas (t.ex. genom död).

Vi bör få rätt att få hjälp att dö när vi så önskar.

Se tidigare inlägg om dödshjälp här.

Written by Niclas Berggren

30 januari 2011 at 12:26

Publicerat i död, etik, frihet, moral

Ockerlånens positiva effekter

Det pågår en diskussion om kortfristiga lån med höga räntor, inte sällan i Sverige förmedlade via sms. Ofta fokuseras på de negativa följderna av sådana lån: att de kan orsaka svårhanterlig skuldsättning för mindre ekonomiskt rationella individer. Det må så vara, men det är viktigt att inte glömma bort denna typ av kreditgivnings förmåga att också bistå människor som av någon anledning har likviditetsproblem. Vad vi skulle vilja veta är om nettoeffekten för olika typer av utfall är positiv eller negativ. Studien ”Expanding Credit Access: Using Randomized Supply Decisions to Estimate the Impacts”, publicerad i The Review of Financial Studies (preliminär gratisversion här), undersöker den saken:

We address the identification problem by engineering exogenous variation in the approval of consumer loans. A lender randomly encouraged loan officers to reconsider marginal applications for market-rate, four-month term loans that they normally would have rejected. Loan officers reconsidered in real-time, and unbeknownst to the applicants. Half of the reconsidered applicants were approved. We then tracked the behavior and outcomes of the treatment (reconsidered) and control (still rejected) groups over the next 6 to 27 months using administrative data and detailed household surveys.

Our results corroborate the presence of binding liquidity constraints and suggest that expanding credit supply improves welfare. There are three key sets of findings. First, control applicants who were randomly denied by our cooperating lender did not simply obtain credit elsewhere; conversely, treatment applicants who were randomly assigned a second look increased their total borrowing, and changed their lender type composition, in the 6-12 months following the experiment. Second, we find that treated applicants benefited from the expanded access. We use household surveys to measure a range of tangible and subjective outcomes 6-12 months following the experiment, and find significant and positive effects on job retention, income, food consumption quality and quantity, and household decision-making control and mental outlook. We find negative effects on other aspects of mental health (principally stress). But on net the impacts are significant and positive. We do not find any evidence that the positive 6 to 12 month impacts are transitory and driven by borrowers who have yet to realize the full costs of borrowing. Over 15 to 27 month horizons we find that the treatment increased the likelihood of having an external credit score, and had no effect on the score itself. Third, our evidence suggests that the marginal loans were profitable. … Most importantly, we do not find any evidence that the net effects of expanded access to expensive consumer credit are negative. The default policy prescription in South Africa and much of the rest of the world (including parts of the U.S.) is to restrict access based on the presumption that vulnerable consumers overborrow in these markets. Our evidence casts doubt on this presumption: consumers who borrowed at 200% in our experiment benefited from doing so, at least relative to their outside options.

Givetvis kan man fundera på hur regelverket ytterligare kan förbättras, för att öka sannolikheten att kortfristiga lån med hög ränta primärt nyttjas av personer vars ekonomi på det hela taget gynnas. Men att förbjuda lån av detta slag (t.ex. sms-lån) torde, mot bakgrund av ovan presenterade studie, riskera att verka i välfärdssänkande riktning.

Written by Niclas Berggren

30 januari 2011 at 4:23

Publicerat i ekonomi, förbud, forskning, lån

Kommunismen i teori och praktik

Wittgenstein:

Now, I am a communist AT HEART. I am opposed to it in theory but I support it in practice.

Detta skrev han 1934 (se även vad han skrev 1935). Det vanliga är väl annars att man får ta del av motsatt hållning: att kommunismen är tilltalande i teorin men icke-funktionell — i alla fall numera, när kommunismen har visat vad den går för. (Själv avvisar jag kommunismen såväl på teoretiska som på praktiska grunder.)

Se även vad Schumpeter och Keynes hade att säga om Marx tankar.

Written by Niclas Berggren

29 januari 2011 at 15:40

Publicerat i filosofi, kommunism

Skönhet och intelligens

I artikeln ”Why Beautiful People Are More Intelligent”, publicerad i Intelligence, utvecklas en teori om varför det kan förväntas finnas en positiv koppling mellan skönhet och intelligens. Den bygger på fyra antaganden:

(1) Men who are more intelligent are more likely to attain higher status than men who are less intelligent. (2) Higher-status men are more likely to mate with more beautiful women than lower-status men. (3) Intelligence is heritable. (4) Beauty is heritable.

I den nya studien ”Intelligence and Physical Attractiveness”, publicerad i samma tidskrift, presenteras vissa empiriska belägg för teorin:

This brief research note aims to estimate the magnitude of the association between general intelligence and physical attractiveness with large nationally representative samples from two nations. In the United Kingdom, attractive children are more intelligent by 12.4 IQ points (r = .381), whereas in the United States, the correlation between intelligence and physical attractiveness is somewhat smaller (r = .126). The association between intelligence and physical attractiveness is stronger among men than among women in both nations. The association remains significant net of a large number of control variables for social class, body size, and health.

Sista ordet är nog inte sagt om detta (bl.a. därför att skönhetsmåttet i den brittiska delen av studien är problematiskt, då det baseras på lärarbedömningar). Men visst är det spännande med detta forskningsfält!

Written by Niclas Berggren

29 januari 2011 at 4:18

Publicerat i forskning, intelligens, skönhet

För tre år sedan

På denna dag 2008 lät jag publicera dessa blogginlägg:

Idel välbekanta teman — skönhet, bakterierädsla, Thatcher, vardagsobservationer och skatter —  för regelbundna läsare av denna blogg.

Written by Niclas Berggren

28 januari 2011 at 15:53

Publicerat i ego, historia

Följ

Få meddelanden om nya inlägg via e-post.

Gör sällskap med 1 143 andra följare

%d bloggare gillar detta: