Nonicoclolasos

Negativ syn på vinst

En skillnad mellan de politiska blocken i Sverige rör synen på vinstintresse. På vänsterkanten ser man ofta med skepsis på detta, i synnerhet inom området välfärdsproducerande tjänster, men också mer allmänt. (De är möjligen fortfarande präglade av marxismens syn på ”profit”.) I den nya experimentella studien ”Is Profit Evil? Association of Profit with Social Harm” undersöks hur amerikanska lekmän ser på vinst:

Two studies find a strong negative correlation between profit and perceived social value across both real firms and entire industries. This relationship holds for both perceived profit and actual profit information obtained from public data. A third study shows that manipulating the mere presence of a profit motive changes the perceived value of hypothetical organizations and their practices. Even in one of the most market-oriented cultures in the world, people doubt the ability of profit-seeking business to benefit society.

I dessa två figurer illustreras resultaten för företag respektive branscher:

Som synes är sambandet i högsta grad negativt. Så märkligt! Min egen uppfattning är snarast den rakt motsatta (såvida vinsterna inte är resultatet av politiska privilegier i form av bl.a. monopol förstås). Måhända har jag kommit i kontakt med andra sätt att se på vinst än vad amerikaner i allmänhet har gjort. Jag tänker inte minst på Israel Kirzners förståelse av begreppet, t.ex. uttryckt i bokkapitlet ”The Nature of Profits”; Richard Ebeling sammanfattar:

Profits, therefore, are the reward for an entrepreneur’s successful alertness to changing, discovered, and created opportunities in the market that result in the production, marketing, and selling of those products most highly and urgently demanded by the consuming public as expressed in their willingness to pay prices for them in excess of their costs of production.

Man kan också anföra Milton Friedmans klassiska text ”The Social Responsibility of Business Is to Increase Its Profits”. Min tes är att resultaten i denna studie har att göra med (brist på) kunskap och teoretiska perspektiv. Det vore intressant att diskutera vinstens funktion och vad vinst signalerar med personer före och efter de har fått läsa texter av Kirzners och Friedmans slag. Det vore också intressant att jämföra synen mellan människor i olika länder. Är svenskar mer eller mindre vinstskeptiska än amerikaner?

Tips: Bryan Caplan.

About these ads

Written by Niclas Berggren

13 januari 2011 at 4:46

11 svar

Subscribe to comments with RSS.

  1. Det ar lite svart att forestalla sig en modell dar jamviktsvinster ar positivt relaterat till social value. I manga modeller ar just noll-vinst ett tecken pa stark konkurrens, och i modeller med fasta kostnader sa ar en hog rorelsevinst endast tecken pa hoga initiala kostnader. Det ar inte uppenbart varfor hoga initialkostnader skulle vara relaterade till socialt varde.

    pontus

    13 januari 2011 at 7:54

  2. pontus: Min poäng ovan är att ens sätt att förstå och utvärdera vinst är en funktion av de teorier och synsätt man är van vid – de må vara neoklassiska, marxistiska eller österrikiska – och att det finns teorier och synsätt, i synnerhet i den österrikiska traditionen, som förklarar hur vinst kan ses som positivt relaterad till socialt värde. Centralt är att se en dynamisk ekonomi som varandes på väg mot jämvikt utan att nå dit: ständigt utmanas gamla sätt att göra saker av vinstsökande entreprenörer, som, om de lyckas bedöma ekonomiska variabler korrekt, får vinst som ”belöning”. Denna vinst kan sedan erodera när nya entreprenörer utmanar på nytt, men då får dessa (troligen temporära) vinster. Förvisso finns det de som menar att Kirzners ansats härvidlag kompletterar snarare än ersätter den neoklassiska.

    Niclas Berggren

    13 januari 2011 at 8:11

  3. Jag kan tänka mig se på problemet på ett annat sätt.
    Jag tycker tex att SJ och Elpriset är välfärdsfaktorer att räkna med.
    Här har man tex gjort så att driften av tågtrafiken delats ut på ett antal händer, som alla vill göra vinst.
    Underhållet på en ytterligare intressent vars enda möjlighet, att göra vinst är, att göra indragningar på underhållet
    Resultatet har vi facit på.

    Energiföretagen är en annan intressant aktör.
    Kärnkraftverken står stilla på vintern när de verkligen behövs och energibolagen säljer billig vattenenergi för tokpriser.
    Mitt åttaåriga barnbarn förstår hur det ligger till.
    Man sparar skräp tills efterfrågan på skräp är störst.

    Sveriges nationella förmögenhet, alltså logistik, energi, företag, äldreomsorg, rättvisa etc tillåts ramla ihop, för den snöda vinsten, medan underhållet, som i väldsteknologiska termer tillhör det sämsta i hela världen, fullständigt negligeras.

    Får inte Ni också en känsla av att hela världen springer om Sverige, när Ni är ute och reser…
    Så var det verkligen inte för 40 år sedan.

    Kristian Grönqvist

    13 januari 2011 at 12:11

  4. Kristian: Det är sakligt felaktigt att infrastrukturen på järnvägsområdet skulle påverkas av privata vinstintressen. Staten äger så gott som hela nätet, och Trafikverket – som förvaltar spåren – har inget avkastningskrav på sig. Du är ute och cyklar.

    Vilket leder till den intressanta frågan om det också finns en i jämförelse med studien omvänd tendens, nämligen tron att om det inte fungerar, det måste vara profitsträvanden som är orsaken, alternativt att allt som inte strävar efter profit automatiskt blir bra och för allmänheten positivt.

    Jakob Heidbrink

    13 januari 2011 at 12:45

  5. Jag tycker att man skulle ha frågat om porr, knark, gambling och prostitution. Jag gissar att dessa branscher skulle hamna på socialt värde av nära 0 och uppskattad profit på > 4.

    Tesen att profit skapar en negativ bild av det sociala värdet är falsk. Det är tvärtom. Lågt socialt värde skapar profit och det skapar en uppfattning av profit.

    Anledningen är det som Pontus är inne på. Höga initialkostnader skapar profit. I fallet med branscher där det sociala värdet är lågt så är det en social initialkostnad att ge sig in i den branschen.

    Daniel

    13 januari 2011 at 13:38

  6. Jakob

    Vänlig förklara då varför järnvägsnätet och eldistributionen är så erbarmligt undermålig att den i ena fallet är sämst i Europa och i andra fallet sämst i hela världen.

    Kristian Grönqvist

    13 januari 2011 at 13:55

  7. Kristian: Jag är inte tillräckligt påläst på elmarknaden för att kunna bedöma ditt påsående. På järnvägsområdet var man från politiskt håll intills nyligen övertygad om att transportmedlet var omodernt och skulle så småningom och inom överskådlig framtid självdö. Alltså investerade man inte i underhåll och utveckling av spårnätet. När man i klimatdebattens följd åter insåg tågtrafikens potential, föll man för frestelsen att lansera prestigeprojekt av tvivelaktigt värde (Hallandsåsen, Bottniabanan) istället för att först uppdatera infrastrukturen.

    En infrastruktur förfaller inte på ett decennium. Vi ser nu konsekvensen av flera decenniers försummelser, som blir ännu mera allvarliga i takt med att passagerartalen stiger.

    Jakob Heidbrink

    13 januari 2011 at 14:49

  8. Bra klargöranden av Jakob.

    Kristian: Jag har tidigare skrivit om avreglerade tåg. De problem som uppkommer vid avreglering, som annars har potentiella förtjänster i form av ökad effektivitet, torde ofta ha att göra med hur avregleringen genomförs snarare än med att den genomförs. Som Jakob har klargjort i några inlägg är problemet ofta ett felaktigt utformat regelsystem.

    Niclas Berggren

    13 januari 2011 at 15:18

  9. Jag är fullt tillfredsställd med delsvaret

    Kristian Grönqvist

    13 januari 2011 at 15:40

  10. Kristian: Annars håller jag med om känslan att Sverige har halkat efter i standard och omfattning av infrastruktur och kollektivtrafik. Jag slogs senast häromveckan av hur fin, effektiv och fräsch tunnelbanan i Bangkok var i jämförelse med den i Stockholm.

    Niclas Berggren

    13 januari 2011 at 21:33

  11. Niklas
    Noterar att skalan inte börjar vid 0, eller på negativt värde. Kan man tänka sig att relationen är som en kastparabel – positiv fram till en viss punkt när vinsten anses bli skadlig och därefter negativ. Vore intressant att se var vändpunkten ligger.

    Roland

    13 januari 2011 at 23:26


Kommentarer inaktiverade.

Följ

Få meddelanden om nya inlägg via e-post.

Gör sällskap med 1 144 andra följare

%d bloggare gillar detta: