Nonicoclolasos

Bör inkomst eller konsumtion beskattas?

Adam Smith noterar, i The Wealth of Nations, att konsumtionsskatter tenderar att användas istället för inkomstskatter när det är svårt att beskatta inkomster. Men det kanske är att föredra att beskatta konsumtion inställer för inkomster, även när det går att beskatta de senare (som i vårt moderna samhälle)? I nästan alla någorlunda rika länder används idag båda typerna av beskattning; Greg Mankiw presenterar pedagogiskt det nationalekonomiska huvudargumentet för att övergå till konsumtionsbeskattning:

Let W be the real wage, r be the interest rate, and t be the tax rate. Suppose I work today in order to save and consume in T years. Under an income tax, the amount of consumption I get for one hour of work is:

(1-t)W*[1+(1-t)r]^T

Under a consumption tax, the amount of consumption I get is:

(1-t)W*[1+r]^T

Now compare these after-tax relative prices to the before-tax relative price, which is

W*[1+r]^T

You can see that the consumption tax creates a constant wedge: the after-tax relative price is 1-t times the before-tax relative price, regardless of T. However, an income tax creates a growing wedge. The larger is T, the greater is the gap between the before-tax and after-tax relative price. In other words, a consumption tax taxes current and future consumption at the same rate, whereas an income tax in effect taxes future consumption at a higher rate than current consumption.

The bottom line: Both consumption taxes and income taxes discourage work, but income taxes discourage saving as well.

Någon kanske invänder att det blir svårt att införa konsumtionsbeskattning som är progressiv (om nu detta är ett önskat kännetecken hos ett skattesystem). Svaret blir att det inte alls är svårt att göra det: se t.ex. förslag här och här.

Något att tänka på när nästa stora skattereform börjar diskuteras så småningom.

About these ads

Written by Niclas Berggren

5 april 2011 at 5:41

11 svar

Subscribe to comments with RSS.

  1. Jag håller med Mankiewicz eller Mankiw. Konsumtionsskatter belönar sparande. Och progressiv konsumtionsskatt på lyxvaror är tämligen vanlig, speciellt för människor som bott i Norge eller Finland.
    Sen är ju förstås dilemmat att den typen av skatter minskar konsumtionen, vilket ju en del ekonomer anser vara grunden för hela vår utveckling.
    Mene ja tiedä…

    Kristian Grönqvist

    5 april 2011 at 9:14

  2. Sven-Olof Lodin, professor i fanansrätt, slog länge i de staliga utredning som ledde fram till skattereformen i början av 90-talet, för att skulle skippa inkomstbeskattning så långt som möjligt till förmån för moms. Det fanns dock två tekniska hinder som visade sig oöverkomliga. För det första konsumtion utomlands. För det andra övergångsreglerna; det gick inte att hitta någon lösning som hindrade att riggningar så att man slapp skatt helt under lång tid.

    Anapopei

    5 april 2011 at 9:37

  3. Det han egentligen argumenterar för är ju att inte beskatta inkomst från kapital. Beskattning av inkomst från arbete och beskattning av konsumtion är samma sak som en första approximation.

    Jacob Lundberg

    5 april 2011 at 11:20

  4. Jacob

    Inte riktigt. Beskattning av konsumtionen fungerar faktiskt som incitament för en del att konsumera mindre, även om det inte råkar göra det på Dig. Vilket skulle göra att konsumtionsexplosionen skulle retardera. Däremot skulle det höja gränshandel och liknande aktiviteter fruktansvärt.
    Man vill ju inte köpa dyra varor för sina surt förvärvade slantar. Resor skulle köpas vi resebyråer utanför gränsen, semestrar skulle tillbringas utomlands etc etc.
    Du förstår nog på ett ungefär hur jag menar…

    Kristian Grönqvist

    5 april 2011 at 14:59

  5. Bara ett förtydligande: Om man bara beskattar löneinkomst och inte kapitalinkomst så är inkomstskatter och konsumtionsskatter i Mankiew’s exempel ekvivalenta. Det är alltså enbart kapitalinkomstskatterna som ger den extra skattekilen över tid som Mankiew talar om.

    Olof Johansson-Stenman

    6 april 2011 at 7:52

  6. Mankiews argument säger precis ingenting om varför löneskatt skulle vara sämre än konsumtionsskatt. Båda är ju inbyggda i de första två formlernas inledande faktor (1-t).

    Säg t.ex. att löneskattesatsem är tw (t.ex. 40 %) och momssatsen är tm (t.ex. 25 %). Om jag nu direkt vill spendera hela min lön W (innan skatt) på varor värda X (innan moms), räcker min lön till

    X = [(1-tw)/(1-tm)]*W
    (Ex.: (1-0.40)/(1-0.25)=0.60/0.75=0.48, vilket motsvarar den nämnda faktorn (1-t))

    Jag kan också välja att spara pengarna (1-tw)*W i T år, med räntan r. Om den årliga räntan har skattesatsen tr, växer kapitalet med faktorn
    [1+(1-tr)*r]
    varje år, för att på slutet vid själva konsumtionen begränsas med momsfaktorn 1/(1+tm).

    I det allmänna fallet kan vi alltså handla varor värda (innan moms)

    X = [(1-tw)/(1-tm)]*[1+(1-tr)*r]^T*W

    där den vi kan förenkla notationen genom att bara definera 1-t=(1-tw)/(1-tm), så att

    X = (1-t)*[1+(1-tr)*r]^T*W

    Det Mankiews argument alltså skulle kunna handla om är att jämföra den kombinerade effekten t från löneskatt och moms, med ränteskatt tr. Ska man bara ha den ena, med en viss skattesats för t ELLER tr (men den andra = 0), är det bättre om tr=0. Och det är också bättre för sparandet.

    (Ursäkta om jag blev långrandig..)

    Lennart W

    7 april 2011 at 22:24

  7. Äsch. Kollade typ 1000 gånger, och lika f-bannat blir det ett enkelt fel:

    BYT UT (1-tm) mot (1+tm). Moms läggs ju PÅ priset..

    Lennart W

    7 april 2011 at 22:28

  8. Fast Lennart, handlar det inte om att det finns kapitalskatt och *då* vilket som är bäst, skatt på arbete eller konsumtion?

    Tom

    7 april 2011 at 22:43

  9. Tom: Nej, det var inte det det handlade om. Vilket Jacob, Olof och Lennart på var sitt sätt redan påpekat och förklarat.

    David Bergkvist

    7 april 2011 at 22:56

  10. Okey, då förstod jag inte riktigt. Trodde att jämförelsen handlade om inkomstskatt och konsumtionsskatt när det redan fanns en skatt på räntan.

    Tom

    7 april 2011 at 23:05

  11. Läs böckerna om FairTax-rörelsen i USA. Finns t ex på Amazon. Bara att beställa hem och läsa och inse att fördelarna med en konsumtionsskatt framför en inkomstskatt är många fler än vad man kan tänka sig. Bara en sådan sak som ”cost of compliance” med nuvarande inkomstskattemodell. Det skulle man helt slippa med en konsumtionsskatt på nya varor och tjänster längst ned i kedjan (konsumenten). OBS! skall ej blandas ihop med moms som är en mervärdesskatt i alla steg i kedjan.

    Erik Sundell

    23 mars 2013 at 18:59


Kommentarer inaktiverade.

Följ

Få meddelanden om nya inlägg via e-post.

Gör sällskap med 1 141 andra följare

%d bloggers like this: