Nonicoclolasos

Archive for the ‘aktier’ Category

Klarar sig aktiva PPM-sparare bättre?

I ett utbyte mellan Richard Thaler och Mario Rizzo om paternalism skrev den förre följande:

Another example comes from Sweden, which launched a partial privatization of their social security system in 2000. The plan was open to any fund, which meant that participants faced 456 options. There was also a very well-designed default fund — using private managers selected by the government — that offered global diversification at very low fees (16 basis points). By any standard, both ex ante and ex post, the participants who selected their own portfolio of funds did worse than those who took the default plan. The main mistake the government made in designing this plan was to discourage .participants from choosing the default fund, perhaps thinking, as Mario does, that choosing for oneself is always the best approach. (Fetstil tilltagd.)

Thaler menar alltså att staten ska styra (men inte tvinga) pensionssparare att välja det statliga förvalsalternativet i PPM-systemet, eftersom det påstås ge bättre avkastning. Nu visar dock ny forskning av Magnus Dahlquist preliminärt att denna uppgift inte är helt korrekt. Han sammanfattar:

Den genomsnittliga avkastningen för sparare i det statliga förvalsalternativet har under den studerade perioden varit 1,7 % per år. Aktiva sparare tenderar att ha haft högre avkastning på sitt sparande än passiva sparare, t.ex. så har den genomsnittliga avkastningen för sparare med 2‐5 fondbyten varit 2,2 % per år medan den har varit 6,2 % för sparare med 6‐20 byten. Sparare som en gång varit aktiva men sedan aldrig gjort något nytt byte har haft den avsevärt lägre avkastningen om 0,4 % per år. Det är med andra ord de som en gång varit aktiva för att sedan blivit passiva som haft sämst avkastning i systemet. Det är en sämre avkastning än för de som aldrig varit aktiva. Dessa resultat håller även när vi justerar för den risk som tagits. Vi hittar inga väsentliga skillnader för unga och gamla sparare, kvinnor och män, eller för sparare med mindre eller större pensionskapital.

Dvs. det sämsta har varit att göra ett initialt val som sedan inte har justerats, men att göra 2-20 val har gett bättre avkastning än det statliga förvalsalternativet. Rätt ska vara rätt. Detta talar inte nödvändigtvis emot ett statligt förvalsalternativ: de som har gjort ett enda, initialt val skulle trots allt ha klarat sig bättre med detta alternativ, och det är inte säkert att de skulle ha klarat sig lika bra med flera aktiva val som de som nu har visat sig slå det statliga förvalsalternativet. Dahlquist själv är inne på att man ska tvinga alla att göra minst ett aktivt val per år, eftersom hans forskning tyder på att ”[s]parare verkar … ha en förmåga att välja en bättre avkastande fond vid byten”.

Written by Niclas Berggren

9 april 2011 at 5:26

Påverkar fotbollsresultat börskurser?

Sportens ekonomiska betydelse ska inte underskattas. Det understryks i studien ”Scoring on the Stock Exchange? The Effect of Football Matches on Stock Market Returns: An Event Study”, publicerad i Applied Economics:

We analyse the effect of results of football matches on the stock market performance of football teams. We analyse 1274 matches of eight teams in the national and European competition during 2000-2004. We find that the stock market response is significant and positive for victories and negative for defeats. The response is significantly stronger in the case of defeat.

Resultatet är kanske inte helt förvånande: ett lags ekonomiska värde borde rimligen variera med dess matchprestationer. Kan spelarnas insatser förbättras om de görs delaktiga i ägandet av laget, ungefär som när vd:ar antas anstränga sig mer för att vinstmaximera sina företag om de äger aktier i dem? Kan sådana incitament i så fall leda till kortsiktigt tänkande för fotbollslagens ledare och spelare (som verkar vara fallet för vd:ar)?

Written by Niclas Berggren

20 januari 2011 at 4:38

Psykologi bakom aktiepriser

Det tycks finnas en s.k. januarieffekt på aktiemarknaden, som innebär att börsen tenderar att gå upp i januari. En sådan effekt har också visats uppkomma i experiment. Studien ”Yes, Wall Street, There Is A January Effect! Evidence from Laboratory Auctions”, publicerad i Journal of Behavioral Finance (preliminär gratisversion här), finner följande:

After controlling for variables that could influence subject bids, such as differences in private values, cumulative earnings, and learning effects, the prices in the January markets were systematically higher than those in December, a difference that is economically large and statistically significant.

Tre delförklaringar till januarieffekten kan vara att aktieinnehavare vill sälja förlustaktier före årets sluts av skattemässiga skäl, för att sedan köpa nya aktier i januari; att företag som sitter på förlustaktier kan vilja dölja det inför boksluten, varför de säljer sådana aktier i december och köper nya i januari; och att större vinster i december leder till mer köp i januari. Robert Shiller menar dock att även psykologiska faktorer behövs för att förklara effekten, t.ex. detta sätt att tänka:

If people view the year end as a time of reckoning and a new year as a new beginning, they may be inclined to behave differently at the turn of the year, and this may explain the January effect.

Forskarna bakom ovan nämnda studie anser sig ha fått stöd för att en psykologisk faktor av liknande slag får experimentdeltagarna att betala mer för aktier i januari.

Om du är rationell bör du kanske, givet hur andra beter sig, fundera på att köpa aktier nu, mot årets slut, och sälja mot slutet av januari? Men om alla gör det …

Written by Niclas Berggren

23 november 2010 at 4:37

Långsiktig avkastning på aktier

I en kartläggning av avkastningen på aktier och kort- och långsiktiga obligationer de senaste 110 åren presenteras följande diagram för Sverige:

Siffrorna rör real avkastning. Om man investerade 1 krona år 1900 i en portfölj motsvarande den svenska börsen, skulle man alltså ha haft 731 kr nu. Motsvarande siffror för det land vars börs har gått bäst, Australien, är 2844; för världen som helhet är den 331; för Europa 168. Den svenska utvecklingen de senaste 110 åren motsvarar en årlig real avkastning för aktier på 6,2%, att jämföra med 2,5% för långsiktiga och 1,9% för kortsiktiga obligationer. Jämför man standardavvikelser har aktier varit mer riskfyllda: 22,9 mot 12,5 för långsiktiga och 6,8 för kortsiktiga obligationer. Själv sparar jag det mesta till min pension i aktiefonder. En varning dock (till mig själv och er andra): drabbas inte av irrationell optimism.

Tips: Marginal Revolution.

Add to FacebookAdd to DiggAdd to Del.icio.usAdd to StumbleuponAdd to RedditAdd to BlinklistAdd to TwitterAdd to TechnoratiAdd to Yahoo BuzzAdd to Newsvine

Written by Niclas Berggren

16 augusti 2010 at 5:19

Publicerat i aktier, ekonomi

Börsen under tre kriser

I Dagens Industri (12 september, s. 25) återfinns detta diagram över börsens utveckling under 90-talskrisen, under it-krisen och under innevarande finanskris:

börsen

Vad händer nu med den röda kurvan? Vem vet?

Written by Niclas Berggren

14 september 2009 at 12:09

Publicerat i aktier, ekonomi, kriser

När vänder börsen?

I november 2012! I alla fall antyder det diagram som min gode vän David Ninnad har tagit fram det. Han har lagt in den amerikanska börsutvecklingen under 1930-talskrisen samt börsutvecklingen på 2000-talet — i båda fallen börjar kurvorna när börsen stod på topp — och finner att likheten är slående. Den blå delen av kurvan är hans extrapolering. Den tyder alltså på att 3,5 år kvarstår innan börsen vänder upp igen och att börsens värde då är rätt likt dagens värde. (Notera att kurvorna i absolut mening inte är jämförbara i y-led, bara i x-led, där tiden anges.)

borsen

Nu ska man förstås ta sådana här mekaniska jämförelser med en mycket stor nypa salt, men det är ändå lite kittlande att notera att utvecklingens karaktär har varit så lika hittills. Den som lever får se om likheten består.

Se tidigare inlägg: ”När börsuppgången kommer”, ”Dags för börsuppgång?” och ”Plats för lite optimism?”.

Written by Niclas Berggren

8 april 2009 at 19:49

Publicerat i aktier, ekonomi, prediktion

Kriser kommer, kriser går

Den nuvarande krisen är kännbar. Faktum är att börsnedgången i Sverige är den största hittills under ett år sedan år 1900, vilket framgår av detta diagram ur dagens DI (s. 25):

borsen_sv

En liknande situation återfinns i USA. Detta diagram visar de årliga börsförändringarna där sedan år 1825 (via Greg Mankiw). Titta längst till vänster:

borsen_usa

Min poäng är emellertid att uppgångarna dominerar över nedgångarna. Det är lätt att glömma, att efter regn kommer sol. I alla fall historiskt. (I och för sig vet vi inte att solen går upp imorgon bara för att den gick upp igår, vilket David Hume har klargjort för oss, men jag anar ändå att både sol och börser går upp framöver.)

Se de tidigare inläggen ”Efter nedgång kommer uppgång” och ”Utgör krisen skäl att byta ekonomiskt system?”
Media: DN, SvD1, SvD2

Written by Niclas Berggren

19 december 2008 at 9:34

Publicerat i aktier, ekonomi, filosofi, kriser

Följ

Få meddelanden om nya inlägg via e-post.

Gör sällskap med 1 141 andra följare

%d bloggers like this: