Nonicoclolasos

Archive for the ‘aktivism’ Category

Schism mellan ateister

De nya ateisterna, bl.a. Richard Dawkins, Sam Harris, Daniel Dennett, Christopher Hitchens, P. Z. Myers och Jerry Coyne, faller inte alla i smaken. Det finns faktiskt ateister som ogillar dem och deras höga svansföring. Två exempel:

  • ruseProfessorn i filosofi Michael Ruse: ”[H]ow dare we be so condescending? I don’t have faith. I really don’t. Rowan Williams does as do many of my fellow philosophers like Alvin Plantinga (a Protestant) and Ernan McMullin (a Catholic). I think they are wrong; they think I am wrong. But they are not stupid or bad or whatever. … I don’t think I am wrong, but the worth and integrity of so many believers makes me modest in my unbelief.”
  • greenProfessorn i matematik Michael Green: ”I get angry with people who are wildly atheist, because they sort of deny any humanity whatsoever. They deny the poetry – and they talk as if we understand everything, including love, and actually there are beautiful things which can move you in ways that presumably can be understood entirely in terms of complex pathways in the brain, but that’s still not a useful way of thinking of them. So I get annoyed by ultra-atheists who aren’t willing to tolerate anything – I suppose I’m less atheist than that.”

Själv står jag på de nya ateisternas sida: jag är med andra ord inte bara ateist utan även anti-teist. Precis som Richard Dawkins är jag trött på attityden att religion ska betraktas som något intellektuellt respektabelt, som man tyst ska acceptera. Den tiden är förbi.

Written by Niclas Berggren

3 november 2009 at 5:51

Publicerat i aktivism, ateism, bråk, religion

Vetenskapsman och agitator?

Kan man förena seriös vetenskaplig verksamhet med ett högstämt deltagande i den politiska debatten? Måhända, men Richard Posner, som just har fått sin bok A Failure of Capitalism recenserad av Berkeley-ekonomen Brad DeLong, har sina tvivel:

DeLong

It seems that DeLong, like Paul Krugman, is a high road/low road thinker/writer. He does sober academic writing part of the time and irresponsible popular writing the rest of the time. That’s a common enough pattern, but when it is found in macroeconomists, specifically those who write about the business cycle rather than less ideologically charged macroeconomic topics, it makes one wonder how trustworthy their ”scientific” writings are.

Ouch.

Se även ekonomipristagaren Robert Solows recension av Posners bok samt denna analys av Paul Krugmans krönikor i New York Times.

Written by Niclas Berggren

11 juni 2009 at 12:47

Bussreklam i USA

busskampanj

Written by Niclas Berggren

25 maj 2009 at 18:20

Keynesianer överallt

keynes

John Maynard Keynes

DN skriver:

De nya Moderaterna är minst lika goda nykeynesianer som Socialdemokraterna.

Det får mig att tänka på Anders Borgs artikel ”Modern finanspolitik — en syntes mellan Keynes och Friedman”, publicerad 2003 i Ekonomisk Debatt:

Både den teoretiska utvecklingen och den praktiska erfarenheten talar för att det är dags att göra upp med den keynesofobi, som man alltför ofta möter bland svenska ekonomer, och öppna diskussionen på nytt utifrån nya premisser.

Se där! Borg betonar dock i artikeln vikten av stabilitet och ett ramverk inom vilket såväl finans- som penningpolitik förblir förutsägbar och inte äventyrar långsiktigt ansvarstagande för statsfinanserna. Han lyfter fram Keynes förtjänster men glömmer inte Friedmans. Jag tycker mig härvidlag märka en viss skillnad i insikt mellan Moderaterna och Socialdemokraterna.

Se även de tidigare inläggen ”Är alla keynesianser nu?” , ”Intimiderande intelligens”, ”Hayek om Keynes” och ”En icke-keynesiansk professor”.
Jag är för övrigt också keynesian — i ett specifikt avseende.

Written by Niclas Berggren

30 april 2009 at 6:43

Katolska kyrkans politiska agenda

Efter att ha sett dokumentärfilmen Suddenly, Last Winter känner jag, om möjligt, större aversion mot Katolska kyrkan än tidigare. Filmen handlar om kampen för ett legalt erkännande av samkönade relationer i Italien. Något sådant har, trots försök av den förra regeringen, ännu inte kunnat skådas. Anledningen framkom med tydlighet i filmen: Katolska kyrkans starka aktivism i frågan. Påven, biskopar, präster, nunnor och katolska lekmän ger alla uttryck för, och legitimerar, en nästan chockerande okänslighet inför kärlek mellan personer av samma kön. Om det stannade där vore det illa men ändå en sak — men när det utgör grund för politik är det extremt upprörande. Politikerna i Italien lyssnar till och följer kyrkan, till skillnad från majoriteten politiker i t.ex. Spanien och Sverige. Med tomma men nedlåtande slagord, som att homosexualitet är ”onaturligt” och att ett legalt erkännande av homosexuella relationer ”underminerar familjen”, permanentas diskriminering och stigmatisering. Kristen kärlek i praktisk handling.

Luca och Gustav presenterar här sin film:

Se även min text ”Does Homosexuality Pose a Threat to Society?”, det tidigare inlägget ”Fascisten i Rom” samt information om den fantastiska filmen Suddenly, Last Summer. Media: DN1, DN2, DN3, DN4Dagen1, Dagen2, Dagen3AB, SvD.

Written by Niclas Berggren

12 april 2009 at 12:10

Vad är en familj?

Jag tillbringar, precis som Tomas Gür, julhelgen med min älskade familj. Men vad är egentligen en familj? Jag gillar Gürs sätt att se på begreppet:

Men i ett samhällsperspektiv är familjens avgörande egenskap inte de biologiska banden, utan att den i sin inre funktion är en (liten) gemenskap för individerna som ingår i den, och att den utåt utgör en skyddsvall mot den stora världen. Med detta synsätt innefattar familjen bland andra också barnlösa par, adopterade barn, syskon, halvsyskon och styvsyskon, ensamma föräldrar, styvföräldrar, medlemmar från äldre generationer, avlägsna släktingar eller mycket nära vänner ingående i den närmaste kretsen, och givetvis även samkönade par med eller utan barn.

Jag diskuterade för några år sedan hur begreppet ska förstås med katoliken och den dåvarande kristdemokraten Lars F. Eklund:

Eklund skulle inte gilla Gürs öppna syn på vad en familj är.

Det gör säkerligen inte heller en annan kristen, pastor Donald Wildmon, som har iscensatt en bojkott av soppföretaget Campbell, för att de i reklam visar ett barn med två mammor:

“Not only did the ads cost Campbell’s a chunk of money,” writes AFA Chairman Donald Wildmon in an email alert, “but they also sent a message that homosexual parents constitute a family and are worthy of support.”

Den kristna kärleken in action. Som i Sverige, där vi uppmanas att bojkotta Björn Borg pga. denna reklamfilm:

Det jag tycker om med Gürs inlägg är att han inser att familjen är värdefull, oavsett hur den ter sig. Den senare insikten saknas på vissa håll.

    Written by Niclas Berggren

    27 december 2008 at 8:09

    Språkfelens fiender

    Två män har dömts till ett års villkorlig dom för att ha korrigerat stavfel på en historisk skylt i en nationalpark:

    [I]nvestigators learned of the vandalism from an Internet site operated by Deck on behalf of the Typo Eradication Advancement League, or TEAL. According to the Internet posting, TEAL members agreed to stamp out as many typos as they could find in public signage and other venues.

    Jeff Deck från TEAL lägger till en apostrof

    Jeff Deck från TEAL lägger till en apostrof med Tipp-Ex

    Visst kan jag förstå en strävan efter att upprätthålla en god språklig standard —jag irriterar mig ofta själv på såväl stavfel som felaktig grammatik* — men TEAL verkar ta språket på lite väl stort allvar. Om man t.ex. skulle korrigera alla reklamskyltar som innehöll språkfel skulle man inte ha tid till mycket annat. Och man skulle faktiskt ägna sig åt vandalism.

    _______________________

    *Det är alltid riskabelt att skriva sådant här — nu väntar jag bara på att någon ska påpeka något språkfel i detta inlägg.

    Written by Niclas Berggren

    26 augusti 2008 at 16:43

    Publicerat i aktivism, språk

    Följ

    Få meddelanden om nya inlägg via e-post.

    Gör sällskap med 1 141 andra följare

    %d bloggers like this: