Nonicoclolasos

Archive for the ‘arbetslöshet’ Category

Det viktiga lärlingssystemet

Utbildningsminister Jan Björklund är en stark förespråkare av lärlingsutbildning, och förra året lades ett förslag om en ny anställningsform för lärlingar. Tanken är att lärlingen, genom nära knytning till arbetsmarknaden, ska upparbeta relevanta yrkeskunskaper och och få anställning efter fullbordad utbildning. Nu visar ny ekonomisk-historisk forskning, presenterad i ”The Rate and Direction of Invention in the British Industrial Revolution: Incentives and Institutions”, bl.a. följande:

During the Industrial Revolution technological progress and innovation became the main drivers of economic growth. But why was Britain the technological leader? We argue that one hitherto little recognized British advantage was the supply of highly skilled, mechanically able craftsmen who were able to adapt, implement, improve, and tweak new technologies and who provided the micro inventions necessary to make macro inventions highly productive and remunerative. Using a sample of 759 of these mechanics and engineers, we study the incentives and institutions that facilitated the high rate of inventive activity during the Industrial Revolution. First, apprenticeship was the dominant form of skill formation. Formal education played only a minor role.

Björklund kanske kan sägas vara efter sin tid: lärlingsystem har långa historiska rötter, med goda resultat, som det verkar, i fallet Storbritannien.

Tips: Christian Bjørnskov.

Written by Niclas Berggren

26 maj 2011 at 5:50

Hur påverkar invandring de offentliga finanserna?

En mycket viktig ny uppsats, ”Economic Impacts of Immigration: A Survey”, sammanfattar studier av invandringens ekonomiska effekter. Jag fastnade för denna information om Sverige:

Storesletten (2003) repeated his earlier analysis for Sweden and estimated that the average immigrant to Sweden represented a net cost of €20k for the public sector, but the variation across different groups of immigrants was very wide. Young immigrants produced a net gain of €24k, whereas immigrants over the age of 50 represented a large net cost. The results again depended greatly on how the immigrants fared in the labor market. It is therefore crucial to evaluate the labor market success in terms of participation and employment rates as discussed earlier.

Jag fann det intressant att effekterna varierar så mycket beroende på invandrarnas ålder. Vad gäller den genomsnittliga nettokostnaden kan man tänka sig att den skulle kunna bli betydligt lägre om reformer genomförs som underlättar för invandrare att ta sig in på arbetsmarknaden, t.ex. på arbetsrättens område. Det finns uppenbarligen möjlighet att minska kostnaden för invandring och t.o.m. få den att generera nettointäkter:

Immigration is often viewed as a large fiscal burden for European public finances or as a possible saviour if correctly harnessed. This has been palpable in the recent political atmospheres of France, Italy, and Germany, for instance. Most empirical studies, however, estimate the fiscal impacts of immigration to be very small. There certainly exist large differences across migrant groups in the costs and benefits they cause for a host country; the net impact depends heavily on the migrant’s age, education, and duration of stay. On average, immigrants appear to have a minor positive net fiscal effect for host countries. [Egen kursivering.]

Förvisso anser inte jag att förekomsten av en nettokostnad är ett tungt vägande skäl att vara restriktiv med invandring, men kan man minska den är det förstås bra.

Tips: Bryan Caplan. Media: SvD.

Written by Niclas Berggren

14 maj 2011 at 5:33

Är det bättre att vänta på ett bättre jobb?

Ett vanligt argument för en generös a-kassa är att den möjliggör för arbetssökande att under längre tid söka efter ett jobb som verkligen passar. Om a-kassan är låg eller kortvarig kan människor känna sig tvingade att ta första bästa jobb, oavsett om det utgör en bra matchning eller ej. Om detta argument stämmer kan produktiviteten i ekonomin på sikt tänkas öka med en generös a-kassa: den arbetslöse läkaren har råd att söka tills han hittar ett läkarjobb, istället för att tvingas börja jobba på McDonald’s (för att hårddra det lite). I alla fall kan detta gälla upp till en viss gräns.

Nå, ny forskning, presenterad i ”Is Longer Unemployment Rewarded with Longer Job Tenure?”, finner tecken på att det snarare är så att längre tid i arbetslöshet innebär en sämre matchning:

Our empirical investigations first show that longer unemployment duration decreases job duration after unemployment. We further show that this negative effect becomes greater if we examine the cases where job seekers lowered their reservation wages and changed their intensity of job searching (based on job application) in the final 59 days before expiration of unemployment insurance. That is, longer unemployment duration does lower job stability more seriously, if a job seeker once set a high reservation wage and gave it up later when benefits of unemployment insurance came to lapse. If we consider that job duration is one of the indicators of a high quality job match, longer unemployment duration owing to a high reservation wage does not lead to a better job match.

Något att beakta, måhända, även i den hetsiga svenska debatten om nivåerna i a-kassan.

Written by Niclas Berggren

13 april 2011 at 5:44

Tro eller vetande om löner?

Katrine Kielos skriver följande om finansministerns uppfattning, att ingångslönernas höjd i vissa branscher orsakar arbetslöshet:

Sänker man lönen kan fler lågutbildade få jobb tror Borg, kurvan i den ekonomiska modellen skiftar neråt.

Hon får det att låta som om finansministerns uppfattning är helt tagen ur luften, eller i alla fall enbart från abstrakta och teoretiska modeller. Det finns dock försök att studera frågan empiriskt:

  • Docent Per Skedinger: ”Analysen går ut på att utnyttja ett naturligt experiment, baserat på individernas position i lönefördelningen. Enligt resultaten är framför allt reala minimilöneökningar förbundna med att fler personer blir uppsagda eller av andra skäl separeras från sina anställningar. I viss mån leder även reala minimilöneminskningar till fler nyanställningar. Den skattade effekten är relativt stor. Arbetskraftsefterfrågans elasticitet med avseende på minimilöneökningar är ungefär –0,5 för dem som påverkades av ökningarna.”
  • Professor Nils Gottfries: ”Ett förvånansvärt resultat är att vi nästan inte ser någon skillnad i lön mellan de som har enbart grundskola och de som har gymnasieutbildning. De som enbart har grundskola är rimligen mindre produktiva i genomsnitt  än  de  som  har fullföljt en gymnasieutbildning. Ändå är lönerna i stort sett desamma för dessa två grupper.  De som enbart har grundskola konkurrerar inte med lägre lön. I stället har de mycket lägre sysselsättning.” (Professor Eva Mörk har skrivit mer om detta.)
  • Konjunkturinstitutet: ”Höga minimilöner kan utgöra ett hinder för anställning för individer som uppfattas ha låg förväntad produktivitet. En tentativ kalkyl, med utgångspunkt i individdata, visar att andelen som skulle kunna beröras av minimilöner är större bland dem som har erfarenhet av arbetslöshet än bland anställda utan frånvaro. Denna överrepresentation ökar om minimilönerna stiger. … Resultaten i kalkylen är förenliga med hypotesen att minimilöner kan påverka sannolikheten att bli anställd för grupper med låg förväntad produktivitet. … Resultaten motiverar också en försiktighet i höjningar av minimilöner.”

Det finns alltid osäkerhet i empirisk forskning, så det går förstås inte att veta med säkerhet vilka sysselsättningseffekterna av lägre ingångslöner (som är relativt höga i Sverige) är. Men det verkar inte helt orimligt, givet de skattningar som finns, att förvänta sig en positiv sysselsättningseffekt. I så fall är det också rimligt, enligt min uppfattning, att erkänna att det här finns behov av en avvägning, mellan fortsatt höga ingångslöner i kombination med låg sysselsättning och lägre ingångslöner i kombination med hög sysselsättning. Det finns för- och nackdelar med båda kombinationerna, men det går knappast att hävda att behovet av en avvägning inte alls finns där. Vad är i så fall mest feministiskt? Att förespråka höga löner för dem som får anställning i en bransch med hög andel kvinnor, samtidigt som de kvinnor som inte får jobb får låg a-kassa, eller att förespråka lägre ingångslöner och fler kvinnor i sysselsättning?

Kielos missar för övrigt också att en plädering för sänkta ingångslöner inte med nödvändighet (och inte i allmänhet) är en plädering för sänkta genomsnittslöner. Det är därför minst sagt märkligt att göra det till en huvudpoäng i en artikel, att sänkta ingångslöner i branscher med hög andel kvinnor skulle försämra kvinnors löner i allmänhet och i genomsnitt.

Written by Niclas Berggren

10 april 2011 at 10:20

Ger LAS innovationer?

Forskningen visar att ett strikt anställningsskydd försvårar för lågproduktiva grupper att få jobb, att det menligt kan påverka beteendet hos anställda, att det kan försämra resursallokeringen i ekonomin samt att det kan leda till en del andra negativa saker. Men kan det finnas fördelar med ett strikt anställningsskydd (förutom att insiders på arbetsmarknaden gillar det skydd de därigenom får)? En ny studie, ”Labor Laws and Innovation”, lyfter fram en möjlig positiv effekt:

Stringent labor laws can provide firms a commitment device to not punish short-run failures and thereby spur their employees to pursue value-enhancing innovative activities. Using patents and citations as proxies for innovation, we identify this effect by exploiting the time-series variation generated by staggered country-level changes in dismissal laws. We find that within a country, innovation and economic growth are fostered by stringent laws governing dismissal of employees, especially in the more innovation-intensive sectors. Firm-level tests within the United States that exploit a discontinuity generated by the passage of the federal Worker Adjustment and Retraining Notification Act confirm the cross-country evidence.

Dvs. om det är svårt att avskeda anställda vågar anställda ta entreprenöriella risker, eftersom misslyckanden, som ofta följer av sådant risktagande, inte kan bestraffas med avsked på samma sätt som om dessa lagar inte fanns på plats. En intressant idé. Det jag undrar över är om resultaten kan betraktas som kausala (utanför USA): att patent är relaterade till tillväxt är en sak, men leder verkligen en striktare anställningslag generellt till fler patent? Jag är inte helt övertygad därom.

Written by Niclas Berggren

30 mars 2011 at 5:31

Anställningsskyddets effekter

När reformer på arbetsmarknaden diskuteras tycks få villiga att förespråka en liberalisering av anställningsskyddet. Förklaringen kan ligga i att insiders, som har jobb, har ett intresse av att blockera förändringar och att dessa lyckas, genom att utgöra en mycket stor väljargrupp och genom att vara företrädda av mycket starka intressegrupper i form av fackföreningar. (Se Lindbeck och Snowers insider-outsider-teori.) I en ny uppsats, ”Employment Consequences of Employment Protection Legislation”, presenterar Per Skedinger, som själv forskar på området, en sammanfattning av forskningen på området. Han sammanfattar:

I denna uppsats diskuteras den snabbt växande empiriska forskningslitteraturen om hur anställningsskyddet påverkar sysselsättningen och nya resultat i frågan diskuteras. Litteraturen pekar entydigt på att starkare anställningsskydd bidrar till minskad dynamik på arbetsmarknaden och en försämrad position för marginalgrupper, men effekten på aggregerad sysselsättning och arbetslöshet är mer osäker. Marginalgrupperna tycks inte heller ha dragit någon fördel av den i många länder förekommande reformstrategin att liberalisera regelverket för visstidsanställningar, men behålla skyddet för fasta jobb oförändrat starkt. Min egen analys tyder på att ett starkt skydd för tillsvidareanställningar bidrar till välfärdsförluster i form av en ökad andel med ofrivilligt visstidsarbete, främst bland ungdomar.

Det verkar alltså särskilt viktigt att notera dessa forskningsresultat om man har som målsättning att minska arbetslösheten t.ex. bland ungdomar. Detsamma gäller lägstalönernas nivå.

Written by Niclas Berggren

20 mars 2011 at 6:50

Ungdomsarbetslösheten varierar

The Economist presenterar denna bild på förhållandet mellan total arbetslöshet och ungdomsarbetslöshet i olika länder:

Som synes ligger Sverige inte alls bra till (även om siffran på 30 procent kan och bör problematiseras)Eric Crampton pekar på en intressant forskningsfråga:

It would be awfully interesting if anybody had compiled a dataset of OECD countries’ youth minimum wage policies. The multiple’s correlate with the ratio of youth to adult minimum wage, coupled perhaps with some measure of the bindingness of the minimum wage, would be worth investigating.

Det finns en del tecken på att denna variabel har ett förklaringsvärde.

Written by Niclas Berggren

20 december 2010 at 4:33

Minimilöner och ungdomsarbetslöshet

Andreas Bergh skriver om en KI-rapport som bl.a. tar upp de höga svenska minimilönerna; se även Per Skedinger om detta. Vad har då höga minimilöner för effekt på arbetslösheten, särskilt ungdomsarbetslösheten? Trots att denna arbetslöshet diskuterades livligt i valrörelsen var det få, om ens några, som tog upp höga minimilöner som en tänkbar förklaring. Den nya studien ”Minimum Wages and Youth Unemployment” visar att det nog måste sägas ha varit ett misstag att ignorera denna faktor:

This paper constructs a labor search model that accounts for age patterns of employment. Work experience reduces the probability that workers lose their jobs. By introducing minimum wages, the model explains empirical findings on the effects of minimum wage laws. In addition, the model shows that minimum wages can account for about half of the differences in youth employment between Europe and the United States.

Frågan är om arbetsmarknadens parter, och i synnerhet fackföreningar, är villiga att medverka till sänkta (eller i alla fall mer flexibla) minimilöner (vilket förstås inte behöver innebära sänkta genomsnittslöner). Tillåt mig att uttrycka mina tvivel (färgad av insider-outsider-modellen som jag är).

Written by Niclas Berggren

23 oktober 2010 at 10:16

Tre ekonomipristagare

Det meddelades just att Peter Diamond, Dale Mortensen och Christopher Pissarides har erhållit Sveriges riksbanks pris i ekonomisk vetenskap till Alfred Nobels minne för 2010. Liksom förra årets pristagare får även årets sägas utgöra något av en överraskning. De fick priset för analys av marknader med sökkostnader, som kan skapa friktioner som förhindrar att utbud och efterfrågan möts. Detta är särskilt intressant vad gäller arbetsmarknaden. Läs mer på Nobelstiftelsens hemsida.

Nå, jag tänkte tipsa om tre artiklar av dessa professorer som ligger lite vid sidan av det de får priset för men som jag själv finner intressanta:

  • Diamond m. fl.: ”Money Illusion”: ”The term ‘money illusion’ refers to a tendency to think in terms of nominal rather than real monetary values.” (Diamond har även skrivit en rapport till Globaliseringsrådet om det svenska pensionssystemet.)
  • Mortensen: ”Growth, Unemployment, and Labor Market Policy”: ”The purpose of this paper is to sketch a simple model of endogenous growth and unemployment and to explore its implications for the effects of tax and employment protection policies. The implication of the model is that both policies increase unemployment.”
  • Pissarides m. fl.: ”Entrepreneurship, Start-Up Costs and Employment”: ”We show that higher start-up costs discourage entrepreneurs and increase the fraction of the population who become workers. Job creation suffers and employment settles at a lower level.”

Written by Niclas Berggren

11 oktober 2010 at 13:57

Varför ger jobbskatteavdraget fler jobb?

Jag rapporterade häromdagen om en beräkning av professor Lennart Flood som ger vid handen att jobbskatteavdraget kan förväntas ge upphov till drygt 70 000 nya jobb. Finansdepartementet har tidigare beräknat effekten till ca 80 000 jobb. I den politiska debatten diskuteras nästan uteslutande direkta fördelningseffekter av avdraget; att det kan ge upphov till nya jobb verkar vara allmänt okänt. Så här förklarar Finanspolitiska rådet varför nya jobb följer:

En rationell politisk diskussion om jobbskatteavdraget förutsätter tydlighet om hur det är tänkt att fungera. Här finns det anledning att vara kritisk mot regeringens pedagogik. Den framhåller att avdraget gör det mer lönsamt att arbeta och därför kan antas leda till ett högre arbetskraftsdeltagande. Däremot har man inte velat förklara varför det högre utbudet av arbetskraft kommer att motsvaras av en högre efterfrågan, så att de som vill ha jobb också får det. Den uppenbara mekanismen är att ett större arbetskraftutbud på sikt leder till att lönerna före skatt, och därmed företagens lönekostnader, hålls tillbaka, vilket gör det mer lönsamt för företagen att anställa. Samtidigt kan lönerna efter skatt antas öka mer än som annars skulle bli fallet. Kombinationen av lägre löneökningar före skatt och högre löneökningar efter skatt innebär att såväl arbetsgivare som löntagare tjänar på reformen. Detta är möjligt därför att de tillgängliga resurserna ökar om fler arbetar. En omfattande empirisk forskning från andra länder tyder på att jobbskatteavdrag har betydande positiva sysselsättningseffekter.

Pedagogiskt föredömligt!

Written by Niclas Berggren

10 september 2010 at 5:31

Arbetsgivaravgift och ungdomsarbetslöshet

Såväl regering som opposition vill minska ungdomsarbetslösheten genom att reducera arbetsgivaravgiften för ungdomar. Medan regeringen har infört en halverad arbetsgivaravgift för alla ungdomar, föreslår de rödgröna att arbetsgivaravgiften helt slopas när en arbetslös ungdom anställs. Båda varianterna har för- och nackdelar, som jag ser det. På plussidan minskar båda åtgärderna kostnaderna för arbetsgivare att anställa ungdomar, vilket kan ge ökad sysselsättning i denna ålderskategori. En orsak till Sveriges höga ungdomsarbetslöshet är höga ingångslöner, och dessa åtgärder kan mildra de negativa sysselsättningseffekter som dessa medför. Förslagen är dock inte invändningsfria.

  • Nackdelen med regeringens system är att det sänker arbetsgivaravgiften även för sådana ungdomar som skulle ha anställts i alla fall, vilket gör att det är ett trubbigt och kostsamt instrument för att sänka ungdomsarbetslösheten.
  • Nackdelen med förslag av det slag de rödgröna framför är att de skapar en rad konstiga incitament, vilket har påpekats av professor Greg Mankiw. En effekt kan bli att företag A avskedar ungdom 1 och anställer arbetslös ungdom 2, samtidigt som företag B avskedar ungdom 2 och anställer arbetslös ungdom 1. Det kan bli så att större företag avskedar ungdomar och startar dotterbolag som anställer de tidigare anställda i moderbolaget. Ungdomar själva får dessutom incitament att vara arbetslösa när de söker jobb, eftersom det gör dem betydligt mer attraktiva i potentiella arbetsgivares ögon. Detta är särskilt negativt för redan anställda ungdomar som vill byta jobb — för att klara sig i konkurrensen torde de behöva bli arbetslösa först, innan de kan söka nytt jobb. I den mån dessa inte väljer bli arbetslösa först kan det bli så att förslaget uppmuntrar till att anställa mindre lämpade personer till olika arbetsuppgifter, eftersom det är just arbetslösa som blir billigare att anställa, oavsett om dessa är de bäst lämpade. Det leder till allokativ ineffektivitet. Förslaget stimulerar också studerande att registrera sig som arbetslösa. Allt detta riskerar att inte minska antalet redan arbetslösa ungdomar och att faktiskt öka ungdomsarbetslösheten. Därutöver leder detta till en rad ineffektiva, kostsamma anpassningskostnader för att utnyttja systemet: dels från företagens sida, dels från ungdomars sida och dels från statsmaktens sida (som antagligen kontinuerligt måste försöka täppa till regelverket på olika sätt med hjälp av en aktiv byråkrati).

Det är inte lätt att föra verksam ekonomisk politik. Båda förslagen har ett gott syfte, och jag tror att båda trots allt är bättre än ingenting, men båda har också sina svaga sidor. Dock bör man skilja på en situation där man börjar med lika arbetsgivaravgifter för unga och äldre och en situation där man börjar med halverade arbetsgivaravgifter för unga. I det förra fallet, som rådde innan regeringen halverade arbetsgivaravgiften för unga, är det lättare att se fördelar med de rödgrönas förslag än i det senare fallet, som vi nu faktiskt befinner oss i. Ty deras förslag rymmer nu två delar: dels en fördubblad arbetsgivaravgift för de unga som redan är anställda, vilket höjer företagens kostnader, och dels en borttagen arbetsgivaravgift för unga anställda som kommer från arbetslöshet. Antag ett företag med tio unga anställda som alla tjänar 18 000 kr per månad. Tidigare betalade företaget 239 400 kr i löner och arbetsgivaravgifter för dessa per månad; genom regeringens reform betalar det 210 000 kr, dvs. 29 400 kr mindre än tidigare. De rödgröna föreslår nu att företagets kostnader i ett slag höjs med 29 400 kr per månad. Samtidigt sänker de kostnaden för att nyanställa en arbetslös ung, från 21 000 kr till 18 000 kr per månad, dvs. med 3 000 kr. Risken är att den ökade månadskostnaden för de befintligt anställda gör företaget obenäget att anställa en arbetslös ung, trots att kostnaden för en sådan har gått ner med 3 000 kr. Det kan t.o.m. bli så att en redan anställd ung avskedas, för att motverka de högre kostnaderna.

Se även inlägget ”Hur hög är ungdomsarbetslösheten?”.
Uppdatering: Det finns redan ett system med s.k. nystartsjobb, som liknar det de rödgröna vill införa. Det hade jag glömt bort när jag skrev inlägget. Ett tack till Fredrik Hardt för påpekandet .

Written by Niclas Berggren

7 september 2010 at 5:15

Brottsliga invandrare?

I takt med Sverigedemokraternas ökade popularitet har frågan om invandrare och brottslighet kommit att diskuteras allt mer. Hur ser sambandet egentligen ut? En ny brittisk studie, ”Crime and Immigration: Evidence from Large Immigrant Waves”, undersöker hur två vågor av invandrare har påverkat brottsligheten där. Den första vågen bestod av asylsökande i slutet av 1990- och början av 2000-talet; den andra av medborgare i nya EU-länder (”A8″) från 2004. Resultat:

For the asylum wave, we report evidence of a higher incidence of property crime induced by the immigration flow. The A8 wave sees no such effects. There is also no observable impact on violent crime for either wave. Evidence from victimization data suggests the changes in crime rates that occurred during the immigrant waves cannot be ascribed to crimes against immigrants, whilst data on incarceration corroborates the view that any immigrant related crime effect is associated only with the first wave.

Det är intressant att notera att effekterna skiljer sig åt mellan olika typer av invandrare och, särskilt, att det centrala för att inte orsaka ökad kriminalitet verkar vara att möjliggöra inträde på arbetsmarknaden. Istället för att säga nej till människor från andra länder med motiveringen att brottsligheten kan komma att öka är ett alternativ att reformera arbetsmarknadens regelverk, t.ex. ökad flexibilitet när det gäller inträdeslöner och arbetsrätt.

Add to FacebookAdd to DiggAdd to Del.icio.usAdd to StumbleuponAdd to RedditAdd to BlinklistAdd to TwitterAdd to TechnoratiAdd to Yahoo BuzzAdd to Newsvine

Written by Niclas Berggren

4 augusti 2010 at 5:13

Konjunkturberoende miljöengagemang

Ekonomer har i många år försökt klargöra hur man undviker lågkonjunkturer, då dessa i regel medför kostnader av olika slag. Nu visar en ny studie, ”Environmental Concern and the Business Cycle: The Chilling Effect of Recession”, att ekonomiska nedgångar även påverkar människors engagemang för miljön:

This paper uses three different sources of data to investigate the association between the business cycle—measured with unemployment rates—and environmental concern. Building on recent research that finds internet search terms to be useful predictors of health epidemics and economic activity, we find that an increase in a state’s unemployment rate decreases Google searches for “global warming” and increases searches for “unemployment,” and that the effect differs according to a state’s political ideology. From national surveys, we find that an increase in a state’s unemployment rate is associated with a decrease in the probability that residents think global warming is happening and reduced support for the U.S to target policies intended to mitigate global warming. Finally, in California, we find that an increase in a county’s unemployment rate is associated with a significant decrease in county residents choosing the environment as the most important policy issue.

Det är kanske inte helt förvånande att människor i första hand bryr sig om sin egen, och andras, ekonomiska situation. Idealismen får stå tillbaka när man förlorar eller riskerar att förlora jobbet.

En relaterad fråga är att vissa miljövänner förespråkar nolltillväxt eller negativ tillväxt, i tron att detta hjälper miljön. Det tror jag inte att det gör med automatik, eftersom tillväxt ofta handlar om att få ut mer av givna resurser; men beaktar man dessutom att människors engagemang för miljön tycks försvagas i frånvaro av en god ekonomisk utveckling, då tror jag att det tillväxtfientliga programmet riskerar att utgöra en riktig fara för miljön.

Add to FacebookAdd to DiggAdd to Del.icio.usAdd to StumbleuponAdd to RedditAdd to BlinklistAdd to TwitterAdd to TechnoratiAdd to Yahoo BuzzAdd to Newsvine

Written by Niclas Berggren

3 augusti 2010 at 5:21

Arbetslösheten som valfråga

Göran Persson i DI idag:

Jag tror det blir ett maktskifte i höst. Det är arbetslösheten som blir avgörande. Den sittande regeringen kan inte hävda att ekonomin är så välskött när arbetslösheten biter sig kvar.

Som jag har försökt hävda tidigare är emellertid den politiskt relevanta frågan om arbetslösheten inte om den har ökat under sittande regering utan om arbetslösheten hade ökat mer eller mindre utan sittande regering. Detta eftersom arbetslösheten påverkas av annat än den politik som förs, t.ex. av exogena finanskriser. Även om arbetslösheten har ökat under Reinfeldt hade den kunnat vara ännu högre utan hans politik. I så fall ska han berömmas, inte klandras, trots högre arbetslöshet än vid hans tillträde.* Elementär logik, kan tyckas, men tydligen svår att ta till sig för många.

*Även om regeringens politik har medfört mindre hög arbetslöshet, vilket implicerar en bättre arbetslöshetssituation jämfört med om regeringens politik inte hade genomförts, kan det tänkas att en annorlunda politik hade medfört en ännu mindre hög arbetslöshet. I så fall kan regeringen fortfarande  klandras för att inte ha genomfört den politiken. Men återigen bör sådant klander inte grundas endast på det faktum att arbetslösheten är högre nu än vid regeringens tillträde.

Written by Niclas Berggren

15 juli 2010 at 5:31

Hur hög är ungdomsarbetslösheten?

Thomas Bodström (S) i SvD idag:

Fredrik Reinfeldt i sin tur har kallat ungdomsarbetslösheten för en synvilla och försöker bortförklara att den närmar sig 30 procent.

SCB:s statistikexperter i DN idag:

Det ställer emellertid krav på användarna att rätt förstå utvecklingen av ungdomsarbetslösheten. Denna var enligt AKU i april 2010 cirka 30 procent. Det betyder inte att 30 procent av ungdomarna i gruppen 15–24 år gick arbetslösa. I denna åldersgrupp är en mycket stor del av ungdomarna i olika typer av utbildning (gymnasieskola, högskoleutbildning med mera). I den mån dessa inte söker arbete – och de flesta gör inte det – ingår de inte i arbetskraften. Det betyder att ett arbetslöshetstal på 30 procent i själva verket kan halveras när man avser hur många i hela åldersgruppen 15–24 år som är arbetslösa. Av de cirka 15 procent som är arbetslösa i denna åldersgrupp är det mer än 60 procent som är heltidsstuderande. Vi vet att de allra flesta ser sig primärt som studerande. … Bland ungdomar 15–24 år är det cirka 6 procent som befinner sig utanför både arbete och utbildning.

Se även inlägget ”Varför hög ungdomsarbetslöshet?”.

Add to FacebookAdd to DiggAdd to Del.icio.usAdd to StumbleuponAdd to RedditAdd to BlinklistAdd to TwitterAdd to TechnoratiAdd to Yahoo BuzzAdd to Newsvine

Written by Niclas Berggren

9 juli 2010 at 8:22

Varför hög ungdomsarbetslöshet?

Ungdomsarbetslösheten är tre gånger så hög som arbetslösheten för övriga. Hur kommer det sig? Två viktiga förklaringar:

  • Lagen om anställningsskydd (enligt docent Per Skedinger): ”[E]n av de starkaste slutsatserna från den samlade forskningen att ett starkt anställningsskydd missgynnar ungdomar.”
  • Höga ungdomslöner (enligt professor Mats Persson och professor Claes-Henric Siven): ”Genom att dra alla låglönejobb över en kam, och höja ungdomslönerna till en sådan nivå att de traditionella ungdomsjobben slogs ut, drev man fram en fördubbling av ungdomarnas relativa arbetslöshetstal under en tioårsperiod.”

Båda resultaten är intuitiva. Om det är svårt att avskeda och dyrt att anställa oprövad och ännu-inte-så-produktiv arbetskraft väljer man som arbetsgivare annan arbetskraft istället. Nå, varken regering eller opposition har varit pigga på att föreslå reformer som kan tänkas påverka dessa båda faktorer, med undantag för Centerpartiet. Om nu reformer hjälper

Add to FacebookAdd to DiggAdd to Del.icio.usAdd to StumbleuponAdd to RedditAdd to BlinklistAdd to TwitterAdd to TechnoratiAdd to Yahoo BuzzAdd to Newsvine

Written by Niclas Berggren

24 juni 2010 at 5:04

De rödgröna granskas

Mina vänner och kollegor Andreas Bergh och Henrik Jordahl har genomfört en granskning av de rödgrönas ekonomiska politik. Den utgör viktig läsning, då den visar att skuggbudgeten är underfinansierad, saknar stöd för de jobbskapande effekter som utlovas, är inkonsistent i sin argumentation (miljöskatter ger bättre miljö men ger skatteintäkter från konstanta skattebaser) och undermålig (för att inte säga direkt vilseledande) i den fördelningspolitiska analysen. Det jag särskilt fastnade för var varningarna för att de föreslagna reformerna på arbetsmarknaden kan komma att leda till kvarblivande sysselsättningproblem. Författarna skriver:

Ersättningsnivån i a-kassan är i viss mån en avvägningsfråga. En hög ersättning ger ett bättre försäkringsskydd och kan främja rörlighet på arbetsmarknaden. Det finns emellertid även andra aspekter, såväl beteendemässiga som statsfinansiella. Forskningen visar relativt tydligt att en hög ersättningsnivå är förknippad med en högre arbetslöshet, i synnerhet i de fall ersättningen inte trappas av eller görs tydligt tidsbegränsad. Oppositionen skulle naturligtvis kunna vara villig att betala kostnaden för en höjd a-kassa i termer av ökad arbetslöshet, men diskuterar överhuvudtaget inte någon sådan avvägning i sin gemensamma motion. Detta är allvarligt eftersom oppositionens beräkningar av de statsfinansiella kostnaderna för reformen därmed kan vara felaktiga. I klartext: Forskningen visar att fler kommer att nyttja a-kassan om den görs mer generös, och detta innebär att de positiva sysselsättningseffekterna av oppositions övriga förslag motverkas av den sysselsättningsminskning som den höjda a-kassan sannolikt kommer att föra med sig. Detta innebär dessutom att oppositionen sannolikt underskattar kostnaden för höjningen

Det jag tycker om med granskningen är att den utgår från vetenskapliga resultat och resonemang. Mer sådant, och mindre tom och vilseledande retorik, i svensk politik!

Här kan man bl.a. se en video från gårdagens presentation av granskningen, med kommentarer av Socialdemokraternas Sven-Erik Österberg, samt författarnas PowerPoint-presentation.

Add to FacebookAdd to DiggAdd to Del.icio.usAdd to StumbleuponAdd to RedditAdd to BlinklistAdd to TwitterAdd to TechnoratiAdd to Yahoo BuzzAdd to Newsvine

Written by Niclas Berggren

16 juni 2010 at 11:24

Arbetsmarknadspolitik för att vinna röster

I dessa tider av arbetslöshet lovas och genomförs det arbetsmarknadspolitiska åtgärder. Ett skäl till sådana satsningar kan vara en tro att de hjälper arbetslösa in på arbetsmarknaden; ett annat kan vara en vilja att vinna fler röster. En ny tysk studie, ”Political Cycles in Active Labor Market Policies”, finner stöd för det senare:

In accordance with our theoretical model, politicians increased the growth rate of the number of individuals in job-creation schemes in election years. The coefficient of the election variable tells us that before elections in the German states, the growth rate of the job-creation schemes increased by about 0.4% per month. … In contrast, the post-election variable does not turn out to be statistically significant … Thus, politicians behaved opportunistically.

Studien finner inte stöd för hypotesen att vänsterregeringar är mer benägna till arbetsmarknadspolitiska satsningar än högerregeringar. Nå, att arbetsmarknadspolitik kan ha till syfte att dölja den sanna arbetslösheten i syfte att vinna fler röster kan vara bra att ha i åtanke som väljare.

Add to FacebookAdd to DiggAdd to Del.icio.usAdd to StumbleuponAdd to RedditAdd to BlinklistAdd to TwitterAdd to TechnoratiAdd to Yahoo BuzzAdd to Newsvine

Written by Niclas Berggren

11 juni 2010 at 5:25

Påverkar kulturella attityder arbetslösheten?

Inom Sverige och inom andra länder skiljer sig sådant som sjukfrånvaro och arbetslöshet åt. Hur kan det komma sig? En potentiell förklaring skulle kunna vara kulturella skillnader i synen på arbete. En sådan delförklaring får stöd i den nya studien ”Does Culture Affect Unemployment? Evidence from the Röstigraben”:

This paper studies the role of culture in shaping unemployment outcomes. The empirical analysis is based on local comparisons across a language barrier in Switzerland. This Röstigraben seperates cultural groups, but neither labor markets nor political jurisdictions. Local contrasts across the language border identify the role of culture for unemployment. Our findings indicate that differences in culture explain differences in unemployment duration on the order of 20 %. Moreover, we find that horizontal transmission of culture is more important than vertical transmission of culture and that culture is about as important as strong changes to the benefit duration.

Nu är det förstås svårt att ändra kulturella skillnader av det här slaget, men resultaten kanske kan inskärpa betydelsen av att inte ha mycket generösa ersättningsnivåer och -perioder för arbetslösa. I en kultur där arbetssökande inte prioriteras så hårt kan det leda till onödigt höga kostnader, såväl för arbetslösa individer som för de som betalar för a-kassan.

Add to FacebookAdd to DiggAdd to Del.icio.usAdd to StumbleuponAdd to RedditAdd to BlinklistAdd to TwitterAdd to TechnoratiAdd to Yahoo BuzzAdd to Newsvine

Written by Niclas Berggren

7 juni 2010 at 11:36

Hur ska marknadsmisslyckanden motverkas?

När ett marknadsmisslyckande identifieras brukar den regelmässiga reaktionen vara att förespråka någon typ av politisk åtgärd för att rätta till situationen. Professor Bryan Caplan har ett annat förslag när det gäller ett marknadsmisslyckande på arbetsmarknaden:

Is labor market rigidity a market failure? I’m afraid so. But strangely enough, this market failure is largely caused by anti-market bias! The main reason workers hate wage cuts is that they imagine that wage-cutting employers are satanically ”unfair.” If workers saw wage cuts for what they are – a full-employment mechanism – they’d sing a different tune. While they wouldn’t be happy to see their wages cut, they’d grudgingly accept that a little wage variability is a fair price to pay for near-total employment security. Once this economically enlightened perspective took hold, employers would eagerly cater to it – and the market failure would largely go away.

Med andra ord är marknadsmisslyckandet ett resultat av okunskap, och botemedlet torde bestå av att sprida mer kunskap om hur marknadsekonomin fungerar (eller kan fungera). Detta låter bra, men jag är något mer pessimistisk, av två skäl.

För det första tror jag knappast att denna kunskap går att förmedla till breda lager av anställda (de präglas säkerligen av andra typer av bias, vilket gör dem ovilliga eller oförmögna att ta till sig nationalekonomisk kunskap). För det andra undrar jag om det enbart handlar om ett kunskapsproblem och om situationen inte har drag av ett socialt dilemma. I så fall räcker nog inte mer kunskap, ens om den kunde förmedlas. Ty är man insider på arbetsmarknaden hoppas man nog att man själv inte blir avskedad utan att det drabbar andra, varför man vill ha kvar sin höga lön.

Add to FacebookAdd to DiggAdd to Del.icio.usAdd to StumbleuponAdd to RedditAdd to BlinklistAdd to TwitterAdd to TechnoratiAdd to Yahoo BuzzAdd to Newsvine

Written by Niclas Berggren

16 maj 2010 at 14:39

Sätt att öka arbetslösheten?

De rödgröna vill göra a-kassan mer generös. Professor Casey Mulligan uttalar sig, på basis av färsk forskning, om effekterna av en slik åtgärd:

It is my opinion that unemployment insurance significantly raises unemployment and significantly reduces employment, even after accounting for general equilibrium effects.

Detta är i linje med en finsk studie samt med professor Lars Calmfors analys.

Written by Niclas Berggren

29 april 2010 at 11:26

Kan riskkapitalister gynna arbetare?

På politikens vänstersida finns en tendens att betrakta kapitalister som utsugare. Det kanske är dags att tänka om, åtminstone vad gäller en viss sort: riskkapitalister. Enligt den nya studien ”Venture Capital Availability and Labor Market Performance in Industrial Countries: Evidence Based on Survey Data”, publicerad i Kyklos, är tillgången på riskkapital relaterad till ett antal arbetsmarknadsvariabler:

This paper finds that more readily available venture capital is likely to have lowered unemployment rates and raised employment rates in industrial countries over the period 1982 to 2003. More readily available venture capital is also likely to have lowered the share of long-term unemployed in the total number of unemployed. The magnitude of the effects appears to have been substantial.

I artikeln sägs inte så mycket om hur riskkapital kan ha dessa effekter, men anlägger man ett experimentellt perspektiv på hur en ekonomi fungerar skapas jobb när entreprenörer lyckas introducera innovationer som tilltalar tillräckligt många konsumenter. Eftersom kunskapen om vilka nya produkter och tjänster som blir lönsamma är högst osäker, behöver många idéer testas, likt experiment, på marknaden. Det låter sig i regel inte göras utan någon typ av (osäker) finansiering. Min kollega Dan Johansson presenterar teorin om den experimentellt organiserade ekonomin i denna artikel, publicerad i Journal of Evolutionary Economics, och den utgör ett bra komplement till de nya, empiriska forskningsresultaten om riskkapital.

Written by Niclas Berggren

18 februari 2010 at 11:25

Kan löner sänkas?

I dessa kristider har jag hört anekdotiska bevis för att lönesänkningar faktiskt ibland accepteras av löntagarna. Om valet står mellan sänkta löner eller oförändrade löner och avskedanden, tycks det finnas viss öppenhet för det förra alternativet. En ny studie, ”Downward Nominal and Real Wage Rigidity: Survey Evidence from European Firms”, finner dock att detta inte är ett allmänt mönster i ett antal europeiska länder:

This paper examines the flexibility of wages across European firms. We look at the extent of rigidities in base wages by estimating the frequency of wage freezes (downward nominal wage rigidity) and the incidence of wage indexation (downward real wage rigidity). We address these issues using a unique survey with a large sample of firms and data from fourteen countries. A substantial proportion of firms who participated in the survey report that they have frozen wages or that there exists an automatic link between wages and inflation. Instead, less than 1% of the more than 47 million workers that the survey represents have experienced a wage cut during the five-year period prior to the survey. This leads us to the conclusion that wage rigidities, both nominal and real, are quite prevalent in Europe.

Det föreligger förvisso betydande skillnader mellan länder, vilket enligt forskarna bl.a. har med institutionerna på arbetsmarknaden att göra:

The regression results imply that high collective bargaining coverage increases real wage rigidity. Analysis of the union contracts negotiated at different levels … implies that firm-level contracts are a more likely source of real wage rigidity in centralised wage-setting environments. … Another institutional aspect that influences wage rigidity is related to how difficult it is for employers to lay off workers. We find that nominal wage rigidity is positively associated with the extent of permanent contracts. In addition, permanent contracts have a stronger effect on wage rigidity in countries with stricter labour regulations.

Rigida löner neråt är förstås tilltalande för dem som har jobb, men mindre tilltalande för dem som blir och är arbetslösa.

Written by Niclas Berggren

14 januari 2010 at 14:29

Hur ska man bedöma en regering?

I en insändare i DN idag framförs följande kritik:

Jag röstade på Moderaterna för första gången i mitt liv för jag trodde på deras teorier om att sänkt skatt på arbete skulle skapa jobb och välstånd. Jag blev grundlurad.

Ett problem med resonemanget är att skribenten enligt min mening inte tillämpar en rimlig standard för att bedöma en regering. Man kan skilja på två sådana kriterier:

  1. En regering bedöms som bra om de variabler man bryr sig om har uppvisat en förbättring.
  2. En regering bedöms som bra om de variabler man bryr sig om har utvecklats bättre (eller mindre dåligt) än om de åtgärder regeringen har vidtagit inte hade vidtagits.

Insändarskribenten tillämpar kriterium 1, medan jag anser att kriterium 2 är att föredra. Problemet med kriterium 1 är att de variabler man bryr sig om påverkas av en stor mängd faktorer, och den politik som genomförs (och kan genomföras) utgör bara en delmängd av dessa. Det är inte rimligt att klandra en regering för de faktorer som påverkar de variabler man bryr sig om och som regeringen inte kan påverka.

Det jag förespråkar är alltså att bedöma en regering utifrån ett ”allt annat lika”-perspektiv: om inget förutom det regeringen kan påverka hade ändrats, skulle de variabler man bryr sig om ha uppvisat en förbättring?

Resonemanget kan illustreras med följande figur över arbetslöshetens utveckling:

När regeringen blir vald (vid Val 1) ligger arbetslösheten på en viss nivå. Den faktiska utvecklingen är sedan sådan, pga. faktorer regeringen inte kan påverka, att den fortsätter öka. Utan den förda politiken hade däremot arbetslösheten varit ännu högre vid mandatperiodens slut.* Detta bör föranleda beröm, inte klander.** Att man sedan kan önska en utveckling mot lägre arbetslöshet än då regeringen tillträdde är en annan sak, men eftersom regeringen inte kan styra över de faktorer som har ökat arbetslösheten är det inte tillräckligt skäl för kritik.

Det duger alltså inte att säga: ”Regeringen lovade att sänka arbetslösheten, men nu har den ökat, och därför bedömer jag regeringen negativt”. Istället bör man ställa frågan: ”Regeringen lovade att sänka arbetslösheten, men nu har den ökat — hade den varit högre eller lägre om regeringens politik inte hade genomförts?” Om svaret på frågan är ”högre”, då är en negativ reaktion befogad, men inte om svaret på frågan är ”lägre”, inte ens om arbetslösheten totalt sett har ökat. Det är, med andra ord, de två övre kurvorna i figuren som bör jämföras, inte de två undre.

Kanske bör dock politiker inte lova absoluta förbättringar i variabler folk bryr sig om utan bara att dessa variabler kommer att utvecklas bättre med den föreslagna politiken än den förutan.

________________________
*Det är förvisso mycket svårt att mäta den översta kurvan i praktiken, men konceptuellt är den viktig.
**Jag bortser för enkelhets skull från att det kan finnas möjliga åtgärder som hade varit ännu bättre för de variabler man bryr sig om än de åtgärder som faktiskt har genomförts. Om sådana kan konstateras förtjänar regeringen kritik, inte för att den totala arbetslösheten har ökat, utan för att den har ökat mer än den hade behövt göra. Fortfarande är det viktigt att utgå från kriterium 2 snarare än kriterium 1.

Written by Niclas Berggren

11 januari 2010 at 13:14

Arbetslösheten framöver

Det ser mörkt ut på svensk arbetsmarknad. Viss tröst kanske kan finnas i att det inte ser lika mörkt ut framöver som tidigare och att arbetslösheten ser ut att kunna fall rejält med start om ett par år. I dagens DI hittar jag denna prognos från Konjunkturinstitutet över arbetslöshetens utveckling:

Written by Niclas Berggren

19 december 2009 at 9:40

Ungdomsarbetslöshet ger brottslighet

Ungdomsarbetslösheten stiger från ett redan högt utgångsläge. En ny studie, ”Youth Unemployment and Crime in France”, publicerad i Journal of the European Economic Association, visar att detta kan medföra obehagliga konsekvenser:

[W]e find that increases in youth unemployment induce increases in crime. Using the predicted industrial structure to instrument unemployment, we show that this effect is causal for burglaries, thefts, and drug offenses. To combat crime, it appears thus that all strategies designed to combat youth unemployment should be examined.

Sådana strategier skulle t.ex. kunna innefatta sänkta ingångslöner och mer flexibla turordningsregler; det förefaller också viktigt att inte höja a-kassan. Fler förslag?

Written by Niclas Berggren

11 december 2009 at 16:32

Sysselsättningsnedgång då och nu

Jag tycker om att få perspektiv på saker och ting, som i detta diagram från Dagens Industri idag, över sysselsättningsförändringar olika år:

Att 90-talskrisen var värre utgör inte nödvändigtvis någon tröst för dem som nu drabbas av arbetslöshet, men att det tenderar att följa uppgångar efter nedgångar kanske kan göra det.

Written by Niclas Berggren

10 december 2009 at 11:28

Hur bestående blir ökad arbetslöshet?

Det är obehagligt att arbetslösheten nu stiger, inte bara i Sverige utan i så gott som alla länder. Men det verkligt oroande är att den i viss mån kan komma att bli bestående. En intressant studie från OECD, ”How Do Institutions Affect Structural Unemployment in Times of Crises?”, finner dock att hur bestående en arbetslöshetsökning blir varierar mellan länder beroende på hur reglerade ekonomierna är:

The impact of the economic downturn varies depending on institutional settings … Institutions are found to affect both the direct impact of the downturn on the crisis and the structural unemployment’s persistence in the aftermath of the shock. In particular, economic downturns appear to increase structural unemployment significantly in countries and in periods with rigid (above the OECD average) institutions. By contrast, no significant effect of economic downturns on structural unemployment is found in flexible economies.

Det verkar alltså som att mer flexibla arbets- och produktmarknader, särskilt de med svagare arbetsrätt, är gynnsamma för arbetslöshetens utveckling i samband med kriser. Förutom att de också är allmänt gynnsamma för ungdomars och invandrares möjligheter på arbetsmarknaden.

Written by Niclas Berggren

25 november 2009 at 17:55

Ska arbetslösa straffas?

jobbsökandeEn del av regelverket för arbetslösa säger att man måste söka jobb för att få ersättning. Bryter man mot den regeln straffas man. Vad blir effekten för dem som straffas? En ny studie av Gerard van den Berg och Johan Vikström, ”Monitoring Job Offer Decisions, Punishments, Exit to Work, and Job Quality”, undersöker saken med svenska data:

We find that sanctions have adverse effects on post-unemployment outcomes. On average, they cause individuals to accept jobs with a lower hourly wage and less working hours per week. The estimated average reduction in the accepted wage is almost 4%. The probability to move into full-time employment decreases with about 15%. … Sanctions causally increase the likelihood of the acceptance of a job at a lower occupational level. Such decisions are to some extent irreversible, in which case they involve a permanent human capital loss. … Concerning the effects of sanctions on the transition rate into work, we find a significant positive effect. On average, this involves a 23% increase.

Kan detta ses som att regelverket framtvingar en avvägning mellan, å ena sidan, fortsatt arbetslöshet och väntan på ett ”bra” (välbetalt, heltidsbaserat och utbildningsmatchat) jobb och, å andra sidan, accepterande av ett ”mindre bra” jobb? I så fall, är det bra eller dåligt, i ett samhällsekonomiskt perspektiv, att individer leds att hitta och acceptera ”mindre bra” jobb?

Written by Niclas Berggren

2 november 2009 at 5:28

Forskningsresultat för Mona Sahlin

_sMona tar till orda:

Dit [till ökad sysselsättning] når inte Sverige genom att låna till skattesänkningar, mest till den rikaste tiondelen av befolkningen. Det är ansvarslöst. Vi socialdemokrater sätter i stället jobben först.

Jag rekommenderar Mona att läsa Finanspolitiska rådets kommentar till regeringens budgetproposition:

En förstärkning av jobbskatteavdraget utgör ett centralt förslag i budgetpropositionen. Vi har i våra två årsrapporter analyserat de tidigare jobbskatteavdragen och då delat regeringens bedömning att de är en effektiv metod att öka sysselsättningen på lång sikt. Erfarenheterna av jobbskatteavdrag från särskilt USA och Storbritannien är goda: ett antal utvärderingar tyder på att sådana skattesänkningar varit verkningsfulla. Det finns också makroekonomisk forskning som kan tolkas som att jobbskatteavdrag kan minska risken för att en tillfällig konjunkturnedgång ska leda till bestående högre arbetslöshet.

Därtill borde Mona bekanta sig med forskning som visar att skattesänkningar kan stimulera ekonomin (i BNP-termer) minst lika bra som utgiftsökningar.

Man kan mot bakgrund av denna forskning fråga sig varför det är ”ansvarslöst” att ”låna till skattesänkningar” som ökar sysselsättningen medan det tydligen inte är ansvarslöst att, som Socialdemokraterna föreslår, låna till skattesänkningar till pensionärerna och till höjd a-kassa, två åtgärder som kan förväntas minska sysselsättningen.

Media: DN1, DN2, DN3SvD1, SvD2, SvD3, SvD4, SvD5, SvD6, SvD7AB1, AB2, AB3, AB4, AB5Expr.
Se även Den hälsosamme ekonomisten om utanförskapets storlek.

Written by Niclas Berggren

28 oktober 2009 at 10:23

Är deltidsarbete enbart negativt?

En viktig skillnad mellan regering och opposition rör synen på deltidsarbete. Socialdemokraterna lovar rätt till heltid om de kommer till makten 2010. Mot bakgrund av den svenska debatten är det intressant att se hur deltidsarbetet för kvinnor har utvecklats i Nederländerna, vilket presenteras i ”Female Part-Time Work in the Netherlands”. Några resultat:

  • Andelen anställda kvinnor i åldersintervallet 25-54 år som arbetar deltid minskade i Sverige från drygt 30 procent 1983 till knappt 20 procent 2001; i Nederländerna ökade andelen något, till knappt 60 procent.
  • Endast 4 procent av de deltidsarbetande kvinnorna i Nederländerna skulle önska arbeta heltid; motsvarande siffra för Danmark och Tyskland är 15 procent.
  • Det främsta skälet för att arbeta deltid är en önskan att ta hand om egna barn. Andra skäl för deltid är att ha tid för hushållsarbete, sig själv och vänner.
  • När kvinnor med heltidsarbetande män ökar sin arbetstid minskar deras tid för hushållsarbete (med 33 minuter per ytterligare arbetstimma per vecka), men männen ökar trots det bara sin hushållsarbetstid marginellt (med 6 minuter per ytterligare arbetstimma för kvinnan). Se detta diagram:

hushållsarbete

Vad ska man dra för slutsatser av dessa resultat? Forskarna skriver:

Without part-time work, female labour force participation rates in the Netherlands would not have increased as fast as they did in past decades. However, whereas part-time work was a transitional phase in Scandinavian countries, part-time work is more persistent in the Netherlands. Women are satisfied working part-time, because relatively high-skilled work can be done part-time, full-time work is not a financial necessity, and the burden of additional working hours is not shared within partnered families.

En fråga man kan ställa sig är om deltidsarbetets karaktär kan ändras i Sverige, så att fler av dem som ägnar sig åt det blir nöjda, som i Nederländerna.

Se även inlägget ”Leder heltidsarbete till lycka?”Kommunals argumentation för en rätt till heltid samt HUI:s utredning av konsekvenserna.

Written by Niclas Berggren

27 september 2009 at 8:59

Överkvalificerade svenskar

caplanBryan Caplan deltog i den konferens med Mont Pelerin Society som jag var med och organiserade denna vecka i Stockholm. Han observerade under sitt besök att svensk arbetskraft är mycket kvalificerad. Intressant, för jag har tidigare observerat att amerikansk arbetskraft kan vara mycket okvalificerad (vilket höll på att ge mig ett nervöst sammanbrott). Förklaringen torde vara att lågkvalificerade personer i USA i högre grad har jobb än i Sverige, där de istället är arbetslösa pga. höga ingångslöner.

Jag håller med Bryan om att den amerikanska modellen på det hela taget är att föredra:

Using high-skilled workers to sell train tickets when low-skilled workers are almost as good violates the principle of comparative advantage. And it’s hardly kind to create a system where workers feel unchallenged, and non-workers feel useless.

Så bör vi inte acceptera lägre löner för okvalificerad arbetskraft i Sverige? För effektivitetens och lyckans skull?

Written by Niclas Berggren

21 augusti 2009 at 18:25

Kris i kommunsektorn?

Att kommunsektorn drabbas av krisen är helt klart. Men att det vankas enorma sysselsättningsminskningar är minst sagt en överdrift. Jag fann två av SKL:s nya tabeller högintressanta. Lägger man ihop tabell 15 och 27 framkommer dessa siffror:

sysselsättn

Är inte den allra viktigaste frågan: Hur ökar vi sysselsättningen i näringslivet? Varför diskuteras överhuvudtaget inte den frågan? Ta en titt på förändringen i sysselsättningen från 1950 och framåt. I stort sett inga nya jobb har tillkommit i privat sektor. Nu under krisen, 2009 och 2010, minskar sysselsättningen i näringslivet med 249 000, medan den under samma år är oförändrad i kommunsektorn (och ökande i staten). Ändå förespråkas, t.ex. av Finanspolitiska rådet, kraftigt höjda statsbidrag till kommunerna. Om nu mer pengar ska spenderas, föreslår jag att villkoren för företag — särskilt för snabbväxande sådana — förbättras istället. 

Men kan skattesänkningar stimulera ekonomin i en kris? Ja. Även om den hållningen lyser med sin frånvaro i Sverige har ledande nationalekonomer som Robert Barro och Greg Mankiw talat sig varma för den — se t.ex. de tidigare inläggen ”Är skattesänkningar dålig konjunkturpolitik?”, ”Skattesänkningar förordas på Harvard” och ”Ökar skattesänkningar konsumtionen?”. Mankiw föreslår just sänkta arbetsgivaravgifter (finansierade av höjd bensinskatt). Det är dags för denna hållning att torgföras och tas på allvar i den svenska diskussionen.

Media: ABSvD, DN

Written by Niclas Berggren

14 maj 2009 at 6:33

Skattesänkningarna ökar arbetsutbudet

Finansdepartementet har startat en ny rapportserie, och den första rapporten utgör en lovande inledning. I ”Arbetsutbudseffekter av reformer på inkomstskatteområdet 2007–2009″ visas hur inkomstskattesatserna har sänkts under nuvarande regering:

marginalskattgenomsnittsskatt

Analysen, som är genomförd av Hans Sacklén, kommer fram till detta gällande effekterna av reformerna:

Sammanfattningsvis förväntas jobbskatteavdragets tre steg och den höjda skiktgränsen för statlig inkomstskatt leda till att antalet arbetstimmar ökar med 2,3 procent. Drygt 75 procent av ökningen förklaras med att fler personer arbetar efter reformen. Ökningen i antalet arbetstimmar är större för kvinnor, 2,8 procent, medan män ökar sina arbetstimmar med 1,9 procent. Av den totala ökningen i arbetade timmar kan drygt 70 procent tillskrivas beteendeeffekter i den lägsta inkomstkvartilen.

Med tanke på den framtida utmaningen, att allt färre ska försörja allt fler, förefaller denna långsiktiga effekt mycket välgörande. Man kan notera att Socialdemokraterna föreslår att det tredje steget i reformen ska avskaffas. Här kan du för övrigt se hur mycket du har tjänat på skattesänkningarna.

Se även det tidigare inlägget ”Dags att höja pensionsåldern?”

Written by Niclas Berggren

7 maj 2009 at 7:22

Arbete som norm

En politisk strid om ersättningsnivån till arbetslösa rasar. Vissa vill höja den; andra menar, med visst stöd i forskning, att det skulle ge högre och långvarigare arbetslöshet. Orsaken är att om den ekonomiska skillnaden mellan att arbeta och att vara arbetslös minskar, försvagas incitementen att skaffa och behålla jobb.

arbetslosaSådana incitament behöver dock inte ha ekonomisk grund utan kan också komma från sociala normer. I studien ”The Role of Social Work Norms in Job-Searching and Subjective Well-Being” (preliminär gratisversion här), publicerad i Journal of the European Economic Association, visas följande:

In this paper, we offer a direct measure of the social norm to work and we show that this norm has important economic effects. The stronger the norm, the more quickly unemployed people find a new job. This behavior can be explained by utility differences, probably due to social pressure.

Dvs. precis som den ekonomiska nackdel som arbetslöshet innebär kan leda till mer intensiva försök att skaffa jobb, kan en social norm som säger att man bör arbeta för sin försörjning och inte leva på a-kassa göra det. Och precis som lägre ersättning gör tillvaron mindre behaglig för den som är arbetslös, leder den sociala norm som reducerar arbetslösheten till att de som ändå är arbetslösa blir mer olyckliga:

Unemployed people are significantly less happy than employed people and their reduction in life satisfaction is the larger, the stronger the norm is.

Om man trots allt anser det viktigt att stävja ”överutnyttjande” och stimulera arbetslösa att söka arbete kan kanske de här två ”metoderna” ses som substitut. Om den sociala normen att arbeta är tillräckligt stark, kan man ha en hög ersättningsnivå. Om normen är svag, å andra sidan, kan det medföra negativa effekter i termer av högre och mer långvarig arbetslöshet, att ha en väldigt hög nivå. Se vad Assar Lindbeck skriver om detta i ”Sociala normer och socialförsäkringar — Teori och svenska erfarenheter”.

Written by Niclas Berggren

4 maj 2009 at 11:40

Är intelligens viktig på arbetsmarknaden?

BE027528AVad spelar störst roll för framgång på arbetsmarknaden, intelligens (”cognitive ability”) eller personliga egenskaper som stresstålighet, självdisciplin och social förmåga (”noncognitive ability”)? Det senare, visar en ny studie av Erik Lindqvist och Roine Vestman, ”The Labor Market Returns to Cognitive and Noncognitive Ability”. Genom att använda den noggranna psykologiska utvärdering som äger rum under mönstringen, istället för enkätsvar, som har använts i tidigare studier, finner forskarna följande:

[N]oncognitive ability is a much stronger predictor of employment status than cognitive ability. … Moreover, men with high noncognitive ability have shorter unemployment spells while cognitive ability has no statistically signifi…cant effect on the duration of unemployment. … [N]oncognitive ability is a stronger determinant of annual labor market earnings, in particular at the low end of the earnings distribution.

Att vara smart är förstås bra på arbetsmarknaden, men att ha personliga egenskaper av ovan nämnt slag är alltså ännu bättre. En intressant precisering är att betydelsen av intelligens respektive personliga egenskaper skiljer sig åt mellan tre grupper av anställda (chefer, kvalificerad arbetskraft, okvalificerad arbetskraft):

Interestingly, workers in a managerial position have somewhat lower cognitive ability than workers in other quali…fied occupations, but signi…ficantly higher noncognitive ability. … For unquali…fied workers and managers, noncognitive ability has a signifi…cantly higher return than cognitive ability. In contrast, quali…fied workers in non-managerial positions have similar return to cognitive and noncognitive ability. In essence, we fi…nd that noncognitive ability is important regardless of occupation or level of ability, while cognitive ability is important only for workers in quali…fied occupations.

Om man som kvalifiicerad yrkesmänniska ogillar chefen kan man möjligen trösta sig med att man med ganska stor sannolikhet i alla fall är smartare. Och är man smart och introvert ska man antagligen inte satsa på att nå chefspositioner utan kommer mer till sin rätt på andra kvalificerade positioner.

Written by Niclas Berggren

17 april 2009 at 6:12

Inga nya jobb i privat sektor

Mina kollegor Carl Magnus Bjuggren och Dan Johansson dokumenterar i artikeln ”Privat och offentlig sysselsättning i Sverige 1950—2005″* sysselsättningens utveckling. Det mest slående resultatet är att nästan inga nya jobb har tillkommit netto i privat sektor sedan 1950! Följande diagram över den kumulativa förändringen i tusental sysselsatta illustrerar:

sysselsattning2

Författarna konstaterar dock att sysselsättningsförändringarna varierar mellan olika typer av ägarkategorier — bl.a. har sysselsättningsandelen för småföretag ökat bland de privata företagen. Vilka är policyimplikationerna?

I den ekonomisk-politiska debatten uppmärksammas ofta betydelsen av nya och små företag. Analysen indikerar att ett ökat fokus bör fästas på växande företag. En fördjupad analys bör följaktligen göras av hur den förda ekonomiska politiken påverkar svenska privatpersoners vilja och möjligheter att starta och expandera företag.

Denna mikroansats skiljer sig från traditionell svensk industri- och näringspolitik, som har varit storskalig och inriktad mot storföretag, inte minst med institutionella ägare. Ett fokus på snabbväxande (ofta små- och medelstora) företag är påkallad för att stimulera uppkomsten av nya jobb. Denna slutsats understöds av ny forskning, enligt en just publicerad kartläggning av Magnus Henrekson och Dan Johansson.

_____________________

*Publicerad i Ekonomisk Debatt, 37(1): 41—53 (2009). Filen här skiljer sig från den publicerade artikeln på några små punkter. T.ex. saknas pilar i diagrammet ovan som klargör att Privat anställda, kompletterad gäller linjen med tunnare punkter och Privat sysselsatta, kompletterad den undre linjen med större punkter. Skillnaden mellan måtten är att privat sysselsatta inkluderar egenföretagare. Kompletteringen har skett genom att hänföra anställda i offentligt kontrollerade aktiebolag och anställda i affärsverk (fr.o.m. 2001) till offentlig sysselsättning.

Written by Niclas Berggren

26 februari 2009 at 15:27

Låt a-kasseavgiften öka (och minska)

stureMitt grundtänkande om krisen — att system med ekonomiska nedgångar inte är så dåliga som många tror i nedgångens stund, om man beaktar att nedgångar är kopplade till uppgångar (både före och efter) som de facto sammantaget ger en bättre ekonomisk utveckling över tid än system utan svängningar — kan appliceras på frågan om a-kasseavgift. Sture Nordh klagar på att denna avgift ökar när arbetslösheten ökar. Man kan här skilja på två modeller:

  1. Avgiften är lika i alla branscher och oberoende av arbetslöshetsnivå.
  2. Avgiften varierar med bransch och arbetslöshetsnivå.

Sture tycks förespråka (1), men när man jämför (1) och (2) bör åtminstone två saker beaktas.

Primo: Systemet bör utvärderas över hela konjunkturcykeln, inte bara i kristider. Med (1) kan därför avgiften förväntas bli lägre i kristider men högre i goda tider jämfört med (2). Det problematiska med (1) blir att när människor rimligen behöver gå med i a-kassan, dvs. i goda tider, innan nästa nedgång kommer, är avgiften högre än med (2). När krisen väl är här är avgiften lägre med (1), men då är det i många fall för sent att gå med (antingen är man redan arbetslös eller så dröjer det närmare ett år innan man kan börja få a-kassa). Så även om den genomsnittliga avgiften över tid är densamma med (1) och (2), en aspekt som försvinner i Sture Nordhs alarmistiska påpekande att avgiften stiger just nu (den föll i våras), förefaller (2) mer lämplig.

Secundo: Genom att tillåta variation uppnås en direkt koppling mellan avgiftens storlek och arbetslöshetsnivån, vilket kan leda till lägre arbetslöshet. Om man med (2) driver upp lönenivån i en bransch, och om detta leder till ökad arbetslöshet, får man också betala för det i termer av ökade avgifter, vilket kan dämpa kraven på nominella löneökningar. System (2) kan alltså förväntas innefatta ett större samhällsekonomiskt ansvarstagande i löneförhandlingarna.

Jag är på det hela taget inte imponerad av Sture Nordhs argumentation.

Media: DN, SvD, Sydsvenskan, Aftonbladet

Written by Niclas Berggren

11 december 2008 at 9:54

Hur ska fler unga få jobb?

Följande diagram från dagens DI visar relationen mellan ungdomsarbetslöshet och arbetslöshet i åldrarna 25-54 år i diverse OECD-länder:

ungdomsarbetsloshet

Som synes är Sverige ett av två länder där ungdomsarbetslösheten är ca fyra gånger så hög som arbetslösheten i den äldre gruppen. OECD konstaterar att ungdomsarbetslösheten är en tredjedel så hög i Norge, Danmark, Island och Nederländerna, dels. pga. utbildningssystemet, dels pga. inslag på arbetsmarknaden (t.ex. höga minimilöner och diverse regleringar som gör det svårt att avskeda).

Anders Borg vidhåller att dessa inslag på arbetsmarknaden inte utgör en förklaring. Detta gör han mot bättre vetande. Inte bara OECD betonar dylika faktorer; en översikt av forskningen, gjord av docent Per Skedinger, visar samma sak. Magnus Henrekson och han sammanfattar:

En tydlig slutsats av forskningen är att en arbetsmarknad präglad av omfattande regleringar sänker sysselsättningsgraden för ungdomar och invandrare, precis de grupper som regeringen säger sig vara mest angelägen om att värna.

Media: SvD1, SvD2 (Borg kanske är rädd för att Wanja blir arg om han ifrågasätter LAS?), DN, Sydsvenskan

Written by Niclas Berggren

4 december 2008 at 8:46

Gudomligt att höja arbetslösheten?

monaTidigare forskning* har visat att höjd arbetslöshetsersättning medför högre arbetslöshet. Konjunkturinstitutet skriver i linje med detta följande (s 9):

Även förändringen i den effektiva ersättningsgraden vid arbetslöshet kan ha bidragit till en lägre jämviktsarbetslöshet genom att öka arbetsmarknadens parters incitament att ta hänsyn till arbetslösheten.

Samtidigt kallar Mona Sahlin regeringens arbetslinje ”satanisk”. Det är visst gudomligt, för socialdemokraterna, att aktivt förespråka åtgärder som ökar arbetslösheten. Håller väljarna med?

_________________

*Se tidigare inlägg om en finsk studie och om Lars Calmfors utvärdering av forskningen samt Dennis Josefssons inlägg om en IFAU-rapport om den svenska jämviktsarbetslösheten.

Written by Niclas Berggren

14 november 2008 at 15:49

Mona Sahlin är okunnig eller vilseledande

Jag blir sällan upprörd, men när jag via SvD tar del av vad Mona Sahlin påstår i riksdagsdebatten blir jag lite arg:

Jobben måste komma genom rättvisa, rättvisa ger jobb.

Mona hävdar alltså att högre arbetslöshetsersättning (av henne kallat ”rättvisa”) ger fler jobb. På vilken grund? Forskningen säger något helt annat.

Written by Niclas Berggren

15 oktober 2008 at 9:33

Hur ska ungdomar få det bättre?

Inkomstklyftorna rapporteras ha ökat. Under socialdemokratiskt styre, märk väl. (Se en prognos för i år här.) Ungdomar tycks ha fått det direkt sämre, i alla fall i Stockholm:

Svårigheter att få fast jobb och hög arbetslöshet spelar stor roll för de ungas låga inkomster.

Hur ska detta lösas? Nationalekonomen Per Skedinger har gått igenom all forskning om arbetsrättens betydelse för sysselsättningen. Magnus Henrekson och han sammanfattar:

En tydlig slutsats av forskningen är att en arbetsmarknad präglad av omfattande regleringar sänker sysselsättningsgraden för ungdomar och invandrare, precis de grupper som regeringen säger sig vara mest angelägen om att värna.

Men inte har Carin Jämtin tagit in detta budskap. Inte regeringen heller, även om den faktiskt gör en hel del annat nyttigt, som t.ex. inför jobbskatteavdrag. Nå Ungdomsstyrelsens generaldirektör Per Nilsson förstår också att lösningen inte ligger i att satsa på mer bidrag:

Man måste se till att unga får komma i arbete så att de kan försörja sig själva.

Written by Niclas Berggren

28 augusti 2008 at 8:45

Nej till obligatorisk a-kassa

Regeringens utredare föreslår idag obligatoriskt medlemskap i a-kassan även för den miljon arbetstagare som idag står utanför. SvD argumenterar mot förslaget, och jag instämmer. Varför tvinga människor att betala 5 000 kr per år när de har visat att de inte vill? Knappast ett valvinnande förslag. Och inte heller ett förslag som gynnar arbetslinjen. Risken för en negativ effekt på sysselsättningen är påtaglig, i det att höjd skatt (vilket är vad förslaget de facto innebär) och höjd ersättning vid arbetslöshet samverkar till att försvaga drivkraften att arbeta för de berörda.

Men ett möjligt argument för förslaget skulle kunna vara att förmåner erhålls utan att man betalar för dem som utanförstående. Men det stämmer inte. Arbetslöshetsersättningen består av två delar: en grundersättning, som redan idag är obligatorisk, som betalas via arbetsgivaravgiften och som ungefär ligger på socialbidragsnivå, och en frivillig ersättning, som ger betydligt mer. Är man inte medlem får man inte den högre ersättningen. Den finansieras å andra sidan till stor del via skattsedeln, inte avgifter, så där kan man tala om att åka snålskjuts på andra.

Nej, vad detta nog handlar om är att Sven-Otto Littorin vill ha mer pengar till systemet från personer som a) ska betala mycket (motsvarande avgiften i den dyraste a-kassan) och b) sannolikt inte kommer att bli arbetslösa och kosta systemet något. En viktig orsak till att jag själv har valt att lämna Akademikernas Erkända Arbetslöshetskassa är just en bedömning att sannolikheten för arbetslöshet är mycket låg och en risk jag är villig att ta. Det beslutet bör jag ha fortsatt rätt att fatta.

Det kan finnas hopp. Statsministern tvekar. Och som finansministern sa i Ekots lördagsintervju härförleden:

Jag har aldrig varit en stark tillskyndare av att vi ska ha en obligatorisk a-kassa. Vi har diskuterat fram och tillbaka och nu landade vi i att vi skulle driva det förslaget. Men visar det sig tekniskt komplicerat och framför allt om det har dåliga effekter på sysselsättningen så får vi naturligtvis lyssna på den kritiken.

Här återfinns förslaget.

Written by Niclas Berggren

15 maj 2008 at 9:33

Historiskt låg arbetslöshet

AMS rapporterar:

I slutet av april var 2,9 procent av arbetskraften, eller 132 000 personer inskrivna som arbetslösa vid landets arbetsförmedlingar. Det är en minskning på ett år med 0,7 procentenheter, eller 34 000 personer. Nivån är den lägsta sedan våren 1991. … För ungdomar, mellan 18 och 24 år, uppgick arbetslösheten till drygt 22 000 personer, vilket är 7 000 färre än förra året.”

Arbetslösheten har alltså på ett år sjunkit med 20 procent och ungdomsarbetslösheten med 24 procent. Även om inte hela förbättringen beror på den förda ekonomiska politiken, torde den ha hjälpt till. Det borde väljarna belöna.

Written by Niclas Berggren

14 maj 2008 at 20:05

Att leda eller låta sig ledas

Enligt en ny SIFO-undersökning om vilka verktyg som är mest effektiva för att minska arbetslösheten kommer vissa av regeringens genomförda åtgärder, såsom sänkt ersättningsnivå och höjd avgift till a-kassan, långt ned. Sven-Erik Österberg (s) kommenterar:

För oss var det naturligtvis överväldigande att de främsta förslagen ligger så nära vår egen politik. Det visar att vi är på rätt väg.”

Om vi bortser från att tolkningen är tveksam — ty de förslag som är mest populära (utbildning och samverkan mellan politik och näringsliv) förespråkas av båda blocken — uppkommer den intressanta frågan: Ska politiker leda eller låta sig ledas? Antag att forskning visar att åtgärd x minskar arbetslösheten och att vanligt folk inte känner till det, vilket gör åtgärden impopulär för stunden. Politiker som vill minska arbetslösheten kan då genomföra åtgärd x eller följa vanligt folks uppfattning. I vilket av de två fallen är politiker ”på rätt väg”?

I slutändan tror jag, eller hoppas jag i alla fall, att resultaten räknas (och forskning antyder antyder att så kan vara fallet). Om åtgärd x verkligen minskar arbetslösheten är det den sänkta arbetslösheten, inte åtgärd x, som kommer att stå i fokus, och de politiker som struntar i kortsiktig populism kommer att belönas. De är på rätt väg.

Written by Niclas Berggren

11 maj 2008 at 23:30

Minskat utanförskap

Färska siffror från SCB, publicerade i Riksdag & Departement, visar att utanförskapet har minskat med
145 000 personer
sedan Alliansen kom till makten. Vad menas då med utanförskap? Jo, summan av personer (i helårstermer) som är arbetslösa, som är i AMS-åtgärder eller som uppbär sjukpenning, sjukersättning eller socialbidrag. Finansministern utvecklar:

Det är ett sätt att fånga att många står utanför arbetsmarknaden vid sidan om den öppna arbetslösheten. Sjukfrånvaro och förtidspensioneringar har mer speglat arbetsmarknadsläget än vad försäkringarna ursprungligen var tänkta för, säger Anders Borg.”

Detta diagram illustrerar den positiva utvecklingen:

Written by Niclas Berggren

7 april 2008 at 20:06

Anställningsskydd ger arbetslöshet

Magnus Henrekson och Per Skedinger skriver i Dagens Industri idag om effekterna av ett starkt anställningsskydd:

En tydlig slutsats av forskningen är att en arbetsmarknad präglad av omfattande regleringar sänker sysselsättningsgraden för ungdomar och invandrare, precis de grupper som regeringen säger sig vara mest angelägen om att värna. … Mindre överraskande men av betydelse är att ett starkt anställningsskydd enligt flertalet studier bidrar till minskad produktivitet.

Denna artikel, eller snarare Per Skedingers nya forskningsöversikt, Effekter av anställningsskydd – vad säger forskningen?, som ligger till grund för den, är obligatorisk läsning.* Nå, detta är onekligen något för hrr Borg och Littorin att bita i. Och vad säger LO?

Uppdatering: Se Thomas Gürs kommentar.

___________________

*Låt vara att jag tar DI:s rubrik med en nypa salt – det är osannolikt att just LAS håller en miljon människor utanför arbetsmarknaden – men den har säkerligen inte de två artikelförfattarna hittat på.

Written by Niclas Berggren

6 mars 2008 at 6:02

Sahlin lovar höjd arbetslöshet

mona_sahlin_thomas_ostros.jpg

Mona Sahlin och Thomas Östros lovar höjd a-kasseersättning om de vinner nästa val. De kunde lika väl ha lovat högre arbetslöshet. Som professor Lars Calmfors uttrycker det:

Om man lägger samman all forskning på området går det inte att komma till någon annan slutsats än att lägre arbetslöshetsersättning bidrar till fler jobb.

Written by Niclas Berggren

1 februari 2008 at 9:03

Fallande produktivitet och stigande sysselsättning

Pär Nuder hävdar i en debattartikel i DI (5/1) att produktiviteten i Sverige ”har sjunkit tre kvartal i följd”. Om så är fallet kan det ha samband med att sysselsättningen har ökat. Ny forskning av Ian Dew-Becker och Robert Gordon tyder nämligen på att det inom EU föreligger en negativ korrelation mellan produktivitets- och sysselsättningstillväxt – se deras uppsats ”The Role of Labour-Market Changes In the Slowdown of European Productivity Growth”. Rent intuitivt är detta inte särskilt svårt att förstå. När personer som tidigare inte var sysselsatta pga. låg produktivitet, vilket gjorde dem ointressanta för arbetsgivare, blir sysselsatta blir förstås den genomsnittliga arbetsproduktiviteten lägre.

En fråga är dock om det inte går att kombinera tillväxt i båda variablerna (trots att det allmänna mönstret tyder på motsatsen). En annan fråga är: Om en sådan kombination ter sig svår eller omöjlig, vilken variabel är det klokast att fokusera på? Själv tenderar jag att vara mindre oroad av lägre arbetsproduktivitet, eftersom det i regel torde vara bättre att lågproduktiva arbetar än att de befinner sig i utanförskap. De som redan tidigare var sysselsatta blir ju inte mindre produktiva bara för att lågproduktiva kommer i arbete.

Utdrag ur abstract:

Throughout the postwar era until 1995 labor productivity grew faster in Europe than in the United States. But since 1995, productivity growth in the EU‐15 has slowed while that in the United States has accelerated. But Europe’s productivity growth slowdown was largely offset by faster growth in employment per capita, leaving little difference in growth of output per capita between the EU and US going back to 1980. This paper is about the strong negative tradeoff between productivity and employment growth. We document this tradeoff in the raw data, in regressions that control for the two-way causation between productivity and employment growth, and we show that there is a robust negative correlation between productivity and employment growth across countries and time. …

Using both a calibrated theoretical model and several reduced‐form regressions, we document the strong effects of European policies that raised labour costs, such as the tax wedge, employment and product market regulation, unemployment compensation, and union density, in causing employment to fall and productivity to rise before 1995, and for this process to be reversed after 1995.”

Written by Niclas Berggren

6 januari 2008 at 9:16

Ett argument för den europeiska arbetsmarknadsmodellen

Allmänt sett har jag tenderat att försvara den amerikanska arbetsmarknadsmodellen pga. låga inträdeshinder för lågproduktiv arbetskraft, dvs. ”låga löner men många jobb”. Den europeiska modellen, i hög grad direkt påverkad av fackföreningars inflytande men också, i vissa länder, av lagstiftning, har istället inneburit höga lägstalöner och arbetslös, lågproduktiv arbetskraft. Jag tror att det i allmänhet ger högre välfärd att ha ett lågbetalt jobb än att leva på bidrag.

Nå, vid mitt senaste besök i USA fick jag mig en funderare som gör mig mindre negativ till den europeiska modellen. När jag skulle byta flygplan på O’Hare möttes jag av lågproduktiv arbetskraft i bagagehanteringen. De verkade inte förstå eller bry sig om att jag var angelägen om att få med mitt bagage på den strax därefter avgående flighten till New Orleans. De bara stod och glodde. Då slog det mig att en fördel med den europeiska modellen är att man som konsument inte möter denna typ av inkompetent personal särskilt ofta. Här är denna typ av personer arbetslösa istället. Hemskt för dem, givetvis, men detta får vägas mot en högre kvalitet och produktivitet i produktionen av varor och tjänster. Som konsument vill jag inte möta total inkompetens.

Nå, jag är nog trots allt fortfarande mer förtjust i den amerikanska än i den europeiska modellen, men i mindre grad nu än tidigare.

Written by Niclas Berggren

14 december 2007 at 15:40

Följ

Få meddelanden om nya inlägg via e-post.

Gör sällskap med 1 141 andra följare

%d bloggers like this: