Nonicoclolasos

Archive for the ‘brottslighet’ Category

Kollektivism och mutor

Många tror nog att korruption är förknippad med individualism — att personer som inte ingår så starkt i kollektiva sammanhang tänker mer på att berika sig själva och att de är mer benägna att strunta i regler och moraluppfattningar. Den nya studien ”Greasing the Palm: Can Collectivism Promote Bribery?”, accepterad för publicering i Psychological Science, finner dock något annat:

Why are there national differences in the propensity to bribe? To investigate this question, we conducted a correlational study with cross-national data and a laboratory experiment. We found a significant effect of the degree of collectivism versus individualism present in a national culture on the propensity to offer bribes to international business partners. Furthermore, the effect was mediated by individuals’ sense of responsibility for their actions. Together, these results suggest that collectivism promotes bribery through lower perceived responsibility for one’s actions.

Att stå på egna ben kan alltså vara relaterad till en starkare ansvarskänsla. Men inte nog med att individualism är negativt relaterad till korruption: dessutom verkar individualism kunna generera högre välstånd och högre tillväxt i ett land.

Written by Niclas Berggren

29 juni 2011 at 5:29

Djur inför rätta

En av de roligaste uppsatser jag har läst på länge är ”Animal Trials”. Den handlar inte om djurförsök utan om rättegångar mot djur. Så här beslutade en kyrklig domstol i ett fall:

In the name and by virtue of God, the omnipotent, Father, Son and Holy Spirit, and of Mary, the most blessed Mother of our Lord Jesus Christ, and by the authority of the holy apostles Peter and Paul, as well as by that which has made us functionary in this case, we admonish by these presents the aforesaid locusts and grasshopper and other animals by whatsoever name they may be called, under pain of malediction and anathema to depart from the vineyards and fields of this district within six days from the publication of this sentence and to do no further damage there or elsewhere.

Men hur kan man döma skadedjur i domstol? I uppsatsen argumenteras för följande:

For 250 years French, Italian, and Swiss ecclesiastic courts tried insects and rodents for property crimes as legal persons under the same laws and according to the same procedures they used to try actual persons. I argue that the Catholic Church used animal trials to increase tithe revenues where tithe evasion threatened to erode them. Animal trials achieved this by bolstering citizens’ belief in the validity of Church punishments for tithe evasion: estrangement from God through sin, excommunication, and anathema. Animal trials permitted ecclesiastics to evidence their supernatural sanctions’ legitimacy by producing outcomes that supported those sanctions’ validity. These outcomes strengthened citizens’ belief that the Church’s imprecations were real, allowing ecclesiastics to reclaim jeopardized tithe revenue.

Det ligger nära till hands att se dessa djurrättegångar som ytterligare en indikation på att katoliker har en skruv lös — och mycket riktigt har tidigare forskare inte kunnat förklara vad dessa rättegånger fyllde för funktion — men nu presenteras alltså ett i mitt tycke intressant och rimligt förslag till förklaring: rättegångerna syftade till att få (okunnigt och vidskepligt) folk att betala tionde. Låt vara att det inte finns data för att testa dess giltighet på ett rigoröst sätt, men det finns åtminstone vissa indikationer på att förklaringen har en del som talar för sig. Förklaringen är i linje med tidigare forskning som använder nationalekonomins analysverktyg för att tolka och förstå läror och beteenden inom religionens värld.

Written by Niclas Berggren

20 juni 2011 at 4:51

Experiment om brott

En hel del forskning finner att straff avskräcker brottslighet, i linje med ekonomipristagaren Gary Beckers teori, presenterad i ”Crime and Punishment: An Economic Approach”. Nu visar ny experimentell forskning, presenterad i ”Theft and Deterrence”, följande:

We report results from economic experiments of decisions that are best described as petty larceny, with high school and college students who can anonymously steal real money from each other. Our design allows exogenous variation in the rewards of crime, and the penalty and probability of detection. We find that the probability of stealing is increasing in the amount of money that can be stolen, and that it is decreasing in the probability of getting caught and in the penalty for getting caught. Furthermore, the impact of the certainty of getting caught is larger when the penalty is bigger, and the impact of the penalty is bigger when the probability of getting caught is larger.

Den klassiska nationalekonomiska insikten om att incitament spelar roll för mänskligt beteende har fortfarande en del som talar för sig.

Written by Niclas Berggren

17 juni 2011 at 5:08

Tatueringar säger en del

Tatueringar lämnar sällan människor oberörda. Nå, det kanske finns skäl att ta en närmare titt på vilka tatueringar en person har. Studien ”Prison Tattoos as a Reflection of the Criminal Lifestyle”, publicerad i International Journal of Offender Therapy and Comparative Criminology (och baserad på ett mer omfattande arbete som återfinns här), finner följande:

The purpose of this study was to examine the relationship between prison tattoos and the criminal lifestyle and recidivism. Participants consisted of 81 male inmates with prison tattoos (i.e.,prison-themed or prison-made tattoos), 75 inmates with nonprison tattoos (e.g., animal tattoos, tattoos of ethnic origin), 52 male inmates with no tattoos, and 66 college students with tattoos. Results indicated that inmates with prison tattoos differed from inmates with nonprison tattoos, inmates without tattoos, and college students with tattoos with regard to criminal thinking styles, were at increased risk of recidivism, and presented more institutional behavioral problems, resulting in more disciplinary infractions. There were no significant differences between inmate groups with regard to number of convictions; however, additional group comparisons indicated that inmates with visible tattoos and antisocial-themed tattoos were at greater risk for recidivism and received more disciplinary infractions than inmates without visible or antisocial-themed tattoos.

På den positiva sidan finns det annan forskning som indikerar att tatueringar kan signalera biologisk kvalitet.

Written by Niclas Berggren

12 juni 2011 at 5:16

Publicerat i brottslighet, stil

Problem med monetära straff

Ett alternativ (och ibland ett komplement) till att dömas till fängelse då ett brott har begåtts är att dömas att betala pengar, till staten eller till brottsoffer. Detta kan förefalla vara ett humant alternativ, men den nya studien ”Drawing Blood from Stones: Legal Debt and Social Inequality in the Contemporary United States”, publicerad i American Journal of Sociology, antyder att det finns ett problem med monetära straff:

Findings indicate that monetary sanctions are imposed on a substantial majority of the millions of people convicted of crimes in the United States annually and that legal debt is substantial relative to expected earnings. This indebtedness reproduces disadvantage by reducing family income, by limiting access to opportunities and resources, and by increasing the likelihood of ongoing criminal justice involvement.

Ett alternativ kan vara att fundera mer på metoder, bortom straff, för att minska brottslighet. Det är t.ex. inte bra när straff försvårar återanpassning till ”det vanliga samhället”, som ofta tycks vara fallet med monetära straff.

Written by Niclas Berggren

7 juni 2011 at 5:09

Publicerat i brottslighet, juridik, pengar, straff

Intelligens och laglydnad

Tidigare forskning har visat att den kultur människor har vuxit upp i sätter prägel på deras beteende:

We find that the number of diplomatic parking violations is strongly correlated with existing measures of home country corruption. This finding suggests that cultural or social norms related to corruption are quite persistent: even when stationed thousands of miles away, diplomats behave in a manner highly reminiscent of government officials in the home country. Norms related to corruption are apparently deeply ingrained, and factors other than legal enforcement are important determinants of corruption behavior.

Samtidigt visar den experimentella litteraturen att intelligens är positivt relaterad till prosocialt beteende. Den nya studien ”Human Capital in the Creation of Social Capital: Evidence from Diplomatic Parking Tickets” undersöker mot denna bakgrund om genomsnittlig intelligens och utbildning är relaterad till omfattningen av korruption i olika länder och till diplometernas laglydnad utomlands:

We demonstrate two facts in this paper: First, that national average IQ and education levels predict home country corruption, consistent with the view that human capital creates social capital, and second, that national average IQ and education predict unpaid diplomatic parking tickets even when we control for the diplomat’s home-country corruption and GDP per capita. … It appears that intelligence is a form of social intelligence, and that education helps create social capital. Contrary to what one might expect from simple versions of the Machiavellian intelligence hypothesis (inter alia, Byrne (1996)), diplomats from more intelligent, better educated nations do not attempt to exploit the rules to the maximum extent possible. Instead, they are more likely to cooperate with the local norms, to ”go along to get along.” The negative relationship between human capital and diplomatic parking tickets fits in better with hypothesis that human capital is typically used for cooperation, not exploitation (inter alia, Moll and Tomasello (2007). For those familiar with the experimental literature on intelligence and prosocial cooperation, our results should be unsurprising.

Forskarna tror att genomsnittlig IQ och utbildningsnivå kan bidra till att förklara hur företrädare för olika länder beter sig i internationella förhandlingar och i vilken mån de följer ingångna avtal. Det vore en intressant sak att utforska vidare. I vilket fall finner jag det fascinerande att kognitiv förmåga och samarbetsvilja är relaterade.

Written by Niclas Berggren

28 april 2011 at 5:15

Är straff moraliskt motiverade?

Mårten Schultz skriver i DN:

Brott bestraffas eftersom det är rättvist. Ett straff är rättvist eftersom den som har begått brottet har ådragit sig en moralisk skuld. Om jag mördar någon förtjänar jag ett straff av moraliska skäl. … I Sverige har vi präglats av andra förklaringar till varför vi har straff. Förklaringar som är instrumentella, inte moraliska: Straff rättfärdigas för att det vårdar eller avskräcker. … Eller så sägs det att straffet är legitimt för att det avskräcker, trots att de flesta av oss anser att en våldtäkt bör bestraffas även om straffet inte avskräcker.

Det finns mycket — oerhört mycket — att säga om detta. Låt mig begränsa mig till fyra kommentarer:

  1. Schultz resonemang bygger på en outtalad men helt central premiss, nämligen fri vilja. Utan fri vilja går det inte att tala om ”moralisk skuld” eller att någon ”förtjänar ett straff av moraliska skäl”. Eftersom jag (liksom bl.a. EinsteinSchopenhauerBergströmStrawsonRussellDilbertO’HearHonderichSmilanskyPosner,
    Dendrophilian, Foucault och Nietzsche*) förkastar uppfattningen att människors vilja är fri, måste jag också förkasta Schultz uppfattning om straff som ”rättvisa”. Som Dawkins uttrycker det: ”Retribution as a moral principle is incompatible with a scientific view of human behaviour.” Debatten måste alltså skifta upp en nivå, till filosofins och vetenskapens område, för att kunna benas ut och förstås (i alla fall om uppfattningar om fri vilja har rationella grunder, vilket förvisso inte är säkert).
  2. Däremot tror jag att Shultz och jag är relativt eniga på ett praktiskt plan om att en rad handlingar bör bestraffas, låt vara att vi har olika grund för att anse det. I mitt fall är utgångspunkten empiriska forskningsresultat som antyder att straff innefattar lägre grad av brottslighet — se härhär och här — vilket jag finner önskvärt. Ungefär som jag anser åtgärder som motverkar sjukdomar påkallade, trots att jag inte, på ett grundläggande plan, klandrar bakterier och virus för den skada de ger upphov till.
  3. Det är något missvisande att hävda att ”instrumentella skäl” för straff inte är moraliska till sin karaktär — eftersom de i regel ingår i ett konsekvensetiskt argument där uppnåendet av ett visst mål i högsta grad anses vara moraliskt grundat.
  4. Till sist har jag en fråga till Schultz. Antag att straff skulle öka brottsligheten. Antag att straff av våldtäktsmän leder till att antalet våldtäkter tiodubblas. Är då straff ändå önskvärda? Schultz anser det uppenbarligen. Jag gör det absolut inte.

__________________________
*Jag kände att jag måste nejmdroppa lite, eftersom Schultz nämner Aristoteles och Kant i sin krönika.

Written by Niclas Berggren

13 april 2011 at 9:24

Hädelselag här men inte där?

Jag noterar att tre personer knutna till en kristen tankesmedja kritiserar hädelselagar, bl.a. den i Pakistan:

Hädelselagen hindrar en öppen debatt och sprider samma sorts skräck som i andra totalitära system. Varje människa – muslim, kristen, sekulärhumanist, eller vilken grundsyn man än har – har en självklar rätt att fritt försvara sin övertygelse. Varje människa har också rätt att tydligt kritisera andras livsåskådning utan att hotas eller utsättas för våld. Pakistans hädelselagstiftning är ett oacceptabelt ingrepp mot mänskliga rättigheter i vår värld idag.

Så bra! Ett litet problem bara. Chefen för den tankesmedja de tillhör, kd-riksdagsmannen Tuve Skånberg, har i Sveriges riksdag motionerat för införande av en hädelselag i Sverige, med straff på upp till sex månaders fängelse, och har även senare talat sig varm för denna sin uppfattning (i linje med den kristna traditionen, förvisso). Denna tankesmedja talar således, tycks det, med kluven tunga.

Written by Niclas Berggren

10 april 2011 at 20:35

Är vodkan särskilt farlig?

Hur ser sambandet mellan olika typer av alkohol och mordfrekvens ut? En rysk studie, ”The Effects of Beverage Type on Homicide Rates in Russia, 1970–2005″, publicerad i Drug and Alcohol Review, ger följande svar:

Total alcohol consumption and vodka consumption as measured by sales were significantly associated with both male and female homicide rates: a 1 L increase in overall alcohol sales would result in a 5.9% increase in the male homicide rate and a 5.1% increase in the female homicide rate. The respective figures for vodka were 16.4% and 14.3%. The consumption of beer and wine was not associated with changes in homicide rates.

Ska man av detta dra slutsatsen att vodkan är särskilt farlig? Kanske, men man kan förstås tänka sig andra förklaringar till sambandet än att just vodka orsakar fler mord än andra rusdrycker. Det kan t.ex. vara så att människor tröstar sig med vodka i högre grad när mordfrekvensen går upp. Eller så går mordfrekvens och vodkadrickande upp samtidigt av helt andra orsaker, såsom sämre tider.

Written by Niclas Berggren

7 april 2011 at 5:10

Publicerat i alkohol, brottslighet, död

Känns brottslingar igen?

Jag har tidigare rapporterat om en studie som indikerar att brottslingar är relativt fula. I den nya studien ”The Accuracy of Inferences about Criminality Based on Facial Appearance”, publicerad i Journal of  Social, Evolutionary, and Cultural Psychology, rapporteras följande:

[P]articipants were able to distinguish between criminals and non-criminals based on static facial images alone, controlling for race, age, facial hair and markings, attractiveness, or any other obvious indicators of criminal status. This finding was replicated with a different set of photos, a refined rating system, affect control measures, and using three new criminal types. Thus, while replicating the main finding finding from the initial experiment, we also ruled out factors that may have affected the ratings in the first experiment, namely emotional display cues that may have been specific to the situation in which criminals were photographed. We also showed that our previous finding was not a function of the particular photos or criminal types used in the first experiment.

Vårt ansikte tycks säga mycket om oss, men inte allt. Exempelvis kunde deltagarna i studien inte, på basis av utseende, skilja mellan våldsamma och icke-våldsamma brottslingar.

Written by Niclas Berggren

19 mars 2011 at 6:25

Hur kan falska bekännelser förstås?

Det händer att människor som anklagas för någon överträdelse bekänner att de har gjort den fastän de inte har det. Hur kan detta förklaras? I den korta texten ”Evolutionary Psychology and False Confession”, publicerad i American Psychologist, ges en förklaring från evolutionär psykologi:

If innocents perceive the likelihood of their vindication to be outweighed by the reality of other people’s false belief in their guilt, then false confession may have been an adaptive strategy, particularly in ancestral environments, in which trial by jury, judicial appeals, or DNA exclusion could not provide exoneration. Through confession, the individual has available multiple proximate means of achieving ultimate payoffs in genetic-fitness terms. Gold and Weiner (2000) showed that when confession occurs with remorse signals (such as those accompanying affective guilt), observers are more likely to reason that recidivism is unlikely or that the person has suffered enough through feeling ashamed, thus promoting forgiveness and a reduction in punishment. In the ancestral past, the advantages of false confession may have therefore over- ridden protestation over suspected guilt; denying one’s guilt, even if one was innocent, might have had a more calamitous impact on reproductive success if such protests fell on the ears of group members who held uncompromising false beliefs.

Detta låter inte helt orimligt. Det som förundrar mig är att de anklagande mildrar sin dom vid en bekännelse, som tolkas som ånger. På vilket sätt är det relevant? Utan en sådan reaktion från dem skulle poängen med falska bekännelser, i det perspektiv som presenteras ovan, i hög grad försvinna.

Written by Niclas Berggren

17 mars 2011 at 6:01

Risken för dödsstraff varierar med offrets sociala status

Man föreställer sig gärna att rättssystemet behandlar människor lika oberoende av sådant som kön, etnicitet och socioekonomisk ställning. Jag har tidigare lyft fram forskning som visar att så ofta inte är fallet — se härhär, här, här och här. En ny studie, ”Status Disparities in the Capital of Capital Punishment”, publicerad i Law & Society Review, antyder att samma problem infinner sig när dödsstraff utdöms i USA:

[T]he current research examines the impact of victim social status on the district attorney’s decision to seek the death penalty and the jury’s decision to impose a death sentence. The data include the population of cases indicted for capital murder in Harris County (Houston), Texas, from 1992 to 1999 (n=504). The findings suggest that victim social status has a robust influence on the ultimate state sanction: Death was more likely to be sought and imposed on behalf of high-status victims who were integrated, sophisticated, conventional, and respectable.

Upprörande.

Written by Niclas Berggren

26 februari 2011 at 5:16

Döttrar påverkar domare

Jag har tidigare rapporterat att förekomsten av barn och deras kön verkar kunna påverka politiska uppfattningar. Nu visar studien ”Female Socialization: How Having Daughters Affect Judges’ Voting on Women’s Issues” att även domare tycks påverkas i sitt dömande:

Social scientists have long maintained that women judges might behave different than their male colleagues (e.g., Boyd et al. (2010)). This is particularly true when it comes to highly charged social issues such as gender discrimination, sexual harassment, and the status of gender as a suspect classification under federal law. Less studied has been the role that a judge’s family might have on judicial decision making. For example, we may think that a male judge with daughters might have different views of gender discrimination and sexual harassment than a male judge without any daughters. This paper takes a look at the question causally by leveraging the hypothesis that, conditional on the number of total number of children, the probability of a judge having a boy or a girl is independent of any covariates (Washington 2008). Looking at data from the U.S. Courts of Appeals, we find that conditional on the number of children, judges with daughters consistently vote in a more liberal fashion on gender issues than judges without daughters. This effect is particularly strong among Republican appointed judges and is robust and persists even once we control for a wide variety of factors. Our results more broadly suggest that personal experiences — as distinct from partisanship — may influence how elite actors make decisions, but only in the context of substantively salient issues.

Den praktiska juridiken framstår ofta som en kylig och objektiv verksamhet, men det kan finnas skäl att inte utgå ifrån det. Annan forskning tyder även på att kön kan påverka straffets längd, vilket också etnisk tillhörighet kan göra.

Written by Niclas Berggren

9 februari 2011 at 4:44

Ska lagar alltid lydas?

Antag att det finns en lag som förbjuder en typ av handling som du anser ska vara tillåten. Du anser därför att lagen är felaktig, kanske t.o.m. omoralisk. Du kanske ändå anser det acceptabelt att människor döms om de bryter mot lagen, eftersom du stödjer idén om en rättsstat, där lagar upprätthålls när de väl är stiftade. Men skulle du anse det påkallat att aktivt medverka till att någon fälls för att ha brutit mot den aktuella lagen? Skulle du ta initiativ till att anmäla någon, om det din insats förutan inte blev någon anmälan eller arrestering? Min egen uppfattning är klar: Jag skulle inte anmäla någon som har brutit mot en lag jag ogillar och anser felaktig. Hur ser du på saken?

Written by Niclas Berggren

3 februari 2011 at 15:14

Årets filmfestival

Som vanligt har jag deltagit i Stockholms Filmfestival, och som vanligt har jag kunnat ta del av ett ypperligt utbud av filmer. Totalt blev det 14 stycken i år. De tre bästa var:

  • Les amours imaginaires (Hjärtslag): en kanadensisk film om skönhet, vänskap och (frustrerad och konfliktfylld) kärlek. Bör inte den romantiska kärleken förkastas?
  • Submarino: en dansk film om hur barn skadas av destruktiva föräldrar. Bör inte fler barn inte komma till världen?
  • Holy rollers: en amerikansk film om knarksmugglande ortodoxa judar. Bör inte fördomen att religiösa är mer pålitliga än andra överges?

Estetiken i Les amours imaginaires fångas i detta minutlånga klipp:

Se även de tidigare inläggen ”Filmfestival”, ”Filmer med implikationer för livet” och ”Ovanligt hus”.

Written by Niclas Berggren

28 november 2010 at 15:17

Publicerat i barn, brottslighet, estetik, film, kärlek

Värre brott, svagare straff

Hur resonerar människor om sambandet mellan brott och straff? En ny studie, ”The Scope-Severity Paradox: Why Doing More Harm Is Judged to Be Less Harmful”, publicerad i Social Psychological and Personality Science, antyder att resonemangen ofta är paradoxala:

Punishment should be sensitive to the severity of the crime. Yet in three studies the authors found that increasing the number of people victimized by a crime actually decreases the perceived severity of that crime and leads people to recommend less punishment for crimes that victimize more people. … [T]he scope-severity paradox is a robust, real-world effect. They collected archival data of actual jury verdicts spanning a 10-year period and found that juries required defendants to pay higher punitive damages when their negligent behavior harmed fewer people.

Forskarna menar alltså att denna paradox uppkommer därför att människor, när de bedömer brott, finner brott mer allvarliga om de är lättare att sätta sig in i och identifiera sig med, i regel genom att färre drabbas. Detta påminner om resultat som tyder på att kön och sexuell läggning påverkar straffutdelningen, trots att brottet är detsamma. Nu är det förvisso inte självklart att ”värre brott, hårdare straff” är en eftersträvansvärd princip: det viktiga, enligt mitt förmenande, är att straff utformas optimalt.

Written by Niclas Berggren

11 oktober 2010 at 4:51

Kvinnor i skräckfilmer

Skiljer sig skildringen av kvinnor respektive män åt i hemska skräckfilmer? Ja, enligt studien ”Sex and Violence in the Slasher Horror Film: A Content Analysis of Gender Differences in the Depiction of Violence”, publicerad i Journal of Criminal Justice and Popular Culture. Ett slumpmässigt urval av 50 sådana filmer har analyserats, och bl.a. kan följande konstateras:

Male characters in slasher horror films are more likely to experience relatively quick, graphic, and serious acts of violence. Comparatively, female characters are more likely to be victims of less serious and less graphic forms of violence, such as stalking or confinement, with increased cinematic focus on depicting close-up states of prolonged terror. Women in slasher films are also more likely to be featured in scenes involving sexual content. … Although portrayals of violence against female characters were less serious and graphic, this study does reinforce concerns about women being frequently depicted in states of abject terror and helplessness.

Är det ett problem att kvinnor framställs som hjälplösa i utdragna scener? Är det ett problem att kvinnor oftare framställs i sexualiserade våldsscener? Kan detta befästa stereotypa föreställningar och kanske t.o.m. inspirera vissa män att bete sig illa mot kvinnor?

Följande könsmönster återfinns när det gäller angripare och angripna:

As expected, the perpetrator of violence in the vast majority of violent PAT-level interactions was male (72.8%, n = 776). In less than 10% of violent interactions, the perpetrator of violence was female (6.3%, n = 67), and in 20.9% of cases, the gender of the perpetrator was unknown (n = 223). Comparatively, in over half of the violent interactions, the victim was female (51.7%, n = 551) while in 46.4% of violent interactions the victim was male (n = 495). In five interactions, the gender of the victim was unknown and in an additional 15 interactions, violence was targeted at both a male and female victim, simultaneously.

Att män utför de flesta våldsamma attacker torde stämma väl överens med verklig våldsutövning.

Written by Niclas Berggren

2 oktober 2010 at 4:01

Påverkar könet straffets längd?

Något som upprör många är när kvinnor och män behandlas olika. En ny studie, ”Sex, Sexual Orientation, and Sexism: What Influence Do These Factors Have on Verdicts in a Crime-of-Passion Case?”, publicerad i Journal of Social Psychology, rapporteras resultaten från ett experiment. Fyra grupper fick ta del av en fallbeskrivning, som byggde på ett verkligt fall i Texas, där en person skjuter och dödar en ex-partner dagen efter att ha dumpats. Det som skiljde sig i fallbeskrivningarna var könet och den sexuella läggningen på förövaren. Bl.a. ombads deltagarna att ange hur hårt straff som skulle utdelas för dådet. Resultat:

Heterosexual female defendants were given significantly shorter sentence lengths than either heterosexual male defendants or homosexual defendants.

Upprörande? Ja, det tycker jag. Resultatet tycker jag kan tolkas som en varning för lekmannadeltagande i domstolars dömande. Bör inte uteslutande tränade jurister ägna sig åt att döma?

Se även ”Optimala straff efterlyses” samt Mårten Shultz inlägg ”Varför jag är emot lekmannadomare”.

Written by Niclas Berggren

25 augusti 2010 at 4:48

Hur reagerar elever på skolskjutningar?

Jag är mycket förtjust i Gus Van Sants film Elephant, som behandlar den berömda skolskjutningen i Columbine. Själva fenomenet skolskjutningar är emellertid allt annat än förtjusande. Att som elev uppleva en sådan måste vara fasansfullt. I en ny studie av Panu Poutvaara och Olli Tapani Ropponen, ”School Shootings and Student Performance”, undersöks hur elever i Finland påverkades av en skolskjutning på ett universitet där 2008:

The shooting coincided with national high-school matriculation exams. As there were exams both before and after the shooting, we can use a difference-in-differences analysis to uncover how the school shooting affected the test scores compared to previous years. We find that the average performance of young men declined due to the school shooting, whereas we do not observe a similar pattern for women.

Forskarna menar att könsskillnaden kan bero på att kvinnor ingår i mer stödjande nätverk, som kan mildra effekterna av traumatiska upplevelser. Studien pekar enligt min uppfattning på det viktiga i att stödja inte minst manliga elever vid skolskjutningar.

Add to FacebookAdd to DiggAdd to Del.icio.usAdd to StumbleuponAdd to RedditAdd to BlinklistAdd to TwitterAdd to TechnoratiAdd to Yahoo BuzzAdd to Newsvine

Written by Niclas Berggren

9 augusti 2010 at 5:40

Ibland har Hayek fel

Ekonomipristagaren F. A. Hayek i The Constitution of Liberty (s. 154):

[O]nly a woman, for example, can be raped …

SvD:

En man i 20-årsåldern blev natten till torsdagen våldtagen i en park i centrala Karlskrona …

Add to FacebookAdd to DiggAdd to Del.icio.usAdd to StumbleuponAdd to RedditAdd to BlinklistAdd to TwitterAdd to TechnoratiAdd to Yahoo BuzzAdd to Newsvine

Written by Niclas Berggren

5 augusti 2010 at 22:05

Publicerat i brottslighet, kön

Sportens mörka sida

Ofta framställs sportengagemang enbart i positiv dager. Det finns även negativa sidor, vilket framkommer i Mikael Priks nya studie ”Does Frustration Lead to Violence? Evidence from the Swedish Hooligan Scene”, publicerad i Kyklos:

In this paper I test the so called frustration-aggression hypothesis, which holds that thwarted expectations from a reference point tend to lead to violent behavior. I use unique data on hooligan violence in Sweden. I find that frustration, generated by a team’s bad performance, indeed leads to unruly supporter behavior. A one-position drop in the soccer league leads to approximately 5 percent more unruly behavior by the team’s supporters.

Måttet på våld är inslängande av föremål från publikområdet in på fotbollsplanen. Själv har jag alltid förundrats över hur människor så regelmässigt identifierar sig med ett visst lag. Jag förstår att det ger en positiv känsla av identifikation för många, men uppenbarligen kan det också ge upphov till en negativ känsla av frustration, när det inte går så bra. Netto undrar jag om det inte vore bättre att engagera sig lite mindre. Och varför byter människor inte lag att heja på lite oftare: istället för att bli frustrerade över ett visst lags dåliga instatser kan man överge det och välja ett nytt, som ger upphov till gladare sinnesstämning.

Add to FacebookAdd to DiggAdd to Del.icio.usAdd to StumbleuponAdd to RedditAdd to BlinklistAdd to TwitterAdd to TechnoratiAdd to Yahoo BuzzAdd to Newsvine

Written by Niclas Berggren

5 augusti 2010 at 4:57

Publicerat i brottslighet, forskning, sport

Brottsliga invandrare?

I takt med Sverigedemokraternas ökade popularitet har frågan om invandrare och brottslighet kommit att diskuteras allt mer. Hur ser sambandet egentligen ut? En ny brittisk studie, ”Crime and Immigration: Evidence from Large Immigrant Waves”, undersöker hur två vågor av invandrare har påverkat brottsligheten där. Den första vågen bestod av asylsökande i slutet av 1990- och början av 2000-talet; den andra av medborgare i nya EU-länder (”A8″) från 2004. Resultat:

For the asylum wave, we report evidence of a higher incidence of property crime induced by the immigration flow. The A8 wave sees no such effects. There is also no observable impact on violent crime for either wave. Evidence from victimization data suggests the changes in crime rates that occurred during the immigrant waves cannot be ascribed to crimes against immigrants, whilst data on incarceration corroborates the view that any immigrant related crime effect is associated only with the first wave.

Det är intressant att notera att effekterna skiljer sig åt mellan olika typer av invandrare och, särskilt, att det centrala för att inte orsaka ökad kriminalitet verkar vara att möjliggöra inträde på arbetsmarknaden. Istället för att säga nej till människor från andra länder med motiveringen att brottsligheten kan komma att öka är ett alternativ att reformera arbetsmarknadens regelverk, t.ex. ökad flexibilitet när det gäller inträdeslöner och arbetsrätt.

Add to FacebookAdd to DiggAdd to Del.icio.usAdd to StumbleuponAdd to RedditAdd to BlinklistAdd to TwitterAdd to TechnoratiAdd to Yahoo BuzzAdd to Newsvine

Written by Niclas Berggren

4 augusti 2010 at 5:13

Minskar alkoholrestriktioner brottsligheten?

Vad säger forskningen om alkoholens påverkan på brottslighet och om vilka metoder som är mest effektiva för att reducera en sådan eventuell inverkan? Detta klargörs i den nya översiktsartikeln ”Alcohol Regulation and Crime”:

Our final assessment is that there is ample evidence to conclude that at least some of the extensively documented correlations between alcohol availability, alcohol consumption, crime, and violence do, in fact, represent ”true” causal effects of alcohol use on crime commission. … We focus our review on four main types of alcohol regulations: price/tax restrictions, age-based availability restrictions, spatial availability restrictions, and temporal availability restrictions. We conclude that there is strong evidence that tax- and age-based restrictions on alcohol availability reduce crime.

Medan punktskatter och åldersbegränsningar alltså har en distinkt negativ effekt på alkoholrelaterad brottslighet, tycks inte begränsningar på försäljning i tid och rum ha det. Fler Systembolagsbutiker, gårdsförsäljning och mer generösa öppettider förefaller alltså inte leda till högre kriminalitet.

Add to FacebookAdd to DiggAdd to Del.icio.usAdd to StumbleuponAdd to RedditAdd to BlinklistAdd to TwitterAdd to TechnoratiAdd to Yahoo BuzzAdd to Newsvine

Written by Niclas Berggren

25 juli 2010 at 5:30

Bilens färg påverkar stöldrisken

Om du ska köpa en ny bil kan det vara värt att ta till sig resultaten från en ny nederländsk studie. Den visar att stöldrisken varierar med färg:

Färgen påverkar dock inte pga. tjuvarnas estetiska preferenser eller pga. risken att bli tagen av polisen. Forskarna konstaterar:

Differences in theft rates between cars in common and uncommon colour suggest that resale value is on the mind of car thieves. We find evidence that it is indeed the resale value rather than the fear of getting caught that is driving this difference. If the aversion to driving a car in an offbeat colour is not too high – or if someone actually enjoys it – then buying deterrence through an uncommon car colour may be at least as good a deal as buying deterrence through an expensive car security device.

(Själv skulle jag nog hellre utsätta mig för hög stöldrisk än att köra runt i en gul bil.)

Add to FacebookAdd to DiggAdd to Del.icio.usAdd to StumbleuponAdd to RedditAdd to BlinklistAdd to TwitterAdd to TechnoratiAdd to Yahoo BuzzAdd to Newsvine

Written by Niclas Berggren

7 juli 2010 at 5:06

Publicerat i bilar, brottslighet, färg, forskning

Grymhet mot djur

Tre män har dömts till fängelse för att ha tänt eld på en kanin. Förutom att det är fasansfullt att orsaka djur lidande finns, enligt artikeln ”The Animal-Cruelty Syndrome” i New York Times, ett annat skäl att bry sig om denna typ av handling:

In addition to a growing sensitivity to the rights of animals, another significant reason for the increased attention to animal cruelty is a mounting body of evidence about the link between such acts and serious crimes of more narrowly human concern, including illegal firearms possession, drug trafficking, gambling, spousal and child abuse, rape and homicide.

Människor som är grymma mot djur bör man med andra ord noga se upp för. Sannolikheten för att de också har låg empati gentemot andra människor är hög.

Add to FacebookAdd to DiggAdd to Del.icio.usAdd to StumbleuponAdd to RedditAdd to BlinklistAdd to TwitterAdd to TechnoratiAdd to Yahoo BuzzAdd to Newsvine

Written by Niclas Berggren

3 juli 2010 at 9:54

Varför skattefuskas det?

Det är inte särskilt lätt att skattefuska i en modern ekonomi, eftersom inkomster i regel inrapporteras av en tredje part. Förklarar det att skattefusket är relativt begränsat — eller beror det snarare på en moralisk uppfattning att det är fel att skattefuska? En ny dansk studie, ”Unwilling or Unable to Cheat? Evidence from a Randomized Tax Audit Experiment in Denmark”, finner följande:

Using comprehensive administrative tax data, we present four main findings. First, we find that the tax evasion rate is very small (0.3%) for income subject to third-party reporting, but substantial (37%) for self-reported income. Since 95% of all income is third-party reported, the overall evasion rate is very modest. Second, using bunching evidence around large and salient kink points of the nonlinear income tax schedule, we find that marginal tax rates have a positive impact on tax evasion, but that this effect is small in comparison to avoidance responses. Third, we find that prior audits substantially increase self-reported income, implying that individuals update their beliefs about detection probability based on experiencing an audit. Fourth, threat-of-audit letters also have a significant effect on self-reported income, and the size of this effect depends positively on the audit probability expressed in the letter. All these empirical results can be explained by extending the standard model of (rational) tax evasion to allow for the key distinction between self-reported and third-party reported incomes.

Det tycks alltså inte vara så att moraluppfattningar hindrar skattefusk: när människor tror sig kunna komma undan med skattefusk är fusket relativt omfattande. Genom ett ändrat regelverk, med inrapportering av inkomster från en tredje part och med en tydlig risk för granskning, påverkas beteendet tydligt. Jag tillhör dem som finner den svenska skattekvoten för hög, men jag anser inte att skattefusk är rätt metod att ”åtgärda” det problemet. Det bör istället hanteras på politisk väg. För varje givet regelverk anser jag att medborgarna ska betala de skatter de är ålagda att betala.

Add to FacebookAdd to DiggAdd to Del.icio.usAdd to StumbleuponAdd to RedditAdd to BlinklistAdd to TwitterAdd to TechnoratiAdd to Yahoo BuzzAdd to Newsvine

Written by Niclas Berggren

17 juni 2010 at 10:20

Ser man vem som är våldsam?

Kan man få en känsla för om någon är våldsam bara genom att titta på ansiktet? Ja, en ny studie, ”A Thin Slice of Violence: Distinguishing Violent from Nonviolent Sex Offenders at a Glance”, publicerad i Evolution and Human Behavior, antyder att så ofta är fallet:

The current investigation tested the hypothesis that people would be able to detect a propensity for violence in other people, based only on a brief glance at their face. Participants estimated the propensity for violence in 87 registered sex offenders after seeing photos of them for 2 s each. Estimated likelihood of violence was significantly related to actual violent history, suggesting that violent tendencies can be accurately inferred from a brief look at a person’s face. Cues indicative of high masculinity and high levels of male sex hormones (heavy brow, general facial masculinity, high physical strength, younger age) were related to accurate judgments.

Det påminner mig om forskning som visar att brottslingar i genomsnitt är fulare än andra.

Add to FacebookAdd to DiggAdd to Del.icio.usAdd to StumbleuponAdd to RedditAdd to BlinklistAdd to TwitterAdd to TechnoratiAdd to Yahoo BuzzAdd to Newsvine

Written by Niclas Berggren

7 juni 2010 at 4:20

Är en knarkpåverkad brottsling moraliskt ansvarig?

Dominic Wilkinson beskriver ett fall där en amfetaminpåverkad man attackerade en vän med en hammare och kontrasterar fyra synsätt på moraliskt ansvar:

A. He is fully morally responsible (just as he would be in the absence of addiction)
B. He is partly morally responsible (by virtue of addiction)
C. He is not morally responsible for wielding the hammer (by virtue of the addiction)
D. He is not responsible for wielding the hammer, but is fully morally responsible for antecedents to wielding the hammer (for example for the act of taking amphetamines or of becoming addicted)

Min egen syn är:

C’. He is not morally responsible for wielding the hammer (by virtue of not having free will).

Som Wilkinson påpekar kan man även om man anser B eller C, eller för den delen C’, ändå anse att personen ska anses juridiskt ansvarig för handlingen, t.ex. för att ge andra incitament att inte hamra på sina vänner. (Även personer som är beroende reagerar på incitament.)

Add to FacebookAdd to DiggAdd to Del.icio.usAdd to StumbleuponAdd to RedditAdd to BlinklistAdd to TwitterAdd to TechnoratiAdd to Yahoo BuzzAdd to Newsvine

Written by Niclas Berggren

2 juni 2010 at 6:47

Brottslingen påstås känna ånger

En hovrättsförhandling har inletts efter att en tingsrättsdom mot en bestialisk våldsman har överklagats. Hans försvarare påtalar följande:

21-åringen har under dagen suttit på sin plats, till synes oberörd, men enligt Leif Silbersky så är han ångerfull.
- Alla människor är olika. Han har det inom sig och han ångrar det han gjort, säger Silbersky.

Åtalade och deras försvarare tycks ofta anföra just detta, att ånger föreligger. På vilket sätt är det relevant?

Add to FacebookAdd to DiggAdd to Del.icio.usAdd to StumbleuponAdd to RedditAdd to BlinklistAdd to TwitterAdd to TechnoratiAdd to Yahoo BuzzAdd to Newsvine

Written by Niclas Berggren

31 maj 2010 at 21:15

Publicerat i ånger, brottslighet, juridik

Varför tror människor att brottsligheten ökar?

Följande gäller i USA:

As crime rates have dropped for the past decade, the public belief in worsening crime has steadily grown.

Jag får intryck av att samma sak gäller i Sverige: de flesta verkar tro att brottsligheten tilltar hela tiden. Hur kan en sådan missuppfattning förklaras?

Part of the reason for this divergence is what sociologists call pessimistic bias: the unshakable conviction that things are not just worse than they are, but also worse than they used to be. Humans appear to have a hard-wired tendency to compare contemporary life with largely fictitious good old days, in which all schools were top-notch, politicians had integrity, children behaved, and crime was nil. … Researchers also argue that this pessimistic bias can be exacerbated by certain modern factors. The news media come in for a share of the blame, eagerly meeting a consumer demand for gore and tragedy, while spending nowhere near as much energy explaining the reassuring but dry facts in the background.

Kanske påverkas många av tv-program som fokuserar på brott (CSI, Efterlyst, Kojak), vilket förstärker deras inneboende pessimism. En motvikt borde kunna erbjudas av politiker, som skulle kunna berömma sig av fallande brottsfrekvens och framföra fakta härom offentligt. Varför hör vi så sällan politiker tala om fallande brottslighet och dem så ofta tala om hårdare straff? Kan det bero på att de bedömer det som hopplöst att attrahera väljare med positiva berättelser om färre brott? Är människors pessimism bias på detta område alltför stark?

Add to FacebookAdd to DiggAdd to Del.icio.usAdd to StumbleuponAdd to RedditAdd to BlinklistAdd to TwitterAdd to TechnoratiAdd to Yahoo BuzzAdd to Newsvine

Written by Niclas Berggren

28 maj 2010 at 15:39

Publicerat i brottslighet, politik, psykologi

Gener och ansvar

Nature News rapporterar:

An Italian court has cut the sentence given to a convicted murderer by a year because he has genes linked to violent behaviour.

Detta finner jag mycket intressant. Tanken är att mördaren inte kan anses fullt ansvarig för sin våldsamma handling, varför straffet lindras. Vad skulle hända om domaren studerade lite filosofi och fann att ingen någonsin är ansvarig för någon av sina handlingar?

Add to FacebookAdd to DiggAdd to Del.icio.usAdd to StumbleuponAdd to RedditAdd to BlinklistAdd to TwitterAdd to TechnoratiAdd to Yahoo BuzzAdd to Newsvine

Written by Niclas Berggren

14 maj 2010 at 11:24

Längd och brott

Att det finns ett samband mellan att vara ful och att vara brottsling är sedan tidigare klarlagt. Nu visar en ny studie, ”Short Criminals: Stature and Crime in Early America”, att det även finns (eller, snarare, att det fanns) ett samband mellan att vara kort och att vara brottsling:

In this paper we consider the extent to which criminal activity in the nineteenth century was conditioned on an individual’s height. With data on convicts incarcerated in Pennyslvania penitentiaries between 1826 and 1876, we estimate the parameters of a Wiebull proportional hazard specifications of individual crime, in which the transition into criminal activity is a function of labor market disadvantage that is conditioned on height. Our results suggest early America criminals were short as crime appears to have been conditioned on height ― taller individuals had a lower probability of making a transition into criminal activity.

Den rimliga förklaringen är att långa gynnas på arbetsmarknaden, vilket kan skapa en högre sannolikhet för utanförskap i de kortas skara. Man väljer inte sin längd — är då inte skillnader i socioekonomiska utfall som har med längd att göra fundamentalt orättvisa? Dags för längdskatt? Eller, åtminstone, aktiva försök att motverka negativ särbehandling pga. avsaknad av längd?

Se även inläggen ”Varför tjänar långa mer?”, ”Längden spelar roll””Längd som mått på levnadsstandard”, ”Längd och lön hänger ihop””Längd ger dominans” och ”Lyckligare på toppen”.

Written by Niclas Berggren

11 maj 2010 at 11:39

Varför hårdare straff?

Moderaterna profilerar sig gärna som ett parti som är tufft mot brottsligheten. I linje härmed skriver en av partiets företrädare:

Därtill har regeringen också lagt förslag om skärpta straff för grov våldtäkt. Och nej, det är ingenting som minskar brotten på sikt.

Så märkligt! Jag kan förstå när någon argumenterar för skärpta straff därför att detta förväntas leda till sänkt brottslighet. (Det finns rent allmänt stöd i forskning för en sådan effekt: se här och här.) Jag kan också förstå när någon argumenterar för att använda sig av andra metoder än straff för att minska brottsligheten. Men jag har mycket svårt att förstå hur man kan argumentera för skärpta straff samtidigt som man förväntar sig att detta inte har någon effekt på brottsligheten. Styrs man inte då av det (enligt min uppfattning primitiva) hämndbegär som bl.a. Richard Dawkins, Michel Foucault och Edward Glaeser och Bruce Sacerdote pekar på — och som svårligen kan försvaras filosofiskt?

Se även Isobel Hadley-Kamptz kommentar.

Written by Niclas Berggren

26 mars 2010 at 15:06

Återfallen i brott varierar

Forskning har visat att fängelse kan leda till ökad brottslighet och att hårdare fängelsevistelser kan leda till högre grad av återfall i brott. Fängelsemiljön kan alltså utgöra något av en skola i brottslighet, vilket motverkar syftet med att låsa in brottslingar. Nu visar en ny studie, ”Criminal Recidivism after Prison and Electronic Monitoring”, att fotboja förefaller vara ett attraktivt alternativ:

We study the re-arrest rates for two groups: individuals formerly in prison and individuals formerly under electronic monitoring (EM). We find that the recidivism rate of former prisoners is 22% while that for those ‘treated’ with electronic monitoring is 13% (40% lower). We convince ourselves that the estimates are causal using peculiarities of the Argentine setting.

Krav på ”tuffare tag” framförs ofta i kriminaldebatten. Det är inte alltid de kraven bygger på aktuell forskning.

Written by Niclas Berggren

7 februari 2010 at 15:34

Om en siamesisk tvilling begår ett brott…

En fråga för juristerna:

How would the law punish Siamese twins if one of the twins committed murder without the other being involved?

Det svar som ges är att ingen vet. Kan man sätta en morddömd siamesisk tvilling i fängelse när det innebär att en oskyldig siamesisk tvilling också hamnar där? Knappast. Den ”lösning” jag själv kom att tänka på var att utdela ett bötesstraff till mördaren, men som det påpekas i artikeln utdelas inte bötesstraff för våldsbrott, och dessutom skulle det straffet med största sannolikhet inverka negativt också på den oskyldiga tvillingen. Finns bättre förslag?

Written by Niclas Berggren

5 februari 2010 at 15:30

Tilltagande nedskräpning

År 1982 lanserade James Wilson och George Kelling teorin om trasiga fönster. Den säger att om enkla förseelser inte åtgärdas och beivras, som när trasiga fönster inte byts ut och när fönsterkrossare inte bestraffas, signalerar det att man kan bete sig slarvigt eller t.o.m. kriminellt utan att det har några konsekvenser för en. Det leder till fler förseelser. En ny studie av João Ramos och Benno Torgler, ”Are Academics Messy? Testing the Broken Windows Theory with a Field Experiment in the Work Environment”, undersöker om teorin stämmer på en universitetsinstitution:

We explore academics’ and postgraduate students’ behaviour under an order condition (clean environment) and a disorder condition (messy environment). We find strong support that signs of disorderly behaviour triggers littering. In the disorder treatment 59% of the subjects litter compared to 18% in the order condition. The results remain robust when controlling compared to previous studies for a large set of factors in a multivariate analysis. When academic staff members and postgraduate students observe that others violated the social norm of keeping the common room clean the probability of littering increases ceteris paribus by around 40 percent.

Det gäller alltså att se till att förfallet inte börjar, för börjar det, eskalerar det. Frågan är hur man bäst undviker att förfallet börjar. Ska man utse någon ansvarig? Ska man hota med straff? Ska man ordna med höjd risk för upptäckt? Övervakningskamera? Vädja till omsorg om det allmänna bästa?

Written by Niclas Berggren

21 januari 2010 at 13:52

Film om social kontroll

Den tyska filmen Det vita bandet handlar om människorna i en liten by för knappt 100 år sedan. Byn präglas av rigida hierarkier, social kontroll och en nästan pervers straffmentalitet. På toppen står en exploaterande baron, en fascistisk präst (som påminner starkt om biskopen i Fanny och Alexander) samt en elak läkare. Från tidiga år tuktas barnen att lyda. Minsta avsteg straffas hårt, såväl psykiskt som fysiskt. Religionen är en central del i detta: indoktrinering om synd och skam är en integrerad del av uppfostran, även i skolan, där konfirmationsundervisning bedrivs. Denna tortyrkammare lyckas inte med sina uttalade föresatser: att få fram oklanderliga nya medborgare. Barnen skadas, förvrids och blir kopior av sina föräldrar. Förtryckets komplicerade psykologi och dynamik illustreras väl. Istället för kärlek och värme skapas grymhet.

Filmen påminde mig åter om hur oerhört glad jag är över att leva i det moderna samhället, präglat av respekt för barn, av social frihet, individualism och autonomi samt av valmöjligheter i fråga om alla typer av relationer, intressen och yrkesval. Den påminde mig därvidlag också om varför jag starkt ogillar konservatismen som ideologi, med dess betoning just av hierarki, ordning och kollektivets primat, gärna med vidskeplig grund (religion, fördomar, tabun), om så anses krävas. Mot allt detta står den liberala idén om atomistisk sammanhållning och den av nationalekonomer ofta framhållna idén om frivillig interaktion människor emellan.

Här finns en trailer. Filmen visas just nu på biografen Zita i Stockholm. A must-see.

Se även inläggen ”Frihet kontra familj och småstad”, ”Trånga små själar” och ”Kom inte för nära”.

Ungdomsarbetslöshet ger brottslighet

Ungdomsarbetslösheten stiger från ett redan högt utgångsläge. En ny studie, ”Youth Unemployment and Crime in France”, publicerad i Journal of the European Economic Association, visar att detta kan medföra obehagliga konsekvenser:

[W]e find that increases in youth unemployment induce increases in crime. Using the predicted industrial structure to instrument unemployment, we show that this effect is causal for burglaries, thefts, and drug offenses. To combat crime, it appears thus that all strategies designed to combat youth unemployment should be examined.

Sådana strategier skulle t.ex. kunna innefatta sänkta ingångslöner och mer flexibla turordningsregler; det förefaller också viktigt att inte höja a-kassan. Fler förslag?

Written by Niclas Berggren

11 december 2009 at 16:32

Brottslingar i sömnen

Frågan om moraliskt ansvar för hemska handlingar fascinerar mig. New Scientist rapporterar om ett färskt brittiskt fall:

Last week, British man Brian Thomas appeared in court on a murder charge after strangling his wife as they slept in their camper van. The prosecution withdrew the charges after three psychiatrists testified that locking him up would serve no useful purpose. The judge said that Thomas bore no responsibility for his actions.

Jag skulle tro att de flesta håller med om slutsatsen, att en person som begår ett brott i sömnen inte är vare sig moraliskt eller juridiskt ansvarig för sin handling. Under sömngående har det t.ex. visat sig att en individ inte har sin omdömesförmåga aktiverad; däremot kan känslomässigt grundade handlingar utföras. Den intressanta frågan är dock hur man ska kunna veta om en handling verkligen har begåtts i sömnen. En misstänkt mördare kan ju alltid hävda att han sov. Tydligen finns vissa sätt att testa saken:

They found that sounding a buzzer during ”slow wave” sleep triggered sleepwalking in three of the sleepwalkers under normal circumstances, and all 10 sleepwalkers when they had been kept awake for 25 hours prior to sleeping. None of the control subjects were prompted to sleepwalk when the buzzer was sounded (Neurology, vol 70, p 2284).

Jag rekommenderar slutligen Bellinis opera La sonnambula. Den mest skönsjungande sömngångerskan heter Joan Sutherland.

Written by Niclas Berggren

7 december 2009 at 15:17

Går rattfylleri i arv?

Ja, det verkar så, enligt den nya studien ”Driving Under the Influence of Our Fathers” av Randi Hjalmarsson och Matthew Lindquist:

We find strong evidence of an intergenerational drunk driving relationship. Cohort members who have fathers with a drunk driving record have 2.59 times higher odds of having a drunk driving conviction themselves than cohort members with non-drunk driving fathers.

Detta väcker många frågor. En rör moraliskt ansvar. Om sannolikheten för att man ska dömas för rattfylleri är betydligt högre pga. faktorer som man själv inte har kunnat påverka, såsom hur ens föräldrar är, antyder inte det en reducerad moralisk skuld?

Written by Niclas Berggren

29 november 2009 at 11:40

Sport och brott

Att ägna sig åt sport ger många människor gemenskap, motion och spänning. Men vilka är de vidare effekterna av denna form av fritidsintresse? I en ny studie, ”Relational Goods at Work! Crime and Sport Participation in Italy”, påvisas samband mellan sportdeltagande och brottslighet:

fotbollResults show that: (i) there is a robust negative association between sport participation and property crime; (ii) There is a robust negative association between sport participation and juvenile crime; (iii) There is a positive association between sport participation and violent crime, but it is only weakly significant.

Blandade resultat, alltså. Man kan tänka sig kausala förklaringar för den negativa relationen: genom att ägna sig åt sport har potentiella brottslingar mindre tid att ägna sig åt brott, och de kommer in i ett socialt sammanhang där de skolas till empati och laganda, och där de kanske också övervakas mer. Man kan även tänka sig en kausal förklaring för den positiva relationen: sport kan skapa spänningar mellan rivaliserande lag och innefattar ibland alkohol, vilket kan påverka våldsbenägenheten hos vissa. Samtidigt går det att, i båda riktningarna, tänka sig kausalitet i motsatt riktning. Angående en positiv relation kanske t.ex. sport utgör en attraktiv sysselsättning för många i ett samhälle med hög brottslighet (som distraktion, tröst eller rentav som forum för att träffa medbrottslingar).

Hursomhelst finns forskning som visar att huliganbrott i samband med större sportevenemang minskar när polisresurserna ökar.

Written by Niclas Berggren

26 november 2009 at 11:20

Unga brottslingar påverkas i fängelset

finkanKan fängelsevistelser öka brottsligheten? Ja, enligt en ny studie av ungdomsbrottslingar i Florida, ”Building Criminal Capital behind Bars: Peer Effects in Juvenile Corrections”, publicerad i Quarterly Journal of Economics:

We find strong evidence of peer effects for burglary, petty larceny, felony and misdemeanor drug offenses, aggravated assault, and felony sex offenses. The influence of peers primarily affects individuals who already have some experience in a particular crime category.

Är det dags att fundera mer på alternativ till straff?

Written by Niclas Berggren

14 november 2009 at 5:11

Dålig kunskap om lagar

marijuanaAtt hot om straff tenderar att reducera brottsligheten stämmer i regel, men det förutsätter att potentiella brottslingar tror att straff kan komma att utdelas. Tror man att handling x är förknippad med ett lindrigt straff kan man tänkas vara mer benägen att utföra den, jämfört med om man tror att handlingen är förknippad med ett hårt straff, helt oavsett hur den faktiska straffsatsen ser ut. En ny studie, ”Do Citizens Know Whether Their State Has Decriminalized Marijuana?”, publicerad i Review of Law & Economics (preliminär gratisversion här), undersöker om medborgare i de amerikanske delstater som har avkriminaliserat användande av marijuana tror att straffsatsen är lindrig i högre grad än medborgare i andra delstater:

Using national survey data, we find that the percentages who believe they could be jailed for marijuana possession are quite similar in both states that have removed those penalties and those that have not. Our results help to clarify why statistical studies have found inconsistent support for an effect of decriminalization on marijuana possession.

Här tycks det alltså vara så att de flesta inte känner till att straffen har blivit lindrigare, vilket skulle kunna förklara varför många studier inte har funnit ökat användande av marijuana efter avkriminalisering. Dock visar studien att erfarna användare av marijuana är rätt kunniga om sin delstats lagstiftning på området, så kunskapsluckan kanske mer påverkar förekomsten av nya användare än hur mycket redan existerande användare konsumerar.

Se även inläggen ”Har Alvendal rätt om brott och straff?”, ”Sannolikhet att åka fast avskräcker”,  ”Är narkotikaförbudet ändamålsenligt?” och ”Optimala straff efterlyses”.

Written by Niclas Berggren

19 oktober 2009 at 11:48

Irrationella trafikregler

Många trafikregler skapar stor ineffektivitet, i synnerhet tidsslöseri, utan att säkerheten ökar nämnvärt. Därför förespråkar jag en uppmjukning och, om så inte sker, att människor tar ”ta lagen i egna händer” och mjukar upp dem ändå. Två exempel på trafikregler som redan är uppmjukade och som vinner mitt gillande:

  • Att det numera i praktiken är fullt accepterat i Sverige att fotgängare går mot rött ljus, när de bedömer att det är säkert.
  • Möjligheten att som bilförare i USA få svänga till höger vid rött ljus, om man lämnar företräde.

cyklingOm man istället beivrar överträdelser av ett förbud att gå mot röd gubbe leder detta till att människor står och väntar, helt oavsett hur trafiksituationen ser ut. Detta skapar stora aggregerade kostnader i termer av tidsförspillan och irritation. Och om man, som i Sverige, förbjuder bilar att svänga till höger vid rött ljus, innebär det likaså att en massa bilister står och väntar vid rött ljus, helt oavsett hur trafiksituationen ser ut. Även det skapar stora kostnader. Uppmjukade regler möjliggör för trafikanter att göra vettiga avvägningar, så att de, när trafiksituationen så tillåter, kan ta sig fram effektivt.

I linje med detta tänkande föreslår jag, utöver det jag just har nämnt, bl.a. följande:

  • Avskaffa ”zebralagen”, som tvingar bilister, cyklister i uppförsbackar och bussar med många passagerare att stanna ideligen, eftersom fotgängare går rakt ut i gatan utan hänsyn till trafiksituationen. Detta skapar ineffektivitet eftersom avvägningar om vem som bör ha företräde har ersatts av ett ”jag-har-rätt-att-gå-ut-i-gatan-oavsett-trafiksituation”-tänkande. Dessutom ökar olyckorna av detta, och trafiken blir ryckigare, vilket inte gynnar miljön.
  • Färre trafikljus och fler rondeller.
  • Tillåt cyklister att cykla på trottoarer, övergångsställen och mot trafiken på enkelriktade gator, under regeln lämna företräde och när trafiksituationen så tillåter.

Vad tycker ni om denna vision om ett mindre reglerat trafikliv? Och håller ni med om att personer som bryter mot dessa regler på ett ansvarsfullt sätt ska välkomnas, istället för att, som nu regelmässigt sker på tidningarnas insändarsidor, skällas ut av vardagsfascisterna? Därmed inte sagt att alla trafikregeler ska tas bort – det vore att gå från den ena ineffektiva hörnlösningen till den andra. Fram för trafik på den gyllene medelvägen!

Written by Niclas Berggren

8 augusti 2009 at 13:49

Bör utpressning legaliseras?

Det finns en typ av utpressning, som på engelska heter blackmail, och som kännetecknas av följande två egenskaper:

(a) a declaration of INTENTION to act (or refrain from acting) in a legally permissible (and non-obligatory) way which the target of blackmail would (it is thought) find unwelcome; accompanied by (b) an offer not to carry out the intention on condition of receiving legally permissible compensation.*

Denna definition är hämtad från en artikel av professor Saul Smilansky om denna typ av utpressning i Encyclopedia of Ethics. Typexemplet är en man som hotar att avslöja en annan mans kärleksaffär om han inte får en viss summa pengar. Den intressanta fråga som ställs i artikeln är: Varför är denna typ av utpressning, som består av delar som i sig är legalt acceptabla, i regel olaglig?

Det enda rättfärdigande som Smilansky menar håller är ett konsekvensetisk resonemang: att just denna typ av handling skulle skapa så mycket oro hos individer att den av det skälet bör vara förbjuden. Notera att många liknande handlingar inte är förbjudna, som när fackföreningsmedlemmar hotar att sluta arbeta om de inte får högre lön eller när en granne säger till en annan att han sätter uppe ett högt staket om han inte får viss ersättning. Det är just när privatlivet är involverat som många verkar vilja ha förbud. Är ett förbud egentligen motiverat med personlig oro som  grund? Eller finns andra sätt att rättfärdiga förbud? Om inte kanske det är dags att överväga en legalisering?

_________________

*Den typ av utpressning, som på engelska heter extortion, innefattar en handling som i sig är olaglig, t.ex. hot om våld. Det är inte den typen vi diskuterar här.

Written by Niclas Berggren

4 augusti 2009 at 18:59

Ökar våldsfilmer våldsbrotten?

våldsfilmNej, tvärtom. Våldsbrotten minskar som ett resultat av våldsfilmer på bio, i alla fall på kort sikt, beroende på att våldsbenägna personer ser dem och avhåller sig från att dricka och bråka på annat håll. Det visar en ny studie av Gordon Dahl och Stefano DellaVigna, ”Does Movie Violence Increase Violent Crime?”, publicerad i Quarterly Journal of Economics (preliminär gratisversion här).

We find that violent crime decreases on days with larger theater audiences for violent movies. The effect is partly due to voluntary incapacitation: between 6 P.M. and 12 A.M., a one million increase in the audience for violent movies reduces violent crime by 1.1% to 1.3%. After exposure to the movie, between 12 A.M. and 6 A.M., violent crime is reduced by an even larger percent. This finding is explained by the self-selection of violent individuals into violent movie attendance, leading to a substitution away from more volatile activities. In particular, movie attendance appears to reduce alcohol consumption.

Så skicka dina allmänt våldsbenägna ungdomar på våldsfilm kommande helg! Annars är risken stor att de gör värre saker. Och heja på avskaffandet av filmcensuren.

Written by Niclas Berggren

30 juli 2009 at 12:40

Unga brottslingar och sex

kärlekPåverkas ungdomsbrottsligheten av hur ungdomar förhåller sig till andra, romantiskt och sexuellt? Ja, i alla fall enligt en ny studie, ”Love, Sex, and Crime: Adolescent Romantic Relationships and Offending”, publicerad i American Sociological Review:

We find evidence that romantic relationships identified as exclusive and loving can eliminate the significant positive association between teenage sexual activity and offending. By contrast, the association between sexual intercourse and crime is intensified in relationships short on love.

Sex utan kärlek i en romantisk relation ska man visst se upp för som ung. (Måtte de unga inte lyssna på mig, Gore Vidal och Witold Gombrowicz!) Men frågan är om det inte finns mer basala, bakomliggande orsaker som får ungdomar att både ha tillfällig sex och bli brottslingar och som, om tillfällig sex eliminerades i deras liv, ändå skulle vara kriminella. Som forskarna själva konstaterar:

[A]lthough we include an array of variables to model the process by which adolescents select into romantic relationships, our approach may still neglect key variables that predict both selection into relationships and involvement in illegal behavior.

En annan fråga är om detta är typiskt för USA, där normer runt sex och relationer kan se annorlunda ut än i t.ex. Sverige.

Written by Niclas Berggren

29 juli 2009 at 18:01

Bortom straff

Den alltid lika innovative professor Bruno Frey anför i ”Punishment – and Beyond” att förlitandet på straff för att reducera brottsligheten är överdrivet, dels därför att straff medför nackdelar och dels därför att det finns alternativ till straff. Frey menar att straff medför följande nackdelar:

  • freyBrottslingar kan vilja bli straffade.
  • Straff medför svårigheter för brottslingar att senare försörja sig lagligt.
  • Maximumstraffen är för låga för att avskräcka.
  • Fängelsestraff utbildar brottslingar i brottslighet.
  • Oskyldiga straffas ibland.
  • Suboptimala straff utdelas regelmässigt.
  • En intrisikal vilja att bete sig väl kan motverkas av straff.
  • Straff har inte en avskräckande effekt på omedvetna lagbrott.

Dessa två alternativ till straff menar han bör ges större utrymme för att stimulera ett icke-kriminellt beteende:

  • Ökad möjlighet att återgå till vanligt liv: ”A totally different approach considers the situation of people engaged in unlawful activities and seeks to raise the benefits of exiting by providing such persons with attractive opportunities in the lawful sector: they are not punished; instead, they are offered a new identity and satisfactory employment options so that they can start a new life.”
  • Belöning av gott beteende: ”Instead of punishing people for behaving illegally, persons acting legally can be rewarded in various ways. Individuals and firms can be commended for behaving as ‘good citizens’ by handing out orders, medals, prizes, and other awards.”

Jag är personligen inte övertygad om att dessa två metoder bör ersätta straff (som trots allt tycks kunna ha en avskräckande effekt: se härhär och här). Snarare torde de kunna komplettera straff. Angående den sista metoden kan belöningar också bidra till högre produktivitet på arbetet och till ökad blodgivning.

Written by Niclas Berggren

24 juli 2009 at 12:10

Sannolikhet att åka fast avskräcker

fortkörningDen förväntade kostnaden av att begå ett brott (fortkörning) har en avskräckande effekt, enligt en ny experimentell studie, ”Uncertainty in the Theory of Deterrence: Experimental Evidence”, av Gregory DeAngelo och Gary Charness. Den förväntade kostnaden består av två komponenter: straffets hårdhet och sannolikheten att bli fasttagen. I studien undersöks bl.a. hur osäkerhet om dessa två komponenters storlek för en given förväntad kostnad påverkar brottsbenägenheten. Resultat:

The removal of uncertainty increased the likelihood that individuals would choose to speed. In addition, since individuals speed more frequently when the probability of detection is lower … this seems consistent with the theory that expected costs are perceived to be lower in a regime with a lower probability and a higher fine, even though the mathematical expected costs are the same.

Med andra ord kan potentiella lagöverträdares osäkerhet om sannolikheten för att åka fast och straffets storlek i sig ha en avskräckande effekt; och för en given förväntad kostnad är det mer avskräckande med en hög sannolikhet att åka fast och ett lindrigt straff än tvärtom. Sverige har, som jag har uppfattat det, relativt milda straff, vilket antyder att en ökad satsning på rättsväsendet, så att sannolikheten för lagöverträdare att åka fast och dömas ökar, är mest verksamt för att reducera brottsligheten. Förvisso tar detta resurser i anspråk som har en alternativkostnad, vilket förstås måste vägas mot önskvärdheten att avskräcka brott.

Se även inlägget ”Optimala straff efterlyses” och länkarna i slutet av det inlägget.

Written by Niclas Berggren

13 juli 2009 at 15:36

Fula brottslingar

Ibland kallar man brottslingar för fulingar. Det tycks vara en bokstavligt sann beskrivning, enligt studien ”Ugly Criminals”, accepterad för publicering i Review of Economics and Statistics:

[B]eing very attractive reduces a young adult’s (ages 18-26) propensity for criminal activity and being unattractive increases it. … These results are suggestive of two handicaps faced by unattractive individuals. First, a labor market penalty provides a direct incentive for unattractive individuals toward criminal activity. Second, the level of beauty in high school is associated with criminal propensity 7-8 years later …

Så kom ihåg: Var särskilt tveksam till att börja bråka med fula personer.

Se även det tidigare inlägget ”Diskrimineras fula?”.

Written by Niclas Berggren

29 juni 2009 at 15:48

Följ

Få meddelanden om nya inlägg via e-post.

Gör sällskap med 1 138 andra följare

%d bloggers like this: