Nonicoclolasos

Archive for the ‘forskning’ Category

Stamningens effekter i skolan

Hur påverkar stamning ett barns prestationer i skolan? I en ny, fyndigt betitlad studie, ”The Kid’s Speech: The Effect of Stuttering on Human Capital Acquisition”, börjar författarna med att beskriva tidigare forskning:

There is a large body of work showing that speech impairments are associated with sharply lower scores on tests of reading and math (Catts 1993; Walker et al. 1994; Stothard et al. 1998; Catts et al. 2002; Knox 2002; Nathan et al. 2004; Catts et al. 2008; Harrison et al. 2009; Eide and Showalter 2010; Law et al. 2010). There is also evidence, albeit weaker, that children with speech impairments go on to receive fewer years of education than their counterparts without speech impairments (Snowling et al. 2001; Johnson et al. 2010). The results of these studies could indicate that speech impairments
lead, in a causal sense, to reduced academic performance and educational attainment. However, most studies in this area have used non-representative samples, and, to our knowledge, none have attempted to account for the potential influence of unobservables. Thus, there exists the possibility that their results were driven by difficult-to-measure factors at the level of the community, family or individual.

Som tur är försöker denna studie ta sådana faktorer i beaktande för att utröna om stamningen kan sägas ha kausal effekt på skolprestationer. Följande resultat erhålls:

Our baseline ordinary least squares (OLS) estimates are consistent with the findings of previous studies: respondents who reported having a problem with stuttering tend to have lower grades than their counterparts who did not report a problem with stuttering. Stuttering is also associated with a lower probability of graduating high school and a lower probability of attending college. However, when we restrict our sample to full biological siblings (including twins) and add family fixed effects, these associations become much smaller in magnitude, suggesting that family-level unobservables play an important role. Moreover, when we control for a history of ADHD or the presence of another learning disability, the estimated effects of stuttering shrink dramatically and become statistically indistinguishable from zero at conventional levels. These findings suggest that the impact of stuttering on human capital acquisition is much weaker than previously argued.

Måhända kan dessa resultat lugna föräldrar till stammande barn, i alla fall över själva stamningen.

Written by Niclas Berggren

7 juli 2011 at 5:44

Publicerat i forskning, språk, utbildning

Kollektivism och mutor

Många tror nog att korruption är förknippad med individualism — att personer som inte ingår så starkt i kollektiva sammanhang tänker mer på att berika sig själva och att de är mer benägna att strunta i regler och moraluppfattningar. Den nya studien ”Greasing the Palm: Can Collectivism Promote Bribery?”, accepterad för publicering i Psychological Science, finner dock något annat:

Why are there national differences in the propensity to bribe? To investigate this question, we conducted a correlational study with cross-national data and a laboratory experiment. We found a significant effect of the degree of collectivism versus individualism present in a national culture on the propensity to offer bribes to international business partners. Furthermore, the effect was mediated by individuals’ sense of responsibility for their actions. Together, these results suggest that collectivism promotes bribery through lower perceived responsibility for one’s actions.

Att stå på egna ben kan alltså vara relaterad till en starkare ansvarskänsla. Men inte nog med att individualism är negativt relaterad till korruption: dessutom verkar individualism kunna generera högre välstånd och högre tillväxt i ett land.

Written by Niclas Berggren

29 juni 2011 at 5:29

Individualism – för tillväxtens skull

Hade Ayn Rand lite rätt när hon skrev The Virtue of Selfishness? Kan ett individualistiskt samhälle vara bra att leva i? Om det må man tvista, men i vilket fall verkar det vara ett samhälle med högre långsiktigt tillväxt, enligt den nya studien ”Which Dimensions of Culture Matter for Long Run Growth?”:

We present empirical evidence that, among a variety of cultural dimensions, the individualism-collectivism dimension, based on Hofstede’s (2001) data, is the most important and robustly significant effect of culture on long run growth. Other dimensions that have a significant effect, albeit less robust, are generally strongly correlated with individualism and convey similar information. We found no significant or robust effect on growth from cultural dimensions that are independent from the individualism-collectivism cleavage.

Hur mäts då individualism?

The individualism score is the first and most important component in his factor analysis. It measures the extent to which it is believed that individuals are supposed to take care of themselves as opposed to being strongly integrated and loyal to a cohesive group. The individualism component loads positively on valuing individual freedom, opportunity, achievement, advancement, recognition and negatively on valuing harmony, cooperation, relations with superiors. In other words, individuals in countries with a high level of the individualism score value personal freedom and status, while individuals in countries with a low level of the index value harmony and conformity.

Resultatet är i linje med tidigare forskning. En intressant sak är att nationalekonomisk forskning i allt högre grad beaktar kulturella och sociala fenomen som viktiga för att förstå hur en ekonomi fungerar och kan växa.

Written by Niclas Berggren

25 juni 2011 at 6:12

Är sexuell avhållsamhet att rekommendera?

Inte minst religiösa människor brukar framhålla det förtjänstfulla med att avvakta med sexuella aktiviteter till senare i livet, i synnerhet till dess äktenskap föreligger. Bl.a. sägs det minska sannolikheten för ett riskfyllt sexualliv. Stämmer det att sexuell avhållsamhet har en sådan effekt? Den nya studien ”Testing the Role of Adolescent Sexual Initiation in Later-Life Sexual Risk Behavior: A Longitudinal Twin Design”, publicerad i Psychological Science (och omskriven här), finner följande:

The consistent association between adolescent sexual initiation (ASI) and risky adult sexual behavior (RASB) has generally been assumed to indicate that ASI has a causal effect on RASB; consequently, it is assumed that delaying ASI will reduce RASB. Yet the ASI-RASB association might be better accounted for by some third variable. We evaluated the causal role of ASI (initiation of oral, anal, or vaginal sex at or before age 16) in influencing RASB in a longitudinal sample of 2,173 twins (followed from ages 11 to 24 or from ages 17 to 29) using two methods: the discordant-twin design and the propensity-score design. The former controlled for unmeasured genetic and shared environmental factors, and the latter controlled for measured nonshared environmental factors. We replicated the link between ASI and RASB reported in previous research, but results from the discordant-twin and propensity-score analyses suggested that this association is better explained by common genetic or environmental risk factors than as a causal effect. These findings suggest that preventing ASI is unlikely to reduce RASB.

Man kan förstås anse det moraliskt riktigt att vänta med sex även utan en effekt på senare sexuellt risktagande, men för en vetenskapligt sinnad person blir snarare den intressanta frågan vilka faktorer det är som egentligen påverkar detta risktagande. Som så ofta behövs mer forskning.

Written by Niclas Berggren

21 juni 2011 at 5:35

Publicerat i forskning, moralism, sex, ungdom

Djur inför rätta

En av de roligaste uppsatser jag har läst på länge är ”Animal Trials”. Den handlar inte om djurförsök utan om rättegångar mot djur. Så här beslutade en kyrklig domstol i ett fall:

In the name and by virtue of God, the omnipotent, Father, Son and Holy Spirit, and of Mary, the most blessed Mother of our Lord Jesus Christ, and by the authority of the holy apostles Peter and Paul, as well as by that which has made us functionary in this case, we admonish by these presents the aforesaid locusts and grasshopper and other animals by whatsoever name they may be called, under pain of malediction and anathema to depart from the vineyards and fields of this district within six days from the publication of this sentence and to do no further damage there or elsewhere.

Men hur kan man döma skadedjur i domstol? I uppsatsen argumenteras för följande:

For 250 years French, Italian, and Swiss ecclesiastic courts tried insects and rodents for property crimes as legal persons under the same laws and according to the same procedures they used to try actual persons. I argue that the Catholic Church used animal trials to increase tithe revenues where tithe evasion threatened to erode them. Animal trials achieved this by bolstering citizens’ belief in the validity of Church punishments for tithe evasion: estrangement from God through sin, excommunication, and anathema. Animal trials permitted ecclesiastics to evidence their supernatural sanctions’ legitimacy by producing outcomes that supported those sanctions’ validity. These outcomes strengthened citizens’ belief that the Church’s imprecations were real, allowing ecclesiastics to reclaim jeopardized tithe revenue.

Det ligger nära till hands att se dessa djurrättegångar som ytterligare en indikation på att katoliker har en skruv lös — och mycket riktigt har tidigare forskare inte kunnat förklara vad dessa rättegånger fyllde för funktion — men nu presenteras alltså ett i mitt tycke intressant och rimligt förslag till förklaring: rättegångerna syftade till att få (okunnigt och vidskepligt) folk att betala tionde. Låt vara att det inte finns data för att testa dess giltighet på ett rigoröst sätt, men det finns åtminstone vissa indikationer på att förklaringen har en del som talar för sig. Förklaringen är i linje med tidigare forskning som använder nationalekonomins analysverktyg för att tolka och förstå läror och beteenden inom religionens värld.

Written by Niclas Berggren

20 juni 2011 at 4:51

Ny beteendepolitisk ekonomi

I en ledare i Ekonomisk Debatt, ”Dags för beteendepolitisk ekonomi?”, skrev jag nyligen:

Med andra ord förespråkar jag, i linje med Glaeser och Rizzo, vad som skulle kunna kallas beteendepolitisk ekonomi (behavioral political economy): en sammanhållen analys, där policyrekommendationer inte ges förrän både ekonomins och politikens aktörers rationalitet och kognitiva förmåga har analyserats.

Ledaren utgår från min nya uppsats ”Time for Behavioral Political Economy? An Analysis of Articles in Behavioral Economics”, i vilken jag undersöker i vilken mån ledande beteendeekonomisk forskning modellerar eller undersöker politikens aktörers rationalitet och kognitiva förmåga. Jag finner att väldigt lite av denna forskning gör det. Därför blev jag glad när jag upptäckte den nya studien ”Will Governments Fix What Markets Cannot? The Positive Political Economy of Regulation in Markets with Overconfident Consumers”. Den undersöker inte bara hur konsumenters oförmåga till rationellt tänkande påverkar hur marknadsekonomin fungerar utan också hur denna oförmåga påverkar politikens aktörer och deras vilja att rätta till problemen med hjälp av regleringar. Från studien:

Whenever there is scope for regulation to solve problems induced by biased consumers and not solved by markets, there is little or no support for regulation to correct these problems. When another market imperfection is introduced that interacts with consumer biases, support for regulation of that imperfection is also reduced.

En mycket intressant slutsats, som följer av en positiv analys av konsumenters sätt att faktiskt resonera och agera som ekonomiska och politiska aktörer. Det jag tycker saknas i analysen är en modellering av politiker och tjänstemän. De må inte ha incitament att införa välfärdshöjande regleringar, givet icke-rationella konsumenter-väljare, men frågan är om de har kognitiv förmåga och rationalitet nog att göra det även om incitament föreligger. Jag är inte säker på det (i sällskap av bl.a. Ed Glaeser: se här och här).

Written by Niclas Berggren

19 juni 2011 at 5:29

Är rika mer altruistiska?

Ofta framställs höginkomsttagare som giriga egoister, men det finns forskning som ger anledning att ifrågasätta den bilden. I ”Does Higher Income Make You More Altruistic? Evidence from the Holocaust”, publicerad i Review of Economics and Statistics (preliminär gratisversion här), rapporteras följande:

This paper considers the decision of Gentiles whether to rescue Jews during the Holocaust, a situation of altruistic behavior under life-or-death stakes. I examine the role to which economic factors may have influenced the decision to be a rescuer. Using cross-country data and detailed individual-level data on rescuers and nonrescuers, I find that richer countries had many more rescuers than poorer ones, and within countries, richer people were more likely to be rescuers than poorer people. The individual-level effect of income on being a rescuer remains significant after controlling for ease of rescue variables, such as the number of rooms in one’s home, suggesting that the correlation of income and rescue is not solely driven by richer people having more resources for rescue. Given that richer people might be thought to have more to lose by rescuing, the evidence is consistent with the view that altruism increases in income.

Tänka sig.

Written by Niclas Berggren

15 juni 2011 at 5:07

Frihandelsavtalens effekter

Det finns åtskilliga frihandelsavtal, där länder eller grupper av länder kommer överens om minskad eller slopad protektionism sig emellan. Risken med sådana är att de effektivitetsvinster som äger rum inom avtalens ram motverkas och t.o.m. domineras av effektivitetsförluster i de länder som står utanför avtalen. Vilken är nettoeffekten? Detta undersöks i den nya studien ”Terms of Trade and Global Efficiency Effects of Free Trade Agreements, 1990-2002″:

We use structural gravity to calculate the effect of FTAs on buyers’ and sellers’ incidence and the associated sellers’ price changes in 40 separate countries and an aggregate region consisting of 24 additional nations (none of which entered FTAs). The results show that the 1990′s FTA’s significantly increased real manufacturing income of most economies in the world. 10 out of the 40 countries had terms of trade gains greater than 5% while gains of 10% or more were enjoyed by Bulgaria, Hungary and Poland. Losses were smaller than 0.2% and confined to countries that did not enter into FTA’s: Australia, China, Korea and Japan (and the rest of the world aggregate). … The global efficiency of trade rises in each manufacturing sector (ranging from 0.11% for Minerals to 2.1% for Textiles) with an overall efficiency gain of 0.62%.

För de flesta och totalt sett ökar alltså effektiviteten genom avtalen. Dock torde ökningen kunna bli större om hela världen blev ett frihandelsområde.

Written by Niclas Berggren

11 juni 2011 at 5:38

Nytt jobb

Från och med idag är min arbetsgivare Institutet för Näringslivsforskning (IFN). Jag var med och grundade Ratio 2002 och har arbetat där sedan dess och fram till igår. Nu är det dags att gå vidare, även om jag kommer att fortsätta att verka i Ratios forskningsprojekt ”Äganderätt, företagandets villkor och ekonomisk tillväxt’ på deltid även under innevarande och nästa år. Huvuddelen av min forskargärning är dock numera IFN-baserad. Jag kommer att fortsätta med samma inriktning mot institutionell och politisk ekonomi i vid mening som tidigare, och ser fram emot att fortsätta utvecklas som forskare i den starka forskningsmiljö som IFN erbjuder.

Written by Niclas Berggren

1 juni 2011 at 15:04

Bra men impopulära föreläsare

Kvaliteten på föreläsare skiljer sig åt. Spelar det någon roll? Ja, en ny studie av studentutvärderingar vid Bocconi-universitetet i Italien, ”Evaluating Students’ Evaluations of Professors”, finner följande:

The effectiveness measures are estimated by comparing the subsequent performance in follow-on coursework of students who are randomly assigned to teachers in each of their compulsory courses. We find that, even in a setting where the syllabuses are fixed, teachers still matter substantially. The average difference in subsequent performance between students who were assigned to the best and worst teachers (on the effectiveness scale) is approximately 43% of a standard deviation in the distribution of exam grades, corresponding to about 5.6% of the average grade.

Det spelar roll vem som förmedlar kunskap, alltså. Däremot belönas inte de duktiga lärarna för sin duktighet:

Additionally, we find that our measure of teacher effectiveness is negatively correlated with the students’ evaluations of professors: in other words, teachers who are associated with better subsequent performance receive worst evaluations from their students. We rationalize these results with a simple model where teachers can either engage in real teaching or in teaching-to-the-test, the former requiring higher students’ effort than the latter.

Här finns en målkonflikt för föreläsare: eftersträvas popularitet eller reell kunskapsförmedling? Vi får hoppas att längtan efter att bli poppis är begränsad (fastän jag betvivlar det).

Se även de tidigare inläggen ”Första intrycket är viktigt”, ”Heta professorer” och ”Studentutvärderingar som mått på lärarkvalitet”.

Written by Niclas Berggren

28 maj 2011 at 5:05

Har handel och kapitalmarknader gett långsiktig tillväxt?

Det finns (inte minst för tillfället) en hel del motstånd mot handel och kapitalrörelser länder emellan, då dessa tros underminera en god och stabil ekonomisk utveckling. Därför är det särskilt intressant att ta del av den nya studien ”Historical Evidence on the Finance-Trade-Growth Nexus”, som anlägger ett historiskt perspektiv på frågan om vilka effekterna av handel och finansiella marknader är. Resultat:

We study linkages between financial development and trade and their role in promoting economic growth using historical data for a group of now-developed “Atlantic” economies since 1880. Our main findings are that finance and trade reinforced each other during the 1880-1914 and 1880-1929 periods, but that these links vanished after the Second World War. Financial development is also strongly related to growth throughout our sample period, while trade matters for growth only after 1945. The growth findings are robust to using as explanatory variables only those components of financial development and trade that are determined by fundamentals related to legal origin and the political environment. … Despite our finding that indicators of legal origin and the political environment explain much of the cross-sectional variation in financial development and to a lesser extent in trade, we were surprised that financial development mattered for growth and that trade mattered for financial development even at times when direct links from the deeper fundamentals to finance and trade seemed less operable. Consistent with Haber (2003) and Bordo and Rousseau (2006), we consider this as evidence that having a deep and well-developed financial sector and strong trading arrangements offers benefits for long-term growth even when institutional underpinnings are less robust.

Resultatet att utvecklingen av finansiella marknader har varit gynnsam för långsiktig tillväxt kan tänkas förvåna en del som inte är insatta i vilken roll tillgång på kapital spelar i en dynamisk marknadsekonomi, där finansiering av innovationer och investeringar i allmänhet är en central förutsättning för tillväxt. Detta insåg t.ex. Schumpeter. Därmed inte sagt att vartenda finansiellt instrument alltid och överallt är gynnsamt för långsiktig tillväxt.

Se även inläggen ”Nyttan av finansiella innovationer” och ”Ger frihandel tillväxt?” samt min, Anders Bornefalks och Mikael Sandströms bok Befria kapitalet: om Tobinskatten och fria kapitalmarknader.

Written by Niclas Berggren

27 maj 2011 at 6:20

Kognitiv kapitalism

Vad skapar tillväxt och ekonomisk utveckling? En ny studie, ”Cognitive Capitalism: The Effect of Cognitive Ability on Wealth, as Mediated Through Scientific Achievement and Economic Freedom”, publicerad i Psychological Science, finner att kognitiv förmåga spelar en stor roll:

Using three large-scale assessments, we calculated cognitive-competence sums for the mean and for upper- and lower-level groups for 90 countries and compared the influence of each group’s intellectual ability on gross domestic product. … Our results underscore the decisive relevance of cognitive ability—particularly of an intellectual class with high cognitive ability and accomplishments in science, technology, engineering, and math—for national wealth. Furthermore, this group’s cognitive ability predicts the quality of economic and political institutions, which further determines the economic affluence of the nation. Cognitive resources enable the evolution of capitalism and the rise of wealth.

Effekterna illustreras i denna figur:

Särskilt intressant finner jag att de smartaste i ett land är särskilt viktiga för dess välstånd, dels direkt och dels indirekt, genom att de också påverkar de ekonomiska institutionernas utformning. En enkel uppskattning indikerar att om genomsnittlig IQ ökar med en enhet i den smartaste gruppen ökar detta genomsnittlig BNP per capita med $470; en motsvarande ökning i den grupp som består av medelsmarta ökar genomsnittlig BNP per capita med $230. Förvisso styrker detta tidigare forskningsresultat som tyder på ett samband mellan intelligens och ekonomisk tillväxt — se här och här — samt mellan intelligens och personlig ekonomisk framgång — se här. (Att ekonomisk frihet förmår generera välstånd är också känt sedan tidigare.)

Written by Niclas Berggren

19 maj 2011 at 5:14

Minskar rättvisemärkning fattigdomen?

Jag har tidigare påpekat det osäkra i att rättvisemärkning på det hela taget förbättrar för fattiga bönder i världen — se inläggen ”Den tveksamma rättvisemärkningen”,  ”Effekterna av rättvisemärkning” och ”Problematisk rättvisehandel?”. Nu indikerar en ny studie, ”Profits and Poverty: Certification’s Troubled Link for Nicaragua’s Organic and Fairtrade Coffee Producers”, publicerad i Ecological Economics, samma sak:

Governments, donors and NGOs have promoted environmental and social certification schemes for coffee producers as certified market channels are assumed to offer higher prices and better incomes. Additionally, it is presumed that these certifications contribute to poverty reduction of smallholders. Yet, gross margins, profits and poverty levels of certified smallholder coffee producers have not yet been quantitatively analyzed applying random sampling techniques. Our quantitative household survey of 327 randomly selected members of conventional, organic and organic-fairtrade certified cooperatives in Nicaragua is complemented by over a hundred qualitative in-depth interviews. The results show that although farm-gate prices of certified coffees are higher than of conventional coffees, the profitability of certified coffee production and its subsequent effect on poverty levels is not clear-cut. Per capita net coffee incomes are insufficient to cover basic needs of all coffee producing households. Certified producers are more often found below the absolute poverty line than conventional producers. Over a period of ten years, our analysis shows that organic and organic-fairtrade farmers have become poorer relative to conventional producers. We conclude that coffee yield levels, profitability and efficiency need to be increased, because prices for certified coffee cannot compensate for low productivity, land or labor constraints. [Min fetstil.]

Viljan att göra gott för världens fattiga är beundransvärd. Det gäller dock att använda effektiva medel för att uppnå ett mål om fattigdomsreducering. Just rättvisemärkning förefaller inte vara en särskilt effektiv, och kanske t.o.m. en kontraproduktiv, metod.

Written by Niclas Berggren

17 maj 2011 at 5:19

Hur påverkar invandring de offentliga finanserna?

En mycket viktig ny uppsats, ”Economic Impacts of Immigration: A Survey”, sammanfattar studier av invandringens ekonomiska effekter. Jag fastnade för denna information om Sverige:

Storesletten (2003) repeated his earlier analysis for Sweden and estimated that the average immigrant to Sweden represented a net cost of €20k for the public sector, but the variation across different groups of immigrants was very wide. Young immigrants produced a net gain of €24k, whereas immigrants over the age of 50 represented a large net cost. The results again depended greatly on how the immigrants fared in the labor market. It is therefore crucial to evaluate the labor market success in terms of participation and employment rates as discussed earlier.

Jag fann det intressant att effekterna varierar så mycket beroende på invandrarnas ålder. Vad gäller den genomsnittliga nettokostnaden kan man tänka sig att den skulle kunna bli betydligt lägre om reformer genomförs som underlättar för invandrare att ta sig in på arbetsmarknaden, t.ex. på arbetsrättens område. Det finns uppenbarligen möjlighet att minska kostnaden för invandring och t.o.m. få den att generera nettointäkter:

Immigration is often viewed as a large fiscal burden for European public finances or as a possible saviour if correctly harnessed. This has been palpable in the recent political atmospheres of France, Italy, and Germany, for instance. Most empirical studies, however, estimate the fiscal impacts of immigration to be very small. There certainly exist large differences across migrant groups in the costs and benefits they cause for a host country; the net impact depends heavily on the migrant’s age, education, and duration of stay. On average, immigrants appear to have a minor positive net fiscal effect for host countries. [Egen kursivering.]

Förvisso anser inte jag att förekomsten av en nettokostnad är ett tungt vägande skäl att vara restriktiv med invandring, men kan man minska den är det förstås bra.

Tips: Bryan Caplan. Media: SvD.

Written by Niclas Berggren

14 maj 2011 at 5:33

Att kunna dö när man vill

Det rapporteras att matematikern och playboyen Gunter Sachs sköt sig själv härom dagen med dödlig utgång. Hemskt, kan tyckas, men i grunden ser jag det som en genomtänkt handling för att undkomma ett ofrånkomligt lidande. Det vore önskvärt att ge människor möjlighet att under mindre blodiga former kunna döda sig när de finner livet oönskat. Som Witold Gombrowicz uttrycker det:

Jag kräver Dödshus, där var och en skulle förfoga över moderna medel för ett lindrigt frånfälle. Där skulle man kunna dö lätt och ledigt, utan att behöva kasta sig under ett tåg eller hänga sig i en krok. Där en utled, förbrukad och utmattad människa kunde överlämna sig i specialistens vänliga vård och garanteras en död utan skam och tortyr. Varför inte, frågar jag – varför inte? Vem förbjuder er att civilisera döden?

Intressant nog visar studien ”The Oregon Paradox”, publicerad i Journal of Socio-Economics, följande:

[P]eople who are terminally ill often feel a surge in wellbeing and hope to live longer when they have the option of legally ending their lives.

Hur kan detta förstås? Arjun Kanna förklarar:

[L]et us say that patients have been prescribed lethal medication and have the option of ending their lives at any point of their choosing.  As before, patients don’t want to choose a time too soon or too distant, but with the power to control the end of their lives they no longer have a reason to err on the side of haste!  The patients can now wake up every day with the comfort of knowing that they do not have to suffer through pain or stress they might find intolerable. Being given the option to determine the time of our own death can transform patients from powerless victims of their illness to willing survivors of it.

Dvs. den frihet Gombrowicz talar om ger inte nödvändigtvis upphov till en plötslig dödshandling utan kan t.o.m. göra livet lyckligare och mer uthärdligt. Att veta att man kan ända sitt liv om det blir mycket plågsamt — utan groteska och blodiga inslag — är, tycks det, värt mycket. (För att avsluta med en nationalekonomisk koppling visar artikeln i Journal of Socio-Economics hur detta kan förklaras med teorin om förväntad nytta!)

Se även ”En ateistisk doktor, tack”, ”När palliativ vård inte räcker till”, ”Nedsövning för att minska lidande””Är dödshjälpsmotståndarna inkonsekventa?”, ”Doktor Glas om dödshjälp och abort””Balanserad önskan att dö””När livet är hemskt””Svaga argument mot dödshjälp””Friheten att dö””Ja till eutanasti””Liv och död””Legalisera aktiv dödshjälp””Dödshjälp och Göran Persson”, ”Att dö utan smärta””Döden kan befria””Dödshjälp när så önskas””Hjälp att dö bör tillåtas””Liv till varje pris””Dödshjälp i Nederländerna””Obefogad religiös alarmism””Att dö för andras skull””JK om dödshjälp””Det rör på sig i dödshjälpsfrågan””Dödshjälp skadar men kan föredras ändå”, ”Den irrationella döden””Rationell syn på självmord”.

Written by Niclas Berggren

10 maj 2011 at 5:17

Gener och identifikation med politiska partier

Det tycks inte bara vara så att politiska uppfattningar per se i hög grad bestäms av genetik och grundläggande psykologiska egenskaper: detta verkar även gälla för hur starkt man identifierar sig med ett politiskt parti. I studien ”Is There a ‘Party’ In Your Genes?”, publicerad i Political Research Quarterly (preliminär gratisversion här), rapporteras:

Utilizing quantitative genetic models, the authors examine the sources of party identification and the intensity of that identification. The results indicate genes exert little, if any, influence on party identification, directly or indirectly through covariates. However, we find that genes appear to play a pivotal role in shaping the strength of an individual’s party identification. … With regard to political party affiliation, people appear to be influenced by a biological propensity to be intense or apathetic regardless of how they were raised or which party they were raised to support. It appears clear that neither personality (as measured here) nor religious intensity is genetically, or to a large degree environmentally, related to partisan intensity.

Det finns dock tidigare forskning som antyder att även ideologiska uppfattningar kan ha genetisk grund och, i vilket fall, följa av grundläggande psykologiska egenskaper (se t.ex. inläggen ”Nyliberal psykologi””Bestäms politiska uppfattningar av ideologi?””Ideologiernas genetiska grund” och ”Vad kännetecknar politiskt konservativa?”). Traditionella politiska förklaringsmodeller är i starkt behov av komplettering. Själv kan jag meddela att jag alltid har identifierat mig ganska starkt med ett politiskt parti. Att mina gener kunde ha med det att göra kände jag inte tidigare till.

Written by Niclas Berggren

7 maj 2011 at 5:29

Ger ekonomisk frihet lycka?

När ekonomisk politik ska utformas anser nog många att det yttersta bedömningskriteriet är om den förmår skapa lycka. I den nya, preliminära studien ”Do Good Institutions Make Citizens Happy, or Do Happy Citizens Build Better Institutions?” undersöks om politik och institutioner som kännetecknas av en hög grad av ekonomisk frihet är relaterade till lycka samt, i så fall, hur kausaliteten ser ut:

First, the importance of economic freedom for life satisfaction is seemingly demonstrated by the use of ordinary least squares analysis. The Economic Freedom of the World Index by Gwartney et al (2010) is used as an index of economic institutions, since these have been shown to be of more overall importance for life satisfaction in previous studies. Results show that overall economic freedom is an important determinant of average national life satisfaction … It is also demonstrated that citizens do not equally value all elements of economic institutions, in terms of procedural utility. Areas 3, 4, and 5, which represent the free Access to sound money, Freedom to trade internationally, and freedom from Regulation of credit, labor, and business, are important determinants of life satisfaction, above the effects that these aspects of economic institutions might have on GDP per capita. Second, two stage least squares analysis is applied to investigate the relation of causality between economic institutions and life satisfaction. Legal origin is used to instrument for economic freedom, while an index for the rate of alcohol disorders and the per capita consumption of cigarettes is constructed to serve as an instrument for life satisfaction. The results indicate that economic freedom seems to raise life satisfaction, but life satisfaction has no effect on economic freedom.

Det är alltid svårt att fånga kausala effekter med imperfekta instrumentalvariabler, men resultaten indikerar i vilket fall att det är en stabil penningpolitik, frihandel och begränsade regleringar som bidrar till högre lycka.

Written by Niclas Berggren

6 maj 2011 at 5:51

Ger religiösa mer dricks?

Tidigare forskning har funnit att kyrkobesökare inte är ärligare än andra. En ny studie, ”Religion and Prosocial Behaviour: A Field Test”, publicerad i Applied Economics Letters, visar följande:

Religious people are thought to be more prosocial than nonreligious people. Laboratory studies of this using ultimatum, dictator, public goods and trust games have produced mixed results, which could be due to lack of context. This article examines the relationship between religion and prosocial behaviour using data from a context-rich, naturally occurring field experiment that closely resembles the dictator game – tipping in restaurants. Customers were surveyed as they left a set of restaurants in Richmond, Virginia, in the summers of 2002 and 2003. Our findings reveal no evidence of religious prosociality.

Religionen framställs ibland som en garant för gott beteende i ett samhälle. Underlaget för sådana påståenden tycks inte särskilt starkt. Kan det ha att göra med att grundläggande moraliska intuitioner kan ha biologisk, snarare än religiös, grund?

Written by Niclas Berggren

5 maj 2011 at 6:08

Nazismens medeltida rötter

Det är svårt att förstå hur så många tyskar kunde stödja nazismen under 1920- och 30-talet. Kanske beror det på att en viktig förklaringsfaktor tycks ligga mycket långt tillbaka i tiden, enligt den nya studien ”Persecution Perpetuated: The Medieval Origins of Anti-Semitic Violence in Nazi Germany”:

How persistent are cultural traits? This paper uses data on anti-Semitism in Germany and finds continuity at the local level over more than half a millennium. When the Black Death hit Europe in 1348-50, killing between one third and one half of the population, its cause was unknown. Many contemporaries blamed the Jews. Cities all over Germany witnessed mass killings of their Jewish population. At the same time, numerous Jewish communities were spared these horrors. We use plague pogroms as an indicator for medieval anti-Semitism. Pogroms during the Black Death are a strong and robust predictor of violence against Jews in the 1920s, and of votes for the Nazi Party. In addition, cities that saw medieval anti-Semitic violence also had higher deportation rates for Jews after 1933, were more likely to see synagogues damaged or destroyed in the Night of Broken Glass in 1938, and their inhabitants wrote more anti-Jewish letters to the editor of the Nazi newspaper Der Stürmer.

Ett fascinerande resultat. Man undrar hur uppfattningar av det här slaget slår rot och blir så beständiga — och vad det finns för hemska tendenser i olika länders kultur och historia som kan dyka upp under vissa omständigheter samt vilka dessa omständigheter som kan aktivera dessa tendenser är.

Tips: William Easterly. Se även Christian Bjørnskovs inlägg om denna studie.

Written by Niclas Berggren

29 april 2011 at 5:50

Intelligens och laglydnad

Tidigare forskning har visat att den kultur människor har vuxit upp i sätter prägel på deras beteende:

We find that the number of diplomatic parking violations is strongly correlated with existing measures of home country corruption. This finding suggests that cultural or social norms related to corruption are quite persistent: even when stationed thousands of miles away, diplomats behave in a manner highly reminiscent of government officials in the home country. Norms related to corruption are apparently deeply ingrained, and factors other than legal enforcement are important determinants of corruption behavior.

Samtidigt visar den experimentella litteraturen att intelligens är positivt relaterad till prosocialt beteende. Den nya studien ”Human Capital in the Creation of Social Capital: Evidence from Diplomatic Parking Tickets” undersöker mot denna bakgrund om genomsnittlig intelligens och utbildning är relaterad till omfattningen av korruption i olika länder och till diplometernas laglydnad utomlands:

We demonstrate two facts in this paper: First, that national average IQ and education levels predict home country corruption, consistent with the view that human capital creates social capital, and second, that national average IQ and education predict unpaid diplomatic parking tickets even when we control for the diplomat’s home-country corruption and GDP per capita. … It appears that intelligence is a form of social intelligence, and that education helps create social capital. Contrary to what one might expect from simple versions of the Machiavellian intelligence hypothesis (inter alia, Byrne (1996)), diplomats from more intelligent, better educated nations do not attempt to exploit the rules to the maximum extent possible. Instead, they are more likely to cooperate with the local norms, to ”go along to get along.” The negative relationship between human capital and diplomatic parking tickets fits in better with hypothesis that human capital is typically used for cooperation, not exploitation (inter alia, Moll and Tomasello (2007). For those familiar with the experimental literature on intelligence and prosocial cooperation, our results should be unsurprising.

Forskarna tror att genomsnittlig IQ och utbildningsnivå kan bidra till att förklara hur företrädare för olika länder beter sig i internationella förhandlingar och i vilken mån de följer ingångna avtal. Det vore en intressant sak att utforska vidare. I vilket fall finner jag det fascinerande att kognitiv förmåga och samarbetsvilja är relaterade.

Written by Niclas Berggren

28 april 2011 at 5:15

Är konservativa mindre smarta?

En ny studie, ”Conservatism and Cognitive Ability”, publicerad i Intelligence, undersöker sambandet mellan att vara konservativ och IQ. Vad menas med ”konservativ” här?

… a person who attaches particular importance to the respect of tradition, humility, devoutness and moderation (i.e., Traditional values) as well as to obedience, self-discipline and politeness (i.e., Conformist values), social order, family, and national security (Security values) and has a sense of belonging to and a pride in a group with which he or she identifies (In-group Collectivism). A Conservative person also subscribes to conventional religious beliefs (Alphaism) and accepts the mystical, including paranormal, experiences (Deltaism). The same person is likely to be less open to intellectual challenges (Openness) and will be seen as a responsible “good citizen” at work and in the society (Conscientiousness) while expressing
rather harsh views toward those outside his or her group (Harshness Towards Outsiders).

Man bör notera att detta rör sig om ett slags psykologisk konservatism, som troligen ligger nära politisk konservatism men som inte med nödvändighet gör det. Nå, studien finner följande:

Conservatism and cognitive ability are negatively correlated. The evidence is based on 1254 community college students and 1600 foreign students seeking entry to United States’ universities. At the individual level of analysis, conservatism scores correlate negatively with SAT, Vocabulary, and Analogy test scores. At the national level of analysis, conservatism scores correlate negatively with measures of education (e.g., gross enrollment at primary, secondary, and tertiary levels) and performance on mathematics and reading assessments from the PISA (Programme for International Student Assessment) project.

Det behöver nog inte sägas att kausaliteten är oklar, även om jag finner det rimligare att tro på en effekt från kognitiv förmåga till konservatism än tvärtom.

Written by Niclas Berggren

25 april 2011 at 5:59

Fördomar bland apor

Människor tycks ha en tendens att identifiera sig med ”sin grupp”. Frågan är var denna tendens kommer ifrån. En ny studie av apor, ”The Evolution of Intergroup Bias: Perceptions and Attitudes in Rhesus Macaques”, publicerad i Journal of Personality and Social Psychology, finner följande:

We examined intergroup preferences in a nonhuman species, the rhesus macaque (Macaca mulatta). We found the first evidence that a nonhuman species automatically distinguishes the faces of members of its own social group from those in other groups and displays greater vigilance toward outgroup members (Experiments 1–3). In addition, we observed that macaques spontaneously associate novel objects with specific social groups and display greater vigilance to objects associated with outgroup members (Experiments 4–5). Finally, we developed a looking time procedure … and we discovered that macaques, like humans, automatically evaluate ingroup members positively and outgroup members negatively (Experiments 6–7). These field studies represent the first controlled experiments to examine the presence of intergroup attitudes in a nonhuman species. As such, these studies suggest that the architecture of the mind that enables the formation of these biases may be rooted in phylogenetically ancient mechanisms.

Denna tendens till kollektivism har förstås sina fördelar, genom att skapa sammanhållning, omsorg och, kanske, möjlighet att skapa och upprätthålla kollektiva nyttigheter. Men den har också sina nackdelar, genom att skapa likformighet och fientlighet mot utomstånde. Man kan tänka sig att många krig och andra konflikter människogrupper emellan genom historien har haft sin grund i grupptänkande. Här kan man knyta an till distinktionen mellan bonding and bridging social capital, dvs. sådant socialt kapital som bygger på gruppsammanhållning och inåtvändhet och sådant socialt kapital som innefattar tillit mer allmänt och en vilja och förmåga att öppna sig mot andra än bara den egna gruppen.

Written by Niclas Berggren

23 april 2011 at 5:42

Diskriminering pga. brytning

Att det förekommer diskriminering är klarlagt i tidigare forskning. Men vad baseras den på? I den nya svenska studien ”Is It How You Look or Speak That Matters? An Experimental Study Exploring the Mechanisms of Ethnic Discrimination” undersöks om människors bedömning av utländska personer är annorlunda än den av svenskar och om det i så fall beror på att de ser annorlunda ut eller på att de talar svenska med brytning:

The experiment is conducted in Sweden and the results show that candidates not perceived as stereotypically Swedish are considered to be worse performers. These beliefs are found in within-gender but not in cross-gender evaluations and are not eliminated when additional performance-related information about the candidates is provided. When candidates are presented by both looks and speech, differential evaluations based on looks disappear. Instead, we find strong negative beliefs about performance for candidates that speak Swedish with a foreign accent implying that ethnic stereotypes associated with speech override stereotypes associated with appearance. The negative beliefs associated with foreign-accented speech are not supported by corresponding mean differences in the candidates’ actual test performance.

Det är alltså utländsk brytning som får svenskar att tro att någon presterar sämre än dem utan brytning — trots att de faktiskt inte presterar sämre. Jag tycker om forskarnas konstaterande, i synnerhet dess andra del:

Our findings, on the one hand, stress the importance of language proficiency for subsequent labor market outcomes but, on the other hand, also the importance of an increasing tolerance for foreign-accented speech among the majority population.

Written by Niclas Berggren

21 april 2011 at 5:52

Ändras den offentliga sysselsättningen för att vinna val?

Fattar politiker beslut för att försöka påverka väljarna att rösta på dem? Det verkar på ett plan självklart, men frågan är om de just inför val försöker att ”ratta” de instrument de har till sitt förfogande med detta syfte. I en ny studie av Matz Dahlberg och Eva Mörk, ”Is There an Election Cycle in Public Employment? Separating Time Effects from Election Year Effects”, finner de följande:

Do governments increase public employment in election years? This paper answers this question by using data from Sweden and Finland, two countries that are similar in many respects but in which local elections are held at different points in time. These facts make it possible for us to separate an election effect from other time effects. Our results indicate that there is a statistically significant election year effect in local public employment, a production factor that is highly visible in the welfare services provided by the local governments in the Scandinavian countries. The effect also seems to be economically significant; the municipalities employ 0.6 more full-time employees per 1,000 capita in election years than in other years (which correspond to an increase by approximately 1 percent).

Forskarna menar att en plausibel tolkning av resultatet är att antingen lokala politiker eller politiker på nationell nivå försöker använda sig av mängden kommunalt anställda för att påverka väljarna. Vidare forskning får klargöra om väljarna låter sig påverkas i sina röstbeslut av åtgärder av detta slag.

Se gärna Allan Drazens ”The Political Business Cycle After 25 Years” för en utmärkt introduktion till forskningsfältet.

Written by Niclas Berggren

20 april 2011 at 5:16

Vacker som ung, välbetald som vuxen

Forskningen om skönhetens ekonomiska effekter inleddes med ”Beauty and the Labor Market”, publicerad i American Economic Review 1994. Resultat:

Plain people earn less than average-looking people, who earn less than the good-looking. The plainness penalty is 5-10 percent, slightly larger than the beauty premium.

Ny forskning, i form av studien ”Facial Attractiveness and Lifetime Earnings: Evidence from a Cohort Study”, bekräftar dessa tidigare resultat genom att visa att skönhet under skoltiden är associerad med högre inkomst långt senare i livet:

We use unique data from the Wisconsin Longitudinal Study to document an economically and statistically significant positive correlation between the facial attractiveness of men in their senior year in high school and their labor market earnings when they are in their mid-30s and early-50s. … [E]ven after including a lengthy set of characteristics, including IQ, high school experiences, proxy measures for confidence and personality, and family background and additional respondent characteristics in an empirical model of earnings, the attractiveness premium is present in the respondents’ early-50s. Our findings are consistent with attractiveness being an enduringly valuable labor market characteristic.

Beror detta på att de vackra lyckas charma dem som sätter löner eller på att de bidrar till företagens vinstutveckling på ett starkare sätt? Forskarna bakom den nya studien gör följande bedömning:

We think the evidence is most consistent with attractiveness being an intrinsically productive labor market characteristic.

Resultaten innebär alltså inte med automatik att fula diskrimineras.

Tips: Henrik Jordahl.

Written by Niclas Berggren

18 april 2011 at 5:24

Okunniga väljare och naturkatastrofer

Jag fann dessa forskningsbaserade konstateranden från Ilya Somin intressanta:

  1. Demokratier hanterar katastrofer bättre än diktaturer:
    Recent research shows that democratic governments handle natural disasters much better than dictatorships do, even after controlling for differences in wealth. The reason is not hard to figure out. If a natural disaster kills thousands of people, even the most ignorant voters are likely to notice and blame incumbent political leaders, whom they can punish at the next election. As a result, democratic leaders have incentives to try to reduce the death and destruction as much as they can, given other political constraints. Dictators don’t have any comparable electoral incentives.”
  2. Okunniga väljare gör att demokratier hanterar katastrofer värre än de skulle kunna göra:
    ”Economists Andrew Healy and Neil Malhotra provide evidence that voters reward politicians much more for disaster relief spending than disaster prevention spending, even though the latter is far more effective. Why this bias? Probably because disaster relief spending is far more visible to poorly informed voters than is prevention spending. … Another problem caused by political ignorance is that voters also tend to blame politicians even for those disasters they can’t control, such as droughts and shark attacks. When the electorate focuses on such bogus issues, they lose the opportunity to judge incumbents by their performance in areas where they can make a real difference — including natural disasters that politicians can genuinely mitigate.”

Det finns nu ett stort fokus i nationalekonomisk forskning att belägga okunskap och oförmåga att fatta rationella beslut bland ekonomiska beslutsfattare. Det är spännande, i Anthony Downs anda, att fler nu också studerar liknande tillkortakommanden hos politikers uppdragsgivare: se t.ex. vidare härhär och här.

Written by Niclas Berggren

14 april 2011 at 5:05

Ger skönhet lycka?

Blir man lycklig av att vara vacker? Den frågan besvaras i den nya studien ”Beauty Is the Promise of Happiness?”:

We measure the impact of individuals’ looks on their life satisfaction or happiness using various sets of data from the U.S., Canada, the U.K., and Germany. The results show that: 1. Personal beauty raises happiness. 2. The majority of this positive effect comes about because personal beauty improves economic outcomes – incomes, marriage prospects, and others – that increase happiness. Thus much of the positive effect of beauty on happiness is indirect – through its effects on aspects of economic life that increase happiness. 3. The total effects of beauty on happiness are about the same for men and women. But the direct effect is larger among women – beauty affects their happiness independent of its impact on their incomes, marriage prospects, and other outcomes. Because the beauty measures are collected in a variety of ways, and because happiness is also measured in various ways, we can be quite confident in the general validity of the conclusions.

Resultaten är inte helt förvånande, givet tidigare forskning, som visar att vackra personer behandlas bättre i alla möjliga sammanhang, från barnsben och uppåt.

Written by Niclas Berggren

11 april 2011 at 5:29

Tro eller vetande om löner?

Katrine Kielos skriver följande om finansministerns uppfattning, att ingångslönernas höjd i vissa branscher orsakar arbetslöshet:

Sänker man lönen kan fler lågutbildade få jobb tror Borg, kurvan i den ekonomiska modellen skiftar neråt.

Hon får det att låta som om finansministerns uppfattning är helt tagen ur luften, eller i alla fall enbart från abstrakta och teoretiska modeller. Det finns dock försök att studera frågan empiriskt:

  • Docent Per Skedinger: ”Analysen går ut på att utnyttja ett naturligt experiment, baserat på individernas position i lönefördelningen. Enligt resultaten är framför allt reala minimilöneökningar förbundna med att fler personer blir uppsagda eller av andra skäl separeras från sina anställningar. I viss mån leder även reala minimilöneminskningar till fler nyanställningar. Den skattade effekten är relativt stor. Arbetskraftsefterfrågans elasticitet med avseende på minimilöneökningar är ungefär –0,5 för dem som påverkades av ökningarna.”
  • Professor Nils Gottfries: ”Ett förvånansvärt resultat är att vi nästan inte ser någon skillnad i lön mellan de som har enbart grundskola och de som har gymnasieutbildning. De som enbart har grundskola är rimligen mindre produktiva i genomsnitt  än  de  som  har fullföljt en gymnasieutbildning. Ändå är lönerna i stort sett desamma för dessa två grupper.  De som enbart har grundskola konkurrerar inte med lägre lön. I stället har de mycket lägre sysselsättning.” (Professor Eva Mörk har skrivit mer om detta.)
  • Konjunkturinstitutet: ”Höga minimilöner kan utgöra ett hinder för anställning för individer som uppfattas ha låg förväntad produktivitet. En tentativ kalkyl, med utgångspunkt i individdata, visar att andelen som skulle kunna beröras av minimilöner är större bland dem som har erfarenhet av arbetslöshet än bland anställda utan frånvaro. Denna överrepresentation ökar om minimilönerna stiger. … Resultaten i kalkylen är förenliga med hypotesen att minimilöner kan påverka sannolikheten att bli anställd för grupper med låg förväntad produktivitet. … Resultaten motiverar också en försiktighet i höjningar av minimilöner.”

Det finns alltid osäkerhet i empirisk forskning, så det går förstås inte att veta med säkerhet vilka sysselsättningseffekterna av lägre ingångslöner (som är relativt höga i Sverige) är. Men det verkar inte helt orimligt, givet de skattningar som finns, att förvänta sig en positiv sysselsättningseffekt. I så fall är det också rimligt, enligt min uppfattning, att erkänna att det här finns behov av en avvägning, mellan fortsatt höga ingångslöner i kombination med låg sysselsättning och lägre ingångslöner i kombination med hög sysselsättning. Det finns för- och nackdelar med båda kombinationerna, men det går knappast att hävda att behovet av en avvägning inte alls finns där. Vad är i så fall mest feministiskt? Att förespråka höga löner för dem som får anställning i en bransch med hög andel kvinnor, samtidigt som de kvinnor som inte får jobb får låg a-kassa, eller att förespråka lägre ingångslöner och fler kvinnor i sysselsättning?

Kielos missar för övrigt också att en plädering för sänkta ingångslöner inte med nödvändighet (och inte i allmänhet) är en plädering för sänkta genomsnittslöner. Det är därför minst sagt märkligt att göra det till en huvudpoäng i en artikel, att sänkta ingångslöner i branscher med hög andel kvinnor skulle försämra kvinnors löner i allmänhet och i genomsnitt.

Written by Niclas Berggren

10 april 2011 at 10:20

Mindre partitrogna väljare röstar efter ekonomin

Det klassbaserade röstandet har minskat: arbetare väljer t.ex. i mindre grad med automatik Socialdemokraterna, jämfört med förr. En intressant effekt av detta identifieras i den nya studien ”Performance Pressure: Patterns of Partisanship and the Economic Vote”, publicerad i European Journal of Political Research:

Numerous studies have demonstrated a weakening identification of voters with political parties in Western Europe over the last three decades. It is argued here that the growing proportion of voters with weak or no party affinities has strong implications for economic voting. When the proportion of voters with partisan affinities is low, the effect of economic performance on election outcomes is strong; when partisans proliferate, economic conditions matter less. Employing Eurobarometer data for eight European countries from 1976 to 1992, this inverse association between partisanship and the economic vote is demonstrated. This finding implies a growing effect for the objective economy on the vote in Europe.

Att s.k. plånboksröstning äger rum har t.ex. visats i en svensk studie. Mot bakgrund av denna utveckling, är det konstigt att politiker blir mindre ideologiska (i alla fall i sin retorik) och mer inriktade på att leverera förslag som förbättrar människors ekonomi på olika sätt?

Written by Niclas Berggren

10 april 2011 at 7:09

Är privat- och offentliganställda annorlunda?

Att människor förmår relatera emotionellt till och bry sig om andra accepteras numera även av de flesta nationalekonomer, som talar om ”prosociala preferenser”. Men styrkan i sådana preferenser varierar människor emellan, vilket tas som utgångspunkt för den nya studien ”Pro-Social Preferences and Self-Selection into the Public Health Sector: Evidence from Economic Experiments”:

In this paper we study the extent to which these differences are related to career choices, by testing whether preferences vary systematically between Tanzanian health worker students who prefer to work in the private health sector and those who prefer to work in the public health sector. Despite its important policy implications, this issue has received hardly any attention to date. By combining data from a questionnaire and two economic experiments, we find that students who prefer to work in the public health sector have stronger pro-social preferences than those who prefer to work in the private sector.

Är slutsatsen att enbart offentlig hälsovård ska erbjudas, så att de med svagare prosociala tendenser söker sig till andra sysselsättningar? Inte nödvändigtvis. Forskarna skriver:

A systematic self-selection of pro-socially motivated health workers into the public sector suggests that it is a good idea to have two sectors providing health services: this can ensure efficient matching of individuals and sectors by allowing employers in the two sectors to use different payment mechanisms tailored to attract and promote good performance from different types of health workers.

Om man utgår från att alla har samma typer av preferens och organiserar och ersätter hälsovårdsarbetet utifrån ett sådant homogenitetsantagande kan det alltså fungera sämre i närvaro av faktisk heterogenitet.

Written by Niclas Berggren

4 april 2011 at 5:11

Intelligens och lycka

Är smarta människor mer eller mindre lyckliga än andra? Denna fråga tas upp i studien ”Giftedness and Subjective Well-Being: A Study with Adults”, publicerad i Learning and Individual Differences:

In a longitudinal project 101 intellectually gifted adults (mean IQ = 136) were compared to 91 adults of average intelligence (mean IQ = 103). Subjective well-being was operationalized by positive and negative affectivity, general life satisfaction and satisfaction with life in specific domains (work, spouse/partner, self and friends, health, and leisure). Gifted and nongifted respondents did not differ statistically significantly in any of the components of subjective well-being. However, gifted adults reported somewhat lower satisfaction with the domain of leisure (d = −.28).

Förvisso ska studier med få deltagare tas med en nypa salt, men om vi ändå ska tro på resultatet hade jag nog förväntat mig (inspirerad av Schopenhauer och Söderberg som jag är) en lägre lyckonivå hos de smarta: det är inte lyckobringande att inse tillvarons karaktär, vilken jag trodde lättare greppades av de med högre kognitiv förmåga. Att de smarta i högre grad verkar finna lycka på arbetet, snarare än fritiden, kanske ändå styrker denna tes något. Slutligen: Om intelligens inte medför högre lycka, är intelligens ändå att föredra? På vilken grund då, i så fall? Och om intelligens skulle medföra lägre lycka, är den då önskvärd?

Written by Niclas Berggren

1 april 2011 at 5:27

Publicerat i forskning, intelligens, lycka

Barn, apor och elefanter som konstnärer

Som läsare av denna blogg känner jag till är jag svag för abstrakt konst. Ibland hävdas, av personer som inte delar min uppskattning av denna typ av konst, att ”ett barn kunde ha målat det där”. Stämmer det? Frågan har nu undersökts vetenskapligt, vilket rapporteras i artikeln ”Seeing the Mind Behind the Art: People Can Distinguish Abstract Expressionist Paintings From Highly Similar Paintings by Children, Chimps, Monkeys, and Elephants”, publicerad i Psychological Science:

To test whether people really conflate paintings by professionals with paintings by children and animals, we showed art and nonart students paired images, one by an abstract expressionist and one by a child or animal, and asked which they liked more and which they judged as better. The first set of pairs was presented without labels; the second set had labels (e.g., “artist,” “child”) that were either correct or reversed. Participants preferred professional paintings and judged them as better than the nonprofessional paintings even when the labels were reversed. Art students preferred professional works more often than did nonart students, but the two groups’ judgments did not differ.

Intressant, förvisso, men min egen uppfattning är att det är helt ointressant om en vuxen, ett barn eller en elefant har målat en tavla, så länge jag tycker om den.

Written by Niclas Berggren

31 mars 2011 at 15:01

Ger LAS innovationer?

Forskningen visar att ett strikt anställningsskydd försvårar för lågproduktiva grupper att få jobb, att det menligt kan påverka beteendet hos anställda, att det kan försämra resursallokeringen i ekonomin samt att det kan leda till en del andra negativa saker. Men kan det finnas fördelar med ett strikt anställningsskydd (förutom att insiders på arbetsmarknaden gillar det skydd de därigenom får)? En ny studie, ”Labor Laws and Innovation”, lyfter fram en möjlig positiv effekt:

Stringent labor laws can provide firms a commitment device to not punish short-run failures and thereby spur their employees to pursue value-enhancing innovative activities. Using patents and citations as proxies for innovation, we identify this effect by exploiting the time-series variation generated by staggered country-level changes in dismissal laws. We find that within a country, innovation and economic growth are fostered by stringent laws governing dismissal of employees, especially in the more innovation-intensive sectors. Firm-level tests within the United States that exploit a discontinuity generated by the passage of the federal Worker Adjustment and Retraining Notification Act confirm the cross-country evidence.

Dvs. om det är svårt att avskeda anställda vågar anställda ta entreprenöriella risker, eftersom misslyckanden, som ofta följer av sådant risktagande, inte kan bestraffas med avsked på samma sätt som om dessa lagar inte fanns på plats. En intressant idé. Det jag undrar över är om resultaten kan betraktas som kausala (utanför USA): att patent är relaterade till tillväxt är en sak, men leder verkligen en striktare anställningslag generellt till fler patent? Jag är inte helt övertygad därom.

Written by Niclas Berggren

30 mars 2011 at 5:31

Ger frihet lycka?

En orsak att vara liberal kan vara att man bedömer att frihet bidrar till många människors upplevda lycka (eller subjective well-being, SWB). Finns det stöd för en sådan bedömning i forskningen? Will Wilkinson lyfter fram ett par studier som tyder på det:

  • ”Development, Freedom, and Rising Happiness” rapporteras: ”[A] rising sense of free choice is by far the most powerful factor driving rising SWB. By itself, it explains 30% of the changes observed on the SWB index. The fact that the people of most countries experienced a growing sense of free choice from 1981 to 2007 seems to be the core reason why SWB has risen.”
  • I ”Happiness, Freedom, and Control” rapporteras: ”Drawing on economics and social psychology the paper provides a theory and empirical evidence of how individuals may value freedom of choice and derive utility from it. It is argued that the degree of control that we think we have over choice regulates how we value freedom of choice and that each individual faces a freedom ‘threshold’ beyond which more freedom turns into disustility. We find strong evidence in support of this hypothesis. Making use of a combination of all rounds of the World and European Values Surveys we find a variable that measures freedom and control to be the best predictor of life satisfaction worldwide.”

Valfrihet, i synnerhet i kombination med en känsla av kontroll, tycks alltså befrämja lycka. Som vanligt är det viktigt att beakta att kausaliteten kan gå i andra riktningen, att personer som är lyckliga upplever sig fria och autonoma. (Jag skulle dock tro att om den faktiska situationen är sådan att friheten de facto är beskuren blir det svårt att uppleva sig fri och autonom, även om man är lycklig.) Om vi nu kan tolka dessa resultat som kausala, utgör de ett starkt argument för en liberal ekonomisk ordning? Jag tycker det, och just ett samband mellan graden av marknadsekonomi (i olika avseenden) och lycka rapporteras i den nya studien ”Do Good Institutions Make Citizens Happy, or Do Happy Citizens Build Better Institutions?”:

Results show that citizens value access to sound money, free trade, and freedom from regulation, above the economic effects of economic freedom on income. Results also indicate a solid channel from economic freedom to self-reported individual well-being, which further reinforces these measures as a tool in the economic analysis of institutions.

Written by Niclas Berggren

29 mars 2011 at 6:20

Rationell genom marknaden

Experimentella studier visar ofta att det föreligger en diskrepans mellan människors villighet att betala för en vara (willingness to pay, WTP) och det lägsta pris de är villiga att acceptera för att sälja varan om de äger den (willingness to accept, WTA). Detta strider mot neoklassisk ekonomisk teori och klassiska rationalitetsantaganden och har förklarats med vad som brukar kallas the endowment effect, att människor värderar en vara högre bara för att de är i besittning av den.

Ett problem med tidigare studier har dock varit att de antingen inte har observerat människor i faktiska marknadsmiljöer (utan i laboratorier) och att de, i den mån de har observerat människor i faktiska marknadsmiljöer, inte har säkerställt att deltagande är exogent. Problemet då blir att de som deltar i experimentet kan delta för att de är av en viss typ, som påverkar experimentets resultat. En ny fältexperimentell studie, ”Does Market Experience Eliminate Market Anomalies? The Case of Exogenous Market Experience”, undviker dock i hög grad det problemet och finner följande:

This paper attempts to rectify this issue by making market experience exogenous. I do so by returning to the sportscard market and exogenously inducing a random sample of subjects to enter the sportscard market and make trades (i.e., gain experience). I then follow the subjects over a six month period and at the end of this period test for market experience effects via a field experiment. … My results can be simply stated: there is evidence that market experience eliminates the value disparity. For example, subjects who were induced to enter the market after the September experiment were significantly more willing to trade their wares in the second and third experiments than those who were not induced into the market. This result suggests that market experience alone can attenuate an important market anomaly.

Detta resultat antyder att marknadens aktörer kan lära av att delta i marknaden över tid, så att deras beteende till slut är att betrakta som mer eller mindre förenligt med neoklassisk teori. En implikation tycker jag är att man ska vara försiktig med att efterfråga statliga ingrepp i marknaden så fort anomalier konstateras. De kan vara tillfälliga.

Se även inlägget ”Den rationella marknaden”.

Written by Niclas Berggren

29 mars 2011 at 5:05

Predikterar studier utomlands arbete utomlands?

Många europeiska studenter deltar i ERASMUS och bedriver delar av sin utbildning utomlands. Bidrar det till att öka dessa studenters rörlighet på arbetsmarknaden? Det undersöks i den nya studien ”Studying Abroad and the Effect on International Labour Market Mobility: Evidence from the Introduction of ERASMUS”, publicerad i Economic Journal:

We find that studying abroad increases an individual’s probability of working in a foreign country by about 15 percentage points.

Genom enkäter kan forskarna delvis klargöra mekanismerna bakom detta resultat. Å ena sidan förbättras studenternas kunskaper genom utbyten, vilket gör dem mer attraktiva på utländska arbetsmarknader, och å andra sidan får studenterna själva ett starkare intresse av att arbeta utomlands. Forskarna finner vidare att de studenter som senare arbetar utomlands i regel gör det i samma land som de studerade i. Detta resultat kan antyda en nytta för ett land av att välkomna utländska studenter, som senare kan komma att berika den inhemska arbetsmarknaden.

Written by Niclas Berggren

28 mars 2011 at 5:20

Bryr sig fotbollsspelare om skatten?

Frågan om hur skatter påverkar människors beteende är ständigt aktuell. I en ny studie, ”Taxation and International Migration of Superstars: Evidence from the European Football Market”, undersöks hur skatter påverkar fotbollsstjärnors flyttbenägenhet i Europa. Studien finner stöd för rätt stora effekter, i synnerhet för toppspelare:

Our results show that (i) the overall location elasticity with respect to the net-of-tax rate is positive and large, (ii) location elasticities are extremely large at the top of the ability distribution but negative at the bottom due to ability sorting effects, and (iii) cross-tax effects of foreign players on domestic players (and vice versa) are negative and quite strong due to displacement effects.

Det finns alltså många resultat i studien; jag väljer här att ge prov på tre smakprov i form av diagram (som främst handlar om utvecklingen efter Bosman-domen). Först har vi en plott över sambandet mellan genomsnittlig toppskattesats för inhemska spelare i olika länder och den genomsnittliga andel av spelarna från ett land som spelar i någon av de europeiska toppligorna som spelar i det egna landets toppliga:

Som synes tycks förmågan att behålla de duktigaste inhemska spelarna samvariera negativt med den skattesats de möter. Det andra diagrammet visar samma skattemått samt hur många poäng ländernas samtliga klubbar har fått i Champion’s League, UEFA Cup och Cup Winners’ Cup:

Höga skattesatser för toppinkomster samvarierar i viss grad negativt med ländernas fotbollsprestationer. Slutligen ett diagram som jämför Danmark, som har lägre skattesats för utländska fotbollsspelare, och Sverige:

Forskarna kommenterar:

First, until the reform in 1992, there are very few top foreigners in Denmark and only slightly more in Sweden. Second, immediately following the reform, the fraction of top foreigners in the Danish league increases while the fraction of top foreigners in the Swedish league falls, so that Denmark overtakes Sweden in terms of attracting good foreign players. But the short-run effect is not very large as the pre-Bosman rules imposes tight bounds on the potential migration impact of the Danish tax scheme. Third, after the Bosman ruling, the gap in the fraction of foreigners in the two countries substantially widens and by 2008 the fraction of top foreigners is about 6 times as large in the Danish first league than in the Swedish first league.

Se där: det verkar som om den institutionella konkurrensen är verksam för toppspelare i fotboll. Dessa resultat ger upphov till många frågor — t.ex. om resultaten gäller annan toppkompetens i samhället (och vilka effekterna av att locka till sig färre i den kategorin i ett land blir) och hur särskilda skattesatser för fotbollsspelare och andra toppyrkesmän kan motiveras i ett rättviseperspektiv (kan man klara sig i konkurrensen om den bästa arbetskraften och ha kvar en generell skattepolitik?).

Written by Niclas Berggren

27 mars 2011 at 5:01

Hur kan elevers prestationer förbättras?

Jag har länge haft en känsla av att resultat i skolan i hög grad har med lärarna och undervisningen att göra. En ny studie, ”What Makes an Effective Teacher? Quasi-Experimental Evidence”, ger visst stöd för denna känsla. Det är inte mindre klasser, fler undervisningstimmar eller mer lärarutbildning som ger störst förbättringar i testresultat:

I found very strong evidence that two important teaching practices cause student achievement growth. In particular, classroom teaching that emphasizes ”instilment of knowledge and comprehension” has a very strong and positive effect on test scores, especially of girls and of pupils from low socioeconomic backgrounds. Second, the use of classroom techniques that endow pupils with ”analytical and critical skills” has a very high payoff, especially among pupils from educated families. Transparency in the evaluation of pupils, proper and timely feedback to students, and fairness in assessing pupils also lead to cognitive achievement gains, especially among boys. … The evidence I presented in this paper provides important insights about what does and does not work in the classroom; the set of results is one of the first that clearly identifies actions of teachers that ”pay off” versus others that do not. This study has additional policy relevance because its evidence sheds light on the merits of traditional versus modern approaches to teaching, a contrast that has featured in recent policy debates and educational reforms in several countries. This study may be the first to demonstrate that one approach need not crowd out the other and that the two can coexist. The estimated heterogeneity in treatment effects of the two styles and the essence of teaching that I estimated in this paper implies that it is best to target certain teaching practices to relevant customers and also to mix the two in the classroom.

Det jag gillar med denna studie och dess resultat är att den tar oss bortom simplifierade diskussioner om friskola kontra offentlig skola samt om moderna kontra klassiska undervisningsmetoder. Det intressanta är att undervisningens karaktär är central för hur elever klarar sig och att båda traditionell kunskapsförmedling och mer nydanande övning i kritiskt tänkande och egen kunskapsinhämtning har sin plats. Detta får mig att undra en del saker. Hur fungerar egentligen lärarutbildningen i Sverige? Utvärderas lärarnas undervisningsmetoder? Anpassas den till olika elevers behov? Finns mekanismer för att rätta till brister? Forskningsresultat av det här slaget kan bli början på en konstruktiv diskussion om vilka krav det är rimligt att ställa på lärarna och hur dessa krav ska kunna uppnås på ett bättre sätt.

Se även Jonas Vlachos analys av försämrade resultat i den svenska skolan.

Written by Niclas Berggren

23 mars 2011 at 6:26

Publicerat i forskning, skolan, utbildning

Ögon får oss att tänka på vårt goda rykte

Tidigare forskning har visat att bilder på ögon kan få människor att bete sig mer samarbetsvilligt och vänligare mot andra, t.ex. genom att skräpa ned mindre. ”Big brother is watching you!”, så att säga. En ny studie, ”An Eye-Like Painting Enhances the Expectation of a Good Reputation”, accepterad för publicering i Evolution and Human Behavior, antyder att en viktig motivation är att vinnlägga sig om ett gott rykte:

We conducted the dictator game in the presence of, or without, a painting of stylized eyes. The participants were then asked to complete a post-experimental questionnaire designed to investigate what they were thinking when they decided the amount of money to offer the recipient and how they perceived the experimental situation. Participants in the eye condition allocated more money to the recipient than did those in the control condition. This effect was not mediated by fear of punishment but by the expectation of a reward. Moreover, the results suggested that the participants expected their actions would enhance their reputation in the eyes of a third party.

Redan Adam Smith noterade att detta med att ha ett gott rykte är viktigt för människor: se t.ex. bokkapitlet ”Good Conduct in the Great Society: Adam Smith and the Role of Reputation”.

Written by Niclas Berggren

22 mars 2011 at 5:25

Alla vill ha män

Det finns onekligen spännande forskning i andra ämnen än nationalekonomi. I ”Gender and Reading”, publicerad i Poetics, undersöks om kvinnor och män tycker bäst om texter där huvudrollsinnehavaren är man eller kvinna (allt annat lika):

Extant analyses of the role of gender in reading suggest that there should be a gender-match effect in which, for example, women prefer stories with female protagonists. To test this prediction, we created different versions of the excerpts in which a male protagonist was changed to a female protagonist and vice versa. Readers rated the texts on four evaluation items spanning both personal and intersubjective reactions to both the discourse and the story world. Two samples of readers were used: one in Canada and one in Germany. The results indicated that both men and women rated texts higher on the story-world items when they had a male protagonist, inconsistent with the gender-match prediction. There was no difference in this pattern between Canadian and German readers, suggesting that it is common across these cultures.

Alla vill ha män! Vad säger detta om sådant som manlig dominans i bolagsstyrelser, undrar jag. (Har kvinnor som föredrar män falskt medvetande, om man nu kan tillämpa denna marxistiska term på genusfrågor?)

Nå, detta kanske inte är så farligt, i alla fall inte om vi talar om animerade serier för barn. Studien ”Equally Super? Gender-Role Stereotyping of Superheroes in Children’s Animated Programs”, publicerad i Mass Communication and Society, indikerar nämligen att superhjältar inte är så tokiga på genusfronten:

This study analyzes portrayals of female and male superheroes in children’s cartoons. Specifically, this study investigated whether or not animated superheroes were portrayed in gender-role stereotypical ways. Coders analyzed 70 characters from 160 hours of recorded programming. Surprisingly, the researchers found few instances of traditional gender-role stereotyping. However, a trend toward defining “superheroics” in strictly traditional masculine terms was noted.

Tänka sig.

Written by Niclas Berggren

21 mars 2011 at 6:09

Anställningsskyddets effekter

När reformer på arbetsmarknaden diskuteras tycks få villiga att förespråka en liberalisering av anställningsskyddet. Förklaringen kan ligga i att insiders, som har jobb, har ett intresse av att blockera förändringar och att dessa lyckas, genom att utgöra en mycket stor väljargrupp och genom att vara företrädda av mycket starka intressegrupper i form av fackföreningar. (Se Lindbeck och Snowers insider-outsider-teori.) I en ny uppsats, ”Employment Consequences of Employment Protection Legislation”, presenterar Per Skedinger, som själv forskar på området, en sammanfattning av forskningen på området. Han sammanfattar:

I denna uppsats diskuteras den snabbt växande empiriska forskningslitteraturen om hur anställningsskyddet påverkar sysselsättningen och nya resultat i frågan diskuteras. Litteraturen pekar entydigt på att starkare anställningsskydd bidrar till minskad dynamik på arbetsmarknaden och en försämrad position för marginalgrupper, men effekten på aggregerad sysselsättning och arbetslöshet är mer osäker. Marginalgrupperna tycks inte heller ha dragit någon fördel av den i många länder förekommande reformstrategin att liberalisera regelverket för visstidsanställningar, men behålla skyddet för fasta jobb oförändrat starkt. Min egen analys tyder på att ett starkt skydd för tillsvidareanställningar bidrar till välfärdsförluster i form av en ökad andel med ofrivilligt visstidsarbete, främst bland ungdomar.

Det verkar alltså särskilt viktigt att notera dessa forskningsresultat om man har som målsättning att minska arbetslösheten t.ex. bland ungdomar. Detsamma gäller lägstalönernas nivå.

Written by Niclas Berggren

20 mars 2011 at 6:50

Känns brottslingar igen?

Jag har tidigare rapporterat om en studie som indikerar att brottslingar är relativt fula. I den nya studien ”The Accuracy of Inferences about Criminality Based on Facial Appearance”, publicerad i Journal of  Social, Evolutionary, and Cultural Psychology, rapporteras följande:

[P]articipants were able to distinguish between criminals and non-criminals based on static facial images alone, controlling for race, age, facial hair and markings, attractiveness, or any other obvious indicators of criminal status. This finding was replicated with a different set of photos, a refined rating system, affect control measures, and using three new criminal types. Thus, while replicating the main finding finding from the initial experiment, we also ruled out factors that may have affected the ratings in the first experiment, namely emotional display cues that may have been specific to the situation in which criminals were photographed. We also showed that our previous finding was not a function of the particular photos or criminal types used in the first experiment.

Vårt ansikte tycks säga mycket om oss, men inte allt. Exempelvis kunde deltagarna i studien inte, på basis av utseende, skilja mellan våldsamma och icke-våldsamma brottslingar.

Written by Niclas Berggren

19 mars 2011 at 6:25

Stimulerar utgiftshöjningar ekonomin?

Under krisen förespråkade många stora utgiftsökningar, i tron att sådana stimulerar ekonomin. Multiplikatoreffekterna av stora utgiftsökningar tycks dock mindre än många har trott. Professor Wieland:

Once you allow for a significant role of forward-looking behaviour by households and firms, there is no multiplier.

En ny studie, ”How Big (Small?) Are Fiscal Multipliers?”, ger vid handen att multiplikatorn varierar men att den är noll i länder med rörlig växelkurs, vilket Sverige har:

Based on a novel quarterly dataset of government expenditure in 44 countries, we find that (i) the output effect of an increase in government consumption is larger in industrial than in developing countries, (ii) the fiscal multiplier is relatively large in economies operating under predetermined exchange rate but zero in economies operating under flexible exchange rates; (iii) fiscal multipliers in open economies are lower than in closed economies and (iv) fiscal multipliers in high-debt countries are also zero. (Fetstil tillagd.)

Hur kan det resultat jag lyfter fram förstås? I sammanfattning:

The differences in the responses to increases in government consumption in countries with fixed and flexible exchange rate regimes are largely attributable to differences in the degree of monetary accommodation to fiscal shocks in these nations. The results imply that the central banks’ response to fiscal shocks is crucial in assessing the size of fiscal multipliers.

Bra att veta inför nästa kris, om inte annat.

Se även tidigare inlägg i frågan om stimulans härhärhärhär och här.

Written by Niclas Berggren

18 mars 2011 at 5:28

Existerar skönhetssömn?

Det finns en gammal föreställning om att sömn är gynnsam för hur vacker man ter sig för andra. Nu visar den svenska studien ”Beauty Sleep: Experimental Study on the Perceived Health and Attractiveness of Sleep Deprived People”, publicerad i British Medical Journal, att denna föreställning verkar ha fog för sig:

Our findings show that sleep deprived people appear less healthy, less attractive, and more tired compared with when they are well rested. This suggests that humans are sensitive to sleep related facial cues, with potential implications for social and clinical judgments and behaviour.

Denna positiva effekt av sömn kanske något kan dämpa den irritation man annars lätt kan känna över att behöva sova.

Written by Niclas Berggren

15 mars 2011 at 5:03

Skatter för tillväxt

Skatter torde utgöra en av de allra mest kontroversiella politiska frågorna. Hur höga ska de vara? När ska de höjas och sänkas? Vilken mix av skatter är bäst för tillväxt? Frågor av det här slaget analyseras i den nya studien ”Tax Policy for Economic Recovery and Growth”, publicerad i Economic Journal. En av forskarna beskriver resultaten. Först gällande hur skattesänkningar kan användas för att stimulera ekonomin i en nedgång:

In summary, the best tax cut for increasing demand and promoting long-run growth appears to be a reduction in personal income taxes and social security contributions on low-income households.

Detta torde stämma rätt bra in på den svenska skattepolitikens inriktning med jobbskatteavdrag, som är relativt gynnsamma för låginkomsttagare. (Alla har för övrigt inte insett att skattesänkningar är ett användbart verktyg för att stimulera ekonomin.) Vidare gällande vilka skatter som bör höjas, om behov av det finns, t.ex. i ett läge med stora underskott:

We therefore argue that the tax increases after the crisis should focus on taxes that have been shown to be least harmful to growth, i.e. particularly recurrent taxes on immovable property and general consumption taxes.

Med andra ord: enhetlig moms (jag gillar rent allmänt generalitet i skattesystemet) och höjd fastighetsskatt. Som tur är är behoven av skattehöjningar små i Sverige, pga. lågt budgetunderskott.

Slutligen fann jag det intressant att denna studie fann belägg för en negativ relation mellan skattekvot och långsiktig tillväxt. Något att begrunda för Håkan Juholt och andra.

Written by Niclas Berggren

14 mars 2011 at 6:08

När andra länder är rikare

Ett flertal studier har visat att människors lycka påverkas av deras relativa position. Det handlar inte bara om hur mycket man har utan också om hur mycket man har i förhållande till andra. Det leder in på frågan vilka dessa ”andra” är. Vem jämför sig människor med? En ny studie, ”Beyond the Joneses: Inter-Country Income Comparisons and Happiness”, finner att det inte nödvändigtvis handlar om personer i ens omedelbara närhet:

Our paper provides some novel evidence on the burgeoning literature on life satisfaction and relative comparisons by showing that in the last 30 years comparisons with the wellbeing of top income countries have generated progressively more negative feelings on a large sample of individuals in the Eurobarometer survey. The paper contributes in two main directions: (i) it shows that countries, and not just neighbors, can be reference groups; (ii) it documents a globalization effect by which distant countries become progressively closer and comparisons among them more intense and relevant.

Genom att jämföra bruttonationalinkomst per capita i det egna landet med samma inkomst i det rikaste landet i Västeuropa får man fram ett relativt inkomstmått, som alltså visar sig vara negativt relaterat till lycka. För att få en känsla för storleken på sambandet är en BNI per capita som är hälften av det rikaste landets förknippat med en lägre sannolikhet för den högsta lyckonivån med drygt 5 procent.

Ett par tankar infinner sig:

  • När den egna valutan är stark, ger det större lycka?
  • Är detta en negativ effekt av globalisering, att människor kommer närmare varandra och upplever lägre lycka om andra plötsligt upplevs ha mer? Är det bättre med distans och okunskap om hur andra har det? (Jämför med frågan om ett samhälle utan social rörlighet kan vara att föredra.)

Written by Niclas Berggren

13 mars 2011 at 6:12

Om väljarna inte är helt rationella

Beteendeekonomisk forskning visar att ekonomiska beslutsfattare ofta har begränsad rationalitet: de fattar inte sällan beslut som de själva inte skulle ha fattat om de hade haft bättre kunskaper och starkare kognitiv förmåga. En möjlig lösning på detta problem är att politiska beslutsfattare, som förstår dessa problem med ekonomiskt beslutsfattande, går in och genom olika mer eller mindre paternalistiska ingrepp bistår de ekonomiska beslutsfattarna.

Detta låter säkert i mångas öron bra, men vad blir implikationerna om politikernas uppdragsgivare, väljarna, ofta visar sig ha begränsad rationalitet? Kommer de att välja de (potentiella) politiker som besitter överlägsna kunskaper och överlägsen kognitiv förmåga? Kommer partierna själva, som röstmaximerande rörelser, att välja kandidater med sådana egenskaper? Om inte, är en tilltro till politikens förmåga att korrigera marknadsmisslyckanden obefogad?

Det finns i vilket fall grund för att väljare uppvisar systematiska tecken på begränsad rationalitet. I den nya studien ”Systematically Biased Beliefs about Political Influence: Evidence from the Perceptions of Political Influence on Policy Outcomes Survey” ges exempel från litteraturen:

Voters myopically reward and punish politicians for recent economic performance. (Bartels 2010; Achen and Bartels 2008, 2004a) Partisanship heavily distorts voters’ attributional judgments. (Marsh and Tilley 2009; Rudolph 2006, 2003a, 2003b; Bartels 2002) Supporters of incumbent parties are eager to credit the government for good outcomes and reluctant to blame it for bad outcomes, opponents of incumbent parties do the opposite – and both sides can’t be right. Voters also reward and punish politicians for outcomes that are clearly irrelevant or beyond their control, such as local football victories, world oil prices, and the state of the world economy. (Wolfers 2011; Healy, Malhotra, and Mo 2010; Leigh 2009; Achen and Bartels 2004b) Arceneaux and Stein (2006) report that many voters incorrectly blamed the incumbent mayor of the city of Houston for the county government’s flood policy. Iyengar (1989: 878) finds important framing effects: “agents of causal responsibility are viewed negatively while agents of treatment responsibility are viewed positively.” Healy and Malhotra (2009) show that voters reward politicians for disaster relief spending, but not disaster prevention spending, even though prevention is demonstrably more cost-effective. Marsh and Tilley (2009), Tilley, Garry, and Bold (2008), Arceneaux and Stein (2006), Rudolph (2003a), and Gomez and Wilson (2001) find systematic effects of education and/or political sophistication on attributional judgments.

Studien bidrar även själv till att bekräfta denna bild genom att visa att väljare ofta gör en felaktig bedömning av politikens möjligheter att påverka olika typer av utfall.

Written by Niclas Berggren

11 mars 2011 at 4:02

Genetisk grund för fundamentalism

Vad bestämmer religiös praktik och tro? I den nya studien ”Do Genetic Factors Influence Religious Life? Findings from a Behavior Genetic Analysis of Twin Siblings”, publicerad i Journal for the Scientific Study of Religion, skiljer man på tre faktorer, som i olika grad förklarar olika religiösa företeelser: genetiska, familjebaserade och externa. Detta möjliggörs genom att man jämför effekter mellan enäggs- och tvåäggstvillingar. Figuren sammanfattar:

Särskilt intressant fann jag att att personer som säger sig ha blivit ”födda på nytt”, vilket indikerar en fundamentalistisk kristen upplevelse och tro, i hög grad tycks ha blivit det av genetiska skäl. Predisposed to superstition at birth! Det är också intressant att notera att barn påverkas av föräldrarnas religiösa livsmönster, vilket även Jesus insåg.

Tips: Alex Tabarrok.

Written by Niclas Berggren

10 mars 2011 at 6:02

Strejta män som har sex med män

Man bör skilja på sexuell läggning (som anger vilket eller vilka kön man attraheras av sexuellt-amoröst), sexuell identitet (som är det sätt på vilket man själv ser på vilket eller vilka kön man attraheras av sexuellt-amoröst) och sexuellt beteende (som anger vilket eller vilka kön personer man har sex med har). Dessa kan överlappa helt: en person med homosexuell läggning kan också ha en homosexuell identitet och enbart ha sex med personer av samma kön. Men de kan också skilja sig åt. Detta framkommer med tydlighet i den nya studien ”Discordance between Sexual Behavior and Self-Reported Sexual Identity: A Population-Based Survey of New York City Men”, publicerad i Annals of Internal Medicine:

Of New York City men reporting a sexual identity, 12% reported sex with other men. Men who had sex with men exclusively but self-identified as heterosexual were more likely than their gay-identified counterparts to belong to minority racial or ethnic groups, be foreign-born, have lower education and income levels, and be married. These men were more likely than gay-identified men who have sex with men to report having only 1 sexual partner in the previous year. However, they were less likely to have been tested for HIV infection during that time (adjusted prevalence ratio, 0.6 [95% CI, 0.4 to 0.9]) and less likely to have used condoms during their last sexual encounter (adjusted prevalence ratio, 0.5 [CI, 0.3 to 1.0]).

Denna tabell är intressant:

En majoritet av dem som enbart har sex med män samt av dem som har sex med både män och kvinnor identifierar sig som heterosexuella. Gissningsvis beror detta inte på att de har en heterosexuell läggning utan på att de finner det socialt tilltalande att leva som och säga att de är heterosexuella. Detta kan säkert i många fall fungera utan större spänningar, men i andra fall går det sämre.

Se även inläggen ”Var befinner du dig på Kinseyskalan?”, ”Jörg Haiders hemliga liv””Gay for pay”, ”Att förfalska vem man är” och ”Heterosexuella homofober”.

Written by Niclas Berggren

9 mars 2011 at 6:04

Finns ”sanna” preferenser?

Richard Thaler och Cass Sunstein skriver följande i ”Libertarian Paternalism”, publicerad i American Economic Review:

In our understanding, a policy counts as ”paternalistic” if it is selected with the goal of influencing the choices of affected parties in a way that will make those parties better off. We intend ”better off” to be measured as objectively as possible, and we clearly do not always equate revealed preference with welfare. That is, we emphasize the possibility that in some cases individuals make inferior choices, choices that they would change if they had complete information, unlimited cognitive abilities, and no lack of willpower. (Min kursivering.)

Utifrån denna förståelse argumenterar de sedan för det önskvärda i att med libertariansk paternalism försöka styra individer att fatta de beslut som de skulle ha fattat under dessa ideala omständigheter.

Men kan någon veta hur människors ”sanna” preferenser skulle ha sett ut under ideala omständigheter? Mario Rizzo ställer sig frågande till det:

The root of the problem may be that economists (behavioral and standard) have allowed a mental construct of preferences – either simply revealed by choice or arrived at by some alternative means – to act as a normative standard. It is true that behavioral economists have argued that preferences are not fixed but sensitive to all sorts of bias-inducing factors like framing, visceral influences on decisionmaking, temptation, and so forth. And yet unless they want to give up subjective value theory entirely, they must privilege some expressions of preference – those made under idealized circumstances of “full” knowledge, perfect cognitive abilities, and no weakness of will. This is their gold standard by which the choices of agents are to be evaluated. But is there anything there? Do such preferences exist?

Ett annat sätt att uttrycka denna kritik är kanske att säga att beteendeekonomerna inte går långt nog i ifrågasättandet av individens preferenser som normativt vägledande för val. Det räcker måhända inte bara att ifrågasätta faktiska preferenser; de idealiska, som postuleras för att kunna konstatera inslag av irrationalitet och kognitiva begränsningar, kan behöva ifrågasättas de också. Det skäl som Rizzo identifierar är att stabila idealiska preferenser inte existerar och att ingen, inte experter och inte ens individen själv, kan känna till vilka de skulle vara. Beslutsfattande bör istället ses som en dynamisk process där individer upptäcker, reviderar, förkastar och utvecklar preferenser, utifrån erfarenheter och en djupt liggande preferens att ha ”bättre” preferenser. (Jämför med denna kritik.)

Written by Niclas Berggren

8 mars 2011 at 5:24

Följ

Få meddelanden om nya inlägg via e-post.

Gör sällskap med 1 141 andra följare

%d bloggers like this: