Nonicoclolasos

Archive for the ‘framgång’ Category

Skönhet till vänster och höger

Vackra politiker får fler röster, det har fastslagits i flera studier (bl.a. denna). Skiljer sig skönheten och effekten av skönhet på antalet röster åt mellan politiska kandidater på höger- och vänsterkanten? Det undersöks i den nya studien ”The Right Look: Conservative Politicians Look Better and Their Voters Reward It”. Som titeln antyder finner forskarna skillnader:

We establish two main results. First, we find that candidates on the right look better than candidates on the left. Second, we find a greater effect of good looks, in terms of more votes, for candidates on the right. The difference in appearance is found both in parliamentary and in municipal elections, whereas the difference in the electoral effects of appearance is only found in municipal elections.

Hur kan skillnaden i skönhetspremium för vänster och höger på lokal nivå förklaras?

Our interpretation of this gap in the beauty premium for left and right candidates at the local level is that voters, in a setting with low information, use beauty as a cue for candidate ideology or quality. For instance, beautiful candidates seem less egalitarian. In the parliamentary elections, voters have access to more information, not least since most parliamentary candidates have been politicians at the municipal level, which reduces the weight of beauty as a cue and pushes the beauty premia of left and right candidates toward equalization.

Varför är dessa resultat intressanta? Främst därför att de bidrar till en bättre förståelse av hur politiken faktiskt fungerar. Man kan t.ex. fråga sig om högerpartier i högre grad förmår att utnyttja det faktum att väljare tilltalas av vackra politiska kandidater och om deras politik därigenom gynnas.

Written by Niclas Berggren

23 februari 2011 at 5:24

Framgång bestäms tidigt

Jag fastnade för detta diagram över sambandet mellan provresultat i förskoleåldern och lön i 25-27-årsåldern från den nya studien ”How Does Your Kindergarten Classroom Affect Your Earnings?”, återgivet av William Easterly:

Är man duktig som litet barn är sannolikheten, som det verkar, hög att det går bra för en i livet, i alla fall på det utbildningsmässiga och materiella planet.

Se även inlägget ”Tidig utbildning ger resultat”.

Written by Niclas Berggren

4 november 2010 at 14:16

Vackra schackspelare

Skönhetsforskningen intar nya områden. En färsk studie av Anna Dreber, Christer Gerdes och Patrik Gränsmark, ”Beauty Queens and Battling Knights: Risk Taking and Attractiveness in Chess”, undersöker i vilken mån motståndares skönhet påverkar schackspelare:

Our results suggest that male chess players choose significantly riskier strategies when playing against an attractive female opponent, although this does not improve their performance. Women’s strategies are not affected by the attractiveness of the opponent.

Ett fascinerande resultat. Om något kan männens beteende ses som irrationellt, eftersom de mer riskfyllda strategier som tillämpas verkar i riktning mot att försämra deras schackprestationer. Forskarna påpekar att annan forskning ger stöd för att män reagerar på visuella intryck av vackra kvinnor, och de spekulerar om att detta kanske kan ha fördelar på andra arenor än schackspel. Kanske kan det vara så, att om andelen kvinnor och, i synnerhet, andelen vackra kvinnor är låg i just schack så blir reaktionen desto större, just eftersom det är en så ovanlig företeelse jämfört med andra arenor? Borde inte män kunna lära sig att stå emot den här typen av reaktioner om de får kunskap om att de inte gynnar det mål som de önskar uppnå i en viss kontext (i det här fallet att vinna i schack)?

Se även de tidigare inläggen ”Världens främste schackspelare”, ”Charmig schackspelare” och ”Aggressiva schackspelare”. För min egen forskning med Henrik Jordahl och Panu Poutvaara om skönhetens betydelse i politiken, se här.

Written by Niclas Berggren

28 oktober 2010 at 8:14

Ger tro på fri vilja framgång?

Som läsare av denna blogg känner till tror jag inte att människor har fri vilja. Kan en sådan uppfattning påverka beteende? Ja, det tycks så. Tidigare forskning visar att personer som fick höra att de inte har fri vilja fuskade mer. En ny studie, ”Personal Philosophy and Personnel Achievement: Belief in Free Will Predicts Better Job Performance”, publicerad i Social Psychological and Personality Science, finner följande:

The authors found that possessing a belief in free will predicted better career attitudes and actual job performance. The effect of free will beliefs on job performance indicators were over and above well-established predictors such as conscientiousness, locus of control, and Protestant work ethic. In Study 1, stronger belief in free will corresponded to more positive attitudes about expected career success. In Study 2, job performance was evaluated objectively and independently by a supervisor. Results indicated that employees who espoused free will beliefs were given better work performance evaluations than those who disbelieve in free will, presumably because belief in free will facilitates exerting control over one’s actions.

Jag betvivlar inte att ett sådant samband finns — men jag undrar om kausaliteten inte är den omvända. Är det inte snarare så att personer som tror på framgång och lyckas väl i livet tror på fri vilja? Det är lätt att förstå den psykologiska grunden för en sådan kausal riktning: om man uppnår framgång kan man rimligen endast se den som berömvärd om man själv, i yttersta mening, har gjord de val som har gett upphov till den.

Tips: Bloggläsaren Fredrik.

Written by Niclas Berggren

16 september 2010 at 4:58

Publicerat i determinism, filosofi, framgång

VD:s utseende och vinst

Vad förklarar företagsvinster? En icke-traditionell faktor, uppfattningar om VD:ars ansikten, föreslås i studien ”The Face of Success: Inferences from Chief Executive Officers’ Appearance Predict Company Profits”, publicerad i Psychological Science. Forskarna bad studenter att bedöma ansiktsbilder på ett antal amerikansk börsföretags-VD:ar, dels i termer av en del egenskaper som signalerar makt respektive värme och dels i termer av ledaregenskaper. Resultat:

Ratings of power-related traits from CEOs’ faces, after controlling for age, affect, and attractiveness, were significantly related to company profits, r(41) = .36, p < .025. Thus, some element of financial success seems to be communicated through facial appearance. Further, ratings of CEO leadership were also strongly related to company profits, r(41) = .30, p < .05; however, power and leadership were not significantly related to one another, r(41) = –.08, p = .60.

Som forskarna påpekar är kausaliteten oklar: det kan vara så att vinstrika företag väljer VD:ar vars ansikten uppfattas som mäktiga och ledardugliga, snarare än att det är VD:arnas utseende som ger högre vinster. I vilket fall ska inte utseendets betydelse för framgång i näringslivet underskattas.

Add to FacebookAdd to DiggAdd to Del.icio.usAdd to StumbleuponAdd to RedditAdd to BlinklistAdd to TwitterAdd to TechnoratiAdd to Yahoo BuzzAdd to Newsvine

Written by Niclas Berggren

10 augusti 2010 at 5:25

Ger lägre tillväxt mer högerextremism?

En ofta förbisedd politisk konsekvens av lägre tillväxt identifieras i den nya studien ”Economic Growth and the Rise of Political Extremism: Theory and Evidence”. Forskarna sammanfattar:

Our main finding is that higher per capita GDP growth is significantly negatively linked to the support for extreme political positions. While estimates vary between specifications, we find that roughly a one percentage point decline in growth translates into a one percentage point higher vote share of right-wing or nationalist parties.

Som forskarna konstaterar är denna effekt inte så stor att normala svängningar i BNP per capita  medför att nationalistiska partier tar över makten; men i tider av ekonomiska kriser kan sådana partier få ett större uppsving. Politik och ekonomi hör samman.

Add to FacebookAdd to DiggAdd to Del.icio.usAdd to StumbleuponAdd to RedditAdd to BlinklistAdd to TwitterAdd to TechnoratiAdd to Yahoo BuzzAdd to Newsvine

Written by Niclas Berggren

25 maj 2010 at 11:23

Könsskillnader i matematik

Jag fann två resultat särskilt intressanta i den nya studien ”An Empirical Analysis of the Gender Gap in Mathematics”, publicerad i American Economic Journal: Applied Economics:

  1. Enligt amerikanska data: ”There are no mean differences between boys and girls upon entry to school, but girls lose one-fourth of a standard deviation relative to boys over the first six years of school. … We explore a wide range of possible explanations in the US data, including less investment by girls in math, low parental expectations, and biased tests, but find little support for any of these theories.”
  2. Enligt internationella data: ”Although imprecisely estimated, it appears that girls are doing better in the single-sex countries, and that the boys are doing worse. While of course highly speculative, these cross-country data are consistent with the hypothesis that mixed-gender classrooms are a necessary component for gender inequality to translate into poor female math performance, although it is difficult to distinguish single-sex classrooms from Islamic religion in the data.”

Det första resultatet implicerar att könsskillnader i matematik i USA inte är medfödda, men det är alltså oklart vad de beror på. Det andra resultatet implicerar (om än mer osäkert) att könsskillnader i matematik är mindre i länder där könen undervisas åtskilda (att könsåtskilda skolklasser kan ha god effekt på flickors skolprestationer har visats i tidigare forskning) och i länder med låg jämställdhet (vilket motsäger resultat i tidigare forskning). Se denna figur:

Diskussionen om orsaker till könsskillnaderna lär fortsätta. Att de existerar är dock helt klart.

Add to FacebookAdd to DiggAdd to Del.icio.usAdd to StumbleuponAdd to RedditAdd to BlinklistAdd to TwitterAdd to TechnoratiAdd to Yahoo BuzzAdd to Newsvine

Written by Niclas Berggren

22 maj 2010 at 5:26

Följ

Få meddelanden om nya inlägg via e-post.

Gör sällskap med 1 141 andra följare

%d bloggers like this: