Nonicoclolasos

Archive for the ‘inkomst’ Category

Är rika mer altruistiska?

Ofta framställs höginkomsttagare som giriga egoister, men det finns forskning som ger anledning att ifrågasätta den bilden. I ”Does Higher Income Make You More Altruistic? Evidence from the Holocaust”, publicerad i Review of Economics and Statistics (preliminär gratisversion här), rapporteras följande:

This paper considers the decision of Gentiles whether to rescue Jews during the Holocaust, a situation of altruistic behavior under life-or-death stakes. I examine the role to which economic factors may have influenced the decision to be a rescuer. Using cross-country data and detailed individual-level data on rescuers and nonrescuers, I find that richer countries had many more rescuers than poorer ones, and within countries, richer people were more likely to be rescuers than poorer people. The individual-level effect of income on being a rescuer remains significant after controlling for ease of rescue variables, such as the number of rooms in one’s home, suggesting that the correlation of income and rescue is not solely driven by richer people having more resources for rescue. Given that richer people might be thought to have more to lose by rescuing, the evidence is consistent with the view that altruism increases in income.

Tänka sig.

Written by Niclas Berggren

15 juni 2011 at 5:07

Omfördelning av betyg

Robin Hanson ställer en fråga till dem som förespråkar omfördelning av inkomster:

Most people believe that redistributing money within a nation is good, but that redistributing GPA within a school is bad, and if asked why these should be treated differently, have little to say.

Man kan tänka sig att ett motiv till omfördelning är uppfattningen att ingen egentligen förtjänar mer än någon annan, eftersom man inte själv väljer vare sig sin intelligens eller sin vilja att anstränga sig. Men detta motiv torde i minst lika hög grad gälla för betyg som för inkomst. Omfördelar man betyg skulle man troligen dessutom omfördela inkomst i det följande yrkeslivet. En intressant fråga är hur positiva och negativa effekter av dessa två typer av omfördelning skiljer sig åt. Kan t.ex. omfördelning av betyg leda till mindre behov av tillväxtdämpande höga marginalskatter på höga inkomster?

Nå, i vilket fall påpekar en skribent för The Economist en intressant sak i en kommentar:

[W]e do in fact heavily redistribute grade-point averages, for many of the same reasons we redistribute income. This situation strikes me as more or less fine. In the very worst schools in America, some students have 3.0 GPAs, even though the students who earn a 3.0 GPA in those schools would be hard pressed to maintain a 1.0 GPA in America’s best schools. Work for which students receive B’s in poor schools would earn failing grades in top schools. Classes in many subjects even within highly competitive universities are explicitly graded on a curve, particularly some hard-science classes. All of this represents a profound top-down effort to ration educational-credit goods according to a predetermined ideal distribution.

Denna aspekt på olika betygsystem hade jag tidigare inte tänkt på. Ett relativt betygsystem förefaller alltså omfördela betyg på ett helt annat sätt än ett absolut betygssystem, som vi numera har i Sverige. Det kan t.o.m. tänkas vara så, att dagens betygsystem omfördelar betyg från de mindre duktiga till de duktiga eleverna (eller från elever från låginkomsthem till elever från höginkomsthem). Kan detta få egalitarianer att vilja återgå till ett relativt system?

Written by Niclas Berggren

18 maj 2011 at 5:24

Vacker som ung, välbetald som vuxen

Forskningen om skönhetens ekonomiska effekter inleddes med ”Beauty and the Labor Market”, publicerad i American Economic Review 1994. Resultat:

Plain people earn less than average-looking people, who earn less than the good-looking. The plainness penalty is 5-10 percent, slightly larger than the beauty premium.

Ny forskning, i form av studien ”Facial Attractiveness and Lifetime Earnings: Evidence from a Cohort Study”, bekräftar dessa tidigare resultat genom att visa att skönhet under skoltiden är associerad med högre inkomst långt senare i livet:

We use unique data from the Wisconsin Longitudinal Study to document an economically and statistically significant positive correlation between the facial attractiveness of men in their senior year in high school and their labor market earnings when they are in their mid-30s and early-50s. … [E]ven after including a lengthy set of characteristics, including IQ, high school experiences, proxy measures for confidence and personality, and family background and additional respondent characteristics in an empirical model of earnings, the attractiveness premium is present in the respondents’ early-50s. Our findings are consistent with attractiveness being an enduringly valuable labor market characteristic.

Beror detta på att de vackra lyckas charma dem som sätter löner eller på att de bidrar till företagens vinstutveckling på ett starkare sätt? Forskarna bakom den nya studien gör följande bedömning:

We think the evidence is most consistent with attractiveness being an intrinsically productive labor market characteristic.

Resultaten innebär alltså inte med automatik att fula diskrimineras.

Tips: Henrik Jordahl.

Written by Niclas Berggren

18 april 2011 at 5:24

Vad händer vid arv?

Det finns tecken på att arvens omfattning har ökat i väst de senaste decennierna. I den nya studien ”Carnegie Visits Nobel: Do Inheritances Affect Labor and Capital Income?” undersöker Mikael Elinder, Oscar Erixson och Henry Ohlsson hur människors ekonomi påverkas av att få ett arv. De börjar med att relatera till de förmögna herrarna Alfred Nobel och Andrew Carnegie, som båda ställde sig frågande till om arv är bra för barn eller om arv istället kan underminera arbetsetik och en vilja att anstränga sig. I uppsatsen citeras bl.a. Nobel:

Experience has taught me that great fortunes acquired by inheritance never bring happiness, they only dull the faculties. Any man possessing a large fortune ought not to leave more than a small part of it to his heirs not even his direct heirs – just enough to make their way in the world.

Stämmer detta? Vad händer med arvtagares arbets- och kapitalinkomster efter ett arv? Resultaten i studien, som tittar på arv från dem som dog i Stockholm 2004 och som i genomsnitt efterlämnade 300 000 kr, kan sammanfattas så här:

Våra resultat visar att större arvsbelopp leder till lägre arbetsinkomster under varje år av de fyra åren efter att arven mottagits. Effekterna är både statistiskt säkerställda och ekonomiskt betydelsefulla. Den genomsnittlige arvingen minskar sin arbetsinkomst med cirka 70 procent av arvsbeloppet under åren fram till pensionering. Vi finner även tecken på förväntningseffekter som påverkar arbetsutbudet redan före överföringen. Till skillnad från tidigare studier finner vi att effekterna är bestående över tiden och att effekterna är avsevärda. Våra resultat tyder på att arven delvis är förväntade, delvis inte förväntade.

Vad gäller kapitalinkomster finner vi positiva effekter för samtliga år efter arvet. Dessa effekter är dock tydligt avtagande över tiden till skillnad från effekterna på arbetsinkomst. På kort sikt är dock ökningen av kapitalinkomst större än minskningen i arbetsinkomst.

Det verkar alltså som Carnegie och Nobel hade rätt om effekten på arbetsinsatserna, även när det gäller arv som inte är jättestora. Tre reflexioner:

  • Studien antyder att arv i genomsnitt ger upphov både till mindre arbete och högre disponibel inkomst. Från mitt perspektiv ter sig arv mot denna bakgrund mycket tilltalande. Från givarens sida kan man dock fråga sig om det är barnens ökade välmående som bör eftersträvas — det har en alternativkostnad. Carnegie och Nobel donerade t.ex. istället sina förmögenheter till välgörande ändamål, med förmåga att öka andras välmående.
  • Emellertid betonar många arbetets vikt för ett gott liv. Som jag ser det behöver dock ökade ekonomiska resurser inte leda till att man helt lämnar arbetslivet utan bara att man arbetar mindre eller med roligare, möjligen mindre välbetalda saker. Jag tror att Russell och Keynes hade en poäng när de betonade möjligheten till mindre arbete vid ökat välstånd. Som Schur påpekar kan det, för ökat välmående, räcka med vetskapen om en möjlighet att minska arbetsinsatsen, även om man arbetar på som vanligt.
  • Ofta när arv diskuteras uppkommer rättvisefrågor. Är det verkligen etiskt försvarbart att personer som inte själva har gjort något för att få en stor summa pengar får den, bara så där? Även liberala ekonomer, som ekonomipristagaren James Buchanan, ställer sig tveksamma till det och är öppna för arvsskatt, även om det förstås också finns argument emot.

Written by Niclas Berggren

8 april 2011 at 5:56

Bör inkomst eller konsumtion beskattas?

Adam Smith noterar, i The Wealth of Nations, att konsumtionsskatter tenderar att användas istället för inkomstskatter när det är svårt att beskatta inkomster. Men det kanske är att föredra att beskatta konsumtion inställer för inkomster, även när det går att beskatta de senare (som i vårt moderna samhälle)? I nästan alla någorlunda rika länder används idag båda typerna av beskattning; Greg Mankiw presenterar pedagogiskt det nationalekonomiska huvudargumentet för att övergå till konsumtionsbeskattning:

Let W be the real wage, r be the interest rate, and t be the tax rate. Suppose I work today in order to save and consume in T years. Under an income tax, the amount of consumption I get for one hour of work is:

(1-t)W*[1+(1-t)r]^T

Under a consumption tax, the amount of consumption I get is:

(1-t)W*[1+r]^T

Now compare these after-tax relative prices to the before-tax relative price, which is

W*[1+r]^T

You can see that the consumption tax creates a constant wedge: the after-tax relative price is 1-t times the before-tax relative price, regardless of T. However, an income tax creates a growing wedge. The larger is T, the greater is the gap between the before-tax and after-tax relative price. In other words, a consumption tax taxes current and future consumption at the same rate, whereas an income tax in effect taxes future consumption at a higher rate than current consumption.

The bottom line: Both consumption taxes and income taxes discourage work, but income taxes discourage saving as well.

Någon kanske invänder att det blir svårt att införa konsumtionsbeskattning som är progressiv (om nu detta är ett önskat kännetecken hos ett skattesystem). Svaret blir att det inte alls är svårt att göra det: se t.ex. förslag här och här.

Något att tänka på när nästa stora skattereform börjar diskuteras så småningom.

Written by Niclas Berggren

5 april 2011 at 5:41

Varför övertidsersättning?

Varför är lönen per tidsenhet högre vid övertidsarbete? En möjlig förklaring är att arbetsgivare måste erbjuda mer betalt för att få anställda att vilja arbeta mer vid behov (men detta förklarar knappast lagstiftning). En annan möjlig förklaring är att lagstiftaren tror att övertidsersättning gör det mer sannolikt att arbetsutrymmet i ekonomin delas mellan fler. Nå, Robert Frank menar i Luxury Fever (s. 169) att den mest sannolika förklaringen är en annan:

The overtime provisions of the Fair Labor Standards Act in the United States serve a similar purpose [limiting the extent to which people can trade leisure time for additional income]. These provisions, which require employers to pay a 50 percent wage premium when workers exceed 8 hours on any given day or 40 hours in any given week, provide a strong incentive to limit the amount people work. Similar legislation exists in many other Western countries. To the extent that conspicuous consumption — and hence the longer hours required to finance it — is more attractive to individuals than to society as a whole, these provisions help narrow the incentive gap.

Syftet är alltså att förhindra människor att jobba mer än de egentligen vill och mår bra av, genom att göra det dyrt för arbetsgivaren att låta dem jobba övertid. Känner någon till om det argumentet har använts i Sverige?

Se mina tidigare inlägg om Robert Franks tankar här.

Written by Niclas Berggren

4 april 2011 at 13:31

Rättvisa skatter?

Via Greg Mankiw hittar jag denna tabell, som anger vilken andel av inkomstskatter och arbetsgivaravgifter som den tiondel som har högst inkomst betalar, vilken andel av de totala inkomsterna som denna tiondel tjänar samt kvoten mellan skatteandel och inkomstandel:

Man kan notera att de tio procent som tjänar mest i Sverige betalar nästan exakt lika stor andel i inkomstskatt och arbetsgivaravgfiter som deras inkomster utgör andel av de totala inkomsterna — och att siffran i USA är hela 1,35. Notera dock att denna sammanställning endast inkluderar inkomstskatter och arbetsgivaravgifter: säkerligen ser siffrorna annorlunda ut för andra typer av skatter. Min fråga är i vilket fall: Är det rent allmänt rimligt att använda en kvot av det här slaget som rättvisemått och uppnås i så fall störst rättvisa vid kvoten 1,0? Jag är nyfiken på hur ni besvarar frågor som dessa och inkluderar därför en omröstning. Motivera gärna i kommentarfältet.

Written by Niclas Berggren

31 mars 2011 at 5:10

När andra länder är rikare

Ett flertal studier har visat att människors lycka påverkas av deras relativa position. Det handlar inte bara om hur mycket man har utan också om hur mycket man har i förhållande till andra. Det leder in på frågan vilka dessa ”andra” är. Vem jämför sig människor med? En ny studie, ”Beyond the Joneses: Inter-Country Income Comparisons and Happiness”, finner att det inte nödvändigtvis handlar om personer i ens omedelbara närhet:

Our paper provides some novel evidence on the burgeoning literature on life satisfaction and relative comparisons by showing that in the last 30 years comparisons with the wellbeing of top income countries have generated progressively more negative feelings on a large sample of individuals in the Eurobarometer survey. The paper contributes in two main directions: (i) it shows that countries, and not just neighbors, can be reference groups; (ii) it documents a globalization effect by which distant countries become progressively closer and comparisons among them more intense and relevant.

Genom att jämföra bruttonationalinkomst per capita i det egna landet med samma inkomst i det rikaste landet i Västeuropa får man fram ett relativt inkomstmått, som alltså visar sig vara negativt relaterat till lycka. För att få en känsla för storleken på sambandet är en BNI per capita som är hälften av det rikaste landets förknippat med en lägre sannolikhet för den högsta lyckonivån med drygt 5 procent.

Ett par tankar infinner sig:

  • När den egna valutan är stark, ger det större lycka?
  • Är detta en negativ effekt av globalisering, att människor kommer närmare varandra och upplever lägre lycka om andra plötsligt upplevs ha mer? Är det bättre med distans och okunskap om hur andra har det? (Jämför med frågan om ett samhälle utan social rörlighet kan vara att föredra.)

Written by Niclas Berggren

13 mars 2011 at 6:12

Dags för hemliga löner?

Påverkas människors tillfredsställelse med sina arbeten av om de har information om vad deras medarbetare tjänar? Ja, i vissa fall, enligt den nya studien ”Inequality at Work: The Effect of Peer Salaries on Job Satisfaction”:

[W]e find that access to information on co-workers’ wages has significantly different effects on employees with salaries above and below the median in their department and occupation group. In particular, the information treatment causes a reduction in pay and job satisfaction and an increase in planned job search for those whose wages are below the median in their department and occupation group. By comparison, those who are paid above the median experience no significant change in any of these outcomes. Allowing the response to treatment to depend on the gap between an individual’s own wage and the median of his or her pay unit, we find that job satisfaction of treated workers is increasing in relative wages for those with wages below the median, but flat thereafter.

Information om andras löner påverkar människors välmående, i alla fall om man tjänar mindre än medianinkomsten i den grupp man jämför sig med. Talar det för att hemlighålla löner på arbetsplatser? Kanske är det en bättre metod att hantera missnöje med inkomstskillnader än att eliminera dem (vilket kan medföra andra kostnader).

Written by Niclas Berggren

7 mars 2011 at 6:16

Heta professorer

Forskningen om skönhetens betydelse befinner sig i ett expansivt skede. Att skönhet ger högre lön på arbetsmarknaden och fler röster i politiska val har visats förut; den nya studien ”Hot or Not: How Appearance Affects Earnings and Productivity in Academia” undersöker om utseendet är av någon betydelse i akademins värld. Det är det, även där:

In this paper we examine the impact of a professor’s hotness, as rated by students, on his or her salary, controlling for research and teaching productivity. We also estimate the impacts of a professor’s hotness on the quality of his or her teaching, as evaluated by students, and the impact of hotness on research productivity, as measured by citations, publications, co-authorship, and grant funding. Our study is based on data describing economics professors at sixteen universities. Although a relatively small proportion of our sample is rated “hot” by students, hotness generates, for some, a significant earnings premium, even with comprehensive controls for productivity. We find a strong relationship between hotness and teaching productivity, but a much weaker relationship between hotness and research productivity. The unique contribution of this paper is the use of data on actual productivity, which is generally unavailable in papers assessing the returns to appearance.

Att skönhet inte påverkar om man är mer framgångsrik i forskningen förvånar mig inte, bl.a. eftersom den vetenskapliga processen (med publikationer) i hög grad bygger på anonymitet; inte heller att man blir mer uppskattad som lärare om man ser bra ut. Om man bl.a. kontrollerar för produktivitet, hur mycket mer tjänar heta manliga professorer (effekten är inte säkerställd för kvinnliga)?

The effect of hotness on salary is, for our sample as a whole, always positive. Once controls for differences between universities, changes over time and productivity are added, the effects are both economically and statistically significant. In the specification with the best fit, Case 5, the coefficient on appearance ($12,957) is somewhat larger than earnings premium enjoyed by full professors over associates ($9,626, s.e. $2,598) and similar in size to the male earnings premium ($11,423, s.e. $3296). To put this number into perspective, bear in mind that, conditional upon earning $100,000 or more, the average salary in our sample is $127,017, so our highest estimates of the effects of hotness on earnings are approximately 10 percent of the average observed salary.

En ganska betydande effekt på lönen, alltså. Åt den som har skall varda givet.

Written by Niclas Berggren

20 februari 2011 at 6:45

Ökad och minskad ojämlikhet

The Economist presenterar följande figur över Gini-koefficientens utveckling inom och mellan länder:

Jag noterar att kommunistiska Kina nu har högre inkomstojämlikhet än kapitalistiska USA — och, förstås, att inkomstojämlikheten inom länder har ökat medan inkomstojämlikheten mellan länder har minskat. Man kan (utöver en situation där inget förändras) tänka sig fyra möjligheter:

  1. Inkomstojämlikheten inom och mellan länder minskar.
  2. Inkomstojämlikheten inom och mellan länder ökar.
  3. Inkomstojämlikheten inom länder ökar medan inkomstojämlikheten mellan länder minskar.
  4. Inkomstojämlikheten inom länder minskar medan inkomstojämlikheten mellan länder ökar.

Den fråga jag skulle vilja ställa till personer som anser inkomstjämlikhet vara ett viktigt mål är:

Motivera gärna i kommentarsfältet.

Se även inlägget ”Fattigdomen faller”.

Written by Niclas Berggren

22 januari 2011 at 13:12

Publicerat i inkomst, jämlikhet, rättvisa

Lärarkvalitetens betydelse

Det pågår en diskussion om dåliga prestationer i den svenska skolan. Ny forskning, återgiven i studien ”The Economic Value of Higher Teacher Quality”, indikerar att lärarnas kvalitet är av stor betydelse, såväl för individen som samhällsekonomist:

A teacher one standard deviation above the mean effectiveness annually generates marginal gains of over $400,000 in present value of student future earnings with a class size of 20 and proportionately higher with larger class sizes. Alternatively, replacing the bottom 5-8 percent of teachers with average teachers could move the U.S. near the top of international math and science rankings with a present value of $100 trillion.

Jag har intryck av att den svenska lärarutbildningen, och de som nuförtiden väljer att bli lärare, inte håller särskilt hög kvalitet. Hur kan denna situation förbättras? En hel del kan säkert ändras i lärarutbildningen; annars undrar jag om inte högre löner är en viktig faktor. Friskolorna kan ha bidragit till höjda löner, men mer behöver nog göras. Mot bakgrund av de samhällsekonomiska intäkterna av bättre lärare kan nog höjda lönekostnader ses som välmotiverade. Även skolans arbetsformer bör ses över: de kan utgöra den viktigaste förklaringsfaktorn till försämringen av prestationerna i den svenska skolan. Bättre arbetsformer, bättre lärarutbildning och bättre lärare: en kraftfull mix inför framtiden.

Written by Niclas Berggren

9 januari 2011 at 4:13

Publicerat i inkomst, skolan, utbildning

Ungdomsarbetslösheten varierar

The Economist presenterar denna bild på förhållandet mellan total arbetslöshet och ungdomsarbetslöshet i olika länder:

Som synes ligger Sverige inte alls bra till (även om siffran på 30 procent kan och bör problematiseras)Eric Crampton pekar på en intressant forskningsfråga:

It would be awfully interesting if anybody had compiled a dataset of OECD countries’ youth minimum wage policies. The multiple’s correlate with the ratio of youth to adult minimum wage, coupled perhaps with some measure of the bindingness of the minimum wage, would be worth investigating.

Det finns en del tecken på att denna variabel har ett förklaringsvärde.

Written by Niclas Berggren

20 december 2010 at 4:33

Religion och utveckling

Hur samvarierar graden av religiositet med inkomst? I studien ”The Religious Transition: A Long-Run Perspective” erhålls följande resultat:

Development causes R [religiosity] to fall by 50% from the traditional level, RT, to the modern level, RM. Most components of the demand for religion are reduced by development. The four main civilian collective goods are: Education, health, social security and religion. Development causes the control of the production of the three first services to change from churches to the state. This causes the supply of religion to fall.

En bekräftelse av tesen att man får välja mellan stat och religion — med tillägget att det senare alternativet innefattar lägre inkomst? Det moderna är i vilket fall, som det verkar, en låg grad av religion. En illustration (där LIC = låginkomstland, MIC = medelinkomstland, DC = utvecklat land, y = inkomst):

Written by Niclas Berggren

14 december 2010 at 4:11

Publicerat i forskning, inkomst, religion, staten

Den ökade stressen

Är det något jag funderar mycket på nuförtiden är det hur jag ska använda min knappa tid. Livet flyter på, och jag vill maximera lyckan medan jag lever. Det är mycket som konkurrerar om tiden, och inte sällan känner jag mig stressad och olycklig, trots en bättre ekonomi än någonsin. Professorn i nationalekonomi Daniel Hamermesh förklarar problemet:

[W]e feel more stressed for time than ever before — the opportunity cost of time has risen compared to the opportunity cost of goods. In fact, people with higher incomes usually express more time stress than those with lower incomes. It’s not only that higher-income people typically work more hours per week; even those who don’t work at all express greater feelings of being rushed than do poorer people. The reason is that it takes time to spend money and consume goods — you can’t inject a vacation in Provence into your bloodstream — you have to go there, lie on the beach at St. Tropez, go to the Picasso museum in Antibes, and tour the perfume factories of Grasse.

Det jag försöker göra för att förbättra situationen något är att ta bort, ur mitt schema, sådant som inte berikar livet men tar tid och plats: städning (genom att anlita städföretag), jobbmöten (tyvärr i regel obligatoriska), pendling (genom att bo nära jobb och kommunikationer), fika och fester (genom att odla en bild av mig själv som asocial). Fler idéer? Som Hamermesh påpekar är det inte en lösning att välja en lägre inkomst. Då kommer man bli olycklig av att inte ha pengar istället.

Den tes Hamermesh framför lanserades redan 1969 av den svenske nationalekonomen Staffan Burenstam Linder i Den rastlösa välfärdsmänniskan.

Written by Niclas Berggren

7 november 2010 at 9:22

Publicerat i ekonomi, inkomst, lycka, stress, tid

Framgång bestäms tidigt

Jag fastnade för detta diagram över sambandet mellan provresultat i förskoleåldern och lön i 25-27-årsåldern från den nya studien ”How Does Your Kindergarten Classroom Affect Your Earnings?”, återgivet av William Easterly:

Är man duktig som litet barn är sannolikheten, som det verkar, hög att det går bra för en i livet, i alla fall på det utbildningsmässiga och materiella planet.

Se även inlägget ”Tidig utbildning ger resultat”.

Written by Niclas Berggren

4 november 2010 at 14:16

Lönar det sig att arbeta mer?

Min vän och kollega Christian Bjørnskov rapporterar att andelen människor som svarar ja på en fråga liknande den i rubriken varierar stort länder emellan. Sverige hamnar högre upp än jag väntade mig, givet vår sammanpressade lönestruktur och vårt progressiva skattesystem. Här vill jag lyfta fram ett arv av kommunismen:

Men nu kan man måske komme lidt tættere på en forståelse af, hvorfor folk i nogle samfund arbejder hårdere end andre. Den årlige Gallup World Poll spurgte i 2009 om folk tror, at hårdt arbejde får en fremad i livet. Det viser sig, at der er massive forskelle på, hvor mange der siger ja til dét spørgsmål i forskellige lande. Bunden er – ikke overraskende – en stor gruppe tidligere kommunistiske lande med Serbien (25 % der siger ja, det betaler sig), Ukraine (28 %) og Litauen (28 %) som de absolutte bundskrabere. Så svaret på det mest åbenlyse spørgsmål her synes at være ja, kommunismen ødelagde ikke blot folks arbejdsetik, men også deres tro på at det betaler sig at gøre en indsats.

Kommunismen (som praktik) har mycket att svara för.

Written by Niclas Berggren

24 oktober 2010 at 10:37

Publicerat i arbete, inkomst, kommunism

Tillväxt och lycka

Det sprids många myter om sambandet mellan inkomst och lycka (se t.ex. härhärhär och här). Det sprids, turligt nog, också många insikter om detta samband. I den nya studien ”Subjective Well-Being, Income, Economic Development and Growth” rapporteras:

We show that richer individuals in a given country are more satisfied with their lives than are poorer individuals, and establish that this relationship is similar in most countries around the world. Turning to the relationship between countries, we show that average life satisfaction is higher in countries with greater GDP per capita. The magnitude of the satisfaction-income gradient is roughly the same whether we compare individuals or countries, suggesting that absolute income plays an important role in influencing well-being. Finally, studying changes in satisfaction over time, we find that as countries experience economic growth, their citizens’ life satisfaction typically grows, and that those countries experiencing more rapid economic growth also tend to experience more rapid growth in life satisfaction. These results together suggest that measured subjective well-being grows hand in hand with material living standards.

Denna sista slutsats tycks mig oerhört viktig. Inte minst resultatet att tillväxt i ekonomiska resurser är positivt relaterad till ökad lycka fann jag intressant (sambandet mellan inkomst och lycka är i huvudsak känt sedan tidigare). I denna figur illustreras hur förändringar i lycka mellan fyra olika vågor av World Values Survey är relaterade till tillväxt i BNP per capita:

Written by Niclas Berggren

21 oktober 2010 at 10:09

Dags att gå ur Svenska kyrkan

Om du går ur Svenska kyrkan före den 1 november slipper du att betala kyrkoavgift för nästa inkomstår. Det rör sig om ca 1 procent av din bruttoinkomst. Här anger jag varför du bör gå ur och hur du gör. Agera idag!

Written by Niclas Berggren

19 oktober 2010 at 12:06

Högre lön med privata alternativ

Jag rapporterade nyligen att friskolor tycks öka lärarnas löner. I ”Övergång till privat drift i offentlig sektor — högre lön för den anställde”, publicerad i Ekonomisk Debatt, finner Carl Oreland följande:

Övergångar till privat drift undersöks under tre olika år: 1999, 2002 och 2005. Inkomstutvecklingen för de anställda fr o m året före övergången t o m 2007 beräknas och jämförs med inkomstutvecklingen för en kontrollgrupp som inte är med om en dylik övergång. Resultaten indikerar att de arbetstagare som övergår från offentlig anställning till att arbeta i privat driven verksamhet har en bättre löneinkomstutveckling än de som stannar i offentlig verksamhet. … Analysen tyder på att det främst är inom vård och omsorg som övergångar är förknippade med en förbättrad inkomstutveckling.

Effekten illustreras i denna figur:

Det verkar särskilt vara kvinnor som gynnas av övergång till privat anställning. Det märkliga är att effekten för de anställda av att tillåta privata alternativ nästan aldrig diskuteras.

Written by Niclas Berggren

12 september 2010 at 5:09

Hur har inkomstklyftorna förändrats?

Socialdemokraterna hävdar i denna valrörelse att regeringen har ”ökat klyftorna”. Detta ogillar de och varnar för att länder med höga klyftor drabbas av allsköns sociala problem. Jag beslöt mig för att jämföra hur klyftorna har förändrats, dels under det socialdemokratiska maktinnehavet 1994-2006 och dels under den nuvarande regeringen 2006-2010. Jag tittar på den procentuella förändringen i Gini-koefficienten för justerad disponibel inkomst, ett etablerat mått på klyftornas storlek. Resultat:


Källa: Diagram 1.10, s. 13

Som synes ökade klyftorna mer med tre olika sätt att mäta under det långa socialdemokratiska maktinnehavet 1994-2006 än under den nuvarande regeringen. Under den nuvarande regeringen anar man t.o.m. något minskade klyftor med ett av måtten. Jag kan ha missat något, men när nämnde Thomas Östros det här senast?

Brasklapp 1: Ett lands inkomstfördelning påverkas dels av mycket annat än förd politik och dels, i den mån den påverkas av politik, med fördröjning. Därför ska siffrorna här tolkas med stor försiktighet som en indikation på hur förd politik under en viss tidsperiod har påverkat inkomstfördelningen. Nu hävdar dock Socialdemokraterna att ”klyftorna har ökat” under innevarande mandatperiod, och då förefaller det rimligt att anföra siffrorna ovan för att något bredda perspektivet.
Brasklapp 2: Siffrorna är inte helt exakta, då jag har läst av dem från ett diagram.

Written by Niclas Berggren

26 augusti 2010 at 9:10

Arvens utveckling

Gåvor och arv utgör för vissa en viktig inkomstkälla. En ny studie av Thomas Piketty, ”On the Long-Run Evolution of Inheritance: France 1820–2050″, studerar denna inkomstkällas aggregerade utveckling över tid i Frankrike. Resultat:

We find that in a country like France the annual flow of inheritance was about 20%-25% of national income between 1820 and 1910, down to less than 5% in 1950, and back up to about 15% by 2010. A simple theoretical model of wealth accumulation, growth and inheritance can fully account for the observed U-shaped pattern and levels. Using this model, we find that under plausible assumptions the annual bequest flow might reach about 20%-25% of national income by 2050. … [T]he main contribution of this paper is to demonstrate empirically and theoretically that there is nothing inherent in the structure of modern economic growth that should lead a long run decline of inherited (non-human) wealth relatively to labor income.

Här är en illustration som visar att betydelsen av arv och gåvor har ökat i Frankrike sedan 1950:

I Sverige avskaffade Socialdemokraterna arvs- och gåvoskatten 2004. Var det så klokt? (Detta frågar jag utan att veta hur motsvarande tidsserie ser ut för Sverige.) Även liberala ekonomer, som ekonomipristagaren James Buchanan, verkar öppna för dessa typer av skatter, även om det förstås också finns argument emot.

Ett annat intressant diagram visar kvoten mellan förmögenhet och inkomster:

Jag har aldrig funderat över denna kvot. Vad talar för och emot en hög kvot? Jag tänker särskilt på effekterna på ekonomisk dynamik och tillväxt.

Add to FacebookAdd to DiggAdd to Del.icio.usAdd to StumbleuponAdd to RedditAdd to BlinklistAdd to TwitterAdd to TechnoratiAdd to Yahoo BuzzAdd to Newsvine

Written by Niclas Berggren

8 augusti 2010 at 4:53

Olycklig av mycket pengar

Jag har noterat en negativ effekt av att bo på femstjärninga hotell, äta på gourmetrestauranger och att flyga i business class: jag blir lätt missnöjd med tjänster av lägre kvalitet. En ny studie, ”Money Giveth, Money Taketh Away: The Dual Effect of Wealth on Happiness”, publicerad i Psychological Science, finner apropå det följande:

This study provides the first evidence that money impairs people’s ability to savor everyday positive emotions and experiences. In a sample of working adults, wealthier individuals reported lower savoring ability (the ability to enhance and prolong positive emotional experience). … [W]e found that participants exposed to a reminder of wealth spent less time savoring a piece of chocolate and exhibited reduced enjoyment of it compared with participants not exposed to wealth. This article presents evidence supporting the widely held but previously untested belief that having access to the best things in life may actually undercut people’s ability to reap enjoyment from life’s small pleasures.

Är det då inte bättre att nöja sig med det enkla livet? Kanske det. John Stuart Mill var inne på en sådan linje:

I have learned to seek my happiness by limiting my desires, rather than in attempting to satisfy them.

En annan möjlig väg framåt är att uppleva tillväxt i den mängd pengar man har. Adam Smith ansåg att det gav möjlighet till lycka — genom att ständigt få det bättre kan allt högre förväntningar tillfredsställas, gång på gång på gång. Eftersom jag har svårt för att se mig som buddhistisk munk — har man väl smakat det goda livet är det svårt att släppa taget om det — får jag hoppas på tillväxt för egen del.

Addendum. En allmän fördel av ett samhälle där människor inte nöjer sig med det enkla livet är innovationer som gynnar mänskligheten i stort. Om alla hela tiden är nöjda med vad de har skulle ekonomisk utveckling stanna av: se de tidigare inläggen ”Att få det bättre än andra” och ”Ett samhälle utan social rörlighet”. I så måtto tror jag att det enkla livet är en ”lyx” man kan unna sig så länge de flesta andra inte gör det.

Add to FacebookAdd to DiggAdd to Del.icio.usAdd to StumbleuponAdd to RedditAdd to BlinklistAdd to TwitterAdd to TechnoratiAdd to Yahoo BuzzAdd to Newsvine

Written by Niclas Berggren

28 juli 2010 at 5:10

Lyckas kampanjer öka fattigas löner?

Ibland genomförs kampanjer mot multinationella företag för att få dem att höja lönerna i fabriker i tredje världen. Vad har sådana kampanjer för effekter? I ”Multinationals and Sweatshop Activism”, publicerad i American Economic Review, undersöks denna fråga:

[W]e exploit geographic variation in the anti-sweatshop movement within the TFA [textile, footwear, and apparel] sector in Indonesia. The anti-sweatshop campaign targeted contractors for Nike, Reebok, and Adidas. Consequently, we compare the real wage growth of TFA plants in districts with contractors working for these firms relative to TFA plants in other districts. … Comparing wage growth in districts targeted by activists relative to other districts, the effects are even larger. Real wages increased as much as 30 percent in large foreignowned and exporting TFA plants relative to other TFA plants.

Kampanjerna verkar alltså ha haft en stor, positiv effekt på lönerna — utan att sänka sysselsättningen:

One question that naturally arises is how such large real wage increases could be sustained without adverse consequences for employment. We examine whether these higher wages led firms to cut employment or shut down operations. Our results suggest that the minimum wage increases led to employment losses for production workers across all sectors in manufacturing. While anti-sweatshop activism did not have additional adverse effects on employment within the TFA sector, it did lead to falling profits, reduced productivity growth, and plant closures for smaller exporters.

Det finns en avvägning här: risken är att företag slås ut i konkurrensen med andra och lägger ner när lönerna ökar kraftigt. Sådana tendenser har börjat skönjas i Indonesien: mycket produktion flyttar t.ex. till Vietnam. Det kan också vara så att löneökningarna är tillfälliga. Men kampanjerna gav, som det verkar, resultat, vilket förvånade mig.

Add to FacebookAdd to DiggAdd to Del.icio.usAdd to StumbleuponAdd to RedditAdd to BlinklistAdd to TwitterAdd to TechnoratiAdd to Yahoo BuzzAdd to Newsvine

Written by Niclas Berggren

9 juli 2010 at 4:52

Slits Sverige isär?

Thomas Östros igår:

Sverige är ett bra land. Men klyftorna mellan människor ökar. Den borgerliga regeringens politik sliter isär vårt land.

LO-rapport idag:

För första gången på många år ökade inte inkomstspridningen.

LO-rapportens resultat predikterades i början av 2009 av nationalekonomerna Jesper Roine och Daniel Waldenström. Se även inläggen ”Borde inte vänstern gilla kriser?””Hur påverkar ökad ojämlikhet tillväxten?” och ”Ökade klyftor”.

Add to FacebookAdd to DiggAdd to Del.icio.usAdd to StumbleuponAdd to RedditAdd to BlinklistAdd to TwitterAdd to TechnoratiAdd to Yahoo BuzzAdd to Newsvine

Written by Niclas Berggren

2 juli 2010 at 15:59

Hur påverkar friskolor lärarlönerna?

När privatiseringar och avregleringar diskuteras brukar effekter på konsumenter och producenter stå i fokus. (Hur påverkas priser och utbud? Ökar vinsterna?) Ganska sällan tas frågan om hur de anställda påverkas upp. En ny studie av Lena Hensvik, ”Competition, Wages and Teacher Sorting: Four Lessons Learned from a Voucher Reform”, gör emellertid det, genom att studera hur svenska lärarlöner har påverkats av friskolor:

The results suggest that competition translates into higher wages, also for teachers in public schools. While the average increases are modest new teachers gain 2 percent and high ability teachers in math and science receive 4 percent higher wages in the most competitive areas compared to areas without any competition from private schools.

Jag har tidigare rapporterat att svenska lärarlöner är låga. Högre och mer differentierade löner kan nog påverka vilka som väljer att bli lärare, vilket kan ha effekter på kompetensen och kvaliteten på undervisningen. Det är inte minst intressant att även kommunalt anställda lärare berörs (liksom elever i kommunala skolor tycks beröras av förekomsten av friskolor).

Det ska bli intressant att se om farmaceuter får uppleva en liknande löneeffekt i det nya, omreglerade apotekssystemet.

Add to FacebookAdd to DiggAdd to Del.icio.usAdd to StumbleuponAdd to RedditAdd to BlinklistAdd to TwitterAdd to TechnoratiAdd to Yahoo BuzzAdd to Newsvine

Written by Niclas Berggren

1 juli 2010 at 11:34

Vilken lön väljer du?

Läs sedan vad Dan Ariely har att säga om ditt val.

Written by Niclas Berggren

16 juni 2010 at 5:29

Publicerat i inkomst, lycka, psykologi, skatt, status

Vilken fördelning föredrar du?

Föreställ dig dessa två situationer med två möjliga, lika sannolika tillstånd, med olika inkomstfördelningar:

Add to FacebookAdd to DiggAdd to Del.icio.usAdd to StumbleuponAdd to RedditAdd to BlinklistAdd to TwitterAdd to TechnoratiAdd to Yahoo BuzzAdd to Newsvine

Written by Niclas Berggren

19 maj 2010 at 4:55

Publicerat i inkomst, rättvisa

Hur ska marknadsmisslyckanden motverkas?

När ett marknadsmisslyckande identifieras brukar den regelmässiga reaktionen vara att förespråka någon typ av politisk åtgärd för att rätta till situationen. Professor Bryan Caplan har ett annat förslag när det gäller ett marknadsmisslyckande på arbetsmarknaden:

Is labor market rigidity a market failure? I’m afraid so. But strangely enough, this market failure is largely caused by anti-market bias! The main reason workers hate wage cuts is that they imagine that wage-cutting employers are satanically ”unfair.” If workers saw wage cuts for what they are – a full-employment mechanism – they’d sing a different tune. While they wouldn’t be happy to see their wages cut, they’d grudgingly accept that a little wage variability is a fair price to pay for near-total employment security. Once this economically enlightened perspective took hold, employers would eagerly cater to it – and the market failure would largely go away.

Med andra ord är marknadsmisslyckandet ett resultat av okunskap, och botemedlet torde bestå av att sprida mer kunskap om hur marknadsekonomin fungerar (eller kan fungera). Detta låter bra, men jag är något mer pessimistisk, av två skäl.

För det första tror jag knappast att denna kunskap går att förmedla till breda lager av anställda (de präglas säkerligen av andra typer av bias, vilket gör dem ovilliga eller oförmögna att ta till sig nationalekonomisk kunskap). För det andra undrar jag om det enbart handlar om ett kunskapsproblem och om situationen inte har drag av ett socialt dilemma. I så fall räcker nog inte mer kunskap, ens om den kunde förmedlas. Ty är man insider på arbetsmarknaden hoppas man nog att man själv inte blir avskedad utan att det drabbar andra, varför man vill ha kvar sin höga lön.

Add to FacebookAdd to DiggAdd to Del.icio.usAdd to StumbleuponAdd to RedditAdd to BlinklistAdd to TwitterAdd to TechnoratiAdd to Yahoo BuzzAdd to Newsvine

Written by Niclas Berggren

16 maj 2010 at 14:39

Ojämlikheten varierar

Ginikoefficienter för hela världen återges på denna karta. Ju högre värde, desto större ojämlikhet (med reservation för osäkra värden och olika sätt att mäta).

Från Punditokraterne.

Written by Niclas Berggren

1 maj 2010 at 17:56

Publicerat i ekonomi, inkomst, jämlikhet

Olika ojämlikheter och tillväxt

Det är en ständigt omdiskuterad fråga, hur inkomstskillnader påverkar ekonomisk tillväxt, och i litteraturen finns motstridiga resultat. En ny studie, ”Inequality of Opportunity and Growth”, menar att motstridigheten kan bero på att tidigare analyser inte skiljer på två typer av ojämlikhet: sådan som beror på bakomliggande faktorer som individen inte kan påverka (som etnicitet och socioekonomisk bakgrund) och sådan som beror på faktorer som individen kan påverka (som utbildning och arbetsinsats). Den första typen kallar de inequality of opportunity, den andra inequality of effort. Resultat:

We ran standard OLS pooling regressions, finding robust support for a negative relationship between inequality of opportunity and growth and a positive relationship for the other sort of inequality. Hence, these two types of inequalities are affecting growth through opposite channels. On one hand, inequality of effort increases growth because it may encourage people to invest in education and to exert effort. On the other hand, inequality of opportunity decreases growth because it may not favor human capital accumulation of the more talented individuals.

Det tilltalar mig att försöka precisera orsaken till inkomstojämlikhet och att undersöka om effekterna skiljer sig åt. Den ansatsen bör kunna tillämpas också i studier av andra effekter av inkomstojämlikhet, t.ex. på tillit och hälsa (men tyvärr finns inte så många dataserier som tillåter en så detaljerad analys).

Se även inlägget ”Har Rosenberg rätt om jämlikhet?”.

Written by Niclas Berggren

13 mars 2010 at 14:25

Fattigdomen faller

När man, som jag, dagligen läser DN Kultur (ett alster fullt av högstämd retorik men tomt på statistik och data), får man lätt intryck av att tillvaron för världens fattiga har försämrats kraftigt under de senaste decenniernas globalisering och liberalisering. Om man tar del av forskning på området får man revidera det intrycket. I en ny studie, ”Parametric Estimations of the World Distribution of Income”, finner Maxim Pinkovskiy och Xavier Sala-í-Martin följande:

Using the official $1/day line, we estimate that world poverty rates have fallen by 80% from 0.268 in 1970 to 0.054 in 2006. The corresponding total number of poor has fallen from 403 million in 1970 to 152 million in 2006. … We find that various measures of global inequality have declined substantially …

Andelen fattiga i världen illustreras i denna figur:

När det gäller inkomstfördelningen har ginikoefficienten i världen utvecklats så här:

Förvisso är det lätt att se att mycket nöd återstår i världen, men det är ändå glädjande att utvecklingen i stort inte bara har gynnat världens rika utan även stora delar av de fattiga.

Se även ”Fattigdomen minskar pga. ekonomisk tillväxt” och ”Är omfördelning viktig?”.

Written by Niclas Berggren

22 januari 2010 at 6:48

Prostituerades timlön

Vad bestämmer prostituerades priser? I en studie av topprostituerade, s.k. eskorter, ”The Wages of Sin”, finner Lena Edlund, Joseph Engelberg och Christopher Parsons att de beror på ålder men också på den kostnad som prostitution innebär i termer av försämrade möjligheter på äktenskapsmarknaden. För detta kräver de prostituterade kompensation. Forskarna skriver:

Both the level and the shape of the wage profile are strongly suggestive of the marriage market being an important factor driving opportunity cost for prostitutes.

I figuren nedan visas överst timlönen för eskorter i olika åldrar. Notera toppen vid den ålder då de flesta gifter sig. Eskorter som inte har sex och transsexuella eskorter, som inte är aktuella för äktenskap, uppvisar inte någon sådan ”kompensationstopp”.

Det är för övrigt intressant att notera den höga timlönen, som mest ungefär 2 000 kr i timman. Edlund et al. skriver:

On average, escorts who provide sex command some $280/hour, a wage rate that on a full time basis would place them in the top 0.5 percentile of the US earnings distribution, or roughly in the top 0.05 percentile of the female earnings distribution [Kopczuk et al., 2008, table 12B]. Most likely, escorts do not work 2,000 hours per year, but a mere 20% employment would suffice to secure a position in the top quintile of the U.S. household income distribution (an income roughly at par with that of the median household whose head holds a Master’s degree).

Det förefaller orimligt att se alla prostituerade som värnlösa offer.

Se även inläggen ”Gratis prostituerade”, ”Förenklad syn på prostitution”, ”Prostitution som rationellt val” och ”Marknaden för manlig prostitution fungerar väl”.

Written by Niclas Berggren

13 januari 2010 at 7:56

Fotbollsspelares fötter är guld värda

Vissa fotbollsspelare är tvåfotade – närmare bestämt ca 1/6 av spelarna i Europas fem främsta fotbollsligor. Det ska de vara glada för. Enligt artikeln ”Wage Returns to Scarce Talent: The Case of Professional Football Players” ger nämligen den talangen högre lön:

Does this talent translate into wages? The answer is ”yes”. The table shows the raw premium of over 60% relative to right-footed players falls to around 40% controlling for demographic characteristics, position in the team and the team’s ability to pay players. It falls by half to around 20% when controlling for other performance measures, but remains at around 20% with all these controls. It remains large even within teams. This is strong evidence of a clear link between performance and wages among professional football players.

Man tjänar alltså 20 procent mer som tvåfotad spelare jämfört med en högerfotad spelare (när man kontrollerar för andra bestämningsfaktorer). Även vänsterfotade tjänar mer än högerfotade: ca 10 procent mer, närmare bestämt.

Tre reflexioner:

  • Kan detta ses som stöd för den neoklassiska teorin (lanserad av bl.a. Knut Wicksell) om ett samband mellan produktivitet och lön?
  • Om du är förälder och har ett barn som är duktigt på fotboll kan det vara värt att notera att man kan lära sig att bli tvåfotad spelare om man börjar träna tidigt på det.
  • Hur är det i tennis: ger det fördelar att vara dubbelhänt eller vänsterhänt?

Written by Niclas Berggren

11 december 2009 at 10:40

Tredje generationens invandrare

Människor väljer ofta att emigrera i förväntan om att kunna höja sin ekonomiska standard. Det är också så att emigranter i regel tjänar mer i sina nya länder än i sina gamla. Sedan observeras ett intressant mönster: medan andra generationens invandrare i genomsnitt tjänar mer än sina föräldrar, tjänar tredje generationens invandrare inte mer, utan ofta mindre, än sina föräldrar. Hur kan det komma sig? I den nya studien ”Intergenerational Transmission of Abilities and Self Selection of Mexican Immigrants” ges en möjlig förklaring.

Tanken är att de som väljer att emigrera har ”goda” egenskaper för arbetsmarknaden, men att de inte till fullo själva kan dra nytta av dem, eftersom deras utbildningsnivå inte är så hög eller ses som någon större merit i det nya landet. Den andra generationen, däremot, får möjlighet att utbilda sig i det nya landet, och har kvar en del av föräldrarnas ”goda” egenskaper, vilket leder till högre inkomster. När vi sedan kommer till den tredje generationen har arvet av ”goda” egenskaper tunnats ut, och den goda utvecklingen bryts.

Man kan ana att en del frustration uppkommer när en stigande inkomstutveckling bryts mellan generationerna. Jag känner inte till om detta mönster gäller för invandrare i Sverige, och inte heller i vilken mån ett liknande mönster kan återfinnas hos vissa grupper av icke-invandrare.

Written by Niclas Berggren

4 december 2009 at 15:29

Lycklig av att ge

Att pengar ger lycka är en sak, men pengar kan användas på olika sätt och ge olika mycket lycka. Enligt studien ”Spending Money on Others Promotes Happiness”, publicerad i Science, blir man lyckligare av att spendera pengar på andra än på sig själv:

pengar[W]e found that spending more of one’s income on others predicted greater happiness both cross-sectionally (in a nationally representative survey study) and longitudinally (in a field study of windfall spending). Finally, participants who were randomly assigned to spend money on others experienced greater happiness than those assigned to spend money on themselves.

En fråga är om människor inser detta. I så fall borde frivillig omfördelning kunna ske i viss mån människor emellan. Frågan är bara när denna omfördelning ska stanna upp — ty om alla blir lyckligare av att ge vidare är det ju bra om den som får en gåva inte behåller den.

Se även inläggen ”Varför ge till välgörande ändamål?” och ”Att visa sig god för andra”.

Written by Niclas Berggren

2 oktober 2009 at 17:22

Ska lön kopplas till resultat?

Det verkar åtminstone vara en god idé om man vill öka de anställdas tillfredsställelse på arbetet:

In cross-sectional estimates performance-related pay is associated with increased overall satisfaction, satisfaction with pay, satisfaction with job security and satisfaction with hours. It appears to be negatively associated with satisfaction with the work itself; yet, after accounting for worker fixed effects the positive associations remain and the negative association vanishes. These results appear robust to a variety of alternative specifications and support the notion that performance-related pay allows increased opportunities for worker optimization and does not generally demotivate workers or crowd out intrinsic motivation.

Källa: Green, Colin och Heywood, John S. (2008). ”Does Performance Pay Increase Job Satisfaction?” Economica 75(300): 710–728.

Written by Niclas Berggren

1 oktober 2009 at 11:59

Bidrog bankbonusar till krisen?

Bank of AmericaInte enligt en ny studie, ”Bank CEO Incentives and the Credit Crisis”:

There is no evidence that banks with CEOs whose incentives were better aligned with the interests of their shareholders performed better during the crisis and some evidence that these banks actually performed worse both in terms of stock returns and in terms of accounting return on equity. Further, option compensation did not have an adverse impact on bank performance during the crisis.

Den allmänna hysterin i frågan om bonusar kanske borde dämpas en smula?

Tips: Marginal Revolution. Om tidigare forskning, se Daniel Waldenströms inlägg  ”Hur bör en VD ersättas?”.

Written by Niclas Berggren

21 september 2009 at 15:15

Svenska lärares låga löner

Economix förmedlar OECD-data om lärare. Tittar man på grundskolelärares lön hamnar Sverige, med sina drygt 30 000 dollar per år, rätt långt ner jämfört med andra länder:

lärarlöner

Om man tittar på kvoten mellan grundskollärarlön och BNP per capita ser det ut så här:

lärarlönekvoter

Frågorna hopar sig. Är det en nackdel att lärarlöner är relativt låga i Sverige? Skulle t.ex. smartare personer attraheras av en lärarkarriär om lönerna vore högre? (Det verkar så i Australien.) Är det belagt att lärares kvalitet gynnar eleverna? (Det finns vissa tecken på det, men de flesta resultat är osäkra.) Vad beror de låga lönerna på? (Teknologisk förändring?)

Media: SvD1, SvD2, SvD3DN, AB1, AB2, AB3.

Written by Niclas Berggren

10 september 2009 at 17:54

Demokratiskt kapital och ekonomisk utveckling

I ”Democratic Capital: The Nexus of Political and Economic Change”, publicerad i American Journal of Economics: Macroeconomics, presenterar Torsten Persson och Guido Tabellini det intressanta begreppet demokratiskt kapital. Det är tänkt att fånga stödet för demokratin i ett land som en funktion av hur länge demokrati har funnits och om demokratin har avbrutits eller ej (avbrott leder till kapitaldepreciering). Som en utgångspunkt presenterar de detta diagram över sambandet mellan demokratins längd i ett land och dess välstånd:

demokratiskt kapital välstånd

Som de uttrycker det:

While all levels of democratic experience are consistent with achieving very high income, no really poor country has a long history of democracy. Long democratic experience appears to be a sufficient, but not a necessary condition for high income.

De utvecklar sedan en teori för och testar hur det här förhållandet kan förklaras. Resultat:

Having long-time democratic experience favors economic development through physical capital accumulation, which helps further consolidate democracy. This, in turn, leads to the accumulation of more democratic capital, with additional positive effects on income and democratic stability. … Our results also point to three asymmetries across political regimes. First, higher income makes democracies more stable, but does not make dictators more precarious. Second, while the probability of switching from democracy to autocracy hurts growth, the probability of remaining under autocracy has no effect on growth, or—if anything—a positive effect. Third, the positive influence of democratic capital on growth is due to democracies, not to autocracies.

Att sätta fokus, inte på demokrati per se utan på hur stabil och förankrad demokratin är, i en studie av samspelet mellan politik och ekonomi, är innovativt. Bland resultaten fann jag det särskilt intressant att diktaturer inte undermineras av högre inkomst och att sannolikheten att en stat förblir en diktatur inte påverkar tillväxten negativt.

Written by Niclas Berggren

22 augusti 2009 at 8:49

Skönmålning av värnplikt

Det är bara ett litet problem med Thomas Gürs vurmande för allmän värnplikt. Han glömmer att nämna två av dess stora nackdelar:

  • Värnplikt utgör slöseri med mänskliga resurser och inverkar menligt på välståndsutvecklingen. Se mer här.
  • Värnplikt utgör ett frihetsingrepp i unga människors liv som för en liberal borde te sig mycket stötande. Se mer här.

Han må dock ha rätt i att det kan visa sig svårt att återinföra värnplikten. Så bra!

Written by Niclas Berggren

8 augusti 2009 at 7:29

Svenska läkarlöner är låga

Jag har tidigare noterat att svenska läkare tjänar sämre än läkare i många andra OECD-länder. Ytterligare ett diagram klargör det:

läkarlöner

I genomsnitt tjänade en allmänpraktiserande läkare i OECD 83 000 dollar år 2006. I USA var genomsnittslönen hela 161 000 dollar, medan den i Sverige var 66 000 dollar. En intressant sak är att motsvarande läkare i Danmark och Storbritannien, med liknande sjukvårdssystem som i Sverige, tjänade betydligt mer, 109 000 respektive 118 000 dollar. Vad förklarar skillnaden? Är Läkarförbundet inkompetent? Och varför emigrerar inte fler svenska läkare några mil västerut?

Se även vad Greg Mankiw har att säga om läkarlöner och sjukvårdskostnader.

Written by Niclas Berggren

6 augusti 2009 at 18:40

Publicerat i ekonomi, inkomst, sjukvård

Vinsten av ekonomisk öppenhet

Att länder vinner på ekonomisk öppenhet är de flesta överens om. Graden av öppenhet definieras i de flesta empiriska studier som graden av frihandel; men i begreppet kan också frihet för multinationell produktion (MP) inkluderas. En ny studie, ”Trade, Multinational Production, and Gains from Openness”, av Natalia Ramondo och Andrés Rodríguez-Clare, undersöker hur stora vinsterna är av öppenhet för handel och multinationella företag:

Our results suggest that the gains from openness are much higher than the gains from trade: the average OECD country’s real income is 15% higher thanks to the joint gains from trade and MP compared to isolation (i.e., no trade and no MP). In contrast, shutting down trade would lead to real income losses of only 3% for the average OECD country. The difference between these two numbers arises due to the large gains from MP in our estimated model: shutting down MP would lead to losses of 9% for the average OECD country. Of course, these gains and losses are much higher for smaller countries. For example, gains from openness are 30% for Belgium whereas they are only 5% for the United States. As a small country, Belgium benefits greatly both from trade and MP, although the gains from MP almost double those from trade.

Ekonomisk öppenhet i båda formerna förefaller alltså synnerligen viktiga för förmågan att skapa välstånd; intressant nog förefaller dessutom handel och MP vara komplement till varandra. De tecken på protektionism som kan skönjas i krisens spår kan visa sig bli mycket kostsamma.

Written by Niclas Berggren

19 juli 2009 at 13:37

Duktiga danskar dras till USA

Oftast fokuseras på migranter till rika välfärdsstater, men i den nya studien ”Self-Selection and Earnings of Emigrants from a Welfare State”, av Panu Poutvaara, Martin D. Munk och Martin Junge, undersöks istället vad som kännetecknar migranter från den rika välfärdsstaten Danmark. En sak de studerar är om högkvalificerade danskar som flyttar utomlands föredrar länder med större inkomstskillnader och lägre skatter, som USA och Storbritannien. Så tycks vara fallet. De utlandsboende danska män som minst har magisterexamen tjänar vidare överlag betydligt mer om de är bosatta i USA och Storbritannien än om de är bosatta i Tyskland, Norge eller Sverige (där de överlag tjänar minst):

inkomst_danskar

Om det är ett generellt mönster att de mest kompetenta emigranterna från rika länder söker sig till USA och Storbritannien snarare än till Sverige, bör det föranleda någon typ av reform? Vi har förvisso den lägre expertskatten, men i ett land med en sammanpressed inkomststruktur och progressiva skatter kanske ytterligare, och mer generella, åtgärder krävs, om vi vill locka till oss och behålla fler duktiga personer framöver?

Written by Niclas Berggren

12 juli 2009 at 15:19

Varför har inkomstskillnaderna ökat?

Enligt professor Kevin Murphy beror det i hög grad på att avkastningen på utbildning har ökat:

Of course, the other side of the equation is that the return to going to college—that is, the return on your investment, if you invest the time, money and effort to go to college—is higher today than it’s probably been in half a century. That’s a good thing. When we say we have a higher return on investment, whether you earn more on your stock market investment or on your college investment, we think that that’s a good thing. It means there’s greater opportunity out there for individuals and society as a whole to increase our incomes by increasing our investment in people, by investing more in their education.

Så en fråga till dem som beklagar ökade inkomstskillnader är: Spelar det ingen roll hur inkomstskillnader uppkommer för hur man ska utvärdera dem normativt? Är det negativt om inkomstskillnader beror på att utbildning ger högre inkomst?

Written by Niclas Berggren

30 juni 2009 at 8:35

Ronaldo är värd varje krona

ronaldoReal Madrid vill köpa över Cristiano Ronaldo för motsvarande en miljard kronor. SvD:s Ola Billger kommenterar:

Självfallet är ingen människa värd så mycket pengar.

Vafalls? Finns det ett objektivt kriterium enligt vilket en fotbollsspelare maximalt kan vara värd X kr? Vad ligger då X på? Under en miljard, tydligen, men ligger det på 500 000 eller två miljoner eller vad? Hur har det fastställts?

Själv unnar jag framgångsrika idrottsutövare varje krona. (Eller euro.)

Media: SvD, DN, AB, Sydsv

Written by Niclas Berggren

11 juni 2009 at 17:50

Pengar som styrmedel i sjukvården

DN:s ledarsida konstaterar:

kirurg

Sjukvården är inte som vilken marknad som helst. Sjukvård med en offentlig finansiering i botten är det ännu mindre. Den cocktail som behövs är sällsynt svårblandad. Att mixa lagom delar service och tillgänglighet med prioritering och ransonering är inget som någon riktigt lyckats med ännu.

Så sant. Ta en sådan sak som hur läkare ska betalas. Å ena sidan kan man vilja betala dem i efterhand på basis av vad de presterar, t.ex. hur många ingrepp av olika slag som utförs. (Detta kallas på engelska för ett ”fee-for-service scheme”.) Fördelen med det är att det stimulerar till hårt arbete och behandling av många patienter, vilket reducerar köbildning. Nackdelen är att kostnaderna kan rusa iväg och att onödiga ingrepp utförs. Å andra sidan kan man tänka sig betalning på förhand utifrån förväntat patientbehov, där läkarens ersättning kan vara en fast lön. (Detta kallas på engelska för ”capitation”.) Fördelen är att kostnaderna kontrolleras, men nackdelen är att det kan leda till ett underutbud av vård.

En ny studie, ”Operating on Commission: Analyzing How Physician Financial Incentives Affect Surgery Rates” (preliminär gratisversion här), accepterad för publicering i Health Economics, finner följande:

After controlling for adverse selection, I find that when specialists are paid through a fee-for-system scheme rather than on a capitation basis, surgery rates increase 78%. 

Vad man än väljer är det uppenbart att ekonomiska incitament spelar roll för hur läkare beter sig. Hur man genom ersättningsregler ska optimera detta beteende är, som DN påpekar, inte helt självklart. När det gäller utskrivning av antibiotika kan omfattningen behöva minska; när det gäller antalet operationer kan omfattningen behöva öka.

Media: DN1, DN2

Written by Niclas Berggren

31 maj 2009 at 8:33

Skattesänkningarna ökar arbetsutbudet

Finansdepartementet har startat en ny rapportserie, och den första rapporten utgör en lovande inledning. I ”Arbetsutbudseffekter av reformer på inkomstskatteområdet 2007–2009″ visas hur inkomstskattesatserna har sänkts under nuvarande regering:

marginalskattgenomsnittsskatt

Analysen, som är genomförd av Hans Sacklén, kommer fram till detta gällande effekterna av reformerna:

Sammanfattningsvis förväntas jobbskatteavdragets tre steg och den höjda skiktgränsen för statlig inkomstskatt leda till att antalet arbetstimmar ökar med 2,3 procent. Drygt 75 procent av ökningen förklaras med att fler personer arbetar efter reformen. Ökningen i antalet arbetstimmar är större för kvinnor, 2,8 procent, medan män ökar sina arbetstimmar med 1,9 procent. Av den totala ökningen i arbetade timmar kan drygt 70 procent tillskrivas beteendeeffekter i den lägsta inkomstkvartilen.

Med tanke på den framtida utmaningen, att allt färre ska försörja allt fler, förefaller denna långsiktiga effekt mycket välgörande. Man kan notera att Socialdemokraterna föreslår att det tredje steget i reformen ska avskaffas. Här kan du för övrigt se hur mycket du har tjänat på skattesänkningarna.

Se även det tidigare inlägget ”Dags att höja pensionsåldern?”

Written by Niclas Berggren

7 maj 2009 at 7:22

Värnplikten är inte överlägsen

varnpliktSvD:s ledarsida hävdar följande:

Värnplikten är konstnadseffektiv, men vem betalar om kostnaderna rusar i väg för yrkesförsvaret?

Att använda ekonomiska argument för att motivera den frihetsinkränkning som värnplikt innebär är förvisso principiellt legitimt; men innan man uttalar sig bör man bekanta sig med forskningen på området:

  • ”Conscription: Economic Costs and Political Allure”, publicerad i The Economics of Peace and Security Journal: ”In spite of its apparent cheapness in budgetary terms, the military draft is replete with static inefficiencies and dynamic distortions. The ‘front-loading’ of the draft tax in a phase of the life-cycle that is crucial for human capital accumulation reduces levels and growth rates of national incomes.”
  • ”Military Draft and Economic Growth in OECD Countries”, accepterad för publicering i Defense and Peace Economics: ”Our different panel regressions corroborate the statistically significant negative impact of conscription on income and growth. … These effects are quite large. They conform to the intuition that the more intensely conscription is enforced, the more labor is diverted from endeavors of higher productivity in the economy, and the lower is output and its growth.”
  • ”To Draft or Not to Draft? Inefficiency, Generational Incidence, and Political Economy of Military Conscription”, publicerad i European Journal of Political Economy: ”As it distorts human capital formation more severely than an equivalent intergenerational transfer using public debt or pay-as-you-go pensions, the draft can be abolished in a Pareto-improving way if age-dependent taxes are available.”

Värnplikten är alltså inte ekonomiskt överlägsen.

Media: SvD

Written by Niclas Berggren

6 maj 2009 at 8:45

Kan politikers kvalitet förbättas?

Ja, genom högre löner, enligt den nya studien ”Motivating Politcians: The Impacts of Monetary Incentives on Quality and Performance”:

In this paper, we examine whether higher wages attract better quality politicians and improve political performance using exogenous variation in the salaries of local legislators across Brazil’s municipal governments. The analysis exploits discontinuities in wages across municipalities induced by a constitutional amendment defining caps on the salary of local legislatures according to municipal population. Our main findings show that higher wages increases political competition and improves the quality of legislators, as measured by education, type of previous profession, and political experience in office. In addition to this positive selection, we find that wages also affect politicians’ performance, which is consistent with a behavioral response to a higher value of holding office.

Valsystemet är proportionellt, och utfallsvariablerna avser dels det antal motioner och godkända motioner som politikerna ger upphov till och dels i vilken mån högre löner är relaterade till omfattningen av allmännyttiga verksamheter, som utbildning, hälsovård och vattenförsörjning.

Nå, denna typ av forskningsresultat bör finnas med i diskussionen om politikers löner, vilken annars har en tendens att få populistiska övertoner. Det förefaller t.ex. klokt att ha Statsrådsarvodesnämnden, som står lite utanför den dagspolitiska debatten, som beslutande organ för statsrådens löner.

Se även det tidigare inlägget ”Beteendeekonomi för politiker”.

Written by Niclas Berggren

29 april 2009 at 6:32

Följ

Få meddelanden om nya inlägg via e-post.

Gör sällskap med 1 141 andra följare

%d bloggers like this: